Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ingående av avtalet om fiskepartnerskap mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Marocko
(KOM(2005)0692 – C6-0040/2006 – 2005/0280(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— med beaktande av förslaget till rådets förordning (KOM(2005)0692) (1),
— med beaktande av artikel 37 och artikel 300.2 i EG-fördraget,
— med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parla-mentet (C6-0040/2006),
Tisdag, 16 maj 2006
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
— med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen,
— med beaktande av yttrandet från Europaparlamentets rättstjänst (SJ-0085-06),
— med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A6-0163/2006).
1. Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets förordning med de ändringar som gjorts och godkänner ingåendet av avtalet.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Konungariket Marocko parlamentets ståndpunkt.
KOMMISSIONENS FÖRSLAG PARLAMENTETS ÄNDRINGAR
Ändring 1 Skäl 2a (nytt)
(2a) Gemenskapens ekonomiska ersättning bör även användas till utveckling som gynnar de kustbefolkningar i Marocko och Västsahara som livnär sig på fiske och till grundande av små och medelstora företag inom fiskesektorn.
Ändring 2 Skäl 3a (nytt)
(3a) Det är viktigt att förbättra informationen till Europa-parlamentet, och kommissionen bör därför utarbeta en årlig rapport om hur detta avtal tillämpats, vilken inbegriper samtliga fiskemetoder som omfattas av avtalet samt positiva yttranden från kommissionen, i enlighet med artikel 6.2 i avtalet.
Ändring 3 Artikel 1, stycke 1 Avtalet om fiskepartnerskap mellan Europeiska gemenskapen
och Konungariket Marocko godkänns härmed på gemen-skapens vägnar.
Avtalet om fiskepartnerskap mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Marocko godkänns härmed på gemen-skapens vägnar, under förutsättning att det genomförs i enlighet med folkrätten.
Ändring 4 Artikel 2, inledningen De fiskemöjligheter som fastställs i protokollet till avtalet skall
fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:
De fiskemöjligheter som fastställs i protokollet till avtalet, i enlighet med de principer som gör det möjligt att upprätt-hålla en relativ stabilitet, skall fördelas mellan medlemssta-terna enligt följande:
Ändring 5 Artikel 3, stycke 1a (nytt)
Kommissionen skall varje år lämna en rapport till Europa-parlamentet och rådet om genomförandet av avtalet på grundval av dessa uppgifter och den information som tillhan-dahålls av den gemensamma kommitté som skall inrättas i enlighet med artikel 10 i avtalet.
Tisdag, 16 maj 2006
KOMMISSIONENS FÖRSLAG PARLAMENTETS ÄNDRINGAR Ändring 6
Artikel 3, stycke 1b (nytt)
Om det framkommer bevis för att avtalet används på ett sätt som innebär en kränkning av internationella åtaganden, skall kommissionen omedelbart vidta åtgärder för att upphäva avtalet i enlighet med artikel 15 i avtalet.
Ändring 7 Artikel 3a (ny)
Artikel 3a
I sin årliga rapport till Europaparlamentet skall kommis-sionen även bifoga information om eventuella förändringar när det gäller fiskeresursernas tillstånd, om åtgärder som syftar till att förvalta och bevara dessa resurser och om resul-tatet av det experimentella fiske efter nya arter som avses i artikel 5 i protokollet.
Ändring 8 Artikel 3b (ny)
Artikel 3b
I enlighet med artikel 4 i protokollet skall kommissionen, om den biologiska situationen för bestånden av bläckfisk och skaldjur förbättrats och detta bekräftats av ett positivt veten-skapligt utlåtande, sträva efter att i avtalet införliva eventu-ella nya fiskemöjligheter inom dessa båda kategorier.
Ändring 9 Artikel 3c (ny)
Artikel 3c
De tekniska åtgärder och de åtgärder för förvaltning av fisket som antagits av de marockanska myndigheterna till förmån för den lokala flottan skall även gälla den gemenskapsflotta som bedriver fiske i enlighet med detta avtal.
Ändring 10 Artikel 3d (ny)
Artikel 3d
Under protokollets sista giltighetsår, och innan ett avtal om att förnya protokollet ingås, skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om avtalets tillämp-ning.
Ändring 11 Artikel 3e (ny)
Artikel 3e
På grundval av den rapport som avses i artikel 3d och efter att ha hört Europaparlamentet skall rådet när så är lämpligt ge kommissionen mandat att inleda förhandlingar i syfte att anta ett nytt protokoll.
