enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänst i kommun/stadsdel där barnet är folkbokfört Datum
Barnet som orosanmälan avser
Namn Personnummer Gatuadress Postadress Telefon Mobil E-post Vårdnadshavare 1 Namn Telefon Gatuadress Postadress E-post Vårdnadshavare 2 Namn Telefon Gatuadress Postadress E-post Uppgiftslämnare Namn Telefon Gatuadress Postadress E-post Vårdgivare Uppgiftslämnare
Namn Telefon
Gatuadress Postadress
E-post Vårdgivare
Känner vårdnadshavaren och/eller barnet till att anmälan görs?
Vårdnadshavare 1 ☐ Ja ☐ Nej ☐ Vet ej Vårdnadshavare 2 ☐ Ja ☐ Nej ☐ Vet ej Barnet ☐ Ja ☐ Nej ☐ Vet ej
OBS! Vid misstanke om misshandel, könsstympning eller sexuella övergrepp ska
vårdnadshavare inte informeras. I fall då ett barn misstänks fara illa på grund av brister i omsorgen kan dock vårdgivaren samråda med socialtjänsten innan vårdnadshavaren informeras om att vårdgivaren planerar att anmäla missförhållanden.
☐ Utebliven tandvård och ej avhörd ☐ Hedersrelaterat våld och förtryck ☐ Abusive Head Trauma
☐ Barn som har bevittnat eller upplevt våld
☐ Barnmisshandel — brott mot barn ☐ Barnmisshandel genom förfalskning av symtom
☐ Fysisk vanvård ☐ Fysiskt våld mot barn ☐ Föräldrar med intellektuell
funktionsnedsättning ☐ Föräldrar med missbruk
☐ Föräldrar med psykisk sjukdom ☐ Kränkning
☐ Kvinnlig könsstympning ☐ Misshandelsfrakturer ☐ Omsorgssvikt (inkl. dental försummelse)
☐ Psykisk försummelse ☐ Psykiskt våld
☐ Psykologisk omsorgssvikt ☐ Sexuell exploatering
☐ Sexuella övergrepp mot barn ☐ Våld i hemmet
Beskriv orsak till anmälan
Vid uteblivanden från tandvården, beskriv tydligt barnets tandvårdsbehov samt tänkbara konsekvenser vid fortsatt uteblivande.
Även andra händelser ska beskrivas så konkret och tydligt som möjligt, när och i vilket sammanhang iakttagelserna gjordes, misstanke om fysiskt och/eller psykiskt våld, övergrepp, kränkningar eller andra tecken.
Det kan också uppdagas att vårdnadshavaren har ett missbruk eller diagnos som medför en oro för barnet trots att du inte träffat barnet.
Är du osäker på hur eller vad du ska anmäla kan du alltid konsultera en handläggare vid socialtjänsten i den kommun där barnet är folkbokfört.
Beskrivning
Finns det fler barn i familjen? ☐ Ja ☐ Nej ☐ Vet ej
Om ja, hur många och i vilken ålder?
Övrigt
Är det något särskilt socialtjänsten bör ta hänsyn till när kontakt tas med barnet/ungdomen eller vårdnadshavaren?
Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan ett möte, enligt 14 kap. 1a § SoL, om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt.
Uppgiftslämnaren deltar gärna i ett första möte med barnet, vårdnadshavaren och socialtjänsten kring anmälan.
☐ Ja ☐ Nej Uppgiftslämnaren önskar återkoppling om åtgärd vidtagits i det aktuella
fallet enligt 14 kap. 1b § SoL.
