1 Motion – Laddstolpar – möjligheter i Botkyrkabyggen m.fl.

(1)

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2]

Samhällsbyggnadsnämnden

2020-01-31

Reviderad 2020-02-05

Tid

Tisdag 2020-02-11,

^Kl

18:30

Plats

Kommunalhuset, Tumba, plan 2, rum 3 (Stange)

Ärenden

Justering

ÖPPET SAMMANTRÄDE

1 Motion – Laddstolpar – möjligheter i Botkyrkabyggen m.fl.

2 Yttrande över revisionsskrivelse – Granskning av samhällsplanering och fysisk planering

3 Godkännande av områdesanalys för Hallunda och Norsborg

4 Val av ny ersättare till Bygglovsberedningen

5 Delegationsbeslut

6 Anmälningsärenden

7 Förvaltningsdirektören informerar

SLUTET SAMMANTRÄDE

8 Planuppdrag för detaljplan för Fittja 17:3

9 Upphandling Rikstens företagspark, etapp 1

(2)

BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden

2020-01-31

Reviderad 2020-02-05

10- 20 Bygglovsärenden

Gabriel Melki Olov Lindquist

Ordförande Nämndsekreterare

(3)

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2]

2020-01-31 sbf/2019:134

1 Motion-Laddstolpar - möjligheter i Botkyrkabyggen m.fl.

(sbf/2019:134)

Förslag till beslut

Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige anser motionen besvarad i enlighet med samhälls- byggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2020-01-27.

Sammanfattning

Del 1.Botkyrkabyggen har i ett eget yttrande svarat på motionens första att- sats och beskriver i svaret sin målsättning och planering, med syfte att skapa ett hållbart energisystem i bolagets bostadsbestånd. Samhällsbyggnadsför- valtningen ser inte något skäl till att i nuläget ändra befintliga ägardirektiv mot en mer detaljerad styrning, utan hänvisar till Botkyrkabyggens yttrande över motionen.

Del 2.

Miljöenheten svarar för Botkyrka kommuns rådgivnings- och informations- verksamhet i energi- och klimatfrågor. Inom ramen för denna verksamhet bedrivs informationsarbete om miljö- och energiutvecklingen och även inom transportsektorn. Miljöenheten ger också kostnadsfri och opartisk råd- givning i frågor om laddningsinfrastruktur till privatpersoner, bostadsrätts- föreningar, villaägare samt små och medelstora företag, där även framtida privata hyresvärdar kan ingå.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har ingen uppsökande verksamhet där detta tema skulle passa in. Dock så informeras exploatörer och byggherrar som bidrar till kommunens bostadsutveckling om möjligheterna med ladd-stolpar och alternativ till privatbilism, i syfte att underlätta för hyresgästerna att an- vända eldrivna fordon.

Del 3. Samhällsbyggnadsförvaltningen delar motionärernas uppfattning att möjligheterna till laddning av eldrivna fordon behöver ökas i kommunen.

Dock föreslår inte Samhällsbyggnadsförvaltningen att detta ska ske på

kommunens infartsparkeringar.

(4)

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2]

2020-01-31 Dnr sbf/2019:134

Andelen elbilar ökar och marknaden för dessa förväntas fortsätta att växa.

För att elbilar/ elhybrider skall kunna vara ett fungerande alternativ till fos- silbränsledrivna bilar behövs en ökad tillgång till laddplatser. Detta ligger i linje med kommunens miljömål om fossilbränslefria transporter 2030.

I likhet med ansvaret för bränsleförsörjning för bensin, diesel och gasdrivna bilar ligger dock ansvaret för att möjliggöra regelbunden laddning av en el- bil på bilägaren. I kommunens parkeringsriktlinjer framgår att boendeparke- ring är fastighetsägarens/ byggherrens ansvar och att den förväntas att om- besörjas på tomtmark/ kvartersmark. Som ägare till en elbil är det också på boendeparkeringen som laddningen av bilen i huvudsak bör ombesörjas.

Förvaltningen ser dock inte laddningsstolpar på infartsparkeringar som den bästa lösningen. Förvaltningens ståndpunkt är att publika laddplatser med fördel bör placeras på korttidsparkeringar i centrala/ servicenära områden samt i anslutning till t.ex. kommunala anläggningar. En sådan strategi för- väntas ge en mer effektiv användning, än om laddningsplatserna placeras på infartsparkeringar där ett och samma fordon står parkerat en stor del av da- gen.

Ärendet

Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att yttra sig över en motion från Andrei Ignat (M), Willy Viitala (M) och Jimmy Baker (M).

I motionen framförs att möjligheterna att ordna laddning för eldrivna fordon är bättre för de Botkyrkabor som bor i villa och bostadsrätt än för de som bor i hyreslägenheter. Om målen med ett fossilbränslefritt Botkyrka 2030 ska kunna nås anser motionärerna att möjligheterna att använda eldrivna fordon behöver underlättas för hyresgäster hos Botkyrkabyggen och övriga hyresvärdar i kommunen.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2020-01-27, utgör

underlag för beslutet.

(5)

TJÄNSTESKRIVELSE 1[3]

Samhällsbyggnadsförvaltningen

2020-01-27 Dnr sbf/2019:134

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt /HandläggareTelefon/ Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post ann-christine.gebart@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

Referens Mottagare

Ann-Christine Gebart Samhällsbyggnadsnämnden

Motion-Laddstolpar- möjligheter i Botkyrkabyggen m.fl.

(M),KS/2019:189

Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige anser motionen besvarad i enlighet med Samhälls- byggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2020-01-27.

Ärende

Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att yttra sig över en mot- ion från Andrei Ignat (M), Willy Viitala (M) och Jimmy Baker (M).

I motionen framförs att möjligheterna att ordna laddning för eldrivna fordon är bättre för de Botkyrkabor som bor i villa och bostadsrätt än för de som bor i hyreslägenheter. Om målen med ett fossilbränslefritt Botkyrka 2030 ska kunna nås anser motionärerna att möjligheterna att använda eldrivna fordon behöver underlättas för hyresgäster hos Botkyrkabyggen och övriga hyresvärdar i kommunen.

Motionen innehåller tre delar där följande föreslås:

Del 1. att ägardirektiven till Botkyrkabyggen kompletteras med uppmaning till företaget att utreda hur laddningsstolpar/ laddningsmöjligheter för att ladda eldrivna fordon skulle kunna införas

Del 2. att Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att kontakta övriga hy- resvärdar i Botkyrka och föra samtal om laddningsstolpar/ laddningsmöjlig- heter för hyresgästerna

Del 3. att Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att undersöka om man kan anlägga laddningsstolpar/ laddningsmöjligheter vid kommunens infarts- parkeringar

Yttrande

Del 1.Botkyrkabyggen har i ett eget yttrande svarat på motionens första att-

sats och beskriver i svaret sin målsättning och planering, med syfte att skapa

ett hållbart energisystem i bolagets bostadsbestånd. Samhällsbyggnadsför-

valtningen ser inte något skäl till att i nuläget ändra befintliga ägardirektiv

(6)

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3]

2020-01-27 Dnr sbf/2019:134

mot en mer detaljerad styrning, utan hänvisar till Botkyrkabyggens yttrande över motionen.

Del 2.

Miljöenheten svarar för Botkyrka kommuns rådgivnings- och informations- verksamhet i energi- och klimatfrågor. Inom ramen för denna verksamhet bedrivs informationsarbete om miljö- och energiutvecklingen och även inom transportsektorn. Miljöenheten ger också kostnadsfri och opartisk råd- givning i frågor om laddningsinfrastruktur till privatpersoner, bostadsrätts- föreningar, villaägare samt små och medelstora företag, där även framtida privata hyresvärdar kan ingå.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har ingen uppsökande verksamhet där detta tema skulle passa in. Dock så informeras exploatörer och byggherrar som bidrar till kommunens bostadsutveckling om möjligheterna med ladd-stolpar och alternativ till privatbilism, i syfte att underlätta för hyresgästerna att an- vända eldrivna fordon.

