• No results found

Parker

Kvartersparker

Hallunda-Norsborgs fem kvartersparker är öppna och luftiga. Anlagd park kontrasteras av trädgrupper och dungar, och plana gräsmattor av kullar och stenblock. I vissa av parkerna ligger de skogsbevuxna åkerholmarna integrerade.

Utbudet i parkerna är likartat, dock med viss variation i utrustning och möblering, växtlighet, närliggande funktioner och verksamheter med mera. Samtliga parker ligger skyddade från trafiken, och har en förskola, en lekpark och någon form av idrottsanläggning.

Hallunda-Norsborgs fem kvartersparker. Från vänster: Anemonparken, Vallmoparken, Lejonparken, Blåklintsparken och Violparken.

Anemonparken

Längst västerut i Norsborg ligger Anemonparken.

Det är en lugn och mysig park, med karaktären av en stadspark. Det är den mest tysta av de fem kvartersparkerna, och jordbrukslandskapet börjar bara ett stenkast bort. Att parken ligger i utkanten av stadsdelen kan under dagtid ge känslan av lugn och hemtrevlighet, men vid mörkrets inbrott kan det istället upplevas öde och utelämnat. Parkens läge gör också att den har färre besökare än andra parker.

Här finns flera olika typer av träd och växter, björkar, barrträd, blomrabatter. Det finns höjdskillnader, två lekplatser, en fotbollsplan och ett flertal sittplatser.

Trots vegetation och stor yta är uppsikten över hela parken god.

Anemonparken

64 6. GRÖNSTRUKTUR

Vallmoparken

Vallmoparken ligger just norr om Norsborgs centrum.

På 1990-talet förtätades området genom att två bostadshus uppfördes i parkens södra del. Det är den enda av kvartersparkerna som bebyggts och som konsekvens är parken mindre och har mindre sammanhängande form. Parkrummet i anslutning till bebyggelsen från 1990-talet kan upplevas som intimare genom att bebyggelsen är lägre och har balkonger och entréer till lägenheter och trapphus riktade mot parken.

Bostadsfastigheterna ytor i anslutning till parken uppfattas som en del av parken och bostäderna saknar därmed friyta som upplevs som privat.

Vallmoparken är populär bland barn och ungdomar efter skoltid. Det finns flera utrymmen att sitta och umgås; på en kulle finns en trädberså, på en annan en trapp att sitta i och ett utrymme att grilla med engångsgrill. I anslutning till parken ligger

”Shabos livs”, en mindre livsmedelsaffär, samt en föreningslokal i en komplementbyggnad. Detta gör parken till en naturlig knutpunkt och mötesplats, men också till en plats som ibland upplevs stökig bland annat på grund av att drogförsäljning förekommer.

Lekparken i Vallmoparken är Botkyrka kommuns första tillgänglighetsanpassade.

Lejonparken

Lejonparken skiljer sig från de övriga parkerna då den har en stor åkerholme i sig. Den ger barn en chans att leka i naturlig miljö, och skog stimulerar deras kreativitet på ett helt annat sätt än anvisade lekplatser.

Att klättra och leka i skogsmiljö har dessutom visat sig locka både flickor och pojkar att leka i samma utsträckning och är därmed en bra lekplats ur

jämställdhetsperspektiv. Dessvärre kan skogsdungen även upplevas otrygg när det är mörkt ute – den är tät och insynsskyddad. Detta riskerar att begränsa framför allt unga flickor och kvinnor som i högre utsträckning upplever utemiljön som otrygg.

Det är dock mycket liv och rörelse i parken. Den ligger centralt i Hallunda och många promenerar här eller

Vallmoparken

Lejonparken

Lejonparken

65

6. GRÖNSTRUKTUR

leker i de olika aktivitetszonerna. Kombinationen av aktiviteter och funktioner gör parken till en plats som fungerar för flera olika grupper.

Blåklintsparken

Blåklintsparken genomkorsas av ett gångstråk som leder in i Hallunda centrum och vidare mot tunnelbanan. Det gör att många Hallundabor passerar parken dagligen.

Med stöd av en medborgardialog från 2015 med närboende, och senare följande workshops med unga tjejer, har parken nyligen rustats. Målet har varit att fler ska välja att stanna till i parken istället för att enbart passera förbi. Att kunna lyssna på musik, gunga och åka rullskridskor var några av de mest önskade förslagen, och dessa har nu genomförts tillsammans med förbättrad belysning. Här finns också boulebanor och en lekplats med vattenlek, skulpturer och blomrabatter.

