3. Ansvarsgenombrott i rättspraxis
6.3 Ska ansvarsgenombrott lagstadgas?
6.3.4 Påverkan på näringslivet
Frihet från personligt betalningsansvar utgör grunden för aktiebolagsformens funktion i näringslivet och det är den aspekten som gjort att aktiebolagsformen blivit den dominerande associationsformen. Av den anledningen finner lagstiftaren ett intresse i att inte äventyra aktiebolagsformens användbarhet och attraktivitet, som de befarar att inskränkningen i 1:3 ABL kommer att medföra.136 Vi anser att ett lagstadgande får störst konsekvenser för de individer som överväger att starta ett aktiebolag, vilka skulle beakta andra associationsformer,
på grund av inskränkningen i friheten från personligt betalningsansvar. Inskränkningen medför därmed att färre aktiebolag startas och det leder till en sämre tillväxt i den svenska ekonomin. De existerande aktiebolagen i det svenska näringslivet påverkas däremot inte i samma utsträckning, eftersom de innehar en stabil bolagsstruktur. Dock anser vi att de existerande bolagen kan bli mer restriktiva gällande att starta och förvärva nya dotterbolag, och som därmed kommer påverka samhällsutvecklingen negativt.
Vi är av uppfattningen att ett lagstadgande medför att investerare inte vågar satsa på nya riskfyllda projekt, som utgör en viktig förutsättning för näringslivets utveckling. Nystartade bolag har i regel ett sämre kassaflöde och en hög skuldsättningsgrad, vilket aktieägaren och investeraren är medvetna om och tar i beaktande vid en investering. Ett lagstadgande innebär ytterligare en negativ aspekt för aktieägaren, och det kan därför bli svårare att attrahera investerare och kapital till riskfyllda projekt. Om inga investerare vågar satsa kapital under aktiebolagens första riskfyllda år innebär det att bolagen inte når det stadie där de börjar generera stabila kassaflöden, och bidrar till den ekonomiska tillväxten. Följaktligen medför en lagregel negativa konsekvenser för det svenska näringslivet, eftersom färre bolag kommer att startas. Samhällsutvecklingen är beroende av individer som vågar investera i nya projekt, eftersom det ökar konkurrensen på marknaden, som i sin tur gynnar välfärden. Däremot är en lagregel bra för borgenären, eftersom det innebär att borgenären skyddas gentemot aktieägaren, vilken använder aktiebolagsformen som ett medel för att vinna ekonomiska fördelar. För att förhindra ett lagstadgandets negativa effekt på investeringar anser vi att en alternativ lösning till en lagregel är ett införande av ett krav på att teckna en företagsförsäkring vid riskfyllda projekt. En företagsförsäkring kan utgöra ett medel för att förmildra den negativa effekt som ett lagstadgande skulle få, vilket medför att individer fortsätter investera i nya projekt.137
Dessutom anser vi att domstolen, vid ett lagstadgande, i en högre utsträckning kommer att döma om ansvarsgenombrott, eftersom domstolen är av den rättspositivistiska läran och dömer hellre utifrån en lagregel än en rättsprincip.138 Dock medför en lagregel att oseriösa aktörer, vilka endast använder aktiebolagsformen som ett medel för ekonomisk vinning, enklare kommer bli dömda för det otillbörliga beteendet. Därmed minskar det otillbörliga beteendet på marknaden som ingen vill försvara. Om färre oseriösa aktörer agerar på
137 Jfr Brocker och Grapatin. Ansvarsgenombrott, 30f. 138 Jfr SOU 1987:59, 95.
marknaden gynnas näringslivet, eftersom ökad tillit mellan aktörerna leder till ett bättre företagsklimat. De senaste rättsfallen, RH 2011:24 och T 2133-14, tyder på att det blir vanligare att aktieägare väljer att utnyttja aktiebolagsformen enbart som ett medel för att bedriva en rättsprocess och undvika ekonomiska nackdelar, vilket visar att en förändring är nödvändig för att förhindra de oseriösa aktörernas framfart på marknaden.