Del 3. Samhällsbyggnadsförvaltningen delar motionärernas uppfattning att möjligheterna till laddning av eldrivna fordon behöver ökas i kommunen.

Dock föreslår inte Samhällsbyggnadsförvaltningen att detta ska ske på kommunens infartsparkeringar.

Andelen elbilar ökar och marknaden för dessa förväntas fortsätta att växa.

För att elbilar/ elhybrider skall kunna vara ett fungerande alternativ till fos- silbränsledrivna bilar behövs en ökad tillgång till laddplatser. Detta ligger i linje med kommunens miljömål om fossilbränslefria transporter 2030.

I likhet med ansvaret för bränsleförsörjning för bensin, diesel och gasdrivna bilar ligger dock ansvaret för att möjliggöra regelbunden laddning av en el- bil på bilägaren. I kommunens parkeringsriktlinjer framgår att boendeparke- ring är fastighetsägarens/ byggherrens ansvar och att den förväntas att om- besörjas på tomtmark/ kvartersmark. Som ägare till en elbil är det också på boendeparkeringen som laddningen av bilen i huvudsak bör ombesörjas.

I sammanhanget bör nämnas att i kommande exploateringsprojekt har Bot- kyrka kommun för avsikt att ställa krav på att minst 10% av de p-platser som anläggs som boendeparkeringsplatser skall vara utrustade med ladd- ningsmöjligheter.

Samhällsbyggnadsförvaltningen intention är att arbeta vidare med frågan om

publika laddplatser i kommunen som helhet, men har idag inte någon inve-

steringsplan beträffande utbyggnad av infrastrukturen för laddning av elfor-

don.

(7)

2020-01-27 Dnr sbf/2019:134

Förvaltningen ser dock inte laddningsstolpar på infartsparkeringar som den bästa lösningen. Förvaltningens ståndpunkt är att publika laddplatser med fördel bör placeras på korttidsparkeringar i centrala/ servicenära områden samt i anslutning till t.ex. kommunala anläggningar. En sådan strategi för- väntas ge en mer effektiv användning, än om laddningsplatserna placeras på infartsparkeringar där ett och samma fordon står parkerat en stor del av da- gen.

Carina Molin Anders Öttenius

Samhällsbyggnadsdirektör Chef för Stadsmiljöenheten

(8)

(9)

2020-01-31 sbf/2019:277

2 Yttrande över revisionsskrivelse – Granskning av samhälls- planering och fysisk planering (sbf/2019:277)

Samhällsbyggnadsnämnden lämnar samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som svar på kommunledningsförvaltningens remiss.

Sammanfattning

Efter genomförd granskning har PwC gjort den samlade bedömning att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden inte helt säkerställt att processen för fysisk planering bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Bedömningen grundar sig på iakttagelser och bedömningar för respektive kontrollmålen:

Kontrollmål 1 - Det finns tillräckligt tydliga direktiv och riktlinjer för styr- ning och ledning av kommunens arbete med fysisk planering

Kontrollmål 2 - Det finns ett effektivt samspel mellan fysisk planering i ti- diga skeden och de formella planeringsprocesserna

Kontrollmål 3 - Det finns ett fungerande system och rutiner för framtagande av detaljplaner

Kontrollmålen 4 - Det finns ett systematiskt arbete med identifiering och in- volvering av aktörer i definiering av betydande exploateringsprojekt?

Kontrollmål 5 - Åtgärder vidtas för att minimera fördröjningar i bostadsför- sörjningen.

Granskningen är gjord på ett sätt som framställer planenheten som ensam an-

svarig för den fysiska planeringen och framtagandet av detaljplaner, vilket

inte stämmer. Kommunens projektorganisation utgörs av en projektledare

från mark- och exploateringsenheten och en planhandläggare från planenhet-

en samt flera projektmedlemmar som företräder olika teknikområden. Detta

framkommer inte i rapporten.

(10)

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2]

2020-01-31 Dnr sbf/2019:277

Rekommendationerna är inte irrelevanta och förvaltningen konstaterar att vi redan genomfört flera åtgärder i rätt riktning när det gäller tidiga skeden. Det är dock inte en granskning som hjälper förvaltningen att göra prioriteringar eller rikta organisationen mot ett mer effektivt arbetssätt.

Ärendet

Samhällsbyggnadsnämnden har fått revisionsskrivelse – granskning av sam- hällsplanering och fysisk planering från kommunledningsförvaltningen för yttrande senast den 17 februari 2020.

PwC har fått i uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Botkyrka

kommun att göra en granskning avseende kommunens arbete med fysisk pla- nering och bostadsförsörjning. Granskningen syftar till att besvara

revisionsfrågan - Säkerställer kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämn- den att processen för fysisk planering bedrivs på ett ändamålsenligt och ef- fektivt sätt?

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2020-01-15, utgör

underlag för beslutet.

(11)

TJÄNSTESKRIVELSE 2020-01-15

1 [8]

2019:277

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba · Besök · Kontaktcenter

Direkt 0853060000 · Sms 0722120670 · E-post charlotte.rickardsson@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

Samhällsbyggnadsförvaltningen planenheten

Referens Mottagare

Charlotte Rickardsson Samhällsbyggnadsnämnden

Yttrande över revisionsskrivelse – Granskning av samhälls- planering och fysisk planering

Samhällsbyggnadsnämnden lämnar samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som svar på kommunledningsförvaltningens remiss.

Sammanfattning

Samhällsbyggnadsnämnden har fått revisionsskrivelse – granskning av sam- hällsplanering och fysisk planering från kommunledningsförvaltningen för ytt- rande senast den 17 februari 2020.

PwC har fått i uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Botkyrka kommun att göra en granskning avseende kommunens arbete med fysisk planering och bostadsförsörjning. Granskningen syftar till att besvara revisionsfrågan - Säkerställer kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden att processen för fysisk planering bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt?

Efter genomförd granskning har PwC gjort den samlade bedömning att kom- munstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden inte helt säkerställt att processen för fysisk planering bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Bedömningen grundar sig på iakttagelser och bedömningar för respektive kontrollmålen:

Kontrollmål 1 - Det finns tillräckligt tydliga direktiv och riktlinjer för styrning och ledning av kommunens arbete med fysisk planering

Kontrollmål 2 - Det finns ett effektivt samspel mellan fysisk planering i tidiga skeden och de formella planeringsprocesserna

Kontrollmål 3 - Det finns ett fungerande system och rutiner för framtagande av

detaljplaner

(12)

BOTKYRKA KOMMUN

2 [8]

2019:277

Kontrollmålen 4 - Det finns ett systematiskt arbete med identifiering och invol- vering av aktörer i definiering av betydande exploateringsprojekt?

Kontrollmål 5 - Åtgärder vidtas för att minimera fördröjningar i bostadsförsörj- ningen.

Utifrån genomförd granskning lämnar PwC följande rekommendationer utifrån kontrollmålen:

• Vi rekommenderar samhällsbyggnadsförvaltningen att se över rutiner kring detaljplaneprocessen. Härvidlag bör ett särskilt fokus läggas på rutiner avseende överlämning av påbörjade projekt mellan handläggare.

Som ett led i detta arbete föreslår vi att kontroll av överlämningar in- kluderas i samhällsbyggnadsnämndens internkontrollplan och att stick- provskontroller genomförs.

• Vi rekommenderar samhällsbyggnadsnämnden

- Att ta fram och besluta om rutinbeskrivningar för tidiga skeden samt,

- Formella utvärderingskriterier för bedömning av potentiella nya ex- ploateringsprojekt.

