Nuförtiden präglas svensk sjukvård av projektledare, kvalitetssamordnare och ut-vecklingsansvariga – som brukar tala om för andra vad dom ska göra. Ofta har dessa personer en begränsad erfarenhet av praktiskt patientarbete, av de utmaningar och problem som möter den enskilde doktorn. Läkaren reduceras till utförare, ifyllare och ofta syndabock för brister i måluppfyllelser. Då är det uppfriskande att se när någon tar tag i de upplevda problemen och försöker göra något åt dem.
Jag träffade på Patientinfo.se av en slump och fick snabbt stor glädje av sidan. En kort och tydlig text som jag själv kunde redigera och anpassa och underteckna med mitt eget namn gav stadga åt konsultationerna. Den tryckta texten ger ett personligt intryck på ett helt annat sätt än ”1177” och andra websidor som patienterna själva googlat fram om de orkar.
De flesta (många?) av mina patienter är inte så kroppsligt fixerade at de surfar runt efter kroppens ”manualer”, utan går till mej – precis som jag går till bilreparatören när motorn hackar.
Korta koncisa, personliga texter fyller en stor funktion i vardagssjukvården, och när initiativ i syfte att utveckla vården på golvet kommer från ST-läkare och bilder ritas av med.stud. så blir man glad. Kanske var det inte bättre förr, utan det blir bättre senare!?
Robert Svartholm
”Senior advisor”, textgranskare polarull.svartholm@telia.com
De kände sig trygga med informationen som stämde med den de hade fått vid besöket eftersom den var specifikt riktad från mig till dem i samband med deras läkarbesök.
Verktyg som förenklar vår vardag Som läkare i primärvården jobbar vi med kommunikation, och det är viktigt att kommunicera på ett sätt som känns tro-värdigt för patienten. Vi är alla olika och uttrycker oss på olika sätt.
För de flesta passar standardtexter bra när man lämnar ut patientinformation, men några vill sätta sin personliga prä-gel på en text. Därför kan alla användare själva ändra i texterna. Ändringarna syns bara för den användare som har ändrat i texten. Det kan vara detaljer i formule-ringar, rekommendationer om att kon-takta specifika sjukgymnaster, öppetti-der till vårdcentralens lab etc. Varje blad märks med utskriftsdatum och läkarens namn och titel.
Som allmänläkare behöver man hål-la reda på många olika formulär: IPSS, MMSE, PHQ-9, MADRS o.s.v. För att underlätta det dagliga kliniska arbetet finns de formulären och många andra samlade på sidan. Det finns möjlighet för varje användare att själv lägga upp dokument.
Ett grupparbete
Det är många jag vill tacka för deras bi-drag. Av utrymmesskäl kan jag inte göra det här, men mitt tack till er finns med på sajten.
Resan hittills med Patientinfo.se har varit fantastisk och jag ser fram emot att tillsammans med kollegor runt om i
Sve-rige fortsätta utveckla sidan i många år.
Vi är en trevlig och engagerad yrkeskår!
Referenser
1. McGuire LC. Remembering what the doctor said: organization and older adult’s memo-ry for medical information. Exp Aging Res 1996;22:403-28.
2. Wizowski, Harper, Hutchings. Writing health information for patients and families. Hamil-ton Health Sciences. ISBN 978-0-9697435-5-2
Lasse Wilhelmsson Rosenlunds vårdcentral, Stockholm lasse.wilhelmsson@patientinfo.se Jäv: Innehar styrelseuppdrag och ak-tieposter i Paulista AB.
Att använda Patientinfo.se
Sidan kräver registrering. Man ang-er tjänsteställning/titel, specialitet, landsting/region, arbetsplats och te-lefonnummer där man kan nås.
Efter inloggning får man tillgång till ett stort antal diagnosikoner liksom en sökfunktion för diagnoser. På varje diagnossida finns ett varierande antal länkar till andra sidor, t.ex. Internet-medicin och Viss.nu (vårdprogram för Stockholms läns landsting). Egna län-kar, anteckningar och dokument kan läggas till och sparas.
Informationstexten kan ändras och sparas. Namn, titel, arbetsplats och telefonnummer läggs automatiskt till.
Man väljer sedan att skriva ut på skri-vare eller att spara som pdf-fil.
Foto: se.freepik.com
Pollenallergi
Allergi, Hösnuva
Allergier har ökat mycket de senaste årtiondena. Det finns flera olika teorier om varför, men ingen som är tydligt bevisad vetenskapligt.
Det vanligaste är att man är allergisk mot björk- eller gräspollen.
Vilka symtom får man?
Vanliga symtom är klåda i näsan, nysningar, nästäppa och trötthet.
När kommer besvären?
Besvären kan komma på vår och försommar (björkpollen: hassel, al och ek), högsommar (gräspollen, framförallt timotej), eller sensommar (gråbo).
Besvären varierar med hur mycket pollen som finns i luften.
Hur behandlas det?
För de allra flesta räcker det med att behandla med receptfria mediciner. Det finns såväl tabletter, nässpray som ögondroppar.
Om de inte hjälper behöver man träffa läkare. Då kan man få andra mediciner utskrivna.
Ibland kan det även bli aktuellt med vaccination. Vaccinationerna tar dock flera år.
Utskrivet 2014-04-17
Ingrid Eckerman , Specialistläkare Allmänmedicin Tidskriften AllmänMedicin, SFAM
086001556
AllmänMedicin 2 • 2014 49
Att SFAM som organisation skrivit under Tobacco Endgame 2025 räcker inte. Vi måste som individer och enskilda läkare ta ställning och förmedla det. Vi behöver vara många för att få vår riksdag och regering att ändra riktning. Våra röster räknas tungt. Din röst är viktig.
Tobaksbruk i riskbedömningen
Som student lärde jag mig att rökning är en riskfaktor för lung-cancer och hjärtinfarkt. Efter tio år i klinisk verksamhet vet jag att rökning är riskfaktor för betydligt mer än så.
Vid varje möte med en patient blir frågan ”använder du to-bak?” en vattendelare. En patient med oklar bröstsmärta får antingen lugnande besked eller akut remiss för bedömning och arbets-EKG. Vid luftvägsinfektion kan patienten gå hem med
”det är en kraftig förkylning” eller ordineras antibiotika och utredning för KOL. Sannolikheten för att en hudbiopsi ger patologiskt svar ökar, rehabiliteringen vid ett ryggskott tar längre tid. Varje gång patienten svarar ”ja” påverkas min handläggning och jag ser allvarligare på det aktuella symtomet eller tillståndet.
Det här är knappast någon nyhet för oss i klinisk verksamhet.
Att tobaksbolagen inte är välgörenhetsorganisationer eller för-kämpar för folkhälsa är inte heller nyheter. Inför denna artikel har jag satt mig mer in i detta [1].
Det jag fann mest förvånande var inte hur cyniska och för-slagna tobaksbolagen är i sina ansträngningar att förhindra varje försök till lagstiftning, nu när man inte längre kan förneka skadeverkningarna. Det som förvånar mig mest är att vår egen regering hjälper dem.
Tobakskonventionen
År 2005 slog Världshälsoorganisationen (WHO) fast att tobaks-industrins intressen är oförenliga med folkhälsans intressen. Det gjordes i anslutning till den internationella Tobakskonventionen