inledning
Utifrån analysen av det arkeologiska materialets spridning under perioden yngre bronsålder till äldre järnålder, kan vi avgränsa olika områden med skiftande be tydelse på Mellanbyn. Det finns en tydlig dynamik mellan områdenas nyttjande och ickenyttjande beroende på vilket periodavsnitt vi studerar. Spåren av ekono miska, rituella och sociala gränser har gett upphov till mer eller mindre manifesta områden. Syftet med områdesindelningen jag gör i detta kapitel är att skapa ett underlag för att analysera den organisatoriska uppdelningen av Mellanbyn i gårdar, resursområden, aktivitetsområden samt tomma områden och deras för ändringar i tid genom jämförande områdesanalys. Det kan även uttryckas i ett större perspektiv; att studera framväxandet av en elit under romersk järnålder på Mellanbyn samt uppkomsten av de centrala funktioner som kan kopplas till platsen. Jag vill komma åt den idé och föreställningsvärld som gett upphov till de olika handlingar som kan spåras i de olika kontexterna.
I Malmöområdet är anläggningskategorin gropsystem vanligt förekommande. Som vi kommer att märka längre fram är anläggningstypen rikligt förekom mande på Mellanbyn. Handlingar och ideal i samband med bildandet och igen fyllandet av gropsystemen är centrala för denna avhandling. Gropsystemet utgör ett system av gropar som skär varandra. Groparna har bildats genom upprepad täktverksamhet av främst lera till klining av husväggar. Organiskt och oorganiskt material har därefter deponerats i groparna men även naturlig igenfyllnad har ägt rum. Genom att materialet på naturlig väg har packats har sättningar i groparna skett. Ovanpå gropsättningarna har ett lager bildats och fyllt ut sättningarna. På främst Mellanbyn men även vid Lockarp har detta övre sättningslager primärt bildats genom en yngre och mer intensiv deponeringsfas av organiskt material, sot och artefakter. Gropsystemen bildades främst under yngre bronsålder och förromersk järnålder medan sättningslagret även kan ha tillkommit under äldre romersk järnålder.
100 0 100 200 m Område 12 Område 8 Område 7 Område 6 Område 4 Område 2 Område 3 Område 5 Område 9 Område 10 Område 13 Område 11 Område 1 Södra boplatsen Norra boplatsen Stensträng Stensträng Sockengräns Figur 6. Indelning av Mellanbyn i delområden (1–13).
Utifrån lokaliseringen av bebyggelsen, nyttjade resurser samt deponerat artefaktmaterial har jag valt att dela in Mellanbyn i 1 områden (se figur 6). Mellanbyn kan indelas i två större aktivitetsområden bestående av spår efter långhus, hägnader och nedgrävningar och är koncentrerade och avgränsade till Mellanbyns två förhöjningar. De benämns norra respektive södra boplatsområ det utifrån deras geografiska läge. Södra boplatsområdet är uppdelat i områdena 1–6 medan norra boplatsområdet utgör områdena –1. Område är beläget i svackan mellan de båda tättbebyggda höjderna. Områdesindelningen bygger på olika intensitet och karaktär av aktiviteter inom Mellanbyn och som kan dateras till perioden yngre bronsålder–äldre järnålder. Detta har resulterat i tre typer av områden:
• Avgränsade bosättningsområden med gårdsytor och gårdsnära aktiviteter. • Aktivitetsområden där nyttjandet av resurser ägt rum men där gårdsbebyg gelse saknas. Dessa områden kan innehålla rikligt med gropar, gropsystem eller brunnar ofta i anslutning till våtmarker. Det senare indikerar goda möjligheter till bete.
