• No results found

 

Appendix 5. Original quotes in Swedish

Quotes from: 4.1.5 Citizen perspectives on economic impact of new infrastructure   

“För det är ju inte bara att man kan höja hyrorna för att området är attraktivt. Det handlar om statusen i  lägenheterna. För att kunna göra en sådan höjning så måste de renovera upp lägenheterna också och gårdar  och sånt för att kunna göra en sådan grej. Och där kan ju inte fastighetsägaren bara gå in och göra utan det  får han ju ta med oss i hyresgästföreningen.” ​(I1) 

 

“Vi har en särskild fördel [...] vår hyra är låg! Det är väl strax under en halv miljon per år. Vilket ju är  väldigt billigt. Och skulle vi varit i ett nytt hus, nybyggt hus, då tror jag att det hade varit omöjligt.” ​(I2)   

“[Hyresvärden] kollade hur det ligger i området. Då har de valt några lägenheter. Och min lägenhet var, tror  jag, en av dem. Jag har inte träffat dem när de var och kollade men.. Då höjdes min hyra typ 800, 900 tror  jag [...]Runtomkring, vad finns det. Du vet, så fort det är något köpcenter brukar komma eller något. Om de  öppnar en bank till exempel sidan om och sånt.” ​(I3​)

“Nej alltså, lägenheter efterfrågas ju hela tiden. Det hinner ju inte bli en tom lägenhet förrän där är nästa  som flyttar in. Så är det, det är överallt. [...] Ja det är inte att här inte blir uthyrt något för att folk vill bo på  Hyllie, för där är ju lite utav hyrorna som styr för folk. Här är billigare hyror än vad där är på Hyllie.”​ (I1)   

“Det är inte alla som vill ha det där fina och moderna, det är de som vill bo så här. Det är inga 

underminerade lägenheter. De är fina som de är. Men de är ju byggda 73-74 så att.. det är, jag tror att vad  det än är så behövs alla lägenheter.”​ (I1) 

 

“Det är mycket svårt faktiskt. Det är inte lätt att komma in. [...] Långa köer. Och jag får minst två, tre  gånger om året, blir knackad på dörren. Och då frågar de om, de vill, om jag vill byta lägenhet med någon  där på andra lägenheter eller andra trappan eller någonting sånt. Eftersom att jag har lite större vet du. Så  de som har lite mindre eller någonting då frågar de.”​ (I3) 

 

“Det är många lägenheter de byggde. Och då, det mesta är till sälja och sånt. Men.. Och det var mycket som  jag hörde, det var från Köpenhamn eftersom det i Köpenhamn är jättedyrt och ha något lägenhet eller bostad  och sånt. Och jämför pengar, våra pengar med danska pengar. Så det är rätt många som flyttade hit vet du. 

Men jag tror inte det påverkar precis vår alltså. Eftersom vi är typ hyres..”​ (I3)   

“Alltså, min väninna som sitter också på föreningsstyrelse, hon hyrde lägenhet för.. när de precis byggde vet du. 

[...] Först där hon hyrde lägenheten det var ledigt framför henne vet du. Men sen plötsligt det kom en lägenhet  med den avståndet! Hon sa det, nästan hela tiden det ser ut som att folk tittar vet du.” ​(I3) 

 

“Mina grannar är, jag tror den nyaste som har kommit eftersom hon gick bort alltså, hon har bott typ 30, 40  år. Så hon gick bort så kom en ny granne. Men annars mesta har bott också typ 15, 20 år. Vi har rätt fina  lägenheter faktiskt. Vi har rätt stora och luftiga och ljusa och sånt.” ​ (I3) 

 

“Vi har aldrig haft mycket butiker här. Det har vi inte haft. Det har varit två små butiker, så att nej det har  vi aldrig haft. [...] Ja vi ville ju ha till exempel Ica och så. Ja nu fick vi en bankomat äntligen på torget här. 

