Riksbyggens verksamhet är väldigt omfattande och komplex tack vare att företaget är närapå rikstäckande och sin företagsform som ekonomisk förening. För att få en överblick över strukturen av hela organisationen presenteras organisationsstrukturen i Figur 4.3 nedan.
Högst upp i organisationen befinner sig Styrelsen, som följs av VD, sin Assistent, samt Personal- och andra enheter. Organisationen består av fyra huvudenheter: Affärsområde Bostad, Affärsområde Fastighetsförvaltning, Ekonomi- och Finans, samt Koncernstöd. Respektive Affärsområde indelade sedan i flera Regioner. Det finns fyra Regioner för Affärsområde Bostad och sex Regioner för Affärsområde Fastighetsförvaltning. Under respektive Region ligger Marknadsområde. Förvaltning och Bostad har olika indelningar på respektive Region beroende på geografisk belägenhet.
Koncernstöd har specialistfunktioner inom Kvalitet- och miljö samt stödfunktioner för övriga verksamhetsområden så som IT, Utveckling och Servicecenter. Nedan följer en beskrivning av de fyra huvudenheterna.
1. Affärsområde Bostad är ansvarig för projektutveckling inom nyproduktion samt ombyggnation av bostäder.
2. Affärsområde Fastighetsförvaltning svarar för förvaltning av privata bostadsrättföreningar, samt kommersiella och officiella fastigheter.
3. Ekonomi och finans är ansvariga för hela verksamheten och är indelade i ekonomi- och finansenheter.
4. Koncernstöd omfattar stödfunktioner för hela verksamheten så som IT, Utveckling, Kvalitet-och miljö, samt Servicecenter.
Intresseföreningar 46,4 % Byggnads 22,6 %
Kommunal 12,4 % Målareförbundet 4,8 % Elektrikerförbundet 2,5 % Övriga 0,7 %
LO-förbund 43,2 %
Swedbank 0,2 % Folksam 0,7 % Den goda staden 1,0 % KF 2,5 %
Lokalföreningar 6,0 %
Figur 4.3Riksbyggens organisationsstruktur (modifierad efter dokument nr 3359 i Riksbyggens ledningssystem)
Eftersom uppsatsen tema är Riksbyggens miljöledning, ska nästa tabell presentera Riksbyggens organisationsstruktur för kvalitet- och miljö. Som framgår av Figur 4.4 nedan består Riksbyggens kvalitets – och miljöorganisation av representanter från olika enheter. Dessa representanter är ledningspersoner för kvalitets och miljöfrågor inom deras ansvarsområde. Vice VD är ledningens representant för kvalitets och miljöfrågor, följd av Koncernchefen och Kvalitets – och miljöchefen.
Representanter som arbetar i Affärsområde Bostad, Affärsområde Fastighetsförvaltning, Huvudkontoret och Servicecenter är kallade Kvalitet- och Miljö samordnare. Dessa samordnare ligger direkt underställda chefen av respektive enhet, d v s under Regionchef för Affärsområde Bostad (en person), under varje Regionchef i Affärsområde Fastighetsförvaltning (sex personer) samt under chefen för Servicecenter och Huvudkontoret (en person). Så finns det totalt åtta Samordnare som är underställda Kvalitet- och Miljöchefen. Dessutom finns en Specialist som tillhör Kvalitets – och miljöchef.
Figur 4.4 Riksbyggens organisationsstruktur med fokus på kvalitet- och miljöledning (modifierad efter dokument nr 3359, Riksbyggens ledningssystem)
Organisationsformen speglar ett välfördelat ansvar för företagets hållbarhetsarbete, dessutom säger detta ingenting om personalens kompetens och kunskaper, vilka är avgörande för att kunna leda företaget genom deras ansvarsområde mot hållbarhetsvisionen. Dessutom att kunna leva upp till visionen att vara ”...den ledande samhällsutvecklaren för hållbara och attraktiva boendemiljöer...”
krävs det en strategi som genomsyrs hela organisationen både horizontalt och vertikalt, d v s en Styrelse (sex personer i respektive region)
Miljö-, kvalitetssamordnare
mycket större engagemang nästan från alla medarbetare. Denna fråga ska också analyseras och diskuteras vidare i Resultatkapitlet 6.