Tisdag, 16 maj 2006
KOMMISSIONENS FÖRSLAG PARLAMENTETS ÄNDRINGAR Ändring 12
Artikel 3f (ny) Artikel 3f
En ledamot av Europaparlamentet samt företrädare för den fiskesektor som bedriver fiske enligt detta avtal får delta som observatörer i den enligt avtalets artikel 10 inrättade gemen-samma kommitténs möten och arbete.
Ändring 13 Artikel 3g (ny)
Artikel 3g
Kommissionen skall informera Europaparlamentet om alla initiativ som syftar till att ändra avtalets innehåll, inbegripet protokollet, faktabladen och bilagorna.
P6_TA(2006)0202
Kontroll av gemenskapsrättens tillämpning (2003-2004)
Europaparlamentets resolution om kommissionens tjugoförsta och tjugoandra årsrapport om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning (2003 och 2004) (2005/2150(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— med beaktande av kommissionens tjugoförsta och tjugoandra årsrapport (KOM(2004)0839 och KOM(2005)0570),
— med beaktande av kommissionens arbetsdokument (SEK(2004)1638 och SEK(2005)1446 och 1447),
— med beaktande av artiklarna 45 och 112.2 i arbetsordningen,
— med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för fram-ställningar (A6-0089/2006), och av följande skäl:
A. I sina årsrapporter redovisar kommissionen i vilken utsträckning medlemsstaterna införlivat gemen-skapens direktiv med sin nationella lagstiftning. Syftet är att säkra en effektiv kontroll av att EU:s lagstift-ning faktiskt tillämpas. Enligt den tjugoförsta årsrapporten pågick 3 927 överträdelseärenden den 31 december 2003, inklusive 1 855 ärenden där förfarandet hade inletts, 999 ärenden där ett moti-verat yttrande hade avgetts, 411 ärenden där talan väckts inför EG-domstolen och 69 ärenden (av vilka 40 gällde miljöområdet) där förfaranden enligt artikel 228 i EG-fördraget hade inletts.
B. För en korrekt kontroll av att gemenskapens lagar tillämpas krävs inte bara en kvantitativ beräkning av hur stor del av lagstiftningen som införlivats i den nationella lagstiftningen, utan också en utvärdering av införlivandets kvalitet och av de sätt som används för att faktiskt gemenskapsrätten.
Tisdag, 16 maj 2006
C. En korrekt och snabb tillämpning av gemenskapslagstiftningen är en integrerad och viktig del av ”bättre lagstiftning”. Klara och välskrivna lagar är en nödvändig förutsättning för en god tillämpning av gemen-skapsrätten i hela EU. Lagstiftningens kvalitet och tydligheten när det gäller medlemsstaternas skyldig-heter är inte alltid tillfredsställande på grund av att lagstiftningen i många fall är en följd av olika poli-tiska kompromisser.
D. Kommissionen kan anpassa de metoder den använder för att utföra sitt uppdrag effektivt och införa nyheter som syftar till att förbättra tillämpningen av gemenskapsrätten.
E. Kommissionen arbetar för närvarande med att anpassa befintliga förfaranden och göra dem snabbare och effektivare. Detta är emellertid inte ett tillräckligt skäl för att inte i tid skicka begärd information om de sammanlagda resurser som avsatts för överträdelser i berörda generaldirektorat och generalsekretariat.
F. Antalet klagomål som avser överträdelser av gemenskapsrätten visar att EU-medborgarna spelar en avgö-rande roll för gemenskapsrättens tillämpning, och att möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt möta deras oro är viktiga för Europeiska unionens trovärdighet.
G. Klagomål från medborgarna är inte bara symbolhandlingar när man bygger upp ett ”medborgarnas Europa”, utan de utgör ett billigt och effektivt redskap för att övervaka gemenskapsrättens tillämpning.
H. Ett effektivt rättsligt skydd och en enhetlig tillämpning och tolkning är viktiga inslag i gemenskapsrätten.
I. Europaparlamentet mottog kommissionens tjugoandra årsrapport först i januari 2006. På grund av denna försening kommer endast ett fåtal hänvisningar att göras till den rapporten i denna resolution.
Kärnan i analysen kommer att avse kommissionens tjugoförsta årsrapport om gemenskapsrättens tillämpning under 2003.
1. Europaparlamentet är övertygat om att samtliga EU:s institutioner måste behandla frågan om kontroll av tillämpningen seriöst och öppet och prioritera den med större övertygelse, framför allt med tanke på den vikt man under senare tid lagt vid det överhängande behovet av att minska mängden gemenskapslagstiftning och lagstiftningsinitiativ.