Det har ju inte heller funnits innan. Så att folk fick ju åka iväg, för då fanns ju inte Emporia ju.”​ (I1)     

“Nej det är väl i princip ingen skillnad alls. Det finns väl bara en sak. Det är en butik här. Best food.” ​(I2)    

“Nej.. alltså förr var det ju.. vi hade ju post och sånt här ju. Då tillhörde de vår post och så. Men när det lades  ner så försvann det ju.” ​(I1) 

 

“Ja, när jag ville börja snacket med dem vet du så sa de ‘nä men vi har gjort det så det är så nära och bra  alltså’. Så det visade de är inte villiga. Hjälpa till alltså här, eftersom att de har börjat det projektet där  alltså.” ​ (I3) 

 

“Och jag tror att fastighetsägarna, att de kommer att förändras ganska mycket. För jag tror att det kommer  att bli att det inte handlar om de boende utan det kommer att handla om pengar. Och var satsar vi 

pengarna? På det nya.”​ (I1)   

 

Quotes from: 4.2.4 Citizen perspectives on impact on transport patterns and accessibility    

“Ja, det känns lite nära till arenan och sånt där. Man kan ju promenera dit på tolv minuter ungefär. Det  känns annorlunda. Och det är lite spännande att man har så nära till Köpenhamn och hela världen. Och  bron naturligtvis. Tidigare var ju Holma slutet. Bussen vände ju här. Och nu kör den ju vidare bort till Hyllie  och ännu längre.”​ (I2) 

 

“Alltså det har hänt mycket. För 30 år sen, vi brukade köra en liten bit efter Hyllie eller där Emporia finns. 

Köpa jordgubbar, plocka själv jordgubbar och köpa och sånt. Men nu finns det ingenting. Nu är det bara  IKEA och Svågertorp och allt vet du. Så det finns allt på gott och ont faktiskt.”​ (I3)  

 

“Om det då skulle liksom, inte finnas Emporia och Hyllie utan vara kvar här som vi har varit och haft de här  små butikerna som nästan ingenting hade.. hur hade Holma sett ut idag då? Folk hade inte flyttat hit ju. För  då hade det inte varit någon service överhuvudtaget ju. För då var det inte till att gå på Emporia för det hade  inte funnits. Då var det ju att ge sig in i stan igen. Så man får ju se det från många olika aspekter.” ​(I1)   

“Ja det fylls ju med banker och hus och allt möjligt. Det blir som en stad där. Och då ligger ju detta, Holma  ligger ju på något vis mitt emellan Triangeln och Hyllie. Men skillnaden är ju att vi har kontakter åt två håll  nu. Förut hade vi bara in mot centrum. Norrut mot Mobilia och Lorensborg och sådana där områden.”​ (I2)   

“Det var ju åkermark när jag flyttade ut här och där var ju jordgubbsodlingar längre ner och bonden han var  ute och körde och rapsen den odlades och det var ju bara grönområde hela vägen ju. Så att det var ju 

fantastiskt ju. Det var ju det, när man flyttade ut här som man tyckte var jättefint att man kom ut nästan på  landet, man var på landet här. Nu är man snart i centrum. Det var små stigar som gick ner mot Klagshamn  och Vintrie som man kunde ta barnen och gå iväg med bara, ut i naturen. Det var helt fantastiskt. [...] nu är  det så mycket trafik ju. De här små vägarna, de finns ju inte kvar ju. Det är ju stora vägar av idag.” ​ (I1)   

“Det blir ju lite mer trafik, det blir det ju. För man kan ju alltså ta sig över till Hylliecentret. Det kunde man  ju inte förut. För det fanns ju ingen väg! Då fick man köra ut på Pildammsvägen för att komma iväg dit. 

