Rektors ledarskap och översättning av skolans styrdokument

styrdokument

Rektor 1 berättar att hen ser till att det finns en delaktighet med skolpersonalen och att stora beslut diskuteras med dem innan ledningen fattar ett slutgiltigt beslut. Rektor 1 berättar att lärare och övrig skolpersonal är en del av skolan och ska ha rätt till ett inflytande i vad som händer. Hen berättar att styrdokument som läroplan och skollag diskuteras inom skolledningen och att skolledningen kommer överens om hur de ska arbeta med dem. ”Vi försöker tolka samtidigt och kommer sedan överens om hur vi ska arbeta med dem i praktiken” – Rektor 1. Hen tillägger att de brukar ha ett möte i varje arbetslag där lärarna är med och ger sina synpunkter kring vad som menas med läroplaner och skollag. Rektor 1 berättar att det blir många tolkningar men att det är bra då nya idéer om hur lärare ska arbeta kommer upp i den processen. Hen berättar också att styrdokumenten inte är detaljstyrda vilket innebär att skolan har en viss frihet att besluta hur de ska arbeta med dem. Dessutom skickar skolverket ut en broschyr som ger tips på hur skolan kan arbeta i praktiken.

Rektor 2 menar att det är hen som tar de kontroversiella besluten på skolan men att det finns mycket delaktighet till exempel bland de lärare som har många års erfarenhet. Besluten som tas ska vara så nära eleverna som möjligt eftersom det är deras behov som ska tillgodoses, i denna process är det rektor som bestämmer i samarbete med lärare vad som är elevnära. Läroplanen och skolans styrdokument diskuteras med skolans personal i varje arbetslag. Tillsammans görs en tolkning av läroplanen och skollagen. Vad gäller vägledning i skollagen har vi tolkat det som att det är ett måste med vägledning men att själva ”vägledaren” inte

behöver ha en vägledarutbildning. Det innebär att lärarna kan fungera som vägledare för eleverna om inte en konsult redan hade funnits på skolan.

Rektor 3 anser att de har en bra organisering och bra samarbete mellan skolpersonalen. Hen förklarar att styrdokumenten tolkas tillsammans med de lärare som arbetar i arbetslagen. De formella besluten tas av rektorn, eftersom hen har det övergripande ansvaret för att skolans mål uppfylls. Med fokus på vägledning berättar hen att de har förstått att varje elev har rätt till vägledning men inte att det är ett måste. Dessutom behöver det inte vara en person med vägledarutbildning, det kan lika gärna vara någon som vi bedömer som kompetent för detta arbete.

Rektor 4 berättar att styrdokumenten tolkas med hjälp av den dokumentation som skolverket formulerat kring hur respektive lag ur skollagen kan tolkas samt en broschyr om hur det kan arbetas när det gäller läroplan för lärare. Därefter görs lokala tolkningar bland lärarna på skolan. Hen menar att staten inte vill detaljstyra på det som man gjorde tidigare. Numera är det därför ganska fritt att tolka skollagen och läroplanen utifrån de riktlinjer skolverket ger. Vad gäller vägledningen berättar rektor 4 att de tolkat det som att eleverna måste få tillgång till vägledning men att den som ger vägledning inte måste ha en speciell utbildning för ändamålet. Skolan har inte fått besök av skolinspektionen på länge, och senast de var på skolan fick de ingen särskild anmärkning vad gäller vägledningen. Hen kommer inte ihåg om de kontrollerade vägledningen överhuvudtaget vid det tillfället.

Rektor 5 klargör att de tolkar skollagen lokalt, det är rektorn tillsammans med kollegorna som för diskussionerna. På skolan har de möten med övrig skolpersonal, där diskuteras hur de ska arbeta med skollagen och läroplanen. Diskussionerna utgår från den Skolverket skickar information skolverket skickar om hur det kan arbetas med läroplan och exempel på hur skollag kan tolkas. På skolan har rektor 5 tillsammans med resten av skolledningen kommit överens om att lagen säger att vägledning måste erbjudas elever som har behov av det, men och att den personen som ska ge vägledning inte behöver vara en utbildad vägledare. Hen tillägger att en del lärare som har många års erfarenhet brukar vara med då viktiga och stora beslut fattas. Rektor 5 menar att det är bra att diskutera sådana beslut med sina medarbetare så att de känner sig en del av organisationen och blir mer motiverade i sitt arbete.

De stora besluten som jag anser behöver diskuteras med samtlig skolpersonal diskuteras först med dem, så en viss delaktighet finns vad gäller beslutsfattande, men jag kan ibland fatta beslut själv och då är det mest kontroversiella beslut – Rektor 5.

Med kontroversiella beslut menar hen extra känsliga frågor där rektor 5 måste ta ställning omedelbart.

Rektor 6 menar att delaktighet är en viktig del av ledarskapet, dock kan man inte diskutera beslut med alla. Därför väljer skolledare ibland ut de lärare som har mest erfarenhet av sitt arbete på just denna skola för att diskutera frågorna. Rektor 6 förklarar att det är en liten skola hen arbetar på och det innebär att även resurserna är små. Av denna anledning blir det än viktigare att rätt prioriteringar görs. Skollag och läroplaner diskuteras i varje arbetslag tillsammans med rektorn där alla kommer överens om hur de ska arbeta med både skollagen och läroplanen. Som hjälp används de vägledande broschyrerna som skolverket distribuerar. Vad gäller skollagen berättar rektor 6 att de tolkar det lokalt på skolan och så länge de följer skolverkets riktlinjer så brukar det inte vara problem. Vad gäller vägledning har skolan tolkat att det måste erbjudas på något sätt och att det är rektorn som bedömer om ”vägledaren” är adekvat för arbetet eller inte.

