4:1 Resultat och utvärdering av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet I en del klasser har man under läsåret gått igenom likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna. Lika så har man i några arbetslag gått igenom planen och hur man ska kunna arbeta med målen. I de olika enkäterna som personalen har fyllt i framkommer det att skolan behöver bli bättre på att arbeta med likabehandlingsplanen på alla nivåer i skolan.
Anmälan till rektor (f.d. händelserapport)
Under VT-14 bytte Oxelbergsskolan den tidigare händelserapporten till Norrköping Kommuns blankettsystem ”Anmälan till rektor”. All personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. Personalen fyller i blanketten ”anmälan till rektor” där det framkommer vad eleven sagt. Rektor tar beslut om utredning och lämnar därefter anmälan vidare till Trygghetsgruppen samt skickar anmälan vidare till huvudman. Dessa blanketter används som en del av kartläggningsarbetet för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (för handlingsplan se vidare punkt 6).
De nya blanketterna presenterades på en arbetsplatsträff i april. Personalen fick en genomgång i hur blanketterna skulle fyllas i. Från det att blanketterna infördes kom det in 24 st.
anmälningar till rektor.
Efter utvärdering av det nya systemets införande går det att konstatera att många i personalen anser att införandet av nya blanketter var krävande och arbetsam. Många i personalen uppger i utvärderingen att de ännu inte använt sig av blanketten ”anmälan till rektor”. Trots att starten var krävande och arbetsam anser de pedagoger som använt blanketten att den är användbar i arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Elevhälsoteam
Skolans elevhälsoteam (EHT) består av rektor, skolsköterska, kurator och lärare med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsoteamet ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas (Skollagen (2010:800) 2 kap 25 §). Elevhälsoteamet arbetar på individ-, grupp- och organisationsnivå.
Elevhälsoteamet fungerar som ett komplement till lärarnas och arbetslagens elevhälsoarbete och har fokus på elever som är i behov av särskilt stöd.
Till skolans hjälp finns Centrala Elevhälsan där skolläkare, skolpsykolog och talpedagog/logoped, som vid behov kan kopplas in.
Under läsåret 2013/2014 har EHT börjat utarbeta nya rutiner kring hur EHT ska arbeta på Oxelbergsskolan. Det kan ta tid innan nya rutiner sätter sig, men en tydligare uppdragbeskrivning kommer på sikt att göra det bättre för eleverna. Målet är att fortsätta förbättra elevhälsateamsarbetet under läsåret 2014/2015.
13
Trygghetsteam
Under senhösten 2013 bildades Trygghetsgruppen (THT) då detta tidigare inte funnits på skolan. Rektor och kurator leder tillsammans arbetet med de pedagoger som ingår i teamet.
THT arbetar med åtgärdande, främjande och förbyggande åtgärder, och har som mål att bedriva dessa åtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå.
Under vårterminen 2014 träffades THT 1 timme var fjortonde dag. Gruppen har bland annat arbetat med att ta fram ny rutin kring hur anmälan till rektor ska gå till, handlingsplan då en diskriminering eller kränkande handling uppstått samt bistå med förslag på material och metoder i det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. THT tar del av alla anmälningar till rektor gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandlingar. THT kan finnas med och stötta klassläraren i arbete med gruppen. Det är viktigt att konfliter, kränkningar och trakasserier löses i gruppen och att klassen som helhet får arbeta med frågorna. Enskilda elever har kunnat träffa kurator för samtal. THT kan vara behjälpliga genom att göra klassrumsobservationer, gruppövningar, sociogram etc.
Inför läsåret 2014/2015 kommer att gruppen träffas i samma utsträckning som förut, men nytt för läsåret blir att pedagogerna i gruppen kommer få utökad schemalagd tid på en timme var fjortonde dag för att kunna arbeta mer fördjupat med trivselfrågor.
I början av läsårsstart 14/15 kommer den brevlåda som skulle ha satts upp lä 13/14 att sättas upp vid matsalen. I den kan elever lägga post till THT.
Elevsamtal
Skolsköterskan och kurator har öppen mottagning och kan på så sätt ta emot elever som akut har något att förmedla. Skolsköternskan har hälsosamtal med alla elever i F-klass, åk 2 och åk 4 med särskilda frågor om trivsel.
Under VT 2014 utökades kuratorstiden från 20% till 40% vilket ger eleverna större möjlighet till kontakt.