Förstår du? Men nu kan man ta Holmavångsvägen eller vad den heter, som går här. Och köra ända ner, bort  till arenan och så.”​ (I2) 

 

“Det är rätt mycket också som kör vet du, rakt till Hyllie. Och kommer där. Eftersom att det är, Hyllie både  Emporia de öppnade och Emporia tågstationen, Hylliebadet. [...] Typ 20 år, 15 år innan, det var tomt i hela  den huvudgatan alltså. Det var inte huvudgatan, det var stängt sista biten vet du. Innan Hylliebadet. Så de  öppnade upp det. Nu ser jag när jag går faktiskt, till träning, så folk som vill använda Hylliebadet parkerar  den gatan för att det är gratis parkering vet du. Det har jag sett många som kommer faktiskt, från badet, och  kör sin bil vet du. Det måste ha påverkat. Trafiken alltså.”​ (I3) 

 

“Och där på Norrbäck som jag bor, min till exempel köksfönster och två av mina sovrum ligger på den gatan  som kallas Lorensborgsgatan. Och för 32 år sen, det var ingen gata. Det var sån, vad kallas? Kolonier? Som  folk fixade lite blommor, grönsaker. Alltså det var typ bara sånt. Och det var både bra och dåligt. Det var bra  för att vi hade mindre avgaser faktiskt, mycket mindre trafik. Grönare område tyckte jag att vi hade faktiskt. 

Men sen på andra sidan är det närmare att köra överallt alltså.”​ (I3)   

“Man gick och det var då en gångstig mitt i vetefältet och så gick man därigenom och man var inne i naturen. 

Nu är ju allting, det är högt byggen och det är stora vägar och mycket trafik och innan Annetorpsleden  byggdes, alltså, det var ju så tyst och härligt ju.”​ (I1) 

 

“Promenera är det enda man får göra, man får inte cykla och man får inte köra bil. Men det. Nej det är  ingen skillnad i att röra sig, nej.”​ (I2) 

 

“Kanske inte precis på gårdarna. Men på själva gatan alltså.” ​(I3)   

“Vi har ett seniorhus ju, som äldre människor bor i härute och det är världens sämsta grej för dem att åka  iväg ju på. Så att det är mycket, mycket bättre för att det tar ju inte lång tid härifrån upp till Emporia. [...] 

[Förut behövde de åka] in till stan. Åka till Mobilia. Och bussen stannade ju inte utanför Mobilia så då fick  man ju byta ju.”​ (I1) 

 

“Sen går jag och tränar på Hyllie, på Nordic Wellness. Går jag inte på Hyllie, går jag på Emporia. Men då  brukar jag ta bussen hem, annars är det ganska.. att gå dit och träna och sen så att.. nä, där finns ju allting  ju. Det är här ju, här finns allt.”​ (I1) 

 

Quotes from: 4.3.2 Citizen perspective on the effect of infrastructure and urban development on  participation and community engagement 

 

“Det var lättare förr. Betydligt lättare förr. [...] Och de som kom på den tiden hit och flyttade in i våra  bostäder här, de hade ett engagemang och ville och vara rädd om sitt område. Det har, det har börjat att  försvinna. Vilket är jättetråkigt.” (I1) 

“Det var ju att det blev ju många lägenheter som blev socialens lägenheter. MKB hyr ut lägenheterna till  socialen och då vet de inte vad det är för hyresgäster som kommer in. För de skriver inte kontrakt med MKB  utan det gör socialförvaltningen. Och då blev där en väldigt stor förändring. [...] en del har vi fått med men  många vill ha lokalen men vi ska inte vara här. Och det är inte så det fungerar för alla tillhör vi ju här. Man  kan inte plocka ut dem man inte vill ha här. Så att där har blivit en förändring.” (I1) 

 

“vi har jobbat på det viset att när där flyttar in nytt folk så två veckor efter att man har flyttat in så har vi  gått någon från styrelsen med en blomma och hälsat dem välkomna till området [...] man behöver inte göra  det så invecklat. För det är viktigt för dem att de känner igen någon i alla fall.” (I1) 

 

“Det är jättesvårt. [...] De är inte vana vid föreningsliv och sånt vet du. [...] Är de för unga så är de upptagna  med sina träningar och mobiler och datorer och skolor och sånt vet du. Och sen är de mittemellan då har de  barn och karriär och sånt vet du. Och allt körs ideellt vet du så vi jobbar helt gratis. Och då är det inte många  som vill sätta sin tid men det.. det tycker jag är synd faktiskt. För att det behövs.” (I3) 