2. Europaparlamentet insisterar på att en minskning av antalet lagar måste kompenseras av att man lägger större vikt vid tillämpningen. Parlamentet understryker att klagomål är ett billigt och effektivt sätt att över-vaka tillämpningen av gemenskapens lagar och uppmanar kommissionen att tillse att åtminstone en del av de resurser som tidigare avsattes för utarbetande och uppföljning av lagstiftning nu bör avsättas för en effektiv och korrekt tillämpning av den befintliga gemenskapslagstiftningen i de olika behöriga enheter som hanterar individuella klagomål och överträdelseärenden.
3. Europaparlamentet är övertygat om att även parlamentets olika utskott bör uppmärksamma frågan om tillämpning av gemenskapens lagstiftning, och i synnerhet att den ansvariga föredraganden bör spela en akti-vare roll när det gäller att övervaka att gemenskapens lagstiftning genomförs i medlemsstaterna. De regel-bundna sammanträden om tillämpning som organiseras av utskottet för miljö, folkhälsa och konsument-frågor kan i det sammanhanget vara en förebild.
4. Europaparlamentet är medvetet om att denna resolution inte rör kommittéförfarandet, och betonar att den frågan därför bör bli föremål för en särskild resolution.
5. Europaparlamentet understryker att artikel 211 i EG-fördraget ger kommissionen det institutionella ansvaret för att övervaka tillämpningen av bestämmelserna i fördraget och av bestämmelser som antagits av institutionerna med stöd av fördraget, och att artikel 226 i EG-fördraget ger kommissionen rätt att vidta åtgärder mot medlemsstater som inte uppfyller sina fördragsenliga skyldigheter.
Tisdag, 16 maj 2006
6. Europaparlamentet konstaterar att de viktigaste problemen i samband med överträdelseförfarandet (ar-tiklarna 226 och 228 i EG-fördraget) är förfarandets längd (54 månader i genomsnitt från det att klagomålet diarieförs och till dess talan väcks i domstolen) och den begränsade tillämpningen av artikel 228.
7. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen organiserar fyra sammanträden per år för att besluta om överträdelseförfaranden och att samtliga beslut (från att skicka den första formella underrättelsen, som syftar till att inhämta information från medlemsstaten i fråga, till beslutet att väcka talan i EG domstolen) fattas av kommissionärskollegiet. Samtidigt som parlamentet inser vikten och behovet av ett kollektivt ingri-pande i de olika överträdelsefaserna, föreslår parlamentet att man noga bör överväga möjligheten att det interna förfarandet förkortas i inledningsskedet genom att varje enskild kommissionsledamot ges behörighet att skicka formella underrättelser till medlemsstaterna inom sina respektive kompetensområden, enligt samma system som för övrigt tillämpas redan nu om en medlemsstat inte har införlivat gemenskapens lagstiftning i den nationella lagstiftningen inom den utsatta tidsfristen.
8. Europaparlamentet konstaterar de nationella domstolarnas bristande samarbetsvilja i de flesta medlems-stater, där domstolarna fortfarande är ovilliga att tillämpa principen om gemenskapsrättens företräde.
9. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om bättre övervakning av EG-rättens tillämpning (KOM(2002)0725), där olika åtgärder för att uppnå meddelandets syfte anges.
10. Europaparlamentet beklagar trots detta att kommissionen inte har presenterat en strukturerad och detaljerad uppföljning av vissa av de åtaganden som angavs i ovan nämnda meddelanden, till exempel att
”när årsrapporten om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning behandlas av kommissionen (i juni) kommer en utvärdering att göras av hur prioritetskriterierna används”.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en särskild utvärdering av tillämpningen av de kriterier som anges i ovan nämnda meddelande för att bedöma om en sådan rutin verkligen behövs och inte riskerar att i alltför hög grad inskränka syftet med överträdelseförfarandet, för vilket fördraget inte nämner någon hierarki. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera om en enkel ökning av de tillgängliga resurserna i de mest utsatta generaldirektoraten inte skulle vara att föredra i syfte att förbättra kapaciteten att följa upp klagomål. Parlamentet påpekar att det behövs juridiska experter inom de kommissionsavdelningar som har hand om rättsakters införlivande, för att analysera om alla införlivanden av lagstiftningen verkligen har genomförts ordentligt. Man kan inte enbart förlita sig på ett automatiskt konkordanssystem för att analy-sera om en rättsakt införlivats.