Rektor 7 klargör att de tolkar skollagen lokalt. På skolan har rektor möten med lärare i arbetslag där de kommer överens om hur de ska tolka skollagen och läroplanen för att sedan hitta ett bra sätt att arbeta med dem. Skolan är inte styrd av staten vilket enligt rektor 7 innebär att den inte är detaljstyrd. I allmänhet får vi veta av rektor 7 att hen arbetar för ett fungerande inflytande av lärare och annan skolpersonal. Hen anser att alla har rätt att påverka den organisationen de tillhör samt att det finns många goda idéer och erfarenhet att ta hänsyn till. Sammanfattningsvis berättar rektorerna att det finns en delaktighet mellan rektor, lärare och annan skolpersonal vad gäller tolkning av skollagen. Möten på lokal nivå anordnas där varje arbetslag diskuterar och tolkar tillsammans vad som står i skollagen samt hur det ska genomföras i praktiken. Även den del i skollagen som beskriver studie- och yrkesvägledning diskuteras och tolkas endast av rektor och lärare på skolan.

5.3.1 Analys av rektors ledarskap och översättning av skolans

styrdokument

Enligt Maltén (2000) finns det fyra huvudmål som gör att en organisation fungerar som den ska, om någon av dessa mål saknas fungerar inte organisationen korrekt. Resurser är ett av de fyra huvudmålen och innebär både ekonomiska och materiella ting som behövs i organisationen, med fokus på skolan är till exempel skolböcker och pengar för lärarnas löner relevanta exempel. Vid saknaden av sådana viktiga resurser kan inte skolan som organisation fungera. I och med att resurser för vägledning saknas eller är för lite brister denna verksamhet eller avskaffas helt på vissa skolor. Det finns en konflikt mellan de olika målen, till exempel resurser och skolornas produktionsmål. De mål som handlar om vägledning lämnar mycket utrymme för tolkning, då det heller inte kontrolleras av t.ex. skolinspektionen finns det inga incitament för dessa skolledare som kan bidra till att organisationen av vägledningen ändras eller förbättras. Skolledarna uttryckte att de hade en välorganiserad verksamhet på skolorna. De förklarade att nästan all skolpersonal har delaktighet vad gäller tolkning och översättning av skolans styrdokument. Skolorna har arbetslag som möts och diskuterar frågor kring skollagen och läroplanen, och tillsammans gör dem en tolkning som skolan därefter använder, det är först och främst lärare. Rektor 1 förklarade att styrdokumenten inte detaljstyrda, vilket medför att det blir lite fritt och tolka innehållet på ett sätt som passar skolan. Enligt översättningsteorin finns det sådana fall då översättning sker på det sätt som gynnar den egna organisationen, samt att det passar till den lokala situationen (Christensen, 2005). Christensen menar också att översättningen i organisationen sker för att förslagen i de skriftliga styrdokumenten skall användas på ett konkret och praktisk sätt.

Rektor 3 i denna undersökning berättade att de på skolan har tolkat skollagen som att det är viktigt med vägledning för skolans elever, men däremot ses det inte som ett krav att det måste vara en person med vägledarutbildning. Skolledarna menar att så länge de fullföljer skolverkets riktlinjer, så ska det inte finnas några större problem. Denna syn bekräftas av att vägledning inte kontrolleras av skolinspektionen. Vad vägledning innebär har tolkats på olika sätt av varje skola/ skolledare. Orsaken till de olika tolkningarna kan bero på att samtliga skolledare har olika kunskaper om vägledning som verksamhet och mer eller mindre begränsad

kunskap. En viktig teori som förklarades av Czarniawska (2005), var att en idé är resande och färdas via en människas hjärna till en annans hjärna. Denna teori förklarar hur en idé kan förändras på vägen, den tolkas på nytt för varje gång den reser vidare till en ny destination, det vill säga en ny hjärna. När idén tolkas, så sker en handling. Samma process kan ske vid tolkning av skollagen. En rektor/lärare tolkar skollagen på ett sätt, denna tolkning går vidare till nästa rektor/lärare som tolkar samma lag på ett nytt sätt och så vidare, därefter sker en handling som i praktiken är ett praktiskt genomförande av det som blivit tolkat.

Vad gäller det pedagogiska ledarskapet menar samtliga informanter att de har en del delaktighet vad gäller beslut och regler på sina skolor, med det menas att lärare och annan skolpersonal får vara med och besluta när det är möjligt och viktigt för skolan att alla är med och tar ett beslut. Delaktighet är en viktig ledaraspekt. Om vi lägger fokus på Malténs (2000) teori om de fem pedagogiska ledaraspekterna kan vi konstatera att delaktighet är en del av den relationsinriktade ledaraspekten och innebär att ledaren ska ta tillvara sina anställdas kunskaper och erfarenheter. Men denna teori gäller den personal som är närvarande i skolan och pedagogiskt ledarskap täcker inte i detta fall inte vägledning.