Elevråd
Elevrådet fungerar som ett forum för delaktighet och inflytande. Elevers åsikter gällande skola och fritidshem lyfts. Elevrådet träffas en gång varje månad. Rektor och en personal har uppdraget att ansvara för elevrådets organisation. Varje klass har två representanter som utses genom ett demokratiskt val i klassen. De frågor som tas upp har noga förberetts på klassrådet.
Klassråd
På Oxelbergsskolan ska klassråd genomföras 1 gång i veckan enligt rekommendation. Genom klassrådet har eleverna en möjlighet att behandla och diskutera frågor som berör dem starkast.
Klassråden är ett värdefullt tillfälle för reflektion där likabehandlingsplanen kan vara en stående punkt. Klassföreståndaren ansvarar för organisationen av klassråd. Hur upplägget av klassråden sett ut varierar från klass till klass.
14
Trivselenkät
Trivselenkät för barn och elever som besvarats anonymt under VT -14. Det är Oxelbergsskolans egen trivselenkät. Enkätsvaren visar hur barnen känner sig och för stunden upplever skolan. Klassläraren sammanställer sin klass resultat och lämnar sammanställningen till Trygghetsgruppen (THT). Varje sammanställning ger klassläraren och THT en bild över hur respektive klass upplever sin skolsituation. Sammanställningen har sedan klassläraren kunnat använda i sitt fortsatta arbete med gruppen.
Enligt den trivselenkät som genomfördes VT -14 visar resultatet att
- 67 % av eleverna i F-2 och 76 % av eleverna i 3-6 trivs bra i skolan.
- 22 % av eleverna i F-2 känner arbetsro i klassrummet och 50 % av eleverna i 3-6 känner arbetsro i klassrummet (ofta eller varje dag).
- 48 % av eleverna i F-2 och 40 % av eleverna i 3-6 tycker att det fungerar bra i omklädningsrummet.
- 77 % av eleverna i F-2 och 87 % av eleverna i 3 trivs bra på fritidshemmet7.
Qualis undersökning
Norrköpings kommuns skola har sedan 2012 använt sig av ett kvalitetsäkringssystem som heter Qualis. I systemet ingår enkäter 1 gång per läsår till elever, vårdnadshavare och personal där det ingår ett visst antal trygghetsfrågor. Qualis enkäten utfördes under VT -14. Efter att rapporten sammanställts av dialogmanager Quicksearch AB har THT tagit del av resultatet.
Siffrorna gäller svaren ”instämmer till stor del” och ”instämmer helt”.
Elever
Jag trivs i skolan
F-2: 76/80 elever svarade att de trivs i skolan (95 %). 2011/12 var den siffran 93,7%
3-6: 93/105 elever svarade att de trivs i skolan (88 %). 2011/12 var den siffran 74,7%
Jag får den arbetsro jag behöver (jag får lugn och ro när jag behöver) F-2: 61/80 elever känner lugn och ro (77 %). 2011/12 var den siffran 65 % 3-6: 70/104 elever känner arbetsro (67 %). 2011/12 var den siffran 57 %
Jag har någon kamrat att vara med
F-2: 78/80 elever har någon att vara med (97 %). 2011/12 var den siffran 97,4 % 3-6: 94/104 elever har någon att vara med (91 %). 2011/12 var den siffran 92,5 %
Om någon skulle vara dum mot mig(mobbad eller trakasserad), vet jag att jag får hjälp av någon vuxen
7 Notera att många i åk 3 hade under VT -14 slutat att delta i frita verksamhet.
15
F-2: 76/80 svarade att de får hjälp (95 %). 2011/12 var den siffran 93,8 % 3-6: 90/104 svarade att de får hjälp (86 %). 2011/12 var den siffran 68,2 %
Jag trivs på fritidshemmet
F-2: 69/80 elever svarade att de trivs på fritidshemmet (86 %). 2011/12 fanns den frågan ej med.
3-6: 27/105 elever svarade att de trivs (26 %)8. 2011/12 fanns den frågan ej med.
Jag känner mig trygg och säker i skolan
F-2: 75/80 elever svarade att de känner sig trygga och säkra i skolan (94 %). 2011/12 fanns dem frågan ej för F-2.