12. Kommissionen uppmanas hålla Europaparlamentet informerat om resultaten av sådana utvärderingar.
Parlamentet insisterar på att prioriteringarnas utformning inte får leda till färre svar på medborgarnas klagomål, och uppmanar kommissionen att samråda med parlamentet om alla eventuella ändringar av prio-ritetskriterierna.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta rättssamhällets principer och medborgarnas erfa-renheter gå före alla rent ekonomiska kriterier och värderingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka respekten för de grundläggande friheterna och de allmänna principerna i fördraget, liksom respekten för förordningar och ramdirektiv. Parlamentet uppmanar även kommissionen att använda sekundärlagstiftningen som referenskriterium för att avgöra om det föreligger ett brott mot de grundläg-gande friheterna.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera samarbetet med medlemsstaterna i enlighet med artikel 10 i EG-fördraget, mot bakgrund av att de flesta medlemsstater inte är redo att göra särskilt mycket för att förbättra tillämpningen av gemenskapslagstiftningen, vilket bekräftades av förhandlingarna beträffande det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2003 om bättre lagstiftning (1), när rådet vägrade göra några åtaganden i frågor som gällde införlivande och tillämpning. Parlamentet förklarar sig stödja återupptagna förhandlingar med rådet i denna fråga i syfte att ändra det interinstitutionella avtalet.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omvärdera sin förlåtande attityd gentemot medlems-staterna när det gäller tidsfrister för att skicka in begärd information till kommissionen, anta och meddela nationella genomförandeåtgärder och korrekt tillämpa gemenskapens lagstiftning på nationell, regional eller lokal nivå.
Tisdag, 16 maj 2006
(1) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
16. Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna har beslutat inrätta särskilda strukturer för att ta ansvar för tillämpningen. Parlamentet välkomnar kommissionens insatser för att stödja inrättandet av lämp-liga samordningspunkter i varje medlemsstat i syfte att förbättra hela införlivande- och tillämpningspolitiken och effektiviteten i överträdelseförfarandets prejudiciella fas. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna inte bara bör upprätta tekniska strukturer, utan också utse politiska befattningshavare med ansvar för överträdel-sepolitiken på nationell nivå.
17. Europaparlamentet påpekar att intresset för organisatoriska frågor och kommunikationsflöden inte får dölja att många fall av felaktigt införlivande är ett resultat av att lagstiftningen håller dålig kvalitet och åter-speglar medlemsstaternas medvetna försök att undergräva gemenskapens lagstiftning av politiska, administ-rativa och ekonomiska skäl. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att kommissionens praxis går ut på att man nöjer sig med en försenad åtgärd från medlemsstaternas sida för att på så sätt kunna avsluta överträ-delseförfarandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att begära att medlemsstaterna garanterar att den gemenskapsbestämmelse som har överträtts tillämpas retroaktivt, så att alla följder av överträdelsen rättas till och talan omedelbart väcks enligt artikel 228 i EG-fördraget i fall av fortsatt underlåtenhet att följa bestäm-melserna.
18. Europaparlamentet konstaterar att problemlösningsnätverket för den inre marknaden (Solvit) har visat sig effektivt på den inre marknaden som en kompletterande icke-judiciell mekanism som har ökat det frivil-liga samarbetet mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser emellertid att sådana mekanismer inte får betraktas som en ersättning för överträdelseförfaranden som är avsedda att tvinga medlemsstaterna att till-ämpa gemenskapsrätten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tilldela större mänskliga och ekono-miska resurser till de egna nationella kontaktpunkterna i Solvit-nätverket.
19. Europaparlamentet anser att det är av avgörande betydelse att lagstiftningen utarbetas på ett sätt som gör den lättare att tillämpa. Det är även viktigt att medborgarnas förståelse av gemenskapslagstiftningen förbättras. Europaparlamentet föreslår därför att det skall ingå en sammanfattning för medborgarna i form av en informell motivering till alla rättsakter.
20. Europaparlamentet är övertygat om att bättre disciplin krävs, framför allt efter utvidgningen, för att undvika alltför långa förseningar och kvarstående kvalitetsskillnader i det nationella införlivandet, även om det är viktigt att ägna tid och kraft åt att utveckla dialogen med medlemsstaterna och förbättra stödet till dem för att underlätta ett snabbt och korrekt införlivande av gemenskapslagstiftningen.
21. Europaparlamentet anser att en särskild klausul som tvingar medlemsstaterna att utarbeta en jämförel-setabell när EU:s direktiv införlivas bör införas systematiskt i alla nya direktiv som antas.
22. Europaparlamentet konstaterar att cirka 41 procent av alla nya direktiv under 2004 innehöll bestäm-melser om en jämförelsetabell under 2004. Parlamentet anser att Europaparlamentet, i sin egenskap av medlagstiftare, bör stödja förslag om att införa bestämmelser i direktiven som tvingar medlemsstaterna att använda jämförelsetabellerna för sina meddelanden. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till parlamentet om tillämpningen av sådana bestämmelser.