PwC:s samlade revisionella bedömning är att kommunstyrelsen och samhälls- byggnadsnämnden inte helt säkerställer att processen för fysisk planering bed- rivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Bedömningen grundar sig på iakt- tagelser och bedömningar för respektive kontrollmål vilka framkommer i rap- porten.

Utifrån genomförd granskning lämnar PwC följande rekommendationer:

- Vi rekommenderar samhällsbyggnadsnämnden att se över rutiner kring de- taljplaneprocessen. Härvidlag bör ett särskilt fokus läggas på rutiner avseende överlämning av påbörjade projekt mellan handläggare. Som ett led i detta ar- bete föreslår vi att kontroll av överlämningar inkluderas i samhällsbyggnads- nämndens internkontrollplan och att stickprovskontroller genomförs.

- Vi rekommenderar samhällsbyggnadsnämnden att ta fram och besluta rutin-

beskrivningar för tidiga skeden samt formella utvärderingskriterier för potenti-

ella nya exploateringsprojekt.

(13)

BOTKYRKA KOMMUN

3 [8]

2019:277

- Vi rekommenderar att kommunstyrelsen/samhällsbyggnadsnämnden ta fram rutiner för att integrera detaljplanearbetet med framtagande av planprogram i de fall då planprogram tas fram inför kommande detaljplanearbete.

- Vi rekommenderar samhällsbyggnadsnämnden att ta fram riktlinjer för detalj- planeprocessen respektive exploateringsprocessen.

Yttrande

Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit del av PwC:s rapport om granskning av samhällsplanering och fysisk planering i Botkyrka kommun. Förvaltningen anser att rapporten drar en del slutsatser som inte överensstämmer med förvalt- ningens bild av hur arbetet fungerar i kommunen. Rapporten avslöjar enligt förvaltningens bedömning en relativt grund analys av arbetet med att ta fram detaljplaner, liten förståelse för planprocessens moment och syften samt låg kunskapsnivå när det gäller kommunens organisation.

Granskningen är gjord på ett sätt som framställer planenheten som ensam an- svarig för den fysiska planeringen och framtagandet av detaljplaner, vilket inte stämmer. Kommunens projektorganisation utgörs av en projektledare från mark- och exploateringsenheten och en planhandläggare från planenheten samt flera projektmedlemmar som företräder olika teknikområden. Detta framkom- mer inte i rapporten.

Rekommendationerna är inte irrelevanta och förvaltningen konstaterar att vi redan genomfört flera åtgärder i rätt riktning när det gäller tidiga skeden. Det är dock inte en granskning som hjälper förvaltningen att göra prioriteringar el- ler rikta organisationen mot ett mer effektivt arbetssätt.

Nedan följer samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som svar på kommun- fullmäktiges remiss. Yttrandet följer granskningens kontrollmål.

Kontrollmål 1

-Det finns tillräckligt tydliga direktiv och riktlinjer för styrning och ledning av kommunens arbete med fysisk planering

Kontrollmålet bedöms som uppfyllt.

PwC gör bedömningen att detaljplaneprogram har tagits fram på grund av att

översiktsplanen och de stadsdelsvisa styrdokumenten inte ger tillräcklig väg-

ledning för det praktiska detaljplanearbetet och att detta tar resurser och tid i

anspråk. Samhällsbyggnadsförvaltningen menar att detaljplaneprogram tas

fram när det behövs för att kunna göra en samlad planering för ett större

(14)

BOTKYRKA KOMMUN

4 [8]

2019:277

geografiskt område. Programmet innebär att kommunen kan få fram viktiga ut- gångspunkter och underlätta för det kommande arbetet när man samråder om programmet. Detta sparar vanligtvis tid och resurser i nästa skede, detaljplane- skedet.

Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att det är anmärkningsvärt att reviso- rerna lägger en negativ värdering i användandet av planprogram. Programmet är, enligt förvaltningen, ett lagstadgat sätt och en möjlighet för kommunen att kommunicera med medborgarna, skaffa sig mer kunskap och öka förutsägbar- heten för hur ett område ska planläggas. Planprogram tydliggör och stärker kommunens inriktning gentemot såväl kommuninvånarna som byggaktörer.

Planprogram ska användas när kommunen bedömer att det finns behov av det, inte annars.

Kontrollmål 2

- Det finns ett effektivt samspel mellan fysisk planering i tidiga skeden och de formella planeringsprocesserna

Kontrollmålet bedöms som delvis uppfyllt.

PwC konstaterar att processen för hantering av potentiella exploateringsprojekt inte är dokumenterad och riskerar att bli personbunden och att information kan gå förlorad när ansvariga medarbetare slutar. Det saknas också formella krite- rier för bedömning och utvärdering av projektförslag.

Samhällsbyggnadsförvaltningen håller med om att det funnits brister i hur de

tidiga skedena har hanterats. Förvaltningen har under det senaste året genom-

fört en rad åtgärder för att minska avhjälpa dessa. Bland annat har hanteringen

av kontakter med byggföretag involverat flera personer för att minska sårbar-

heten. De tidiga skeden har också getts utrymme i en ny projektmodell, Pro-

jektporten, med en ny styrgrupp för exploateringsprojekten. Syftet med Pro-

jektporten är att få en bredare kompetensbas och även spridning inom kommu-

nen när det gäller bedömning av nya projekt och kännedom om vad som hän-

der i exploateringsprojekten i hela kommunorganisationen. Styrgruppen har ut-

ökats med tekniska förvaltningens fastighetschef och VA-chef samt kommun-

ledningsförvaltningens investeringscontroller och chefen för hållbar samhälls-

utveckling. I styrgruppen behandlas nu även förfrågningar och ansökningar om

planbesked och markanvisningar. Möten med byggföretag organiseras till sär-

skilda förbokade tider och protokollförs in i en loggbok i Projektporten. Det in-

nebär en tydligare och öppnare process för såväl byggintressenter som tjänste-

personer i kommunen.

(15)

BOTKYRKA KOMMUN

5 [8]

2019:277

Sedan 2014 har kommunen tagit fram detaljplaner för sammantaget 5 828 bo- städer. Det innebär att det politiska målet om 1 000 nya bostäder per år uppnås mer än väl.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram kriterier för bostadsbyggnads- projekt som följer översiktsplanens intentioner och bostadsförsörjningspro- grammets syften att motverka bostadssegregationen i kommunen. De kriterier som ligger till grund för bedömning av bostadsprojekten är:

A - Kompletterar området med ny upplåtelseform B - Kompletterar området med ny bostadsform C - Nära god kollektivtrafik

D - Blandar arbetsplatser och bostäder

E - Förnyelse/förtätning miljonprogramsområden

Genom att följa kriterierna vidhåller kommunen linjen för bostadspolitiken så att nyproduktionen bidrar till att bryta segregationen. Samhällsbyggnadsnämn- den har nu kartlagt alla projekt som är i genomförandeskede eller pågående de- taljplaneskede och kommer framöver att bedöma nya förslag utifrån dessa kri- terier.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har en projektportfölj med alla de bostadspro- jekt som är pågående - i planerings- eller genomförandeskede. Projektportföl- jen tillsammans med projekt som drivs som detaljplaner på privata fastigheter innehåller i dagsläget ca 8 500 bostäder.

Kommunen kan genom planläggning skapa förutsättningar för bostadsbyg- gande och verka för att de bostäder som byggs ska bidra till en blandning av upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar. Det är dock inte möjligt att reglera upplåtelseform i detaljplan. Det är möjligt att reglera lägenhetsstorlekar i de- taljplan, men det är inte alltid lämpligt att göra det eftersom behovet påverkas starkt av marknadsmässiga förutsättningar.

