1. Hur legitimerar sig privata vårdbolag gentemot olika intressenter genom årsredovisningen?
Studien har visat att privata vårdbolag legitimerar sig gentemot olika intressenter med en så transparent redovisning som möjligt. De använder sig av nya index/nyckeltal som inte bara visar på finansiella mål och resultat, utan även sådana som visar på vilket sätt kvaliteten på verksamheten är god. Samtliga företag i den här studien påpekar att kvalitet är det viktigaste att förmedla genom sin årsredovisning för att skapa legitimitet, men de använder sig även av andra mått som styrker verksamhetens kvalitet. Det kan exempelvis vara effektmått som innebär att företagen genom uppföljningsstudier visar att deras verksamhet har fått positiv effekt för en kund. I takt med att kraven från intressenterna ökar kommer företagen troligtvis att skapa fler nya jämförelsetal i årsredovisningarna. Detta så att exempelvis offentliga eller privata intressenter snabbt kan se skillnaderna mellan de olika företagen.
2. Finns det skillnader i legitimeringen om intressenten är privat eller offentlig?
Den här studien visar tydligt att det finns en skillnad i hur privata vårdföretag skapar legitimitet gentemot offentliga- och privata intressenter. En privat intressent är ofta mer intresserad av finansiella nyckeltal, såsom lönsamhet. Detta är troligtvis för att de ofta är aktieägare och är ute efter god avkastning. De kan även vara ute efter att se hur en viss avdelning på exempelvis ettd äldreboende har det genom att vilja se vissa siffror och ofta rör dessa siffror personalen och medarbetarna. En offentlig intressent som exempelvis en kommun är däremot mer ute efter kvaliteten i verksamheten eftersom att det är den tjänsten de köper. Därför behöver organisationerna redovisa sin kvalitet och på så sätt legitimera sig gentemot de offentliga intressenterna. Detta gör de exempelvis genom att ha kvalitetsindex såsom medarbetarnöjdhet och kundnöjdhet som centrala punkter i sina årsredovisningar. Anledningen till detta är att de vill vara tydliga med att kvalitet i verksamheten är deras huvudfokus. Det är alltså skillnad i vilken typ av signalering privata vårdföretag använder sig av beroende på om en intressent är privat eller offentlig.
6.2
DISKUSSIONDiskussionen om hur kvalitet i vården skulle försämras av privata välfärdsaktörer och deras vinstintresse har länge varit en politisk fråga. Det har framförts kritik mot privata vårdbolag och deras verkliga intressen. Trots detta visar studiens resultat och slutsats att de privata vårdföretagen ställs inför högre kvalitetskrav, där de bör visa att de förmedlar en kvalitet minst lika bra om inte bättre, än de offentliga aktörerna på marknaden. Vilket visar sig i deras årsredovisningar där de presenterar sin kvalitet. I framtiden antyder företagen att årsredovisningarna kommer att utvecklas genom nya och fler kvalitetsmått. Det ska göra det lättare för intressenterna att tyda och jämföra inte bara traditionella finansiella nyckeltal utan även kvalitetsnyckeltal. Detta kan indikera på att skillnaden som nu finns mellan legitimeringen av ett privat vårdföretag gentemot privata eller offentliga intressenter kan komma att bli mindre i framtiden. Vilket visar sig i form utav att en högre kvalitet i verksamheten är sammanlänkat med bra ekonomiska avkastning. Denna bild motsäger helt vad vissa kritiker av privatvård hävdar, att ekonomisk avkastning betyder sämre kvalitet i vården. Om företagen skapar legitimitet gentemot de offentliga intressenterna genom att visa den höga kvalitet de besitter samtidigt som de presterar ett bra ekonomiskt resultat kan skillnaderna suddas ut mer. Dock kommer den troligtvis inte helt suddas ut då privata intressenter såsom investerare alltid kommer tycka att finansiella nyckeltal är något viktigare. Offentliga intressenter kommer alltid ha ett större intresse av exempelvis kvalitetsnyckeltal än finansiella nyckeltal.
K
ÄLLFÖRTECKNINGAlvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber.
Ambea. (2017). Årsredovisning 2017. Hämtad 2018-12-01 från:
https://mb.cision.com/Main/5048/2501237/826133.pdf?fbclid=IwAR0J3hwa3u- YYQVT8qxblLWcqNKQ6kA1YBiHG7u7D1elzhFeZN_L_E-oRrk
Baretta, D. A., Monfardini, P. and Ruggiero, P. (2012). Seeking legitimacy: Social reporting in the healthcare sector. Accounting Forum, 37(1), 54-66.
Bebbington, J., Larrinaga, C., and Moneva, J. M. (2008). Corporate social reporting and reputation risk management. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 21(3), 337-361. Blomsterfonden. (2017). Årsredovisning 2017. Hämtad 2018-12-01 från:
http://www.blomsterfonden.se/wp-
content/uploads/2018/10/Arsredovisning2018.webb3_.pdf?fbclid=IwAR3iZDmhyP2EPZqS8 nH5RPFg0S45Hv8BMtYAIuO-gm2alG2-DBjKEp9mPjU
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Bryman, A. Bell, E. (2015). Business Research Methods. Oxford: Oxford University Press.