• Områden utanför bosättnings eller aktivitetsområden med endast färre spår av aktiviteter i form av nedgrävningar. Kan ha utgjort åkermark. Syftet med områdesindelningen är att registrera individuella, kollektiva, elitära och egalitära drag utifrån organiseringen av bosättningarna och genom hand lingar, samt att studera hur detta förändras i tid. Redovisningen av materialet kommer att ske områdesvis. Undantaget är de tre stensträngarna som tangerar eller skär genom de flesta områdena. De kommer samlat att behandlas sist i materialredovisningen. I slutanalysen av Mellanbyn kommer dock områdesgrän serna att upplösas i ett sydligt och ett nordligt boplatsområde och diskussionen kommer då att fokuseras på dynamiken mellan dessa. Alla 14Cdateringar i texten är kalibrerade (OxCal version .10) och anges med 1σ. Dateringarna omfattar främst husen och några nedgrävningar men inga hägnader. Nedan följer en kort presentation av områdena.
Område 1
Området motsvarar Citytunnelprojektet delområde (Bunkeflo) och är beläget i den sydligaste delen av Mellanbyn. Gränserna är här dragna utifrån den del av undersökningsytan som omfattar de lämningarna från perioden yngre bronsål der–äldre järnålder.111 Området utgör sydöstra halvan av södra boplatsen i Mel lanbyn. Centralt på området sträcker sig den södra utlöparen av höjdryggen som flackar ut mot Bunkeflo by i söder. Området har gränsat till våtmarker i öster, söder och väster. Nordväst om området löper det 0–40 meter breda oschak tade området. En stensträng skär genom området i nordsydlig riktning. En stor del av södra boplatsens äldre järnåldersbebyggelse är belägen här. Längst ner i söder breder den yngre järnåldersbebyggelsen ut sig. Minst tio hus från perioden yngre bronsålder äldre järnålder påträffades. I norra delen finns flera gropsystem, brunnar samt ett hundratal härdar.
Område 2
Området har utgjort ett resursområde med gott bete och täktverksamhet i syd västra delen av södra boplatsen. Området är låglänt och sluttar ner mot Hyllie Mosse. Området får betecknas som generellt ganska fyndfattigt, trots ett par större gropsystem och ett mindre antal gropar. Ingen bebyggelse har påträffats.
Område 3
Området ligger på höjdryggen och är centralt beläget på den södra boplatsen. Det innehåller två av de största och fyndmässigt rikaste gropsystemen med bl.a. ett flertal järnföremål i det övre sättningslagret. Även de enskilda groparna är relativt fyndrika. Fem hus från äldre järnålder med spår av hägnader finns i om rådet, varav en större enhet med tre bebyggelsefaser.
Område 4
Området utgör en markant sluttning med spår av aktiviteter ner till västra sten strängen och Hyllie Mosse. Området har troligen bara innehållit ett långhus. Till huset kan knytas en brunn, ett gropsystem och mindre gropar. Ett smalare schakt ut i mossen visade att eventuella aktiviteter numera är helt bortplöjda.
Område 5
Området ligger på höjdkrönet i den södra boplatsen strax norr om område . Genom området löper stensträngen som fortsätter söderut genom område 1. Öster om stensträngen ligger den östra våtmarken som endast har haft öppen vattenspegel periodvis. Den har bl.a. utgjort ett resursområde i form av flertalet anlagda brunnar men har även haft bra bete. Bland anläggningarna här finns en större brunn och ett gropsystem mycket rikt på keramik. Väster om stensträngen finns rikligt med spår efter aktiviteter. Flera gropsystem finns i området. Ett av dessa innehåller flera metallfynd i det översta sättningslagret. Området innehål ler också ett större antal gropar, varav några är fyndrika. Sex hus från äldre järn ålder bildar tre enheter med spår efter hägnader. Området är rikt på stolphål som kan ha tillhört främst hägnader men eventuellt även fler huskonstruktioner.
Område 6
Området gränsar i väster till Hyllie Mosse och västra stensträngen. Området är rikt på gropar och gropsystem. En del metallföremål påträffades men inte i samma omfattning som i område och 5. Hägnader påträffades men inga hus. Flera stolphålskoncentrationer i området tyder dock på att flera huskonstruktio ner och hägnader har funnits här.
