försämrad tillit identifieras, något som illustreras i bilaga 2. Teorin om beskyllningskultur menar att individer vill upprätthålla ett korrekt beteende och rättfärdiga detta genom att skuldbelägga och misskreditera andra individer för ett felaktigt beteende som i sin tur utsätter andra för risker. Douglas (1977, s. 15-16) menar att tilliten kan sjunka i en miljö med
friktioner som upplevs som krävande för individerna. Under pandemin har
meningsskiljaktigheter uppkommit gällande förhållningssättet till hur krisen ska hanteras politiskt och individer emellan. Pandemin har gjort den politiska debatten mer intensiv där det integrerade beskyllningssystemet kan sägas ha fått ett stort utrymme under krisen. Samhällets politiker och individer har sökt efter syndabockar för att härleda ansvaret för den ödesdigra pandemin som påverkat människors hälsa och skördat många liv. Detta kan liknas vid den självdestruktiva konspiratoriska miljö som kan uppkomma i ett samhälle som speglas av mycket friktioner, något som blir mer påtagligt i en tid av kris.
Giddens (1999, s. 48-49) beskriver att tilliten kan påverkas då icke-normativa företeelser kan skapa förvirring i vardagen. Det vardagliga tänkandet som bland annat består av ett
kalkylerande av olika risker (Giddens, 1999, s. 40). Den förändrade tilliten kan förstås som individers uppfattning av andra samhällsmedborgare samt myndigheters hantering av situationer under pandemin. Tilliten hänger samman med den trygghet som innehas av individen vilket är centralt för välbefinnandet, något som i sin tur påverkar hennes tänkande kring risker. Uppsatsen använder sig därmed av antagandet om att den förändrade tilliten har en påverkan på riskuppfattningar gällande covid-19 vaccin.
Resultatet för den förändrade tilliten kan även kopplas till tidigare forskning, som påvisar att en förändrad tillit hos individer kan uppstå i samband med kriser (Segerberg, 2020; Chanley, 2002; Dinesen & Jaeger, 2013). Detta kan bero på att individer i samhället behöver tänka rationellt och förlita sig på kalkylerade risker och inte oroa sig för konsekvenserna som kan uppstå. Under pandemin, kan skuldbeläggandet av andra och den minskade tilliten sätta de konceptuella uppfattningarna om risker på spel. Detta kan skapa svårigheter för individer att förhålla sig till statistik om vaccinationsrisker på ett objektivt sätt, och därmed bli
känslomässigt påverkade av tankar med negativt betingade utgångar.
Liknande tankegångar gällande beskyllningskultur kan också relateras till den förändrade tilliten för svenska myndigheter. Vid granskning kan 20 procent av studenterna identifieras med en försämrad tillit till de svenska myndigheterna under coronapandemin. Studenterna med försämrad tillit associerar även risker från vaccinet högre, i jämförelse med studenter som har en likvärdig eller förbättrad tillit till svenska myndigheter under pandemin. Den
försämrade tilliten kan baseras på att de svenska myndigheterna agerande under pandemin inte varit i paritet med de förväntningar som studenterna anser vara samhällets bästa, vilket kan leda till att myndigheterna beskylls för att vara oansvariga.
7 Slutsats och vidare forskning
Med vetskap om att resultaten från denna studie inte kan generaliseras tillbaka till populationen, som innefattar studenter på Örebro universitet, kan slutsatserna av denna pilotstudie ge en bild av populationen samt ge en fingervisning för framtida forskning på området. Utifrån de analyser som gjordes fick uppsatsen följande resultat:
1. Studenter på Örebro universitet uppfattar generellt sett låga risker med covid-19 vaccin. Det bör emellertid tilläggas att riskuppfattningar varierar bland studenterna, där 25 procent av respondenterna anser att det inte finns några risker med att vaccinet tagits fram för fort samtidigt som andelen som uppfattar större risker med vaccinet utgörs av en betydligt mindre andel.
2. I studien hittades ett samband mellan grad av solidaritet och riskuppfattning. För båda regressionerna hittades resultat som påvisar att studenter med hög solidaritet tenderar att uppfatta lägre risker med covid-19 vaccinet, vilket samtidigt innebär att studenter med låg solidaritet uppfattar större risker med vaccinet.
3. Regressionerna visar att individer som fått en försämrad tillit till myndigheter under pandemin upplever högre risker gällande vaccinet mot covid-19, i jämförelse med de individer som har en oförändrad eller förbättrad tillit till svenska myndigheter. För den förändrade tilliten till andra samhällsmedborgare identifierades inga grupper där riskuppfattning skiljer sig från andra gällande vaccinet. Dock har det skett en förändrad tillit till andra samhällsmedborgare, vilket kan sägas vara en generell företeelse hos studenterna.