Blåklintsparken sticker ut bland storkvarteren som den park som har aktiviteter för flest målgrupper. I parkens östra del har markbostäderna uteplatser.

Violparken Blåklintsparken

Violparken

Längst österut i Hallunda ligger Violparken. Här hörs bullret från omgivande motorvägar i bakgrunden. Den upplevs som minst av alla parkerna, eftersom det längs parkens östra sida placerats en instängslad tillfällig förskola på vad som tidigare varit en tennisplan. I anslutning till parken finns en komplementbyggnad där Restaurang Brunna Bar & Kök ligger, med öppettider till 22 och 01 beroende på dag. Restaurangen bidrar till att det finns en målpunkt som skapar rörelser i kvarteret, men också till att påverkade vuxna vistas på platsen.

I Violparken finns en lekpark, några sittplatser, en basketkorg och en hundrastplats med sittplatser

avskärmade med ett plank. Det skapar mer intima rum i rummet, men begränsar också sikten genom parken.

66 6. GRÖNSTRUKTUR

Informationstavla för Kulturspår Hallunda Övriga parker

Utöver kvartersparkerna finns det några ytterligare parker i stadsdelen, däribland Kärsbyparken, Tornbergsparken och Hallunden.

Väster om bostadsbebyggelsen ligger Kärsbyparken. Den fungerar som en länk mellan stad och land, och här öppnar sig kulturlandskapet. Här finns kolonilotter, idrottsytor och stora gräsfält med möjlighet att skapa tillfälliga platser och aktivitet med större evenemang. Parken är populär bland hundägare. I dess södra del finns en aktivitetspark för framför allt ungdomar och vuxna, med utegym och bollplan. Här finn en nyligen anlagd regional cricketplan.

Tornbergsparken avses bli en generationsöverskridande park där samtliga åldrar kan trivas. Läget i en skogsbacke invid den anslutande jordbruksmarken ger parken fantastiska vyer och uppsikt över både det lokala kvarteret och kulturlandskapet.

Öster om parken följer ytterligare rekreationsområden, däribland en populär pulkabacke.

Hallundens lekplats ligger inne bland träden på höjden i en åkerholme. Parken är utrustad med olika lekmöjligheter, och låg integrerad belysning som aktiverar den annars mörka holmen kvällstid. Invid lekparken går ett av stadsdelens viktiga öst-västliga parkstråk

Promenadstråk

Från Norsborgs herrgård i väster via Slagsta till Slagsta färjeläge i öster går

Mälarpromenaden. Sträckan hör till kommunens guidade turer och är i huvudsak en naturstig. Mälarpromenaden är en fantastisk miljö att röra sig i, och skulle kunna utvecklas för att få en högre standard och bli mer välanvänd. Möjligheten att utse Mälarpromaden till naturreservat utreds.

Vissa sträckor av Mälarpromenaden delas med Hallunda och Norsborg kulturspår.

Spåret sträcker sig mellan Slagsta hällristning i öst till Norsborgs herrgård och Hundhamras fornborg i väst. Längs med sträckan finns informationstavlor som berättar om flera historiska platser.

Bostadsgårdar

Allmänna storgårdar i söder

Bostadsgårdarna i södra Hallunda-Norsborg är liksom bebyggelsen storskaliga.

Intimitet och småskalighet ges framför allt av lummiga träd, zonering av ytor, i vissa fall kuperad mark, samt lek- och grillplatser, sittplatser och tvättstugor. Fram till portarna leder gångstråk, och ytan närmast huset kan vara gräsbevuxen, uppodlad

Vy från Kärsbyparken.

Hallunda-Norsborgs övriga parker. Från vänster:

Kärsbyparken, Tornbergsparken och Hallunden.

67

6. GRÖNSTRUKTUR

Samma bostadsgård ur flera vinklar, där möblering och programmerade ytor, funktionsbyggnad och växtlighet skapar en halvoffentlig del i gårdens mitt.

Exempel på försök i Hallunda att göra bostadsgårdarna till mer privata sfärer.