4.3 Strategisk plan 2010-2014
Riksbyggens nya Strategiska plan fastställdes av styrelsen 2010 och avser perioden 2010-2014. Det är tydligt utryckt i företagets Strategiska plan att förutom att utveckla, bygga och förvalta bostäder för att göra vinst, bidrar Riksbyggen till att utveckla samhället genom sin verksamhet med fokus på hållbarheten. Riksbyggen har som mål att vara ledande inom miljö- och hållbarhetsarbete. Det beskrivs som företagets vision i det Strategiska planen:
”Riksbyggen är utifrån sin kooperativa värdegrund den ledande samhällsutvecklaren för hållbara och attraktiva boendemiljöer med bostadsrätt.”
Den Strategiska planen utgör grunden för verksamheten, vilket omfattar företagets viktigaste mål och blir som en röd tråd för alla aktiviteter. Begreppet hållbar utveckling har införts i Strategiska planen och företaget planerar att integrera hållbarhetstänkande i alla affärsområde. En kortfattad presentering av Riksbyggens mål följs i Tabell 4.1 nedan. Dess innehåll är indelade i de tre hållberhetsaspekterna för att lättare urskilja de miljömässiga aspekterna som uppsatsen fokuserar på.
Tabell 4.1 Riksbyggens Strategiska plan utifrån hållbarhetsaspekter
Riksbyggen Hållbarhetsaspekter
Ekonomisk aspekt Social aspekt Miljömässig aspekt Strategiska
plan
Riksbyggen ska:
verka för en utveckling som är samtidigt ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar
utveckla ekologiskt, socialt och ekonomiskt bärkraftiga boendemiljöer
Allmäna mål
skapa ekonomisk nytta för sina medlemmar
ska arbeta effektivt som ger resurser för
engagerad i forskning- och utvecklingsarbete
Konkreta mål minska sina interna klimatutsläpp med 30 procent räknat från basåret 2008 (miljömässig aspekt)
Som framgår av tabellen ovan, finns det bara ett hållbarhetsmål i den Strategiska planen som är mätbart och konkret, vilket är kopplat till Riksbyggens interna klimatutsläpp. De andra miljömässiga mål som står här är mycket generellt formulerade utan några konkret målsättning eller mättal kopplade till dem.
5 Riksbyggens miljö- och hållbarhetsarbete
Här presenteras dokument och ledningsverktyg som behandlar miljö- och hållbarhetsaspekter av Riksbyggen, såsom Miljöutredningen, Hållbarhetsplanen och Riksbyggens Integrerade Ledningssystem.
5.1 Miljöutredning - Riksbyggens miljömässiga aspekter
Rikbyggen gav WSP Environmenal i uppdrag att utföra en miljöutredning av hela verksamheten år 2007. Miljöutredningen hade som syfte att identifiera företagets betydande miljöaspekter17 för att kunna komplettera arbetsrutiner i deras ledningssystem, samt för att upprätta miljömål, handlingsplaner och utbildningsinsatser. När utredningen utfördes hade Riksbyggen planer för att bli certifierat för ISO 14001. Miljöutredningen kunde på så sätt hjälpa till att identifiera företagets miljöaspekter och därmed uppfylla detta krav i standarden också. Miljöutredningen spelade en viktig roll i att minska miljöbelastningen av organisationen och att förbättra företagets miljöprestanda.