Utifrån dessa slutsatser går det att konstatera att faktorer som solidaritetsnivå och
tillitsförändringar bör tas i beaktning vid forskning om riskuppfattningar med vaccination. Trots att andelen vaccinationsmotståndare utgörs av en relativt liten del av befolkningen bör
denna andels hot mot global hälsa inte underskattas. Även om ljuset i tunneln börjar skymta och livet återgår till det normala efter coronapandemin finns det anledningar att misstänka att det inte var den sista globala högkonsekvensrisken som uppkommit. Detta innebär att
framtida forskning om riskuppfattningar kring vaccination, på både mikro- och makronivå är nödvändig, inte minst för att fastställa kausala samband. Även om individers tillitsnivåer kan förändras under kriser och således påverka riskuppfattningar, är det ofrånkomligt att den mängd information som finns tillgänglig i dagens samhälle öppnar upp för olika tolkningar och uppfattningar om myndigheternas agerande. Samtidigt finns det anledning att betona hur vikten av solidaritet i ett klassamhälle även tycks vara högst betydelsefull i ett risksamhälle.
8 Referenser
Angel, R. (2014). The transformation of solidarity: Changing risks and the future of the welfare state. Contemporary Sociology, 43(2), 276.
doi: 10.1177/0094306114522415yy
Barmark, M., & Djurfeldt, G. (2015). Statistik verktygslåda - att förstå och förändra världen
med siffror. Studentlitteratur: Lund.
Beck, U. (1998). Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Uddevalla: Daidalos AB Calnan, M., & Douglass, T. (2020). Hopes, hesitancy and the risky business of vaccine development. Health Risk & Society, 22(5-6), 291-304.
doi: 10.1080/13698575.2020.1846687
Carifio, J., & Perla, R. (2008). Resolving the 50-year debate around using and misusing Likert scales. Medical Education, 42(12), 1150–1152.
doi: 10.1111/j.1365-2923.2008.03172.x
Chanley, V. (2002). Trust in Government in the Aftermath of 9/11: Determinants and Consequences. Political Psychology,23(3), 469-483.
doi: 10.1111/0162-895X.00294.
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport - att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Dake, K. (1991). Orienting Dispositions in the Perception of Risk. Journal of Cross-Cultural
Psychology, 22(1), 61-82.
doi: 10.1177/0022022191221006
Dinesen, P. T., & Jaeger, M. M. (2013). The Effect of Terror on Institutional Trust: New Evidence from the 3/11 Madrid Terrorist Attack. Political Psychology, 34(6), 917-926.
Douglas, M. (1977). Risk and Blame: Essays in Cultural Theory by Mary Douglas. Routledge.
Douglas, M., & Wildavsky, A. (1983). Risk and Culture: An Essay on the Selection of
Technological and Environmental Dangers. University of California Press.
Edling, C., & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB European Social Survey (u.å.). ESS covid-19 module – Finale module for ESS10. Hämtad 2021-04-29, från http://www.europeansocialsurvey.org/docs/about/ESS010-COVID-19- module.pdf
Folkhälsomyndigheten (2021). Folkhälsomyndighetens arbete med covid-19. Hämtad 2021- 04-14, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/folkhalsomyndighetens-arbete-med-covid-19/
Folkhälsomyndigheten (2020a). Spridningen av covid-19 är en pandemi. Hämtad 2021-04- 13, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/spridningen- av-covid-19-ar-en-pandemi/
Folkhälsomyndigheten (2020b). Överdödlighet och dödlighet i covid-19 i Sverige under
2020. Hämtad 2021-04-13, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/97572ae468db4bf2ae3ff6bf68ea95e5/ov erdodlighet-dodlighet-covid-19-sverige.pdf
Giddens, A. (1996). Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur AB.
Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna
epoken. Göteborg: Daidalos.
Ghersetti, M. & Odén, T. A. (2010). Pandemin som kom av sig - Om svininfluensan i medier och opinion. Växjö̈: Davidsons tryckeri AB.
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25720.pdf
Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Gleerup.
Hobson-West, P. (2007). ‘Trusting blindly can be the biggest risk of all’: organised resistance to childhood vaccination in the UK. Sociology of health and illness, 29(2), 198–215.
doi: 10.1111/j.1467-9566.2007.00544.x
Knapp, T. (1990). Treating Ordinal Scales as Interval Scales: An attempt to resolve the controversy. Nursing Research, 39(2). doi: 10.1097/00006199-199003000-00019 Krosnick, J. A., & Berent, M. K. (1993). Comparisons of Party Identification and Policy Preferences: The Impact of Survey Question Format. American Journal of Political Science, 37(3), 941-964.