Under rubriken Intern samordning uppges en intressekonflikt finnas mellan

planenheten och exploateringsenheten avseende hur detaljplanearbetet ska bed-

rivas och inriktas. Planenheten beskrivs vilja fokusera mer på gestaltning och

exploateringsenheten avser fokusera på att genomföra projekt så snabbt som

möjligt, mm.

(16)

BOTKYRKA KOMMUN

6 [8]

2019:277

I detaljplanearbetet har planenheten och exploateringsenheten olika uppdrag där olika frågor bevakas. Ett av planenhetens uppdrag är att bevaka gestalt- ningsfrågorna i samband med detaljplanen. Ett av exploateringsenhetens upp- drag är att se till så att projektet går framåt och att det finns ekonomi i pro- jektet, varvid antal bostäder och upplåtelseformer spelar en stor roll. Motsätt- ningar kan finnas mellan dessa frågor, men löses genom avvägningar och kom- promisser. Dessutom uppkommer många andra frågor under detaljplanearbetet där personer från olika teknikområden bidrar med sin expertis i den interna projektgruppen, detta innebär att det blir olika intressen som måste vägas mot varandra och som löses under arbetets gång.

Samhällsbyggnadsförvaltningen menar att intressekonflikter alltså kan upp- komma och ligger i sakens natur och dessa är till för att lösas för att föra pro- jektet framåt. Granskningen har inte tagit hänsyn till enheternas olika roller och att det i detaljplanearbetet kan uppkomma många olika frågor (miljöa- spekter, trafikfrågor, dagvattenhantering och så vidare) som behöver beaktas och lösas. I ett exploateringsprojekt är gestaltningsfrågor och ekonomiska frå- gor två av många viktiga aspekter. Mark- och exploatering och planenheten har ett särskilt ansvar att se till att avvägningar görs mellan dessa för bästa resultat.

Om det uppstår extra svårlösta konfliktpunkter eller dilemman lyfts frågan till styrgruppen som avgör vilken riktning som ska gälla i det fortsatta arbetet.

Under 2020 kommer samhällsbyggnadsförvaltningen att gå vidare med kart- läggning av såväl plan- som exploateringsprocessen och dess tidiga skeden för att ytterligare effektivisera och förbättra arbetet.

Kontrollmål 3

- Det finns ett fungerande system och rutiner för framtagande av detaljplaner.

PwC noterar och gör en stor sak i att det förekommer brister i hur ärenden överlämnas mellan planhandläggare på planenheten. Samhällsbyggnadsförvalt- ningen har svårt att förstå denna kritik, då det inte har förekommit särskilt många byten av handläggare. Under 2018 (som är det år som granskningen av- ser) var det endast en planhandläggare som slutade sin anställning i Botkyrka.

Vid denna gjordes ordentlig överlämning i god tid innan personen försvann

från kommunen. Några detaljplanearbeten bytte planhandläggare men eftersom

tidigare handläggare arbetade kvar på enheten kunde överlämningen ske steg-

vis och projektet kunde kommuniceras mellan handläggarna. Samhällsbygg-

nadsförvaltningen kommer att se över och dokumentera rutiner för

(17)

BOTKYRKA KOMMUN

7 [8]

2019:277

överlämnande av ärenden i den fortsatta processkartläggningen i enlighet med revisorernas rekommendationer.

Samhällsbyggnadsförvaltningen instämmer i PwC: s iakttagelse att det inte går att utläsa beläggningsgraden per handläggare. Handläggarna rapporterar ned- lagd tid per ärende, men förvaltningen saknar ett heltäckande tidsrapporte- ringssystem, vilket gör det svårt att följa upp beläggningsgraden. Detta gäller dock inte enbart för planenheten, vilket man kan tro när man läser rapporten.

Inom kontrollmål 3 beskrivs att byggherrenöjdheten är lägre år 2018 än år 2016 och att det särskilt noteras ett sämre resultat vad gäller att hålla överens- kommen tidplan och förmågan att samordna olika förvaltningar internt på kommunen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen tar till sig bedömningen men framhåller att byggherrenöjdheten även till stor del beror på komplexiteten i varje enskilt projekt, vilket påverkar tidplan och samordning. Under 2016 pågick detaljpla- nearbeten som fortgick utan några större svårlösta problem eller motsättningar, vilket gjorde att tidplanen kunde följas. Under 2018 har flera mer komplice- rade detaljplanearbeten pågått, där oväntade förutsättningar uppkommit under planprocessens gång och gjort att tidplanen behövts skjutas fram.

Det finns en utarbetad rutin och mallar för utvärdering och kvalitetsuppföljning för exploateringsprojekt. Denna ingår i exploateringshandboken och görs för exploateringsprojekten när de avslutas, men har hittills inte använts för mindre planprojekt. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att se över om det även behövs rutiner för uppföljning även av mindre detaljplaner i samband med ge- nomgång av planprocessen som ska ske under 2020.

Kontrollmål 4 & 5

- Det finns ett systematiskt arbete med identifiering och involvering av aktörer i definiering av betydande exploateringsprojekt?

- Åtgärder vidtas för att minimera fördröjningar i bostadsförsörjningen.

Inom kontrollmål 4 & 5 beskrivs att byggherrar önskar en tydligare ansvarsför-

delning samt beskrivning av åtgärder i de fall någon part inte möter uppställd

tidplan.

(18)

BOTKYRKA KOMMUN

8 [8]

2019:277

Samhällsbyggnadsförvaltningen tar till sig bedömningen och medger att för- valtningen kan bli bättre på att hålla tidplan och framförallt att uppdatera och kommunicera tidplanen då detaljplanearbetet väntas förlängas. Samhällsbygg- nadsförvaltningen framhåller att förseningar i detaljplanearbetet beror på många olika faktorer, till exempel oförutsedda förhållanden som innebär utred- ningsarbete, försenade utredningar och förhandlingar med aktörer samt långa handläggningstider hos berörda statliga myndigheter.

Vidare beskrivs att det finns en upplevd stor omsättning på medarbetare inom framförallt planenheten och brister i överlämningar av ärenden mellan plan- handläggare. Under 2018 var personalomsättningen på planenheten låg. För- valtningen ifrågasätter varför detta har tagits upp som en punkt.

Vid exploateringsprojekt finns ofta ett nära samarbete mellan planhandlägga- ren och exploateringsingenjören under detaljplanearbetet, där exploateringsin- genjören oftast är projektledare. Under 2018 skedde en större personalomsätt- ning på mark- och exploateringsenheten, vilket kan ha medfört att projektle- darrollen byttes ut mer än vanligt.

Åtgärder utifrån den revisionella bedömningen

• Kartläggning av detaljplaneprocessen pågår och kommer under 2020 att vidareutvecklas med mallar och rutiner utifrån ett nyläge.

• Samhällsbyggnadsförvaltningen tar fram en rutin för överlämning av ärenden mellan handläggare.

• Inom ramen för projektporten arbetar förvaltningen med förbättrade ru- tiner för tidiga skeden och utvärdering enligt kriterierna för att minska bostadssegregationen.

• Detaljplaneprogram tas aldrig fram utan ett integrerat detaljplanetänk.

Avsikten med detaljplaneprogram är att få bättre förutsättningar för de- taljplanearbetet, det är därför sällan lämpligt att föregripa processen ge- nom att inleda planarbetet innan programmet är klart.

• Samhällsbyggnadsförvaltningen avser inte att ta fram riktlinjer för de- taljplaneprocessen och exploateringsprocessen. Vi satsar istället resur- serna på att göra ordentliga processkartläggningar och hitta effektivise- ringsåtgärder och smartare arbetssätt den vägen.

Carina Molin Charlotte Rickardsson

Samhällsbyggnadsdirektör Planchef

(19)

2020-02-04 sbf/2016:72

3 Godkännande av områdesanalys för Hallunda och Norsborg (sbf/2016:72)

Samhällsbyggnadsnämnden godkänner Områdesanalys för Hallunda- Norsborg.