Enligt utredningen är de betydande miljöaspekterna indelade i tre områden av företaget:
• Tjänste- och varuproduktion, som är indelade i verksamhetens två affärsområden:
- Affärsområde Förvaltning - Affärsområde Bostad
• Intern verksamhet
• Kundens miljöpåverkan
För varje område sammanställdes en tabell för bedömning av de betydande miljöaspekterna, där presenteras en lista av miljöaspekter inom respektive område enligt följande utvärderingsaspekter (på tre olika värderingsnivåer beroende på dess betydelse): mijlöaspektens utbredning inom Riksbyggen, dess miljö-/ hälsoeffekt, samt dess koppling till lagar och andra krav. Dessutom för varje mijlöaspekt, som är kopplad till en konkret aktivitet, definieras dess miljöpåverkan eller miljöeffekt. På så sätt anknutar man aktivitet, miljöaspekt och miljö-/ hälsoeffekt i en logisk ordning från orsak till verkan. I följande tabell (Tabell 5.1) visas det ett exempel på detta inom Affärsområde Bostad.
Tabell 5.1 Samband mellan miljöaspekter, aktivitet och miljöeffekt i Miljöutredningen
Aktivitet Miljöaskpekt Miljö-/ hälsoeffekt
Våtrumsmattor
PVC innehåller miljögifter som flataner, klor och eten; vid framställning av klor uppstår kvicksilverutsläpp
Arbetsmiljöproblem, cancerogena ämnen, påverkar arvslangen, vid förbränning bildas dioxiner att farligt gift, försurning.
Som framgår av resultatet av utredningen nämns följande miljöaspekter betydande för Rikbsyggens verksamhet indelade i tre huvudområden (se Tabell 5.2.). I Affärsområde Förvaltning finns följande betydande miljöaspekter: transport, användning av kemikalier (vid yttre och inre skötsel), påverka kunden och kundens kund. I Affärsområde Bostad finns följande betydande miljöaspekter:
materialval/materialanvändning, buller och damm, transport. I Intern verksamhet finns följande betydande miljöaspekter: transporter (resor med egen bil, tjänstebil), otillräckliga kunskaper om kemikalier och miljömål. Hos kundens miljöpåverkan finns följande betydande miljöaspekter:
energianvändning, hantering av avfall och kemikalier.
Tabell 5.2 Riksbyggens betydande miljöpåverkan enligt Miljöutredningen
Område Betydande miljöaspekt Påverkbar genom
Tjänste- och varuproduktion:
Affärsområde Förvaltning
• Transport • val av transportsätt
• fordons- och bränsletyper
• ärsätta möten som kräver resor
17 Betydande miljöaspekterna kallas de största miljöpåverkande faktorerna i Riksbyggens fall.
Affärsområde Bostad
• Användning av kemikalier vid yttre och inre skötsel
• Påverka kunden och
• utfasning av farliga kemikalier
• erbjuda förvaltningstjänster för att öka medvetenhet om hållbara lösningar
• projekteringen och upphandlingen
• påverka byggentreprenörerna (svårt påverkbar)
Intern verksamhet • Transporter (resor med egen bil, tjänstebil)
• Otillräckliga kunskaper om kemikalier och miljömål
• val av transportsätt
• fordons- och bränsletyper
• ärsätta möten som kräver resor med telefon/videokonferenser
• utbildning om kemikalier, miljöpolicy, miljömål mm
• erbjuda tjänster som minskar energianvändningen
5.2 Riksbyggens Hållbarhetsplan
För att kunna förverkliga målen enligt visionen i den nuvarande Strategiska planen, ”..den ledande samhällsutvecklaren för hållbara...boendemiljöer”, har arbetet med en Hållbarhetsplan för miljömässig hållbar utveckling tagits fram av Miljö – och kvalitetchefen för perioden 2010-2014.