Område 7
Området ligger mellan norra och södra boplatsområdet och utgör därför också svackan mellan höjdryggarna. Området är glest på spår efter förhistoriska ak tiviteter och fick därför lägre arkeologisk prioritet. Anläggningarna avtar helt i sluttningen ner mot Hyllie Mosse. I området finns dock två mindre långhus och i östra delen mot våtmarken finns ett område med brunnar.
Område 8
Området utgör ett relativt fyndfattigt område på norra boplatsområdet med bl.a. en brunn och ett gropsystem. Ingen bebyggelse registrerades. Det kan dock ha utgjort betesmark till gårdarna på boplatsen, där en fägata leder mot området. Även här saknas anläggningar ner mot Hyllie Mosse.
Område 9
Området ligger i södra delen av norra boplatsen och innefattar en större enhet utgörande två bebyggelsefaser. Enheten ligger i kanten till östra våtmarken. Tre hus är registrerade. Två brunnar kan troligen knytas till enheten, som troligen har varit helt inhägnad, men det är främst i norra och västra delen som det finns spår av hägnad med öppning mot norr.
Område 10
Området ligger mellan område 9 och 1 och avgränsas av hägnader i norr, väster och söder samt den öster om belägna stensträngen. Det ligger på höjden men saknar gårdsbebyggelse. Ett ensamt uthus/verkstadshus ligger dock på området. Utmärkande är förekomsten av ett större antal fyndrika gropar, men även spår av hägnader som kan härröra från olika tidsperioder. Det kan ha utgjort ett aktivi tetsområde och betesmark till omliggande bebyggelse.
Husgruppering Husgruppering Husgruppering Husgruppering Husgruppering Hus 12 Hus 26 Hus 8
Hus 19 Hus 40 Hus 14
Hus 48 Hus 5 Hus 1 Hus 2 Hus 7 Hus 11 Hus 9 Hus 27 20 m 0 20
Figur 7. Område 1. ljusgult = gropsystem, ljusrött = gropar, grönt = brunnar, svart = härdar, grått = hus från y. Brå–y. rJå.
Område 11
Omfattar en större enhet med ett långhus och två mindre hus belägna på höjden. Husen var helt inhägnade med en fägata i södra hägnaden. Inom området fanns även två hus från yngre järnålder som skär den äldre bebyggelsen. Området var relativt fyndfattigt på artefakter.
Område 12
I västra delen av norra boplatsen ligger området i sluttningen ner mot Hyllie Mosse. Området har färre spår av aktiviteter men spänner över ett större tids spann. Från äldre järnålder påträffades gropar.
Område 13
Området är beläget i Mellanbyns nordostligaste del. Här finns spår av aktivite ter från flera perioder. Två bebyggelseenheter från äldre järnålder har påträffats, varav den södra har en östvästlig hägnad med en fägata mot söder. Området har delar av flera hägnader, som troligen representerar olika tidsperioder.
Härnäst följer en mer detaljerad redovisning av konstruktioner, nedgrävning ar samt artefaktmaterial i de 1 analysområdena samt avslutningsvis stensträng arna. Analysen av det arkeologiska materialet behandlas däremot i nästföljande kapitel Mellanbyns uppgång och fall.
område 1
Området som utgör delområde inom Citytunnelprojektet, är mycket rikt på förhistoriska aktiviteter. Beskrivningen av område 1 bygger på slutundersök ningsrapporten11 samt mina tolkningar av hus och hägnadskonstruktioner (se figur ). Förutom ett omfattande material från äldre järnålder är området rikt på lämningar från senneolitikum samt vikingatid. Utan klar kontext framkom med hjälp av metalldetektor en senlatène fibula (se figur ). Den har formen av en sä kerhetsnål med lätt böjd rygg och rektangulär nålhållare. Nålen och fjädern sitter ihop och är vriden i ett stycke. Den dateras till yngre förromersk järnålder. 11
112 lövgren, Karin & Ingwald, Johan 2002. 113 v. Beck, Heinrich m.fl. 2000:69 abb. 96:19.