☐ Ja ☐ Nej
SIP
Om det blir aktuellt med en samordnad individuell plan, SIP, önskar uppgiftslämnaren medverka. ☐ Ja ☐ Nej Uppgiftslämnare _______________________________ _______________________________ Underskrift Underskrift
Bilaga 2
Anmälan enligt Spånga/Tensta stadsdelsförvaltning
I uppsatsen har jag haft sporadisk kontakt med diverse stadsdelsförvaltningar för att få ökad kunskap men även få en större insikt om deras arbetet, Spånga/Tenstas stadsdelsförvaltning har i ett längre mail tydliggjort processen. Sammanfattningsvis består mailet av en längre förklaring angående hur de agerar när en anmälan kommer in, vad krävs för att en utredning ska startas och hur görs utredningar utifrån barnets behov. De beskriver även hur
vårdnadshavare informeras om att anmälan kommit in samtidigt som de förhands bedömer innehållet i anmälan. Efter detta upprättas ett möte med vårdnadshavare samt förskola, i de fall där polis behöver kopplas in görs detta i samtid när anmälan upprättas och kommer in till Socialtjänsten. Utifrån en situation där polis inte behöver informeras genomförs ett möte med vårdnadshavare och socialarbetare. Om en utredning inleds tas beslut om vilka hjälpinstanser som behövs. Socialtjänsten kan bistå med hjälp i olika former såsom avlastning,
kontaktpersoner med mera. De beskriver även vilka lagar de har att förhålla sig till samt vad de har för rättigheter under utredningens gång.
”Såhär går processen till när orosanmälningar inkommer till socialtjänsten från förskolan: En anmälan inkommer till mottagningen på socialtjänsten för Barn och unga inom Individ och familj. Socialtjänstens mottagning gör först en registrering av den inkomna handlingen i sitt datasystem. Därefter görs en förhandsbedömning av innehållet i anmälan. En
förhandsbedömning innehåller flera delar, bl.a. skyddsbedömning (se nedan), att informera vårdnadshavare om inkommen anmälan samt att ha ett möte med vårdnadshavare och
eventuellt med anmälare, tex förskolan. Det första som görs är en skyddsbedömning, dvs om barnet behöver omedelbart skydd från sig själv (allvarligt självskadebeteende eller barnets missbruk) eller skydd från sin omgivning, dvs vårdnadshavare, föräldrar eller om miljön barnet vistas i skadar barnet. Ifall anmälan gäller att barnet är utsatt för våld, så måste även en bedömning om polisanmälan göras eller om det redan är gjort. Under hela tiden
förhandsbedömningen pågår under max 14 dagar, så görs nya bedömningar om behovet av skydd.
Socialtjänsten kontaktar alltid vårdnadshavare för att meddela om anmälan. Dock kan informationen till vårdnadshavare fördröjas om brott mot barnet har begåtts. I dialog med
utredande polis görs och tas in information om deras utredningsbedömning. Socialtjänsten gör hela tiden en bedömning om skydd för barnet kontra vårdnadshavares rätt till information. Förhandsbedömningen får enligt lag pågå i max 14 dagar innan socialtjänsten måste göra en bedömning ifall förhandsbedömningen ska avslutas utan åtgärd eller ifall en utredning ska inledas. Ifall en utredning inleds görs det en fortsatt bedömning av barnets behov och barnets vårdnadshavares behov av stöd. Stödinsatser från Socialtjänsten kan endast sättas in ifall utredning har inletts. Dock kan mottagningen hänvisa till förebyggande åtgärder som exempelvis föräldrarådgivning eller parterapi. Ifall sådan hänvisning sker, är det inte socialtjänsten som är ansvarig för insatsen. Sådana insatser är öppna för alla kommunens invånare och sker inte på bistånd.
Alla anmälningar tas på allvar och bedöms genom en förhandsbedömning. I de flesta ärenden har socialtjänsten ett möte tillsammans med vårdnadshavare och förskolan för att ge möjlighet till dialog om anmälan. Detta för att vårdnadshavare ska få förståelse om att förskolan har anmälningsplikt och för att tydliggöra anmälan så att vårdnadshavare förstår förskolans oro. Detta också för att ett fåtal vårdnadshavare inte känner igen sig i anmälan och detta kan skapa en brist i relationen mellan vårdnadshavare och förskola då de upplever att det inte är en rätt bild, som har presenteras i anmälan till socialtjänsten. Eller att de motsätter sig anmälan helt. Mötet är till för att förtydliga och få till en bra dialog. Det är viktigt att alla får komma till tals och göra sin röst hörd. Barnet kommer ju att fortsätta gå på förskolan, och utifrån barnets behov är det viktigt att relationen fungerar väl mellan förskolan och vårdnadshavarna.