Planen är utarbetade med vägledning av deras samarbetspartner, stiftelsen Det Naturliga Steget. Deras metod för verksamhetsplanering för hållbara affärer har använts med hjälp av deras fyra hållbarhetsprinciper (som är utarbetade av dem själva) och utgör den vetenskapliga grunden för Rikbyggens hållbarhetsarbete. Metoden utgår ifrån en målbild i framtiden när Riksbyggens verksamhet är redan hållbart. I själva Hållbarhetsplanen beskrivs detta så:
”... när företaget tillsammans med kunder, entreprenörer och andra leverantörer har lyckats uppfylla dem så att det har slutat bidra till att systematiskt förstöra jordens naturliga kretslopp...Målbilden är baserade på Riksbyggens vision, kärnvärden (långsiktighet, trygghet, samverkan) och de fyra hållbarhetsprinciper med hänsyn till såväl ekonomiska och sociala, som miljömässiga aspekter. ”
Hållbarhetsprinciper har syfte till att vägleda organisationen mot ett hållbart samhälle. De fyra hållbarhetsprinciper är definierade enligt följande:
1. ”Vi ska sluta bidra till att naturen utsätts för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.
2. Vi ska sluta bidra till att naturen utsätts för systematisk koncentrationsökning av ämnen från samhället produktion.
3. Vi ska sluta bidra till att naturen utsätts för systematisk undanträngning.
4. Vi ska sluta bidra till att människor systematiskt hindras från att tillgodose sina behov.”
Definitionerna är generellt formulerade och ger inte ytterligare förklaringar för vad de innefattar i Riksbyggens fall, däremot tolkas dem som utgångspunk för handlingsplaner och långsiktiga mål av
Hållbarhetsplanen. Utifrån hållbarhetsprinciperna faställsdes sedan sju åtaganden som fungerar som kortsiktiga mål för företagets miljö- och hållbarhetsarbete. (Szczepanowski, Intervju, 2012)
Det finns en detaljerad version av alla åtaganden med tillhörande aktiviteter som omfattar en mer utarbetad handlingsplan och har syfte till att nå målen uppsatta för 2014. Dessa aktiviteter ska granskas senare i analysen för att se vika av dessa är integrerade i företagets verksamhet d v s återfinnas i verksamhetens ledningssystem.
De sju åtagandena av Hållbarhetsplanen är de följande:
1. Vi stödjer våra medlemmar på väg mot en hållbar livsstil.
2. Vi underlättar för våra boende och våra kommersiella kunder att bidra till en hållbar utveckling.
3. Vi har bostadsprojekt som visar vägen för hållbara boendemiljöer.
4. Vi har en målstyrd verksamhet med tydliga incitament att vara ledande inom hållbara boendemiljöer.
5. Vi har skapat förutsättningar för hållbar utveckling i våra arbetssätt.
6. Alla medarbetare och entreprenörer arbetar som vi kommit överens om och har kompetens att bidra till en hållbar utveckling i sin roll.
7. Vårt arbetssätt är känt bland medlemmar, medarbetare kunder och andra utvalda intressenter.
Arbetet med Hållbarhetsplanen ses idag som en stor utmaning, där svårigheterna ligger i att integrera dessa sju åtagande i företagets ledningssystem d v s att få hänga ihop dem med andra stöddokument såsom Strategiska Planen, Miljöutrednigen och med arbetsprocesser av alla affärsområde i Riksbyggens Integrerade ledningssystem s.k. ”Så här arbetar vi” (Szczepanowski, Intervju, 2012).
Utan att åtagandena av Hållbarhetsplanen är omhändertagna i ledningssystemet, kan den inte vara effektiv och därmed helt uppfylla sitt syfte, även om det finns andra metoder för att lansera Hållbarhetsplanens åtagande såsom inom ramen av seminarier genom olika muntliga och visuella kommunikationsmetoder (se Bilaga 1: fråga 48, 49; samt Bilaga 2: fråga 8). Därför visar det sig nödvändig att utföra en analys av Hållbarhetsplanen i anknytning till ”Så här arbetar vi” (se i kapitel 6).
