Ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer

Både ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer är vanliga verktyg inom kvalitativ forskning. Till skillnad från kvantitativ forskning finns här möjligheten att genomföra flera intervjuer med samma person för uppföljning och är generellt ”mer flexibelt” (Bryman & Bell, 2011, p. 467). Författaren har använt båda dessa verktyg under studiens genomförande där teoretiska ramverket och inledande information från företaget bidrog till att bygga upp en intervjuguide. Något som är viktigt vid design av en intervjuguide är att frågorna är föremål för egen tolkning och inte är ledande. Vid semi-strukturerade intervjuer är det även positivt om det finns flexibilitet och frågorna inte behöver ställas i en viss ordning (Bryman & Bell, 2011, p. 473). Vidare är det viktigt att frågorna inte stänger möjligheterna att identifiera aspekter som inte är kopplade till forskningsfrågan. Kvalitativa studier genomgår en evolution likt människan, fast under en annan tidsperiod. Denna intervjuguide som skapades tidigt under studien var därför kontinuerligt föremål för förändring allteftersom författaren samlade in empiri och byggde upp en högre teoretisk förståelse.

Ostrukturerade intervjuer kan liknas med en helt vanlig konversation där lösa anteckningar eller en enkel fråga bygger upp hela intervjun. Dessa genomfördes av författaren kontinuerligt under studiens gång och är ett flexibelt verktyg där öppna frågor ger utrymme för respondenten att ge sin egen tolkning på ett komplext ämne (Bryman & Bell, 2011). Just respondenternas egna tolkningar är vad som är viktigt vid kvalitativa metoder och därmed fokus i denna studie (Bryman & Bell, 2011, p. 466). I semi-strukturerade intervjuer finns intervjuguiden med som ett manus man kan återkomma till men som nödvändigtvis inte behöver styra hela intervjuns

28

struktur kring vad som tas upp på intervjun och vilket ämne som diskuteras, snarare än att man exakt följer ett strukturerat manus eller svävar iväg långt ifrån vad som är relevant för forskningsfrågan. I denna studie har det funnits ett klart fokus för

författaren, vilket gör att semi-strukturerade intervjuer har genomförts i en högre grad än andra metoder, något som Bryman & Bell argumenterar för är det mest vanligt förekommande angreppssättet för kvalitativa studier (Bryman & Bell, 2011, p. 472). Strategiskt urval utövades vid val av respondenter för empiriinsamlingen. Personer inom organisationer med relevanta kopplingar till antingen säljarbetet eller arbetet inom offentliga organisationer har valts ut för när intervjuerna har genomförts. Det är, enligt Alvehus, intressant för en studie att kontakta personer som på något sätt ”kan förhålla sig till de frågor som man vill studera” (Alvehus, 2013, p. 67). En risk vid strategiskt urval är, enligt Alvehus, att man blir för strategisk. Vid denna studie har författaren både samlat empiri från personer med direkt koppling till säljarbetet och med en lösare koppling till säljarbetet men med perspektiv från arbete inom offentliga organisationer. Detta för att få en bredare syn på säljarbetet istället för att endast prata med de som främst genomför det. I Alvehus bok nämner han att när man t.ex. studerar ledarskap kan det vara viktigt att inte bara prata med de som utför ledarskapet utan även de som ”utsätts” för det, vilket har varit en del av det strategiska urvalet. De som utför säljarbetet är inte alltid samma person som ”utsätts” för säljarbetet utan det är oftast någon annan inom organisationen som säljs in till de kunder som företaget har. Under studiens gång genomfördes tolv semistrukturerade intervjuer med fyra chefer med direkt säljansvar och med sju medarbetare med varierande erfarenhet från

arbetslivet. Cheferna valdes då de är direkt är ansvariga att konsulterna har uppdrag och har direkt eller indirekt kontakt med kunderna. Konsulterna var av intresse då de är de som främst bygger en arbetsmässig relation med sina kunder när de utför sina uppdrag. En problematik som uppstod var att de flesta av medarbetarna och cheferna har ett hektiskt schema vilket innebar att intervjuerna blev utspridda över flera veckor. Detta möjliggjorde dock en kontinuerlig transkribering, kodning och analys av den empiri som intervjuerna gav samt återkoppling till teorin och ramverken i enlighet med abduktiva metoden. Majoriteten, tio av 12, hade främst arbetslivserfarenhet från WSP och sin föregångare Faveo (mer än 90% av arbetslivet) medan övriga hade tidigare erfarenhet från både privat och offentlig sektor. De som intervjuades hade erfarenhet i huvudsak av

29

att arbeta hos kunder i offentliga sektorn. Detta kan i vanliga fall ses som en problematik utifrån perspektivet med strategiskt urval, men faktum är att detta är representativt för organisationens medarbetare. Roll Datum Konsult #1 190201 Konsult #2 190211 Chef #1 190219 Chef #2 190227 Chef #3 190307 Konsult #3 190308 Konsult #4 190308 Chef #4 190311 Konsult #5 190315 Konsult #6 190508 Konsult #1 190509 Konsult #7 190510

En annan problematik som uppstod under de tidiga intervjuerna, var att trots att en intervjuguide fanns, svävade konversationen ofta iväg till andra delar än just säljarbetet, men som också behandlade relationen med offentliga organisationer. Författaren

upplevde en omfattningsförskjutning och fick bearbeta sin intervjuguide för ett tydligare fokus på de aspekter som skulle studeras. Detta är dock något som är vanligt och därför är det viktigt att kontinuerligt bearbeta intervjuguiden som används i studien (Bryman & Bell, 2011).

Inför intervjuerna förbereddes respondenterna gällande de olika ämnen som skulle tas upp under intervjun samt en kort genomgång gällande syftet för studien för att de skulle vara förberedda. De blev även informerade om att de var anonyma till den grad att författaren endast anger vad för slags roll inom organisationen de har (mer om detta under 4.6. Etik).

Ostrukturerade intervjuer genomfördes kontinuerligt under inbokade och spontana möten där olika frågor diskuterades. Här var inte bara själva intervjun ostrukturerad

30

utan även författarens dokumentation och planering där kortare anteckningar fördes och intervjuerna ofta genomfördes spontant eller planerades med kort varsel. Därför finns ingen dokumentation på hur många av dessa som genomfördes. De användes främst för att få en djupare förståelse för empiri som samlats under de

semi-strukturerade intervjuerna. Vid vissa tillfällen genomfördes dessa osemi-strukturerade intervjuer, eller konversationer, i små grupper med några av de som redan varit del av de semi-strukturerade intervjuerna, för att vidare diskutera de empiriska resultaten.