hus 12 11 26 48 7 27 19 5 8 9 2 1 14 40 hus
konstruktion sidsula sidsula sidsula sidsula sidsula 4-stolphus sidsula sidsula sidsula sidsula sidsula sidsula sidsula sidsula konstruktion
form rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt form
längd (m) >11 >25 >9 >12 >15 >11,5 >14 >21,5 >17,5 >19 >24 >10 >11 längd (m)
bredd (m) ca 5,6 bredd (m)
bockbredd (m) 3,2–3,4 2,9–3,3 3,0–3,2 3,1–3,2 2,9–3,1 2,25–2,5 2,4–2,5 2,0–2,5 2,2–2,9 2,1–2,3 1,9–2,3 2,1–2,55 2,0–2,3 2,2–2,5 bockbredd (m)
paravstånd (m) 2,1–3,4 0,6–2,2 2,3–2,7 3,25–4,4 2,4–3,8 3,75 2,6–3,5 2,8–3,6 2,2–3,5 3,1–3,9 2,7–3,7 2,8–4,0 2,6–4,2 3,5–4,1 paravstånd (m)
takstolpar 5 par >15 par 4 par 4 par 6 par 2 par 5 par 5 par 8 par 6 par 7 par 8 par 12 par 4 par takstolpar
vägglinjer inga inga inga inga inga inga inga ö gaveln? inga inga inga enstaka inga inga vägglinjer
ingångar inga 2 centralt motställda inga inga ingångar
datering 740–410 BC y. Brå–Ä. FrJ 390–210 BC FrJ 360–170 BC 210–50 BC 100 BC–60 AD 90 BC–60 AD 50 BC–60 AD 30–140 AD 80–230 AD 130–225 AD Ä. rJå Ä. JÄå datering
fynd inga inga inga inga inga inga inga inga inga lite ben inga bränd lera, lite keramik lite keramik fynd
övrigt skärs av hus 7 ligger i hus 1 & 5 skär hus 26. Grop V om hus 40 skärs av hus 1 2 faser med skär hus 5 & 48 ö om hus 19 övrigt
identisk planlösning
hus oCh hägnAder
14 hus är daterade till perioden yngre bronsålder–yngre romersk järnålder. Om rådet är synnerligen rikt på stolphål och fler hus från undersökningsperioden kan dölja sig i stolphålsmyllret. Förutom enstaka stolphål finns inga spår efter bevarade väggar. Framrensning av vägglinjer har dock inte prioriterats vid under sökning av området. Ca fem grupperingar påträffades där ett till tre synliga hus kan urskiljas.114 De längsta husen har ursprungligen troligen varit mellan 1– m långa och dateras till slutet av perioden, medan övriga hus har en uppskattad längd mellan –19 m. Samtliga hus är belägna i östvästlig eller nordvästsydost lig riktning. Tre av de fyra grupperingarna har överlappande huskonstruktioner, vilket i ena fallet tyder på platskontinuitet. Som mest har sex huskonstruktioner uppförts på samma gruppering under perioden. Flera stolphålskonstruktioner har blivit tolkade som hus efter undersökningens slut och dessa kan endast da teras typologiskt. Område 1 har även spår efter flera hägnadslinjer bland husbe byggelsen.
gropAr
Ca 5 gropar på höjden undersöktes och flera kan troligen knytas till äldre järn åldersbebyggelsen, varav några innehöll delar av lerblock. Delar av ett förrådskärl samt en rullad bronstråd från perioden framkom i en av groparna. Ben, keramik och flinta är annars vanligast förekommande i fyllningarna. Den inmätta planen över området vittnar om förekomst av en stor mängd gropar.
gropsysteM
Ca tio gropsystem har maskinsnittats efter att sättningslagret hade genom sökts med metalldetektor. Flertalet låg i norra delen av området i anslutning till höjdryggen. De innehöll flera grunda nedgrävningar som tolkades som lertäkter, härdar samt brunnar. Ett fåtal detektorutslag registrerades och bland ett fåtal metallföremål framkom en bevarad fiskekrok av järn. I ytan på en anläggning framkom ett lårben från människa. Även hundkranier har påträffats. Övrigt fyndmaterial i gropsystemen tolkas som ordinärt boplatsmaterial.