Sammanfattning

Förvaltningen slutredovisar nämndens uppdrag från 15 mars 2016 om en stadsdelsanalys med fokus på den fysiska miljön i Hallunda-Norsborg.

Analysen omfattar stadsdelens historiska framväxt och planeringen av Bot- kyrkastaden, arkitektur, trafik och gröna rum, tillgänglighet och trygghet med mera. Analysen är ett brett underlag för efterföljande planering och ut- veckling av stadsdelens fysiska miljöer. Områdesanalysen redovisades för nämnden på sammanträdet den 23 januari 2020.

Ärendet

Samhällsbyggnadsnämnden gav den 15 mars 2016 förvaltningen i uppdrag att ta fram en stadsdelsanalys för Hallunda-Norsborg. Analysen skulle foku- sera på den fysiska miljön i stadsdelen – hur den fungerar och används. Sär- skilt fokus skulle ligga på stadsdelens södra del. Arbetet med Områdesana- lysen gick hand i hand med kommunledningsförvaltningens pågående arbete med ett utvecklingsprogram för Hallunda - Norsborg. Syftet med utveck- lingsprogrammet är i slutänden att utveckla stadsdelarna, och förändringar av den fysiska miljön är en viktig del. Analysen blev på så vis en förläng- ning av utvecklingsprogrammet, och en grund för framtida utvecklings- planer.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2020-02-04, utgör

underlag för beslutet.

(20)

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

2020-02-04 Dnr sbf/2016:72

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt /HandläggareTelefon/ Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post susanna.findahl@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

Referens Mottagare

Susanna Findahl Samhällsbyggnadsnämnden

Godkännande av områdesanalys för Hallunda och Nors- borg

Samhällsbyggnadsnämnden godkänner Områdesanalys för Hallunda- Norsborg.

Sammanfattning

Förvaltningen slutredovisar nämndens uppdrag från 15 mars 2016 om en stadsdelsanalys med fokus på den fysiska miljön i Hallunda-Norsborg.

Analysen omfattar stadsdelens historiska framväxt och planeringen av Botkyrkastaden, arkitektur, trafik och gröna rum, tillgänglighet och trygghet med mera. Analysen är ett brett underlag för efterföljande planering och utveckling av stadsdelens fysiska miljöer. Områdesanalysen redovisades för nämnden på sammanträdet den 23 januari 2020.

Kartan visar den del av stadsdelen som omfattas av Områdesanalysen.

(21)

2020-02-04 Dnr sbf/2016:72

Ärendet

Samhällsbyggnadsnämnden gav den 15 mars 2016 förvaltningen i uppdrag att ta fram en stadsdelsanalys för Hallunda-Norsborg. Analysen skulle foku- sera på den fysiska miljön i stadsdelen – hur den fungerar och används. Sär- skilt fokus skulle ligga på stadsdelens södra del. Arbetet med Områdesana- lysen gick hand i hand med kommunledningsförvaltningens pågående arbete med ett utvecklingsprogram för Hallunda - Norsborg. Syftet med utveckl- ingsprogrammet är i slutänden att utveckla stadsdelarna, och förändringar av den fysiska miljön är en viktig del. Analysen blev på så vis en förlängning av utvecklingsprogrammet, och en grund för framtida utvecklingsplaner.

Att ta fram en analys för hela stadsdelen gjorde det möjligt att få en förståelse för både övergripande och mer detaljerade förutsättningar, och mot bakgrund av det göra prioriteringar och peka ut områden av speciell betydelse. Analysen blir på så vis ett gott kunskapsunderlag för vidare planering och utveckling av stadsdelen.

Analysen beskriver stadsdelens historiska framväxt och planeringen av Botkyrkastaden, arkitektur, trafik och gröna rum, tillgänglighet och trygghet med mera. Det inledande namnet Stadsdelsanalys har bytts ut till

Områdesanalys för att inte förväxlas med kommunledningsförvaltningens stadsdelsanalyser.

Områdesanalysen redovisades för nämnden på sammanträdet den 23 januari 2020.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Carina Molin Charlotte Rickardsson

Samhällsbyggnadschef Planchef

Bilaga

Områdesanalys Hallunda-Norsborg _________

Expedieras till

Planadministratör

(22)

Områdesanal ys

Hallunda- norsborg

(23)

2

Medverkande

Susanna Findahl, planarkitekt Örjan Lindbeck, planarkitekt Fanny Sundqvist, praktikant Klara Edvardsson, praktikant Arram Eckerbom, utvecklingsledare Konsulterade

Stadsmiljöenheten, samhällsbyggnadsförvaltningen

Mark- och exploateringsenheten. samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten, samhällsbyggnadsförvaltningen

Enheten för geografisk information, samhällsbyggnadsförvaltningen VA-enheten, samhällsbyggnadsförvaltningen

Kultursekreterare, kultur- och fritidsförvaltningen

Samhällsutvecklingsavdelningen, kommunledningsförvaltningen Illustrationer och fotografier

Botkyrka kommun om inget annat anges Omslagsbild

Svenska bostäder, kvarteren runt Lejonparken, ca 1971

Godkänt av samhällsbyggnadsnämnden oktober 2019 Diarienummer

Sbf/2016:72 Kontakt

plan@botkyrka.se

(24)

3

INLEDNING

Inledning

Samhällsbyggnadsförvaltningen fick i februari 2016 i uppdrag att ta fram en områdesanalys för Hallunda–Norsborg. Syftet med analysen är att samla in och presentera kunskap och sammanställa ett dokument som kan fungera som utgångspunkt och stöd för vidare planarbete.

Syfte

Syftet med områdesanalysen är att samla känd och ny kunskap om Hallunda- Norsborg i en övergripande analys för att skapa en bättre förståelse för hur

stadsdelen hänger samman och fungerar. Analysen är tänkt att fungera som ett brett underlag för vidare utveckling av Hallunda–Norsborg.

Analysen behandlar stadsdelens årsringar och överlagringar, stads- och landskapsbild, bebyggelsetypologier och täthet, användning och funktioner, störningar och tillgänglighet, centrumfunktioner och kommunikationer med mera. Där ingår även en historisk tillbakablick, markägande och planeringsförutsättningar, demografi och samhällsfunktioner.

Fördelen med en stadsdelsövergripande analys är att kunna titta på förutsättningarna inom hela området, och utifrån detta göra prioriteringar och peka ut delar av

speciell betydelse. Ett gott underlag ger bättre förutsättningar för en planering och utveckling som kan tillgodose stadsdelarnas skiftande behov och möjligheter samt uppfylla kommunens hållbarhetsutmaningar.

Avgränsning

Rosa markering visar analysområdet Analysområdet

avgränsas i väst av jordbrukslandskap och Stockholms vattenverk.

I öst går gränsen vid Brunna, med skolor och idrottsplatser.

Gränsen i norr utgörs av Mälaren, och i söder av Eriksbergsåsens brant.

Slagsta har uteslutits, då det uppfattas som ett eget område. Omgivande områden förekommer i den mån de utgör målpunkter, innehåller

(25)

4 INLEDNING

särskilda funktioner, sammankopplas med stadsdelen genom viktiga stråk eller på andra sätt är viktiga för att förstå hur stadsdelen fungerar. Analysens främsta fokus ligger på stadsdelarnas mest centrala delar, eftersom dessa i och med närheten till tunnelbanan bedöms vara mest aktuella för exempelvis förtätning.

Tyngdpunkten i detta arbete ligger på den fysiska miljön i Hallunda–Norsborg.

Naturvärden har dock uteslutits. Gröna rum, bostadsgårdar, friytor med mera beskrivs utifrån sin funktion för stadsdelen, och i viss mån även för ekosystemtjänster.