Deegan, C. Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. Columbus: Mcgraw-Hill Higher Education.
Deegan, C. och Rankin, M. (1996). Do Australian companies objectively report environmental news? An analysis of environmental disclosures by firms successfully prosecuted by the Environmental Protection Authority. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 9(2), 50- 67.
Deegan, C., Rankin, M. and Tobin, J. (2002). An examination of the corporate social and environmental disclosures of BHP from 1983- 1997. Accounting, Auditing & Accountability, 15 (3), 312- 43.
Freeman, R, E. (2010). Strategic management A Stakeholder Approach. Cambridge: Cambridge University Press.
Guthrie, J. och Parker, L.D. (1989). Corporate social responsibility: a rebuttal of legitimacy theory. Accounting and Business Research, 19(76), 343- 52.
Hahn, R., Kühnen, M. (2013). Determinants of Sustainability Reporting: A Review of Results, Trends, Theory, and Opportunities in an Expanding Field of Research. Journal of Cleaner Production, 59, 5-21.
Humana. (2017). Årsredovisning 2017. Hämtad 2018-12-01 från:
https://www.humana.se/siteassets/hem--sverige/humana/arsredovisning/arsredovisning- 2017/humana_ar-2017_index_180403.pdf?fbclid=IwAR0zcb-3q01YXlaJ6kUN-
GaCf_lCuphswUrkdAOoX_BOeM44KFuMgVMUlnU
Jacobsen, D, I. (2012). Förståelse, Beskrivning och Förklaring. Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Johnson, G. Scholes, K. (2002). Exploring Corporate Strategy. USA: The Financial Times Prentice Hall.
Jordahl, H., Sundén,D. (2016). Vinstbegränsning i välfärden: Om Välfärdsutredningens utgångspunkter och de samhällsekonomiska konsekvenserna av att begränsa
välfärdsföretagens vinster. Svenskt Näringsliv. Hämtad 2018-11-21 från
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rappor ter/vinstbegransningpdf_661022.html/BINARY/Vinstbegransning.pdf
Kirmani, A. Rao, A, R. (2000). No pain, no gain: A critical review of the literature on signaling unobservable product quality. Journal of Marketing, 64(2), 66-79.
Lanis, R. Richardson, G. (2012). Corporate social responsibility and tax aggressiveness: a test of legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 26 (1), 75-100.
Lindblom, C. K. (1994). The implications of organizational legitimacy for corporate social performance and disclosure. Critical Perspectives on Accounting Conference, New York. Citerad i Bebbington et al. (2008).
Mainardes, E,W. Alves, H. Raposo, M. (2011). Stakeholder theory: issues to resolve. Management Decision, 49 (2), 226-252.
Mitchell, R, K. (1997). Toward a Theory of Stakeholder Identification and Salience: Defining the Principle of Who and What Really Counts. The Academy of Management Review, 22(4), 853–886.
Mobus, L, J. (2005). Mandatory environmental disclosures in a legitimacy theory context. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 18(4),492-517.
Morris, R, D. (1987). Signalling, agency theory & accounting policy choice. Accounting & business research, 18(69), 47-56.
O’Dwyer, B. (2002). Managerial perceptions of corporate social disclosure: An Irish story. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3), 406-436.
O’Donovan, G. (2002). Environmental disclosures in the annual report: Extending the applicability and predictive power of legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3), 344-371.
Porter, M, E. Kramer, M, R. (2011). Creating shared value. Harvard business review, 89(½), 62-77.
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm. Justitiedepartementet. SFS 2008:962. Lag om valfrihetssystem. Stockholm. Finansdepartementet. SFS 2016:1145. Lag om offentlig upphandling. Stockholm. Finansdepartementet. SFS 2017:30. Hälso och sjukvårdslag. Stockholm. Socialdepartementet.
Suchman, M. C. (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches. Academy of Management Review, 20, 571-610.
Svenskt näringsliv. (2018). Svenskar är mer positiva till vinster i välfärden. Hämtad 2018-11- 22 från https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/vinst-i-valfarden/svenskar-ar-mer-positiva- till-vinster-i-valfarden_718912.html
Sällström, H. (2018, 24 augusti). Vinster i välfärden är en politisk vattendelare. Omni. Hämtad 2018-11-18 från
https://omni.se/vinster-i-valfarden-ar-en-politisk-vattendelare/a/Mg8GRJ
Upphandlingsmyndigheten. (2014). Lagen om valfrihetssystem (LOV): vägledning för utförare. Stockholm. Upphandlingsmyndigheten. Hämtad 2018-11-20 från
https://www.upphandlingsmyndigheten.se/globalassets/publikationer/vagledningar/vaglednin g_2014-1_lov_utforare.pdf
Vårdföretagarna. (2018). Hämtad 2018-11-20 från
https://www.vardforetagarna.se/medlemskap/medlemskrav-for-transparent-redovisning/
Vårdföretagarna. (2018). Privat vårdfakta 2018: Fakta och statistik om den privat drivna vård- och omsorgsbranschen. Hämtad 2018-11-23 från
http://vigorskillnad.se/app/uploads/2018/06/Privat-Va%CC%8Ardfakta-2018.pdf
Walker, C, L. (1987). Qualitative research methodology. San Diego State University, San Diego California, 4(1-2), 51-55.