5.3 Riksbyggens Integrerade Ledningssystem – “Så här arbetar vi”
Riksbyggens ledningssystem omarbetades flera gånger under verksamhetens historia. Miljöaspekter integrerades redan 2001, sedan när företaget blev certifierad för ISO 14001 år 2008, blev miljöledningssystem integerat för att kraven i standarden ska uppfyllas, i synnerhet för att kartlägga de betydande miljöaspekterna av verksamheten (Sernefalk, Intervju, 2012). Det nyvarande ledningssystemet lanserades nyligen i februari 2012. Den nuvarande omarbetade integrerad ledningssystem, kallad ”Så här arbetar vi”, omfattar alla arbetsprocesser, rutiner, stödjande- och styrande dokument som är nödvändiga för att driva Riksbyggens verksamhet enligt krav från ISO 9001 och ISO 14001 och för all upfylla Riksbyggens Strategiska plan, affärsplaner och handlingsplaner, samt uppfylla lagar och externa krav.
Ledningssystemet ligger på företagets intranät och omfattar en övergripande processkarta som dokumenterar och beskriver de processer företaget arbetar efter, samt hur de olika arbetsprocesserna hänger ihop. Det ger stöd för företagets alla medarbetare och specificerar de krav för utförandet av arbetet. Processkartan är illustrerad nedan i Figur 5.1.
Riksbyggens arbetsprocesser är organiserade på tre nivåer: Ledningsprocesserna, Huvudprocesserna och Stödprocesserna. Ledningsprocesserna beskriver Riksbyggens arbetsprocesser som styr och leder verksamheten så som Hantera ägarskap och föreningsverksamhet; Skapa strategi och mål samt planera verskamhet; Intern kommunikation och mediakontakter; Följa upp och förbättra. Huvudprocesserna omfattar arbetsprocesser som direkt ingår i företagets två affärsområden från att Analysera marknaden till att leverera enligt avtal så som Producera bostäder; Genomföra ombyggnationer eller Utföra förvaltningsuppdrag. Stödprocesserna innehåller arbetsprocesser som bidrar till att de andra före nämnda processerna ska fungera effektivt så som Kommunicera med marknaden, Ekonomi, Göra inköp, Hantera avfall och kemikalier mm. Sedan i varje arbetsprocess kan man gå vidare till en mer
detaljerad aktivitetsnivå för att se den tillhörande arbetsbeskrivningen i olika arbetssteg, dess utförare och deras respektive styrande, stödjande, samt redovisade dokument.
För varje process finns en processägare utsedd. Deras ansvar är att säkerställa att de övergripande processerna samverkar och leverar enligt kund- och interna krav. I fall förändringar eller kompletteringar skulle behövas i ”Så här arbetar vi”, vilka kan förekomma p.g.a. förändringar i verskamheten, förslag kan lämnas genom verktyget föRBättra, som ligger under Ledningsprocesserna:
Följa upp och förbättra (Sernefalk, Intervju, 2012). Inkomna förslag sedan hanteras av processens kvalitetsamordnare i processteamet och beslut fattas i utvecklingsrådet ang förbättringsförslaget.
I intervjun med specialisten (en av dem ansvarige för att genomföra den senaste uppdateringen av ledningssystemet, vilket skedde mellan 2010-2011) framkom det vilka var de största utmaningar angående uppdraget:
”En stor utmaning var att se till att alla dokument i systemet var uppdaterade så att kraven i ISO 14001 kunde uppfyllas. Den största utmaningen var att utbilda all personal. Det genomfördes av två miljöseminarier för all personal och ytterligare ett seminarie för alla chefer” (Sernefalk, Intervju, [2012]).
Figur 5.1 Riksbyggens Integrerade Ledningssystem, ”Så här arbetar vi” - en övergripande processkarta (Riksbyggen, 2012)
För att kunna utföra sitt dagliga arbete på Riksbyggen behöver man inte använda ledningssystemet hela tiden, men det definitivt är ett bra stöd i medarbetarnas dagliga arbete i fall det behövs hjälp och om man använder det på rätt sätt (Sernefalk, Intervju, 2012).
6 Resultat
Detta kapitel vänder sig till forskningsfrågor som anges i kapitel ett. För att kunna besvara frågorna relevanta dokument av Riksbyggen analyseras, vilka bygger på angivna teorier och empiriska data presenterades i tidigare kapitlen.