 

“jag tror många vet inte fortfarande vad är en hyresgästförening vet du. [...] Och så kommer de, de tror det  är.. ok jag behöver målas, ja men gör ni det? Alltså det är inte så vi menade också vet du. Eller ja men MKB  byter inte min spis, ja men det är ingen felanmälan vi kan ta vet du.” (I3) 

 

“Alltså det var, de, Kroksbäck är ju två delar och det var väl från den sidan, bostadsrättssidan som protesterna  blev våldsammast.” (I2) 

 

“Och då frågar de, när ska vi nästa gång? Men sen är det inte vårt uppdrag för sådana nöjesresor, sånt. Men  vi tar det för att vi tycker att det är, då har vi samlat dem så kan vi snacka lite om hyresgästföreningen och sen  grannarna kommer nära varandra när de har en heldagsresa, det är en heldagsresa vet du. Men annars, det  är jättesvårt och folk.. alltså folk vill ha mycket men när det är dags att hjälpa till så är det inte..” (I3)   

“Vi har varit på Sofiero, vi har varit i Kivik, tittat på äppletavlan. Och vi har varit på Tosselilla. Alltså vi  har varit på så.. vi var uppe på Bosjökloster i fjol på julmarknaden, vi har varit på Fredriksstad och i de  resorna då ingår där förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe. Så att de är väldigt uppskattade. Alla  vill med.” (I1) 

 

“Vad finns här utanför? För dit kommer inte alla. Så att, ja jag tycker att det är också en jätteviktig bit. Vi  har varit och bowlat. Då tog vi bussen allihop. Stadsbussen åkte vi och bowlade. Ja.. det här med att bygga och  förändra.. det gäller att vi är vakna och kan ta hand om de som kommer.” (I1) 

 

Alltså jag kan säga i vårt område, i vår gård, ibland de kallar ‘lilla Libanon’ för att alla är kusiner med  varandra. De är många, i min trappa bor tre syskon. Och en har bott minst 20, 25 år. Den andra tror jag har  bott 15 år eller någonting. Och det säger jag då får man inte bråka med er då får jag tre familjer på mig vet  du! Så det går inte!” (I3)  

 

“Och vi har själv tänkt många gånger flytta och vi har tittat på att köpa lägenhet eller hus eller någonting. 

Men sen vill vi ha faktiskt barnen vara med olika nationalitet vet du så de känner.. alltså folk från många  olika andra ställen vet du. Och just nu, mina barn känner nästan halva Malmö faktiskt!” (I3) 

 

“Visst. De lär känna varandra och de byter telefonnummer. Och snackar om oss! Eftersom att den viktigaste  rekryteringsvägen för våra deltagare är mun mot mun metoden. Att de hör från de som går där att där är  bra. Vi har inte haft svårt att få deltagare. De har kommit fler än vi har haft kapacitet för ibland nästan.” 

(I2)   

“Och sen har de gjort en rätt fin park också. Så det är rätt många på sommaren, från Norrbäck, de går där  och de som har sina släkter eller dem som de känner från Holma så de träffar mycket.” (I3) 

 

“Och sen är det den som kallar skate-grejen, du vet där finns det. Så de åker skate. Där är också mycket  populärt faktiskt.” (I3) 

   

Quotes from 4.4.3 Citizen perspective on the effects of infrastructure and urban development on  living environment and well-being 

 

“Sen är det ju det här med att skapa gemenskap, trygghet på området. Att ha aktiviteter, olika arrangemang. 

Så att de boende känner att här är en viss trygghet och att de kan komma till oss, att där händer någonting. 