Kortare avsnitt om demografi, civilsamhälle och trygghetsfrågor syftar till att ge en mer fullständig bild av hur stadsdelen fungerar. I detta ingår statistik från SCB, Medborgarundersökningen och Ungdomsenkäten. Statistikområdet skiljer sig från analysområdet, genom att det omfattar hela Hallunda-Norsborg inklusive Slagsta, Eriksbergsåsen samt verksamhetsområdet Eriksberg.

Interaktiva metoder, exempelvis intervjuer eller dialoger med boende i stadsdelen, har inte använts. Dialoger har genomförts i samband med det utvecklingsprogram som tagits fram för stadsdelen, och det finns en löpande kontakt mellan

medborgarkontoret och lokala aktörer. Dessa kontakter har även denna analys kunnat dra nytta av. Begränsningen i metoder har påverkat materialet i sådan mån att det varit svårt att på ett djupare plan kartlägga och få förståelse för befolkningens interaktion med sin närmiljö. Deltagandemetoder blir viktigt senare i processen i samband med kommande utvecklingsprojekt.

Tillvägagångssätt

Analysen bygger på material från kommunens webbkarta, pågående utvecklingsprojekt, inventeringar på plats i stadsdelen, information från tjänstepersoner, kommunala planer och program, artiklar och annat tryckt och publicerat material.

Den redovisas i kartor, texter, foton, diagram samt enklare skisser och sektioner.

Läsanvisningar

Kapitel 1, Hallunda-Norsborgs historia, ger en historisk bakgrund till stadsdelens framväxt.

Kapitel 2, Planering av Botkyrkastaden, tar sitt avstamp i Generalplanen för Botkyrkastaden. Där beskrivs målsättningarna för stadsdelen, följt av de planeringsideal som präglade generalplanens utformning. Under “Tidigare ställningstaganden” sammanfattas de politiska beslut som fattats på olika nivåer kring utvecklingen av stadsdelens markanvändning.

Kapitel 3, Stads- och landskapsbild, analyserar stadsdelens övergripande karaktärsdrag genom landskapsformen i kombination med stadsbebyggelsen.

Kapitel 4, Arkitektur och bostäder, beskriver stadsdelens arkitektur från 1970-talet och framåt. Här finns även ett avsnitt om bostadsbeståndet i form av lägenhetsfördelning, trångboddhet, befolkningsstabilitet samt flyttmönster.

Kapitel 5, Stråk och trafik, ger en övergripande bild av stadsdelens trafiksystem och beskriver karaktären hos de olika gaturummen. Vidare analyseras de boendes avstånd till kollektivtrafik, liksom tillgången till parkering.

(26)

5

INLEDNING

Kapitel 6, Gröna rum, redogör för den planering som föregått hur stadsdelens generösa friytor och gröna rum har planerats. En viktig utgångspunkt var barnperspektivet. Här beskrivs parkers och bostadsgårdars funktion, liksom förutsättningarna för ekosystemtjänster.

Kapitel 7, Stadsdelsservice och mötesplatser, visar hur service planerades in från början i stadsdelen, men pekar också på bristen av tydliga offentliga mötesplatser.

Kapitel 8, Säkerhet och tillgänglighet, handlar om den faktiska säkerheten och brottsutsattheten i Hallunda-Norsborg, samt en analys av upplevelsen av trygghet och tillgänglighet.

(27)

6 INLEDNING

(28)

7

INLEDNING

Demografi

För att kunna planera ny bebyggelse i en stadsdel är det inte bara viktigt att förstå hur det ser ut och fungerar rent fysiskt. Vilka som bor på en plats säger också någonting om vad som är relevant att satsa på eller förbättra.

Det här avsnittet beskriver därför den demografiska sammansättning som finns i stadsdelen idag.

Befolkning

2018 uppgick befolkningen i Hallunda–Norsborg till 20 944 personer vilket utgör 22 % av Botkyrkas totala befolkning. Av befolkningen utgjordes 51,3 % av män och 48,7 % av kvinnor.

Ålderskategorier

Åldersfördelningen i stadsdelen följer till stora delar snittet i Botkyrka kommun som helhet, med undantag för åldersgruppen 25–35 år där Hallunda–Norsborg sticker ut med en betydligt högre andel.

80- år 3%

0-19 år 26%

20-64 år 60%

65-79 år 11%

Kvinnor 48,7%

(10 200) Män51,3%

(10 744) 25% 56%

19%

Född i

Inrikesfödd med två utrikesfödda Inrikesfödd med minst en inrikesfödd förälder

utlandet

föräldrar

Norden utom Sverige

Övriga Europa inkl. Turkiet

Asien Afrika Övriga

Sydamerika Nord- och mellanamerika 0

1000 2000 3000 4000 5000

Norden utom EU28 utom Sverige Norden

Europa utom Afrika

Nordamerika Sydamerika

Asien Övriga

EU28 & Norden Antal invånare

Stapeldiagram över de världsdelar där de utrikesfödda invånarna har sitt ursprung Inrikes- och utrikesfödd

Cirka 80 % av invånarna i

Hallunda–Norsborg är utrikesfödda eller har två föräldrar som är utrikesfödda (2018). Andelen med utländsk bakgrund har ökat kraftigt med närmare 80 % sedan 1998 samtidigt som inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar har minskat med nästan 40 %. En stor del av ökningen beror på inflyttning från utlandet. Prognosen är att inflyttningen från utlandet kommer att fortsätta.

(29)

8 INLEDNING

en högre andel arbetslöshet med 7,1 % mot männens 6,0 %. Arbetslösheten har den senaste tiden minskat i stadsdelen. Andelen unga kvinnor (20-24 år) som varken studerar eller arbetar var 2016 något fler (28 %) än män i samma åldersgrupp (26 %). Det finns även statistik som visar att det är skillnad i andelen arbetande mellan de som flyttar från eller till stadsdelen, och att boende med jobb flyttar ut samtidigt som fler arbetslösa flyttar in. Kommunens främsta verktyg för att behålla medborgare som lyckas med utbildning och arbete är att bygga attraktiva bostäder och säkerställa välfungerande och fina skolor.

Utbildningsnivå Inkomst

Medelårsinkomsten i stadsdelen låg 2017 på 223 200 kr, vilket är lägre än kommunsnittets 286 900 kr och klart lägre än länets snitt på 377 900 kr. Kvinnor tjänar närmare 50 000 kr mindre än männen, en trend som stämmer överens med både kommunen och länet. Inkomstökningen över flera år är lägre i Hallunda–Norsborg än i både kommunen och i länet. I praktiken innebär det ett växande inkomstgap och en relativ fattigdom. Därtill är skillnaderna stora även inom stadsdelen, med särskilt låga löner i södra Norsborg.

Arbetslöshet

2017 var andelen öppet arbetslösa i Hallunda–Norsborg 6,5 %. Kvinnor hade

0 kr 50000 kr 100000 kr 150000 kr 200000 kr 250000 kr 300000 kr 350000 kr

Hallunda - Norsborg Botkyrka kommun Stockholms län 400000 kr

Årsinkomst i Hallunda-Norsborg jämfört med kommunen och länet.

0 % 10 %

Botkyrka kommun Hallunda-Norsborg

Stockholms län 20 %

30 % 40 % 50 % 60 %

Andel av befolkningen 25–64 år som har en högskoleutbildning 2017 var 30 % av kvinnorna respektive

24 % av männen i Hallunda–Norsborg högskoleutbildade. Motsvarande siffror för Botkyrka kommun var 37 respektive 29 %, och för Stockholms län 53 respektive 45 %.

Glappet i utbildningsnivå mellan Hallunda–

Norsborg och länet är en utmaning. Sverige har en trend av att föräldrars utbildningsnivå i ökande utsträckning påverkar barnens skolresultat. Samtidigt tenderar skolan att ge eleverna alltmer hemarbete, vilket kräver ett större engagemang hos föräldrarna.