6.1 Intervjuer
Intervjun med miljöchefen (03/2012, se Bilaga 1) ang. Riksbyggens miljöpolicy visar att inte alla miljömål är beskrivna i Miljöpolicyn som finns med i Hållbarhetsplanen. Dessutom är miljömålen inte beskrivna som övergripande och detaljerade miljömål i själva Miljöpolicyn men som miljöchefen påpekade de övergripande miljömålen är reperesenterade i Hållbarhetsplanen i form av de fyra hållbarhetsprincipen och de detaljerade miljömålen är de sju åtagandena formulerade i den.
Miljöpolicyn är inte tillgänglig för allmänheten för närvarande, men det ska läggas upp på företagets hemsida. Dessa aspekter ang Miljöpolicyn behöver kompletteras i framtiden.
Samtidigt påpekades att Miljöutredningen ligger inte tydligt ihop med Hållbarhetsplanen, där mål (åtagande) formulerades. Däremot är det möjligt att kontrollera vilka täcks av vilka hållbarhetsmål. I fall miljöaspekterna inte är ihopkopplade med åtagandena (mål) uppfylls inte standardens detta krav, därför skulle det vara viktigt att komplettera dessa uppgifter.
Enligt miljöchefen skulle en viss kompetenshöjning behövas för att klara av visionen ”... den ledande samhällsutvecklaren för hållbara och attraktiva boendemiljöer med bostadsrätt.”. Miljösamordnarnas behörighet varierar och personliga och finansiella resurser saknas för att uppfylla visionen.
”Jag tycker att Riksbyggen skulle behöva mer specialitser i hållbarhetsfrågor, och sedan höja kompetens på de som jobbar som samordnare skulle också vara viktig.”
”Jag tycker fortfarande att man inte riktigt förstår att det behövs kompetens för att klara av de här frågorna. Det brister ibland i förståelse för att det man inte kan göra med vilken bakgrund som helst utan man behöver någon som har bakgrund. Så jag tycker att det egentligen är en brist vi har i den.”
Mättal och lämpliga indikationer finns för måluppföljningen åtminstone vad gäller den interna verksamheten, men det också är ett förbättringsområde, eftersom detta inte täcker Riksbyggens mest betydande miljöaspekter i affärsområde fastighetsförvaltning och affärsområde bostad. Dokument om uppföljningen med mättal finns i dokument s.k. Beslutstödet. Att analysera mättal ang. Riksbyggens betydande miljöaspekter framtagandet av detta dokument behövdes (se Tabell 6.5).
För att effektivt integrera Hållbarhetsplanen i ledningssystemet, så att förbättringar sker enligt hållbarhestprinciperna, är det viktigt att kontrollera förategets förutsättningar för förbättringar också.
Därför är det rekommenderat att kontrollera hur dessa hållbarhetsprinciper är närvarande i ”Så här arbetar vi”. Just nu är det bara miljöaspekterna som ligger till grund för ett förbättrat miljöarbete, vilket framkom i intervjun med miljöchefen.
”Jag tycker att relevansen av hållbarhetsprinciper ligger mest i ledningprocesserna, där de två viktigaste är ”Skapa strategi och mål samt planera verksam”, samt ”Följa upp och förbätta” processen, eftersom de beslut som fattas här påverkar hela processorganisationen.”
Resultat av telefontervju med specialisten belyste vad anledningen för brist i Hållbarhetsplanens integrering i ledningssystemet är och vems ansvar det tillhör att genomföra detta:
”Hållbarhetsplanen växte fram under tiden ledningssystemet har blivit uppdaterad. Genom att Hållbarhetsplanen inte var helt färdig när ”Så här arbetar vi” formulerades kunde det inte ha blivit införts helt i systemet än. Vår Integrerade Ledningssysem är anvaring för att beskriva det „är” läget och inte det „bör” läget. Att integrera det helt i ”Så här arbetar vi” är alltså mijlögruppens ansvar, vilket är viktigt att genomföra det i framtiden.”