Vidare är vi av uppfattningen att en lagregel kommer få en preventiv effekt, eftersom aktieägaren och bolagsledningen iakttar en större försiktighet vid åtgärder som är till skada för borgenären, om det föreligger en risk att bli personligt betalningsansvarig.139 Ett lagstadgande innebär ett ökat borgenärskydd och får följaktligen effekten att fler bolag väljer att ingå avtal, eftersom det förekommer ett bakomliggande skydd gentemot de oseriösa aktörerna. Det innebär att det uppställs ett högre krav från aktiebolagen på välskrivna avtal för att minimera den egna risken att bli personligt betalningsansvarig. För att uppfylla den preventiva effekten krävs det att lagregeln är tydlig och förutsebar, eftersom lagregeln annars kommer medföra motsatt effekt och utgöra ett osäkerhetsmoment till följd av att det föreligger tolkningsutrymme gällande rekvisiten.
Företrädare för näringslivet kritiserar lagförslaget140. Vi anser att företrädarna inte vill att lagstiftaren ska lägga sig i bolagsstrukturen, eftersom flertalet koncerner bedriver sin ekonomiska verksamhet i avancerade bolagsformer. Ändamålet med koncerner är att fördela rättigheter och skyldigheter mellan de olika dotterbolagen, och det innebär att en del dotterbolag fungerar som förlustverksamheter medan andra dotterbolag ska leverera överskott i koncernens verksamhet. Koncernens möjligheter att utge koncernbidrag till de olika dotterbolagen bidrar till en effektiv verksamhet, och utgör ett starkt skäl för företagsledningen att strukturera koncernen på ett sådant sätt. Vi anser att en lagregel kan motverka att koncerner bedrivs i komplexa bolagskonstruktioner, vilket medför ett lägre resultat och effektivitet för koncernen. Koncerner som inte är optimalt effektiva bidrar inte till en ekonomisk tillväxt i samhället, som i sin tur gagnar samhällsutvecklingen. Dock blir det inte fallet om lagregeln utformas utifrån vårt ställningstagande med fokus på det subjektiva rekvisitet. Det subjektiva rekvisitet påverkar inte hur koncerner är strukturerade, utan det har sin utgångspunkt i aktieägarens beteende, och därmed kommer en lagregel inte behöva medföra att fördelarna med bedrivandet av koncerner går förlorade.
139 Jfr SOU 1987:59, 95. 140 Se avsnitt 4.2.1.
Vi anser att det subjektiva rekvisitet är det som lagstiftaren ska lägga fokus på vid konstruerandet av en lagregel, eftersom det har sin utgångspunkt i aktieägarens beteende och inte i bolagets konstruktion. Om de objektiva rekvisiten beaktas i för hög utsträckning kommer det försvåra konstruerandet av komplexa bolagskonstruktioner, eftersom aktieägaren befarar att bli personligt betalningsansvarig enbart på grund av bolagets konstruktion. Vi vill inte att ett lagstadgande ska styra hur bolag ska struktureras, utan endast förebygga utnyttjandet av aktiebolagsformens fördelar för egen vinning Vårt ställningstagande upprätthålls genom att det rekvisit som tillmäts störst betydelse är aktieägarens otillbörliga beteende. I och med att rekvisitet osjälvständighet endast tillmäts viss betydelse i ett eventuellt lagförslag medför det utifrån vårt ställningstagande, att bolag inte behöver omstrukturera sina verksamheter. Vid ansvarsgenombrott kommer underkapitalisering föreligga och utgöra det objektiva rekvisitet, och därför kommer osjälvständighet inte utgöra det väsentliga objektiva rekvisitet.
Utifrån ovan nämnda aspekter är vi av uppfattningen att ett lagstadgande om ansvarsgenombrott gynnar det svenska näringslivet, eftersom färre oseriösa aktörer kommer att agera på marknaden. Även fast lagförslaget har fått kritik anser vi att det är nödvändigt med en lagregel för att skapa ett bra företagsklimat i näringslivet. Vi är av uppfattningen att aktieägare, som bedriver seriösa bolag, inte kommer påverkas av en lagregel. Däremot kommer ett lagstadgande få en negativ inverkan på de aktieägare som försöker utnyttja aktiebolagsformens fördelar för egen ekonomisk vinning på ett otillbörligt sätt. Av den anledningen vinner näringslivet på ett lagstadgande när bolagsledningen och aktieägaren iakttar en större försiktighet i situationer som kan medföra negativa konsekvenser för borgenären. Därmed kommer det otillbörliga beteendet som ingen vill försvara att minska, vilket kommer gynna näringslivet.