Krosnick, J. A., & Presser. (2009). Question and Questionnaire Design. University of Maryland.
https://web.stanford.edu/dept/communication/faculty/krosnick/docs/2009/2009_handbook_kr osnick.pdf
Ladok (2020). Antal registrerade och födelseår, VT 2021 [internt material]. Stockholm: Ladokkonsortiet.
Larson, H. J., Clarke, R. M., Jarrett, C., Eckersberger, E., Levine, Z., Schulz, W. S., &
Paterson, P. (2018). Measuring trust in vaccination: A systematic review. Human Vaccines &
Immunotherapeutics, 14(7), 1599-1609.
doi: 10.1080/21645515.2018.1459252
Larson, H, J., Jarrett, C., Schulz, W. S., Chaudhuri, M., Zhou, Y., Dube, E., Schuster, M., MacDonald, N, E., & Wilson, R. (2015). Measuring vaccine hesitancy: The development of a survey tool. Vaccine, 33(34), 4165-4175.
doi: 10.1016/j.vaccine.2015.04.037
Lau, R. (2009). The Contemporary Culture of Blame and the Fetishization of the Modernist Mentality. Current Sociology, 57(5), 661-683.
doi: 10.1177/0011392109337651
Lupton, D. (2013). Risk. New York: Routledge
Mishra, C., & Rath, N. (2020). Social solidarity during a pandemic: Through and beyond Durkheimian Lens. Social Sciences & Humanities Open, 2(1), 100079.
doi: 10.1016/j.ssaho.2020.100079
Pell, G. (2005). Use and misuse of Likert scales. Medical Education, 39(9), 970–970. doi: 10.1111/j.1365-2929.2005.02237.x
Preston, C. C., & Colman, A. M. (2000). Optimal Number of Response Categories in Rating Scales: Reliability, Validity, Discriminating Power, and Respondent Preferences. Acta
Psychologica 104(1), 1-15.
doi: 10.1016/S0001-6918(99)00050-5
Rao, T. S., & Andrade, C. (2011). The MMR vaccine and autism: Sensation, refutation, retraction, and fraud. Indian Journal of Psychiatry, 53(2), 95. doi: 10.4103/0019-5545.82529 Reich, J. A. (2020). Vaccine refusal and pharmaceutical acquiescence: Parental control and ambivalence in managing children’s health. American Sociological Review, 85(1), 106–127. doi: 10.1177/0003122419899604
Rothstein, B., Holmberg, S., & Weissenbilder, M. (2018). Mellanmänsklig tillit i Sverige
1997-2017. SOM-institutet.
https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1693/1693094_21.-mellanm--nsklig-tillit- 2017.pdf
Rönnerstrand, B (2013). Social capital and immunisation against the 2009 A (H1N1)
pandemic in Sweden. Scand J Public Health, 41(8), 853-9. doi: 10.1177/1403494813494975. Statistiska centralbyrån (2016). Frågor och svar - om frågekonstruktion i enkät- och
intervjuundersökningar. Statistiska centralbyrån: Stockholm
https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d674ce728e4145f/ov9999_2016a01_br _x08br1601.pdf
Segerberg, T (2020). Det motståndskraftiga förtroendet. Göteborg: Göteborgs universitet. https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1769/1769254_nr-83-hela-rapporten.pdf Song, G. (2014), Understanding Public Perceptions of Benefits and Risks of Childhood Vaccinations in the United States. Risk Analysis, 34(3), 541-55.
doi: 10.1111/risa.12114
Song, G., Silva, C.L., & Jenkins‐Smith, H. C. (2014), Childhood Vaccination Policy. Policy
Studies Journal, 42(4), 528-554.
doi: 10.1111/psj.12076
Statistiska centralbyrån (2016). Frågor och svar - om frågekonstruktion i enkät- och
intervjuundersökningar. Statistiska centralbyrån: Stockholm.
https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d674ce728e4145f/ov9999_2016a01_br _x08br1601.pdf
Stevens, J. P. (2002). Applied multivariate statistics for the social sciences. Mahwah, NJ: LEA.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Hämtad 2021-03-03, från
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska _principer_VR_2002.pdf
1177 Vårdguiden (2021). Vaccination mot covid-19. Hämtad 2021-04-04, från
https://www.1177.se/Orebrolan/sjukdomar--besvar/lungor-och-luftvagar/inflammation-och- infektion-ilungor-och-luftror/om-covid-19--coronavirus/om-vaccin-mot-covid-