I områdets ursprungliga detaljplaner beskrivs hur intimitet ska uppnås genom ”…inskjutna envånings-byggnader, träskärmar eller murar…” och att ”den primära enheten i grupperingsschemat består av två bostadshus – ett huspar – med trapphusens entréer mot en gemensam gård. De två övriga sidorna begränsas av envåningsbyggnader, avsedda för bostadskomple-ment…” Detaljplanerna möjliggör och föreskriver således bebyggelse i form av gemensamhetslokaler i en våning på bägge sidor av bostadsgårdarna, men endast i enstaka kvarter har bägge av dessa byggrätter utnytt-jats (troligtvis för att säkra räddningstjänstens åtkomst till entréerna). Detta påverkar sannolikt upplevelsen av gränsen mellan privat och offentligt.

med rabatter eller användas som uteplats av lägenheter i markplan. Gårdarna är fria från bilar och parkeringsplatser. Bristen på väderskyddade funktioner kan innebära att gårdarna används mindre än de egentligen har potential för.

Gårdarnas funktion påverkas mycket av den generella byggda och gröna strukturen i stadsdelen, eftersom de i de flesta fall inte är fysiskt avskilda från omgivningen.

Stadsdelens gång- och cykelstråk ansluter till gårdarnas stråk och gör dem allmänt tillgängliga, och därmed möjligen allmänt använda. De bitvis otydliga gränserna mellan gård och kvarterspark gör att de gröna ytorna till viss del smälter ihop.

Utsnitt ur detaljplanen Norsborg II, 1969 I några av kvarteren i Hallunda har gårdarna försetts med bommar och plank.

Konsekvenserna av dessa åtgärder har inte studerats i arbetet med analysen, men den typen av barriärer har förmodligen betydelse för hur de boende använder gården och i förlängningen kanske också graden av social kontroll.

68 6. GRÖNSTRUKTUR

Odlarnas kolonilottsförening TrädgårdsBo i Norsborg annat ålderssammansättningen hos de boende i varje kvarter. Längs gårdarnas östra och norra sidor finns privata uteplatser för marklägenheterna.

Radhuskvarteren har små fyrkantiga gårdar, ofta försedda med lekplatser. De offentliga gångstråken kopplar till gårdarna på ett sätt som liknar södra Hallunda-Norsborg, men skalan och intimiteten i radhusområdena ger trots detta deras gårdar en klart halvprivat karaktär. Det beror även på att färre har anledning att röra sig i dessa områden. Längs gårdarnas kanter ligger privata trädgårdar och förgårdsmark.

Odling TrädgårdsBo

För att möta behovet och viljan hos Botkyrkaborna att kunna påverka sitt eget hem och samtidigt skapa inspirerande ytor i området har Botkyrkabyggen öppnat upp för att ge boende i flerbostadshusens bottenplan tillgång till en egen trädgård. I Norsborg finns sedan 2015 boendekonceptet Trädgårds-Bo, ett 30-tal marklägenheter med egna trädgårdar på mellan 45 och 120 kvadratmeter. Dessa är anlagda på gräsytor som tidigare var halvoffentliga – för privata för att någon utifrån skulle använda dem, men för offentliga för att någon skulle göra anspråk på dem naturligt.

Kolonilotter

Det finns två kolonilottsområden i Norsborg, Kärsby kolonilottsförening och Odlarnas kolonilottsförening.

Den sistnämnda ligger på en gräsyta mellan flerbo-stadshusen och BoKlok-området och tillhör hyres-husen. Hallunda Fritidsträdgårdsförening finns sedan 1972 i Slagsta–Brunna.

Bad

Trots en strandlinje på dryga 1,5 km saknas i Hallunda-Norsborg en iordninggjord badplats inom avgränsningen för analysen. Öster om analysområdet finns badplatsen Slagstabadet

Bild från en bostadsgård i Brunna.

Intima gårdar i norr

Gårdsrummen både i flerbostadshus- och radhusområdena har en högre detaljering i utformningen än omgivande offentliga gröna rum, med småskalig rumsskapande växtlighet, rabatter och växlande

markmaterial. Den sociala kontrollen är hög. I de 14 kvarter med tvåvåningshus som ägs och förvaltas av BRF Brunna har de boende själva stort inflytande över gårdarnas utformning. Det innebär att karaktären på gårdarna varierar efter bland

69

6. GRÖNSTRUKTUR