Påverkar kvinnornas kontext deras informationssökning?

Vi anser att en graviditet är en kontext som tillkommit till den kontext som kvinnan verkade i innan hon blev gravid. En gravidkontext påverkar kvinnan starkt under en kort tid av hennes liv och den har ett tydligt slut den dagen hon föder sitt barn. Liksom McKenzies informanter, visade kvinnorna i vår studie ett behov av att söka efter

95 _{Säljö, Roger 2000, s. 34.}

information angående sin graviditet. Karaktäristiskt för en gravidkontext menar vi är att kontexten i allra högsta grad är påtaglig för kvinnan och att den är här och nu. Den informationen som eftersöks behövs nu och den kan inte väntas med att sökas efter. Vi håller med McKenzie om att graviditeten är en extremt rik informationssökningskontext då vi upplever att kvinnorna i de flesta fall gärna söker information, i detta fall genom att ställa frågor till sina bekanta och att de bekanta i sin tur gärna delger dem

information.97 Dervin, Kari och Savolainen samt Säljö säger alla att det är viktigt att förstå kontexten för att kunna förstå fenomenet, att det är viktigt att förstå en människas kontext för att kunna förstå dennes beteende.98 Genom att vi har ställt frågor kring kvinnornas ålder, utbildning, yrke, familjesammansättning och deras sociala nätverk har vi försökt att ringa in den kontext som de befinner sig i förutom gravidkontexten och för att kunna se om, och i så fall hur, den påverkar deras informationssökning genom sina sociala kontakter.

Aaronson et al skrev att både inkomst och utbildning påverkade deras informanters informationssökning. Förutom att alla informanter hade sjukvården som första- eller andrahandskälla, valde de som hade högre inkomst och utbildning att söka främst i böcker och andra media, medan de med lägre utbildning och inkomst helst vände sig till sig familj och vänner eller använde sig själv som källa.99 Vi anser att det är högst troligt att den kontext som våra informanter befinner sig i utöver sin gravidkontext påverkar hur de söker information, men vi har inte funnit belägg för det i vårt material. Ett exempel som eventuellt skulle kunna visa att kontexten påverkar hittar vi hos Diana, som har gymnasieutbildning, som uppger att hon främst använder sig själv som källa. Detta kan dock vara relaterat till att hon är andragångsföderska och behöver inte nödvändigtvis bero på hennes utbildningsnivå. Vi tror att vi hade fått fram ett tydligare svar på den här frågeställningen om vi istället hade undersökt kvinnornas

informationssökning i formella källor, såsom böcker, vårdpersonal och så vidare. Kanske skulle de med högre utbildning söka på ett annat vis eftersom de till exempel är vana vid det från studietiden, medan de med lägre utbildning i större utsträckning skulle använda sina sociala kontakter för att få information.

Däremot märks det att delar av kontexten påverkar hur kvinnorna söker information. Den första delen som vi vill ta upp är kvinnornas sociala kontext, det vill säga deras sociala nätverk. De informanter som har ett stort socialt nätverk använder sig också mer av det för att söka efter information. Dock innebär inte ett stort nätverk automatiskt ett stort antal användbara sociala kontakter. Med ett litet socialt nätverk minskar chansen att kvinnan har tillgång till användbara sociala kontakter och det påverkar givetvis informationssökningen. I vissa fall skulle det kunna vara så att hon har tur och de få som ändå finns samtliga är användbara. I vår undersökning ser vi att de kvinnor som uppgav att de hade ett litet nätverk önskade att de hade haft ett större, vilket tyder på att de gärna hade sökt mer genom att samtala med andra om det bara hade funnits någon som de kunde prata med.

En delkontext som visade sig påverka kvinnornas behov av att söka information var deras upplevda hälsa. Två av våra informanter, Gabriella och Beata, säger båda att de inte har haft några större problem under sina graviditeter men om så hade varit fallet hade de alldeles säkert haft ett större behov av att söka efter information än de har i

97 _{McKenzie, Pamela J. 2001.}

98 _{Dervin, Brenda 1997, s.14, Kari Jarkko & Savolainen Reijo 2007, s. 48, Säljö, Roger 2000, s.129ff.} 99 _{Aaronson, Lauren S., Mural, Carol Macnee & Susan K. Phoutz 1988, s. 335ff.}

nuläget. När vi tittar lite närmare på Gabriellas utsagor upptäcker vi att hon, trots att hon uppgett att hon inte har några större besvär, ändå nämner en hel del symptom som hon sökt information kring. Här tror vi att personligheten spelar en viktig roll dels när det gäller hur mycket kvinnan anser att ”söka mycket” är, dels när det gäller upplevelsen av hur besvärligt någonting är.

Ytterligare en delkontext som påverkar kvinnornas gravidkontext är om kvinnan är första- eller andragångsföderska. Alla informanter som är gravida för andra gången nämner att de känner att det är svårt att få tid över för att söka efter information som de kanske egentligen hade haft behov av. De förklarar den uteblivna informationsökningen med att de har fullt upp med att ta hand om det barn som de redan har. Detta tycker vi att Beata förklarar bra med meningen: ”Med första barnet är man gravid och andra gången väntar man barn, då har man inte tid att vara gravid”. Vi kan se att de informanter som redan är föräldrar har mer behov av information om barn än om

graviditeten och vi har fått uppfattningen att kvinnorna inte upplever sin andra graviditet som lika spännande som den första. Dessutom har andragångsföderskorna fördelen att kunna söka svaret hos sig själv eftersom de har erfarenhet av hur det kan kännas att vara gravid. Den känsla vi får är att andragångsföderskorna därmed inte ger sin

gravidkontext lika stor del av deras liv jämfört med vad förstagångsföderskorna gör. Vår slutsats är att delar av kvinnans kontext påverkar informationsökningen. I vårt fall handlar det om det sociala nätverket, den upplevda hälsan samt föräldrarollen.