Denna intervju med specialisten besvarar miljöchefens tveksamhet ang. genomförbarheten av integrering av Hållbarhetsplanens aktiviteter i ”Så här arbetar vi”:
”Kopplingen till Hållbarhetsplanen ska naturligtvis finnas i de olika processerna hela vägen ner till aktivitetsnivå, det som beskrivs alltså i de så kallade arbetsbeskrivningarna och flödena i varje process.
Båda intervjuer tydligen påpekade det största hindrande faktor för effektiv integrering av Hållbarhetsplanen i ledningssystemet, vilket är brist i kompetens av de miljöansvariga, samt att det inte finns tillräkligt många arbetare ev. specialister på miljö- och hållbarhetsområdet på Riksbyggen.
6.2 Integreringen av mål beträffande hållbarhetsprinciper i ”Så här arbetar vi”
Denna del av analysen besvarar följande forskningsfråga:
1. Hur kan man utveckla ett företags arbetssätt så att det harmonierar med och stödjer dess mål beträffande hållbarhetsaspekter?
För att kunna besvara den första forskningsfrågan borde hänsyn tas till Riksbyggens Integrerade Ledningssystem ”Så här arbetar vi”, där företagets arbetssätt (arbetsprocesser), som medarbetarna arbetar efter, är dokumenterade; samt Hållbarhetsplanen, där Riksbyggens hållbarhetsaspekter s.k.
hållbarhetsprinciper och deras mål s.k. åtagandena är beskrivna (Szczepanowski, Intervju, 2012). För att kunna utveckla företagets arbetssätt enligt hållbarhetsmålen ska kopplingar finnas mellan hållbarhetsprinciperna, åtagandena och arbetsprocesser i ledningssystemet. I fall det finns kopplingar mellan dem, d v s målen är integrerade på något sätt i ledningssystemet, då kan arbetsättet utvecklas också, så att de harmoniserar med och stödjer hållbarhetsprinciperna.
När det nya ledningssystemet uppdaterades blev Hållbarhetsplanen inte helt integrerad i den, eftersom uppdateringen av ledningssystemet handlade om att kartlägga nuläget d v s de aktuella arbetsprocesser, samt dokument som Riksbyggen arbetar efter och inte det ”hur det borde vara läget”
(Sernefalk, Intervju, 2012). Att införa Hållbarhetsplanens innehåll helt d.v.s. åtagandena och tillhörande aktiviteter till ”Så här arbetar vi” tillhör miljögruppens ansvar och är en pågående process, vilket detta uppdrag bidrar till också.
Däremot Riksbyggens betydande miljöaspekter, som är ett resultat av Miljöutredningen utförts 2007 av externa revisorer och har blivit uppdaterad kontinuerligt internt (enligt intern revision) sedan dess, finns beskrivna i ledningssystemet, samt finns det olika dokument som kan kopplas till dem. Att inkludera miljöaspekter i analysen kan hjälpa till att se hur hållbarhetsaspekter och åtagandena harmoniserar med Riksbyggens nuvarande arbetsprocesser. Ta hänsyn till miljöaspekterna är också nödvändig för att uppfylla krav av standarden ISO 14001, som föreslår att miljömålen är formulerade p.g.a. de betydande miljöaspekterna. I fall miljöaspekterna är täckta av någon åtagande kan detta
Däremot Riksbyggens betydande miljöaspekter, som är ett resultat av Miljöutredningen utförts 2007 av externa revisorer och har blivit uppdaterad kontinuerligt internt (enligt intern revision) sedan dess, finns beskrivna i ledningssystemet, samt finns det olika dokument som kan kopplas till dem. Att inkludera miljöaspekter i analysen kan hjälpa till att se hur hållbarhetsaspekter och åtagandena harmoniserar med Riksbyggens nuvarande arbetsprocesser. Ta hänsyn till miljöaspekterna är också nödvändig för att uppfylla krav av standarden ISO 14001, som föreslår att miljömålen är formulerade p.g.a. de betydande miljöaspekterna. I fall miljöaspekterna är täckta av någon åtagande kan detta