23. Europaparlamentet välkomnar de insatser som vissa av kommissionens generaldirektorat – framför allt GD Miljö – gjort för att förbättra jämförelsekontrollen av vissa direktiv, framför allt efter utvidgningen. Parla-mentet uppmanar kommissionen att på sin webbplats offentliggöra de studier som begärts av de olika gene-raldirektoraten om utvärdering av de nationella genomförandeåtgärdernas överensstämmelse med gemen-skapens lagstiftning.
24. Europaparlamentet konstaterar att det finns flera olika förfaranden tillgängliga för att hantera bristande överensstämmelse och att sådana förfaranden ibland upprepas utan att man uppnår målet att övertyga medlemsstaten i fråga att ändra sina införlivandebestämmelser. Parlamentet understryker att förseningar i förfarandet i sådana fall kan bli mycket skadliga för medborgarna, eftersom fokus inte ligger på enskilda fall, utan snarare återspeglar ett allmänt problem. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inta en hårdare attityd vid fall av underlåtenhet att meddela genomförandeåtgärder och bristande överensstämmelse mellan nationella genomförandeåtgärder och gemenskapens lagstiftning, och fullfölja de olika stegen i artikel 226-förfaranden enligt EG-fördraget enligt fasta, icke förhandlingsbara tidsfrister, som har kodifierats genom särskilda icke-bindande instrument (meddelanden och riktlinjer), för att så snart som möjligt komma fram till åläggande av viten enligt artikel 228 i EG-fördraget.
Tisdag, 16 maj 2006
25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en förteckning över de direktiv som har det sämsta resultatet vad gäller tillämpningen och att förklara vad som enligt kommissionen är anledningen till detta. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt domstolens rättspraxis och artikel 10 i EG-fördraget åläggs att inrätta en lämplig, effektiv och proportionerlig sanktionsmekanism, som skall avskräcka från brott mot gemenskapsbestämmelserna. Parlamentet anser att underlåtelse att anta en effektiv sanktions-mekanism bör stävjas med nödvändig stränghet inom ramen för överträdelseförfarandet.
26. Europaparlamentet konstaterar att de nuvarande förfarandena inte ger medborgarna några rättigheter förutom att inge klagomål och att kommissionen i sin roll som fördragens väktare har stor frihet när det gäller att bedöma om den skall registrera ett klagomål och inleda förfaranden. Parlamentet anser att varken några bestämmelser i fördraget eller domstolens rättspraxis förbjuder att man genom lämpliga lagstiftnings-instrument ger ytterligare rättigheter åt klaganden, och uppmanar således kommissionen att bemöda sig om att anta sådana instrument. Parlamentet är övertygat om att denna viktiga och exklusiva rätt måste åtföljas av ett krav på öppenhet och ansvarighet vad gäller skälen till att vissa beslut fattas, framför allt beslut om att inte driva klagomålsärenden.
27. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande till Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen om klagandens ställning i ärenden om överträdelser av gemenskapsrätten (KOM (2002)0141).
28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att respektera principen som anges i det meddelandet att samtliga klagomål som kan tänkas påtala en verklig överträdelse av gemenskapsrätten och som mottas av kommissionen måste diarieföras, utan undantag, om de inte faller under de exceptionella omständigheter som anges i artikel 3 i bilagan till meddelandet. Parlamentet konstaterar att Europeiska ombudsmannen nyligen mottagit klagomål som avser just utebliven registrering av klagomål och för närvarande undersöker dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet lägga fram en rapport för parlamentet om fall av utebliven registrering av klagomål, på grundval av det ovannämnda meddelandet.
29. Europaparlamentet konstaterar att den i sagda meddelande angivna tidsfristen på ett år från det att ett klagomål diarieförs och till dess en formell underrättelse skickas eller beslut om att avsluta fallet fattas är alltför lång. Parlamentet beklagar dessutom att tidsfristen inte alltid respekteras, vilket lämnar den klagande i ett tillstånd av oacceptabel osäkerhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att skicka formella under-rättelser, som inte innebär några ”förhandlingar” med medlemsstaterna, kort efter det att klagomålet
29. Europaparlamentet konstaterar att den i sagda meddelande angivna tidsfristen på ett år från det att ett klagomål diarieförs och till dess en formell underrättelse skickas eller beslut om att avsluta fallet fattas är alltför lång. Parlamentet beklagar dessutom att tidsfristen inte alltid respekteras, vilket lämnar den klagande i ett tillstånd av oacceptabel osäkerhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att skicka formella under-rättelser, som inte innebär några ”förhandlingar” med medlemsstaterna, kort efter det att klagomålet