Med en generellt lägre utbildningsnivå i Hallunda–Norsborg riskerar detta att påverka stadsdelens barn negativt. Skolorna får därmed ett utökat kompensatoriskt uppdrag för att skapa förutsättningar för att minska klyftan i utbildningsnivå i framtiden.

(30)

9

Innehållsförteckning

1. Hallunda-Norsborgs historia 11

Platsens historia 13 Från bronsåldersboplats via herrgårdar till vattenverk 13

Botkyrkastaden 15

2. Planering av Botkyrkastaden 17

Generalplan för Botkyrkastaden 19

Botkyrkastaden i siffror 19

Planeringsideal 21

Bandstad 21

SCAFT 23

Tidigare ställningstaganden 25

RUFS 25

Länsplan för regional transportinfrastruktur 25

Översiktplan 26

Detaljplaner 27

Utvecklingsprogram för Hallunda-Norsborg 28

3. Stads- och landskapsbild 29

Övergripande karaktärsdrag 31

Landskapsbild 31

Stads- och landskapsanalys 32

Lynch-analys 33

4. Arkitektur och bostäder 35

Bebyggelsekaraktärer 37

Miljonprogrammet 1970-1971 37

Förtätningar, tillägg och renoveringar 40

Bostäder 45

Bostadsbestånd 45

Trångboddhet 45

Befolkningsstabilitet 46

5. Stråk och trafik 47

Stråkstruktur 49

Stråk 49

Livsrum - stråkens karaktärer 50

Trafikseparering och trafikintegrering 52 Kollektivtrafik och parkering 53

Kollektivtrafik 53

Parkering 55

(31)

10

6. Grönstruktur 57

Planering av gröna rum 59

Övergripande struktur 59

40 m² per person 60

Barnperspektiv 61

Vegetation 62

Parker och bostadsgårdar 63

Parker 63

Bostadsgårdar 66

Odling 68

Bad 68 Ekosystemtjänster 69 Ekosystemtjänster i Hallunda-Norsborg 69

7. Stadsdelsservice och mötesplatser 71

En komplett stadsdel 73

Planering av stadsdelsservice 73

Mötesplatser 75

Offentliga rum längs servicestråket 75

8. Säkerhet, trygghet och tillgänglighet 79

Trygghet och tillgänglighet 81 Medborgarnas upplevelse av o/trygghet 81

Kriminalitet 82

Fysisk struktur 82

9. Slutsatser 87

Förtätning 89

Arkitektur 89

Kvartersstruktur 89

Bostadsutbud 90

Allmänna platser 91

Service och kollektivtrafik 91

Trafik och parkering 91

Offentliga rum 92

Friytor 92

Tillgänglighet och trygghet 93

Fysisk tillgänglighet 93

Trygghet 93

10. Källor 95

(32)

11

1. HALLUNDA-NORSBORGS HISTORIA

1. Hallunda-Norsborgs

historia

(33)

12 1. HALLUNDA-NORSBORGS HISTORIA

(34)

13

Dagens stadsdelar i Norra Botkyrka har en cirka 50-årig historia men området har varit befolkat sedan bronsåldern (cirka 1800 f.v.t.) och dess höglänta delar är rika på fornlämningar i form av rösen och gravfält. I takt med den sjunkande vattennivån, som vid tiden då platsen befolkades var omkring 20 meter högre än dagens, blev mer och mer mark tillgänglig för odling och djurhållning.

Från bronsåldersboplats via herrgårdar till vattenverk Sveriges största bronsåldersboplats 1800–500 f.v.t.

Under bronsåldern (1800 f.v.t.–500 f.v.t.) var Hallunda en centralort med Sveriges största kända bronsåldersboplats med en yta på över 2 hektar. Platsen är unik.

Här har en bronsgjuteriverkstad med åtminstone 12 ugnar och en vid produktion av svärd, yxor, spjutspetsar och ringar grävts fram. Mycket tyder på att Hallunda varit både en boplats och en handelsstation. Därtill finns strax bakom nuvarande Hallunda gård Södermanlands näst största bronsålderagravröse. Ytterligare rösen finns på berget mellan Hallunda och Slagsta. 2 km öster om boplatsen ligger Slagstahällristningen, och mycket tyder på att den har samband med boplatsen.

Miljöerna är upptagna i Botkyrka kommuns kulturmiljöprogram.

I nordvästra Norsborg, utanför analysens fokusområde, finns ett stort järnålders- gravfält med två storhögar och en fornborg. Här finns även en medeltida kungsgård.

Platsens historia

500 100

0

Undersökt och borttagen Från 1520 och framåt Fornlämningar

Sten-, brons-, järnålder

Undersökt och borttagen Från 1520 och framåt Fornlämningsområde

Sten-, brons-, järnålder

Stockholm Vatten, sent 1800-tal till tidigt 1900-tal Bebyggelse

Hallunda Gård 1700-tal Miljonprogrammet, 1970-1972

Hallunda–Norsborgs historiska lager

(35)

Herrgårdar 1600–1700-tal

Närhet till Stockholm, bördiga jordbruksmarker, tillgång till vattenleder, ett omfattande nyadlande samt säterirättigheter gjorde Hallunda-Norsborg attraktivt för adeln.

Under 1600- och 1700-talen uppfördes Norsborgs herrgård och Hallunda gård.

Hallunda by

Under 1600-talet var Hallunda en by som bestod av två gårdar. De slogs ihop och gjordes till säteri 1679. Den västra gården revs medan den östra fick stå kvar. Idag utgör den östra gården basen för gårdens äldsta hus, det så kallade Klockhuset.

Övriga delar av gårdsbyggnaden uppfördes omkring 1750. Ekonomibyggnaderna, bland annat vagnslider och trädgårdsmagasin, tillkom troligtvis i början av 1800-talet. 1793 fråntogs gården sina säterirättigheter på grund av gårdens förfall.

Hallunda gård är ett av de gamla herresäten som fortfarande är privatägt. Platsen ingår i riksintresse för kulturmiljö, samt i riksintresset för kust-, turism- och det rörliga friluftslivet. Hallunda gård planläggs just nu för nya bostäder.

Norsborgs herrgård

Området i anslutning till Norsborgs järnåldersgravfält har sedan 1700-talet varit platsen för en herrgård med forna säterirättigheter och ett utsiktstorn från 1800-talet.

Herrgården, bestående av en huvudbyggnad och två flyglar, uppfördes under slutet av 1700-talet och fick då sin nuvarande placering. Huvudbyggnaden brann ned till grunden i april 2019. I anslutning till herrgården finns en välbevarad engelsk park, där de två stora gravhögarna blivit en integrerad del. Eleonora Liljencrantz, hustru till Johan Liljencrantz som lät uppföra herrgården, har givit Norsborg dess namn (efter hennes smeknamn Nora). Herrgården och templet har tillskrivits arkitekt Olof Tempelman, medan parkens utformning är av något senare datum.

Klockhuset vid Hallunda gård sent 1600-tal Norsborgs herrgård sent 1700-tal

Stockholms vattenverk I slutet på 1800-talet började Stockholms stad för första gången diskutera norra Botkyrka som något annat än en glesbygd med jordbruk som främsta näring. Staden behövde ett nytt vattenverk och valet föll på Bornsjön. Efter omfattande mark- inköp i Botkyrka kom det nya vattenverket till stånd 1904. Det blev

senare ett av argumenten för att lägga Botkyrkastaden där den ligger idag. Utöver vattenverket och gårdarna i Norsborg och Hallunda utgjordes området fram till 1960- och 1970-talen av ett levande jordbrukslandskap på den tidigare havsbotten, och skogsbeklädda kullar, som idag är fortsatt oexploaterade.

