Organisering och tillhandahållning av studie och yrkesvägledning

Rektor 1 berättar att de på skolan har en person som hjälper elever inför gymnasievalet. Enligt rektor 1 saknar personen vägledarutbildning, men klarar sina arbetsuppgifter bra. Hen berättar att de inom skolledningen inte har prioriterat vägledningen då de inte får tillräckligt med resurser för detta samt att det kan bero på att det inte har förkommit några direkta krav på att det ska finnas en utbildad studie- och yrkesvägledare. Henmenar att resurserna måste fördelas på det sätt som är bäst för skolan och att de måste gå till sådant som är viktigare- t.ex. att anställa extralärare vid behov. Vid skolinspektionens besök fick skolan viss kritik, men inget som hade med vägledning att göra eftersom det inte kontrollerades tillägger hen. ”Resurserna är begränsade och de får vi av kommunen”- Rektor 1.

Rektor 2 berättar att de har en konsult som sköter frågorna kring vägledning i skolan, och det innebär först och främst hjälp med gymnasieval och prao. ”Det har pågått diskussioner inom skolledningen om att en kompetent vägledare bör anställas, men vi har inte kommit så långt för nuvarande” – Rektor 2. Hen bedömer att även om de skulle anställa en kompetent vägledare så blir det inte på mer än en halvtidstjänst eftersom resurserna från kommunen är så begränsade.

Rektor 3 berättar att skolan för nuvarande har en coach som jobbar med vägledning och som hjälper eleverna med övergången mellan grundskola och gymnasium samt med prao. Coachen ordnar även möten för föräldrar där information ges inför gymnasievalet. Coachen har läst en del kurser om coaching berättar rektor 3. Hen tillägger att det är viktigt att coachen finns då hon gör allt det som ingen annan personal på skolan skulle hinna med, först och främst att hjälpa eleverna med gymnasieval. Inom skolans ledning har det aldrig kommit på tal om att anställa en vägledare då det redan fungerar så bra med coachen, menar rektor 3. På frågan om hur mycket av resurserna som går till vägledning svarar hen att det är en väldigt liten del och att det mesta går till annat såsom extra resurser för elever med särskilda behov och lärartjänster. Hen är väl medveten om vad skollagen säger, men hen menar att det viktiga är att men erbjuder någon form av vägledning då skollagen inte säger att man måste ha en utbildad vägledare. ”I skollagen står inte att vägledning ska skötas av en utbildad vägledare” – Rektor 3.

Rektor 4 informerar om att det har pågått diskussioner inom skolledningen om att anställa en vägledare. Skolan har dessutom fått kritik för att det saknas vägledning. Enligt Rektor 4 är det största problemet resurserna, skolan har inte råd. Hen berättar att skolan hyr in en vägledare när kompetensen behövs som mest och det är under våren när det är gymnasieval. I övrigt brukar lärare för respektive klasser sköta praon. Samtidigt säger rektor 4 att ”Kommunerna måste satsa mer på vägledning”- rektor 4. Hen meddelar samtidigt att skolan ska stängas snart och bli en del av en annan skola. Ett arbete kring organisationen kring den nya skolan är påbörjad. Då vi frågade hur det skulle bli med vägledningen på den nya skolan svarar rektorn att det ännu inte har diskuterats. Det var jättebra att ni fick mig att tänka på detta, vi har inte pratat något om studie- och yrkesvägledning på den nya skolan ännu, och detta ska jag verkligen ta upp i nästa möte - säger rektor 4.

Rektor 5berättar att de för tillfället har en specialpedagog som jobbar med vägledning vid sidan om sin tjänst men att de haft en utbildad vägledare tidigare som slutade för några år sedan. Specialpedagogen ger ut information till föräldrar och elever om vilka gymnasieprogram det finns att välja mellan samt ordnar praoplatser. Rektor 5 förklarar att specialpedagogens arbetsuppgifter är välorganiserade. När det är tillfälle för prao och gymnasieval så arbetar specialpedagogen mestadels med det under den perioden. Hen påpekar att det är en självklarhet att en vägledare är mer kompetent för detta arbete men frågan har inte kommit på tal på grund av resursbrist.

Jag tycker själv att det hade varit betydligt bättre med en kompetent studievägledare på skolan men jag ser det som en självklarhet att skolan ska ha tillräckligt med lärare istället - rektor 5.

Rektor 6 berättar att skolan för nuvarande inte har en utbildad vägledare och att det är mentorerna för respektive klasser som hjälper de med gymnasieval och prao. Rektor 6 berättar att de resurser skolan får från kommunen är begränsade och därför behöver de prioritera vad dessa resurser ska gå till. Vi kan till exempel inte skära ner på antalet lärare för att anställa en vägledare trots att vägledning idag är ett måste för de flesta elever – Rektor 6. Slutligen berättar Rektor 6 att skolinspektionen varit på skolan 2009 och att de fått en viss kritik vad

gäller vägledningen på skolan, hur skolans ledning resonerade kring detta fick vi inte veta.

Rektor 7 berättar att mentorerna för högstadiet hjälper sina elever med gymnasieval och prao. Hen tycker att kommunerna ska satsa mer på vägledning och lägga mer resurser på verksamheten, på så sätt skulle skolorna slippa kritik från skolinspektionen och sedan skulle eleverna få den vägledning de behöver. Vi hoppas att det blir en större satsning på vägledning – säger Rektor 7.

Sammanfattningsvis tycker rektorerna att det finns en stor resursbrist som leder till att skolorna saknar en vägledare och därför ersätts denna funktion med annan skolpersonal som har en annan huvudsysselsättning på skolan. Vidare berättar rektorerna att skolinspektioner inte har gett dem någon kritik vad gäller vägledning då vägledning inte har kontrollerats överhuvudtaget under den tid som respektive rektorer varit anställda. Slutligen menar dem att det heller inte finns ett krav på att vägledaren ska ha en viss utbildning, enligt skollagen (2010:800).

5.2.1 Analys av organisering och tillhandahållning av studie-

och yrkesvägledning

Rektorerna tycker att vägledning är en viktig funktion som inte är som den borde vara, eller som samtliga rektorer hade velat ha den – dvs. mer vägledning samt utbildade vägledare. De menar att det inte finns tillräckliga resurser, staten lägger ansvaret för skolorna på kommuner som sedan ska bidra skolorna med resurser. Vi kan se en koppling mellan organiseringsteorin och rektorernas yttranden då Jacobsen & Thorsvik (1998) menar bland annat att de politiska målsättningarna kan innehålla motstridiga mål. Med motstridiga mål menas två mål som går emot varandra. Politiker vill alltså att vägledning ska erbjudas alla elever i skolor men det finns inte tillräckligt med resurser för detta, det förstnämnda hindras på grund av resursbrist och resursbristen i sig kommer i grunden från den parten som satt upp det förstnämnda målet – att erbjuda alla elever vägledning. Skolledare tvingas i sådana fall att prioritera för att använda resurserna som finns på bästa sätt. Samtliga skolledare motsäger verkligheten på deras skolor

då de poängterar att vägledning är viktigt men å andra sidan erbjuds inte vägledning på skolorna de arbetar på. Det finns en diskrepans mellan det de säger och det de gör. Detta förhållningssätt kan förklaras genom att de behöver överväga ekonomiska hänsyn med demokratiska värderingar som Christensen m.fl. (2005) förklarar. I detta fall verkar fokus ligga på ekonomiska förutsättningarna då skolledare inte verkar kunna påverka de ekonomiska resurser som tilldelas skolorna för vägledning. Skolledarna skjuter upp ansvaret på kommunerna.