Under förhandsbedömningen ses det även över ifall familjen har varit aktuell hos socialtjänsten sedan tidigare. Man tittar på gamla utredningar och eventuella insatser. I förhandsbedömningen tas även in även ifall det funnits inkommen oro sedan två år tillbaka som inte har lett till någon åtgärd. Detta görs för att komplettera bilden för den aktuella orosanmälan. Från inkommen anmälan, till socialtjänstens beslut om att inleda eller inte inleda utredning, inhämtas så mycket information som möjligt. Delar att ta med i
bedömningen är, bl.a. hur stort är behov av skydd för barnet? Hur allvarlig är anmälan utifrån barnets behov? Hur ser vårdnadshavarna på anmälan? Önskar vårdnadshavare stöd att
förändra situationen eller beteendet? Har beteendet hos barnet, vårdnadshavare eller i miljön runt barnet pågått över tid, dvs har det inkommit flera anmälningar från ex förskolan, där ingen förbättring har skett? Har barnet och dess vårdnadshavare haft tidigare insatser från socialtjänsten? Vilken effekt har de haft och är dessa effekter kvarstående? Uppvisar barnet
ett annorlunda beteende utifrån barnets ålder eller har uppgett något som upptagits i anmälan? Ifall vårdnadshavare inte önskar samarbeta med socialtjänsten, måste socialtjänsten även ta in detta i sin bedömning. Om vårdnadshavaren önskar stöd inleds utredning.
Om oron för barnet är av sådan karaktär att det finns bevis, dvs rekvisit inom lagrummet 6§ Lagen om vård av unga (LVU) att omhänderta barnet, kan socialtjänsten öppna utredning enligt 11 kap 1§ Socialtjänstlagen (SoL) trots att vårdnadshavare inte samarbetar. Om oro för barnet är stort, men det finns inte rekvisit då brukar socialtjänsten uppge till anmälaren att anmäla igen om oron fortgår eller förvärras. Socialtjänsten kan inte återkoppla till anmälaren vad som händer i ärendet pga tystnadsplikt, om inte vårdnadshavare godkänner detta. Det socialtjänsten kan återkoppla till anmälaren är ifall utredning har inletts eller inte. Om utredning inleds enligt 11 kap 1§ Socialtjänstlagen SOL, har socialsekreteraren max 4 månader på sig att kartlägga barnets behov. Under utredningstiden tar socialtjänsten kontakt med förskola och skola för att få ett möte där information inhämtas till utredningen gällande barnets mående på förskolan. Under utredningstiden bör barnsamtal genomföras, samtal med vårdnadshavare för att se på barnets behov och hur miljön runt barnet möter upp dessa behov. Socialsekreterare kan även samtala med annan part om vårdnadshavare önskar detta.
Under utredningstiden har socialtjänsten rätt att ta kontakter för att samtala utan vårdnadshavares kunskap. Dock sker detta endast om det finns en stor oro och
vårdnadshavare inte vill medverka till utredningen. Under utredningen tiden kan akuta
stödinsatser sättas in eller så avvaktas det till i slutet av utredningen för att erbjuda barnet och dess vårdnadshavare stöd. Vårdnadshavare har rätt att inte gå med på insatser och om det då inte finns rekvisit för LVU så måste utredningen läggs ner. Om oron är stor kan Socialtjänsten besluta om uppföljning efter 3 månader efter avslutad utredning mot eller med föräldrarnas vilja. Om vårdnadshavare önskar stöd beviljas insatsen och utredningen avslutas. Insatsen fortsätter och följs upp regelbundet till avslutad insats. Under insatstiden kan vårdnadshavare önska stöd i sina samtal med t.ex. förskolan för att förbättra behandlingen och öka
kommunikationen runt barnets behov då brukar familjebehandlare vara närvarande vid dessa möten”.