Tegelbyggnad vid Stockholms vattenverk

(36)

15

Utsnitt från häradskarta, tidigt 1900-tal som visar platserna för Norsborgs herrgård, Hallunda gård och vattenverket. Här syns även de åkerholmar samt sammanhängande grönområde mot norr som än idag är obebyggda.

Botkyrkastaden

Efter andra världskriget växte näringslivet och människor sökte sig till städerna för att få arbete. Bostadsbristen var stor under 1960-talet. Stockholm fick tillfälle att bygga utanför kommunen och det som vi idag kallar Stor-Stockholm började ta form. Då Stockholms stad redan ägde mark i norra Botkyrka ansågs det vara en lämplig plats. Mark inköptes som anknöt till den mark som redan ägdes. Nu köptes mark som hörde till Hallunda, Slagsta, Fittja och Alby. Tillsammans med Norsborg och Eriksberg bildade dessa vad som då kallades Botkyrkastaden.

Flygfoto över Hallunda-Norsborgs jordbrukslandskap innan det bebyggdes. Här syns tydligt de uppstickande åkerholmarna. I förgrunden går motorvägen E4/E20.

(37)

(38)

17

2. PLANERING AV BOTKYRKASTADEN

2. Planering av

Botkyrkastaden

(39)

18 2. PLANERING AV BOTKYRKASTADEN

(40)

19

Generalplanen för Botkyrkastaden är ett dokument som visar hur hela samhället Hallunda-Norsborg var tänkt att fungera. Utöver kvartersstruktur och allmänna platser innehåller planen information om lägenhetsstorlekar, antal boende, hälsofrämjande utemiljöer, komplett offentlig och kommersiell service, transportvägar med mera.

Botkyrkastaden i siffror

Den 23 november 1967 antogs generalplanen för Botkyrkastaden, ritad av

arkitekterna Jon Höjer och Sture Ljungqvist. Projektet leddes av det vid tiden största bostadsbolaget i Sverige, AB Svenska Bostäder.

Generalplanen för Botkyrkastaden omfattar ett område om 1 600 hektar och målet var bostäder för 45 000 nya invånare eller 60 000 re (rumsenheter à 25 m²). Planens målsättning var att åstadkomma rationellt byggande på likartade områden anpassat till befintlig natur. Planens stadsbyggnadsmässiga ambitioner sammanfattas i bilden nedan.

Från generalplanens avsnitt om målsättning.

Generalplan för Botkyrkastaden

Lokaliseringen av den nya bebyggelsen avgjordes av topografi, markegenskaper samt grundvattennivå. Den plana jordbruksmarken bebyggdes, medan uppstickande åkerholmar samt skogsbranter lämnades obebyggda. Hallunda–Norsborg–

Slagsta, den största sammanhängande stadsdelen i Botkyrkastaden, planerades för omkring 25 200 re med riktvärdet 0,75 boende per re, vilket innebar cirka 20 000 nya invånare. Inom gränserna för denna analys finns 22 000 planerade rumsenheter med 16 000 invånare. Tätheten i bebyggelsen beräknades till 350 re per hektar i höghusbebyggelsen och till 160 re per hektar i villa- och

radhusbebyggelsen. Parkeringstalet anges i planen till 1,2 för flerfamiljhusen och 2

(41)

för småhusbebyggelse. De planerade friytorna uppgick till cirka 20 % av den totala ytan, motsvarande cirka 40 m² per invånare.

Med undantag för förtätningsprojekt under 1990-talet och 2010-talet följer den fysiska strukturen i dagens Hallunda–Norsborg i stort sett intentionerna i generalplanen från 1967. Strukturens olika aspekter beskrivs mer ingående i analysens respektive avsnitt.

Situationsplan från Generalplanen som visar den tänkta bebyggelsen i Hallunda- Norsborg. Rosa markering visar ungefärligt område för analysen.

(42)

21

Planeringsideal

I detta avsnitt beskrivs de två planidealen bandstad och SCAFT som låg till grund för planeringen av Hallunda-Norsborg.

Bandstad

Spanjoren Antonio Soria utarbetade i slutet av 1800-talet bandstaden som en lösning på dåtidens täta industristäder som präglades av trångboddhet och illa fungerande transportlösningar; dåliga sanitära, luft- och ljusförhållanden. I motsats till den koncentriskt organiserade staden erbjöd bandstaden goda transportförhållanden, frisk luft samt nära till grönområden och jordbruk för samtliga invånare. Bebyg- gelsen skulle lokaliseras längs ett centralt spårbundet transportstråk enligt en strikt indelning. På ömse sidor om spåren förlades en zon med produktion, offentliga företag, utbildning och andra institutioner; därefter ett grönbälte, buffert eller väg;

bostäder; parker och till sist jordbruk. Totalmåttet för bandstadens bredd angavs till 500 meter för att samtliga invånare skulle ha nära till alla stadens resurser, och transportvägarna hållas korta. Istället för att expandera periferiskt utifrån ett tänkt centrum skulle bandstaden växa längs förlängda transportstråk. Det finns intressanta likheter mellan bandstadsidealet och planen för Hallunda-Norsborg.

Arturo Sorias bandstadsmodell, sektion och plan.

(43)

Band 1: Transportstråket

Hallunda-Norsborgs uppbyggnad utgick från tunnelbanan och Hallundavägen som placerades i Eriksbergsåsens brant.

Band 2: Servicestråket

Just norr om spåren sträcker sig ett centralt band med kommersiell och offentlig service, sammankopplade genom det bilfria gångtorget, hädanefter benämnt Hallundastråket. Stråket var tänkt att fungera som ett gångtorg, och nås genom gångvägar från norr. I bandet finns centrumen i Hallunda och Norsborg, Folkets hus, Riksteatern, öppna förskolan m.m.

Band 3: Bostäder

Näst efter servicestråket följer Hallunda-Norsborgs bostadsbebyggelse som är indelad i tre grupper. Närmast centrum finns fem stora kvarter med

bostadsbebyggelse i åtta våningar. Här bor den största delen av Hallunda-Norsborgs invånare. I mitten av storkvarteren finns fina kvartersparker. I nästa område består bostadsbebyggelsen av flerfamiljshus i två våningar respektive radhus. Tätheten i denna bebyggelse är knappt hälften av tätheten i höghusbebyggelsen. De två områdena skiljs åt genom ett parkstråk. Närmast Mälaren uppfördes fristående enplansvillor med en låg täthet.

Band 4: Natur

Utanför bostadsbebyggelsen följer ett band med skog och sjö som används för rekreation.

Bandstaden möter bilen

Bandstadsidealet möter i Hallunda-Norsborg dåtidens modernistiska

framtidsmaskin - bilen. Bostadsbebyggelsen har kunnat förläggas på större avstånd från spåren, eftersom bilen kunde ta hand om transportbehovet i de mest perifera lägena. Parkeringstalen skiftar i stadsdelen från 1,2 i höghusbebyggelsen till 2 i villaområdet. Villor och radhus har helt enkelt byggts utifrån att vara bilburna.

Skala ?, format ca 11,3x8 cm

Tunnelbana, Hallundavägen Band 1: Transportstråk Bandstaden

Band 2: Servicestråk Centrum och service Band 3: Bostäder

Flerfamiljshus 8 våningar Flerfamiljshus 2 våningar Radhus 2 våningar Villor 1 våning Band 4: Natur

A

A0 100 500

Diagrammet ovan visar stadsdelens indelning i klart läsbara band.

BAND 3:

8 vån flerbostadshus BAND 1:

tunnelbana Hallundavägen

BAND 4:

natur BAND 2:

servicestråket

BAND 3:

8 vån flerbostadshus

2 vån flerbostadshus

2 vån radhus

1 vån villor

050250 Sektion A-A visar bandstadens tydliga indelning och stegvisa skalförändring.