Det är ju vår roll i det hela. Ta emot när de kommer och undrar saker.” (I1)   

“Det har väl inte varit sådär jättemycket hemska saker, det har varit utspritt över stan på många håll och  kanter men det var väl i förrgår så sköts det en till döds i Holma. De har väl plockat in en eller två misstänkta  mördare. Det är sånt som man alltid får höra när pratar med en om var man bor. Men jag har inga  problem med Holma [...] det är ju inte att jag på något vis inte går genom området.” (I2) 

 

“De ändå tycker det är lite långt faktiskt. Alltså det är inte långt om man ska räkna för att, det är klart man  måste fixa själv lite också, det kan inte komma träningen i vardagsrummet vet du men de tycker det är lite.. 

tomt område alltså vet du. Det är den längs vägen som man ska köra eller gå alltså.” (I3)   

“Det är bra. Det finns väl en dålighet också och det är det att unga killar, macho, kör ju bil förjävligt alltså. I  130 på de här vägarna. Och det är ju en friare väg för kriminella.” (I2) 

 

“Ja.. det var, den fungerade på något vis begränsande. Varför ska man köra söderut överhuvudtaget? Det  fanns ju inte någon chans att köra någonstans, för man kom ingenstans. Ingen. Och nu är det trafik där åt  det där hållet. Rätt så ohämmad. Och det är något som många boende har reagerat på, som tänker på sin  trygghet och säkerhet och sånt där och de retar sig så förfärligt på dem här.” (I2) 

 

“Jag kan säga, jag är glad alltså, jag har inte små barn. För att hade jag typ tonåring, eller 10, 12 åring och  15 åring då är det på, också på gott och ont vet du. Med Emporia och med tågstationen och sånt vet du. För att,  för man tittar på vilken ålder man är vet du. För mig som är 50 plus så tycker jag att det är jättebra. Att det  finns tågstation, ska jag över till Köpenhamn så det är bara snabbt vet du. Men sen har man tonåring så vill  man kanske inte ha.. de når sig så lätt till tågstationer och sånt vet du.” (I3) 

 

“Vi har ju haft en del problem här med musik på fredag, lördagskvällar. Det har varit fester och sånt. Och  miljöförvaltningen har varit här och mätt och det var en sjuk kvinna, som gjorde polisanmälningar utav oss  och allt möjligt och skrev hemska saker på internet och det var ju, hon var Sverigedemokrat så hon skrev på  Facebook men.. och hon bytte sen till NMR, om du känner till? [...] det var en obehaglig situation och det var  ju inte heller bra då att flytta närmre höghusbebyggelsen där.”​ (I2) 

 

“Det har hänt mycket. Jag bor på de första husen, som kallas Norrbäck alltså. Här som vi sitter, det är  Mellanbäck. Kroksbäck är delat på tre delar.” (I3) 

 

“Jag vet inte om, eftersom att jag har bott så många år faktiskt, om de känner mig. Jag faktiskt, om jag ska  vara ärlig, det är många av barnen som är vuxna nu. Som kan vara 30, 40 år, 28 någonting. De har varit  små! [...] Men inte riktigt på den sidan känner jag mig inte trygg.” (I3) 

 

“Holma är förknippat med invandrare och kriminalitet, bus. Och därför ville man inte heta Holma. Precis  samma sak som [en bostadsrättsförening] vill inte, vill inte att det ska säga att det ligger i Holma. Utan det  ligger i Fosiedal.” (I2) 

 

“Och sen kanske den har fått den dåliga stämpel, det är Kroksbäck så det är.. Säger du Hyllie så är det.. När  min väninna bodde där, hon är svensk, så sa hon, jag bor på Hyllie vet du! Så det var mycket.. inte Kroksbäck  vet du.” (I3)  

 

“​Ibland faktiskt, på sommaren, är det lite jobbigt. För att våra kära grannarna, jag vet inte om många av de  jobbar inte? Eller det är någonting annat, men deras kultur är inte samma som min kultur. Och det är som  jag har sagt, de är släktingar med varandra. Så då kommer de typ elva, tolv på natten. Sitter på gården. 

Barnen kan springa, spela boll och sånt. Och högljutt. [...] Sen är vi kanske lite känsliga också så. Vi lyssnar  och oj är det ljud vet du? Om vi hade inte sett kanske då hade vi kunnat sova vet du. Lite finns en svensk  avundsjuka också. Varför de njuter när jag ska sova?” (I3) 

 

TRITA ABE-MBT-2125

www.kth.se

Related documents