Materialet baseras hittills på två inom ramen för projektet genomförda delstudier, en mindre och i projektet inledande gruppintervju (två fokusgrupper) med tidskriftsläsare och trettio interpersonella intervjuer med tidskriftsköpare i butiksmiljö.
Tanken har varit att täcka in såväl den privata sfärens tidskriftsläsning, som den mer offentliga. Den avslutande och tredje delstudien av tidskriftsläsare har riktats mot den kategori som läser tidskrifter, men inte nödvändigtvis köper dem. Syftet med delstudien har också varit att i någon mån täcka in det tidskriftsläsande och sådana tidskrifter, som annars fallit utanför det digra utbud som vi finner i kiosker och större livsmedelsbutiker. Den miljö som vi fann lämpligast för att nå denna grupp tidskriftsläsare återfann vi likaledes i en offentlig miljö, nämligen biblioteket. Trettio intervjuer med magasinsläsare har alltså genomförts i bibliotekets tidskriftsavdelning.
Resultaten bekräftar i allt väsentligt redan gjorda iakttagelser. Vi kan konstatera att de trettio respondenterna i huvudsak uppger sig läsa och köpa magasin på grundval av intresse. Svaren visar att man i första hand köper och läser magasin som har ett innehåll som tillfredsställer individuella informationsbehov. Inte någon av dessa respondenter framhöll papperskvalitet framför redaktionellt innehåll i en läs‐ eller köpsituation.
Våra respondenter i biblioteksmiljön reflekterar i allmänhet inte över papper när man läser eller köper magasin. Vid direkta frågor om papper och papperskvalitet har man dock åsikter. Man tycker ofta att magasin med tjockt och glättat papper ser mer exklusiva ut än magasin med, som några uttrycker sig, sladdrigt tunt papper. Några av respondenterna påpekar att de anser att magasin med god papperskvalitet är roligare att läsa, även om magasinets innehåll fortfarande utgör
Resultatet gör också att vi kan dra slutsatsen att också dessa respondenter verkar ha en god kunskap om papper och dess beskaffenhet. Merparten av respondenterna säger sig kunna känna skillnad på olika papperskvaliteter. Man talar om att kunna känna och se skillnad på pappersvikt, papperstjocklek, bestrykning, styvhet o.s.v. Avseende bildåtergivningen i magasin, kan man se att detta starkt är förknippat med vad respondenterna ser som mer exklusiva magasin. När de beskriver ett, i deras mening mer exklusivt magasin, talas det ofta om tjocklek och blankheten på papperet, men också om de högkvalitativa bilderna man förknippar med magasin. Vi har gjort en analys av respondenternas svar som följer samma mönster som tidigare. Resultaten redovisas i figur 8.
Brukar läsa
tidskrift med hög
papperskvalitet
Brukar läsa
tidskrift med låg
papperskvalitet
Papper har
betydelse
Papper har ej
betydelse
”Innehålls-
fanatiker”
(5 st)
”Noterarna”
(22st)
”De extroverta”
(3 st)
Brukar läsa
tidskrift med hög
papperskvalitet
Brukar läsa
tidskrift med låg
papperskvalitet
Papper har
betydelse
Papper har ej
betydelse
”Innehålls-
fanatiker”
(5 st)
”Noterarna”
(22st)
”De extroverta”
(3 st)
Figur 8. En typologi för tidskriftsläsares medvetenhet om och attityd till magasinspapperskvalitet och läsvanor/köpvanor, N=30.
Vi använder respondentens spontana värdering av papperets betydelse för läsupplevelsen och kopplar den till det/de magasin som respondenten uppger att han eller hon brukar läsa (i vissa fall sammanvägd med svaret på frågan: ”Vilka magasin brukar du köpa?”).
Den dominerade kategorin utgörs av de respondenter som ”brukar läsa” ett högkvalitativt magasin och som under intervjun hävdar att papper allmänt sett inte ”spelar någon avgörande roll” för läsvalet och, i förekommande fall, köpvalet. Definitionen av vad som egentligen är ett ”högkvalitativt” magasin utgår från
respondentens svar på två av våra frågor. Dels vilken tidning respondenten uppger att han eller hon ”brukar” läsa. Dels hur respondenten spontant har valt att definiera just detta magasin i relation till de magasin som respondenten uppfattar som ”exklusiva” i bibliotekets magasinsavdelning. Bedömning av ”exklusivitet” är således subjektiv och vilar på en sammanvägning av respondentens uppgivna läsvanor och attityder till exklusivitet.
Det som regelmässigt anges som betydelsefullt av ”Noterarna” är magasinets innehåll. Vi betecknar fortfarande dessa 22 respondenter, i gruppen om 30, som ”Noterare”, men alltså på lite andra grunder än i figur 6. Matriserna skall jämföras med viss försiktighet, eftersom de frågor som ställts är formulerade på olika sätt och besvarade i skilda situationer.
Vi kan konstatera att i biblioteksmiljön tappar vi en del av de mest inbitna magasinsläsarna, ”De Extroverta”, till förmån för just ”Noterarna”. Möjligen utgör de i biblioteket tre kvarvarande ”extroverta” läsarna en ganska naturligt andel. Till biblioteket går man för att läsa magasin, som man av någon anledning inte har möjlighet eller är tillräckligt intresserad av att köpa, prenumerera på, kanske spara, lägga på soffbordet och låna ut. Magasinets alla signaleffekter, minskar i betydelse i biblioteket. Man använder biblioteket för att läsa och bläddra. Magasinets innehåll har per definition en större betydelse för kategorin ”Noterare” bland magasinsläsare, vilket också fördelningen i figur 8 illustrerar.
De övriga två fälten befolkas av tre ”extroverta” och fem ”innehållsfanatiker”. I det första fallet har vi alltså identifierat en minoritet, bestående av tre respondenter, som uttryckligen vidgår att papperet är viktigt, rent av avgörande för deras vana att läsa ett visst magasin (och i en del fall också köper sådana) som trycks på högkvalitativt papper. Vi hittar hos de tre synpunkter av bl a följande slag, ”Inredning blir roligare att läsa, om pappers‐ och tryckkvaliteten är hög”.
Dessa tre ”extroverta” köper magasin som Femina och Residence. Placeringen i vår matris är således given. De tre sista respondenterna, ”Innehållsfanatikerna”, har självfallet inte några speciella synpunkter på magasinspapper. De sätter innehållet främst och väljer magasin uteslutande på grund av sitt intresse, vilket kan exemplifieras med följande citat, ”(jag) köper tidningar för att läsa vad som finns i tidningen, inte för att det är bra papper”, säger en i den här gruppen. Just denna person brukar köpa Allers och tycker att den ”duger åt henne” och hon har aldrig tänkt på papperet eller hur det känns. Respondenten är dock tillräckligt orienterad för att konstatera att Allers inte har ett lika blankt papper som ”modetidningarna”.
I bibliotekets magasinsavdelning hittar vi alltså läsare som har, relativt magasinsköpare, mindre extroverta motiv för sin läsning. Stark förenklat kan man säga att bibliotekets magasinsavdelning huvudsakligen befolkas av magasinsläsare, som inte behöver äga sin tidskrift. En följd av att man har en betydligt mindre emotionellt förhållande till sitt medieval. De kognitiva motiven tar över de emotionella.
Magasinspapperet har sammanfattningsvis, för flertalet av våra respondenter, en betydelse för magasinsvalet. Däremot är det inte magasinets papper som avgör om magasin läses eller köps. Det beslutet eller initiativet baseras på individens informationsbehov och bedömning av mediets förmåga att tillfredställa ett upplevt behov av information eller förströelse.