114 Grupperingarna utgår från placeringen av långhus men avser även hägnader och till-hörande anläggningar.
Figur 8. Fibula från område 1. l. 5,8 cm. B. 1,9 cm. Foto: Karin lövgren.
hus 12 11 26 48 7 27 19 5 8 9 2 1 14 40 hus
konstruktion sidsula sidsula sidsula sidsula sidsula 4-stolphus sidsula sidsula sidsula sidsula sidsula sidsula sidsula sidsula konstruktion
form rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt rektangulärt form
längd (m) >11 >25 >9 >12 >15 >11,5 >14 >21,5 >17,5 >19 >24 >10 >11 längd (m)
bredd (m) ca 5,6 bredd (m)
bockbredd (m) 3,2–3,4 2,9–3,3 3,0–3,2 3,1–3,2 2,9–3,1 2,25–2,5 2,4–2,5 2,0–2,5 2,2–2,9 2,1–2,3 1,9–2,3 2,1–2,55 2,0–2,3 2,2–2,5 bockbredd (m)
paravstånd (m) 2,1–3,4 0,6–2,2 2,3–2,7 3,25–4,4 2,4–3,8 3,75 2,6–3,5 2,8–3,6 2,2–3,5 3,1–3,9 2,7–3,7 2,8–4,0 2,6–4,2 3,5–4,1 paravstånd (m)
takstolpar 5 par >15 par 4 par 4 par 6 par 2 par 5 par 5 par 8 par 6 par 7 par 8 par 12 par 4 par takstolpar
vägglinjer inga inga inga inga inga inga inga ö gaveln? inga inga inga enstaka inga inga vägglinjer
ingångar inga 2 centralt motställda inga inga ingångar
datering 740–410 BC y. Brå–Ä. FrJ 390–210 BC FrJ 360–170 BC 210–50 BC 100 BC–60 AD 90 BC–60 AD 50 BC–60 AD 30–140 AD 80–230 AD 130–225 AD Ä. rJå Ä. JÄå datering
fynd inga inga inga inga inga inga inga inga inga lite ben inga bränd lera, lite keramik lite keramik fynd
övrigt skärs av hus 7 ligger i hus 1 & 5 skär hus 26. Grop V om hus 40 skärs av hus 1 2 faser med skär hus 5 & 48 ö om hus 19 övrigt
brunnAr
Ett fåtal brunnar har undersökts. Den till ytan största brunnen var belägen i anslutning till östra våtmarken, men brunnar låg även på höjden i anslutning till husbebyggelsen. I brunnar belägna i gropsystem har hittats hundkranier, vilket vi senare ska se, har varit vanligt förekommande på Mellanbyn. I en av brunnarna framkom även större klumpar av sintrad lera som enligt analys har varit starkt upphettad och tolkas som resultat efter järnbearbetning.115 Det ska nämnas att ett sintrat lerfragment hade formen av en del från ett blästermunstycke.