3-6: 95/105 elever svarade att de känner sig trygga och säkra i skolan (90 %). 2011/12 var den siffran 79,4 %
Jag följer de regler som finns på skolan
F-2: 75/80 elever svarade att de följer reglerna (94 %). 2011/12 var den siffran 95 % 3-6: 97/104 elever svarade att de följer reglerna (93 %). 2011/12 var den siffran 81,3 %
Jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig om mig och hjälper mig
F-2: 74/80 tycker att de vuxna bryr sig (92 %). 2011/12 var den siffran 96,3 % 3-6: 92/104 tycker att de vuxna bryr sig (89 %). 2011/12 var den siffran 86,9 %
Föräldrar
Mitt barn trivs i skolan
92/100 föräldrar anser att deras barn trivs i skolan (92 %). 2011/12 var den siffran 87,5 %
Mitt barn får den arbetsro som det behöver
63/98 föräldrar anser att deras barn får arbetsro (64 %). 2011/12 var den siffran 63,3 %
Skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling
64/97 föräldrar att skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling (66 %).
2011/12 var den siffran 63 %.
8 Notera att många i åk 3 hade under VT -14 slutat att delta i frita verksamhet
16
Rastvärdar
Rastvärdarnas funktion är att vara ute på rasterna enligt ett förutbestämt schema och finnas tillgänglig för att hjälpa barnen med konfliktlösning och uppmärksamma händelser där barnen kan behöva vuxenstöd. Uppdrag kan finnas att vara stöd för eleverna med särskilda behov samt ha särskild uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. Vid frånvaro ska den frånvarande personalens pass lösas. Funktionen rastvärd är en viktig källa till hur eleverna upplever sin skolmiljö, hur de blir bemötta samt en del i arbetet att främja en god skolmiljö. I utvärderingarna kan man se tendenser på att det finns brister i rastvärdsfunktionen. Bland annat så täcks det inte alltid upp vid frånvaro vilket resulterar i att det finns en person mindre ute under rasterna. Det framkommer även att all personal inte alltid använder reflexband- eller väst. Rastvärdsfuntionen kommer därför att vara ett prioriterat mål i planen för detta läsår.
4:2 Utvärdering av mål för läsåret 2013/2014
Mål 1 att förankra gemensamma normer och regler
Hösten 2013 omarbetades skolans gemensamma ordningsregler tillsammans med klassråd och elevråd. Ordningsreglerna har gått ut på remiss till föräldrar i år 2 och 5. Således har diskussion kring gemensamma normer och regler lyfts i flera forum där elever och föräldrar kunnat påverka reglerna. Arbetet med gemensamma normer och regler kommer att fortskrida under läsåret 2014/2015.
Mål 2 att arbeta med arbetsro i klassrummen
Arbetet med att öka arbetsron i klassrummet har bestått av lokal- och gruppanpassningar samt diskussion med barnen om hur de önskar ha det i klassrummet. Trots ett aktivt arbete så finns fortfarande ett behov av aktivt arbete kring detta.
Mål 3 att göra likabehandlingsplanen känd för alla; elever, föräldrar och personal.
I arbetet med att göra likabehandlingsplanen känd för alla har vi på skolan inte lyckats fullt ut.
Implementering hos all personal samt samtal och arbete tillsammans med eleverna kommer att fortgå under 2014/2015.
Mål 4 att förbättra dokumentationen kring incidenter som händer
Våren 2014 införde skolan ett nytt blankettsystem för att försäkra att den utsatte elevens känslor och tankar verkligen lyft upp. Blankettsystemets mall inkluderar anmälan, utredning, eventuella åtgärder samt en uppföljning. Anmälningarna till rektor har ökat i och med införandet av blanketten men användandet av blanketten behöver förbättras ytterligare.
Mål 5 att öka förståelsen för ”osynliga” funktionsnedsättningar, ex psykisk funktionsnedsättning och hörselnedsättning.
Arbetet med att öka förståelsen för ”osynliga” funktionsnedsättningar har vi under läsåret arbetat aktivt med, bl.a. så har all personal på skolan påbörjat en utbildningsserie ”Bemötande – förhållningssätt och synsätt” som leds av personal från Centrala Elevhälsan.
Utbildningsserien kommer att fortsätta under läsåret 2014/2015.
17
I klasserna har arbetet främst legat på gruppnivå då pedagoger har haft diskussioner med eleverna