härdAr
105 härdar och koncentrationer med skörbränd sten är registrerade, samtliga i områdets nordvästra kvadrant. Endast ett fåtal av dessa är belägna inne i något av de registrerade husen. Härdområdet bildar en skarp avgränsning mot omlan det i öster och söder. I öster följer de höjdkrönet och stensträngen i nordsydlig riktning. Här ligger härdarna också i ett större kulturpåverkat våtmarkslager, d.v.s. i kanten till östra våtmarken. Den östvästliga avgränsningen mot söder har ingen topografisk anpassning. Här ligger de i sluttningen ner mot Hyllie Mosse och på olika nivåer i något som tolkas som en äldre markhorisont. 10 härdar är belägna i ytan av eller skär gropsystemen. Det är tydligt att de är anlagda efter att gropsystemen har fyllts igen och är alltså yngre än dessa. Härdområdet utgör inte heller en avgränsning av äldre järnåldersbebyggelsen, utan gränsen för härdarnas utbredning söderut går mellan olika husgrupperingar. Fyndmaterialet i anläggningarna är förhållandevis rikt, där keramik från äldre järnålder har hit tats i flera av härdarna.
område 2 (MhM 12524)
Området sluttar ner mot Hyllie mosse och ligger strax söder om bebyggelsen. Det domineras av gropsystem samt ett mindre antal enskilda gropar i dess anslutning och verkar primärt ha utgjort ett resursområde för främst täktverksamhet (se figur 9). Ingen säker bebyggelse kan spåras i området. Även det höga grundvatt net har utgjort en resurs, vilket visar sig i att de undre fyllningarna i gropsyste men var vattenavsatta och av förekomsten av en brunn i ett av gropsystemen.
115 Muntlig uppgift Ole Stilborg.
A83 A1733 A1813 A1960 20 m 0 20 Figur 9. Område 2. ljusgult = gropsystem, ljusrött = gropar.
hägnAder
Två ca 0 m långa, parallella hägnadsliknande konstruktioner löper i västöstlig riktning strax väster om gropsystem A. Dessa förtätas österut och möjligen finns här spåren av ett hus. Stolpfärgningarna är dock för oregelbundna för att slå fast en hustolkning.
gropAr
Fem gropar i anslutning till gropsystemen är undersökta. Bland fynden märks en rundad slipsten med slipspår. I övrigt bestod fynden av mindre mängder keramik och ben. Ytterligare en grop med keramik i ytan registrerades. Bland fynden fanns en mynningsskärva med raka, jämntjocka väggar och flat rand. Formen är vanlig under förromersk järnålder.
gropsysteM
I området finns fyra gropsystem. De består av en tät ansamling av relativt grunda gropar och en brunn. De överlagras av ett mörkare och mera humöst, kulturpå verkat lager som successivt har bildats genom sättningar i de sekundära gropfyll ningarna. Detta sättningslager är också det mest fyndförande. De kännetecknas också av oregelbunden form både i yta och i profil.
A83
Tre mrutor grävdes och därefter drogs tre schakt med maskin. Hela ytan un dersöktes dock med metalldetektor. Anläggningen var ca 0x15 m och 0, m som djupast i den schaktade delen. Endast ett mindre antal gropar påträffades. I övrigt gick sättningslagret ner till underlaget.
Keramik
I södra delen av anläggningen påträffades en keramikkoncentration under förun dersökningen. Keramiken låg ytligt i sättningslagret och skärvorna verkar här röra från minst tre kärl. Godstjockleken var genomgående ca 1 cm och merparten hade svartpolerad yta. Mynningsbitarna har rak hals och har utsvängd kant med rundad rand. Ytterligare en mynningsskärva är värd att nämna. Den är välbränd med svartpolerad yta och har 0,6 cm godstjocklek. Mynningen är kraftigt ut svängd med facetterad och förtjockad kant. Den dateras till perioden kring Kristi födelse. I gropfyllningarna registrerades endast några få keramikfragment.
Metall
Åtta fynd påträffades med metalldetektor i sättningslagret. Två av fynden utgör järnslagg, dessutom en smidd järnten. De två intressantaste fynden är delar till hästmundering. Den ena är ett hänge med två triangulära bleck på en ring (figur 10), det dateras till per. IIIB (ca 50 BC–Kr.f.).116 samt ett rembeslag med en dub belnit i var ände (figur 11).