8.5 Sammanställning och analys
8.5.2 Patientsäkerhetsberättelse
En patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvården skrivs årligen.
Patientsäkerhetsberättelsen syftar till att beskriva hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits under det gångna året.
9 Dokumentationsskyldighet
Socialnämndens verksamheter ska dokumentera arbetet för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Kravet på dokumentation omfattar alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl ledningssystemets grundläggande uppbyggnad som det systematiska förbättringsarbetet. Det innebär att fastställda processer och rutiner ska vara dokumenterade. Det innebär även att arbetet med planera och utföra riskanalyser,
egenkontroller och hantera klagomål, synpunkter och rapporter ska dokumenteras liksom vilka förbättrande åtgärder som framkomna avvikelser har gett upphov till. Det kan dels vara fråga om dokumentation av planeringen av de olika aktiviteterna, dels fråga om
dokumentation av framkomna resultat och hur dessa har hanterats.
Socialnämnden säkerställer genom ledningssystemet att det finns riktlinjer och rutiner för handläggning och dokumentation. Utgångspunkten är att all dokumentation ska ske i beaktande av sekretess och en rättssäker hantering. Beslutade insatser genomförs och ska kunna följas upp och utvärderas kontinuerligt. Därigenom kan verksamhetsförbättring ske.
25
Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr:
Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se
TJÄNSTESKRIVELSE 2016-04-04
Socialförvaltningen Lena Uvhagen 0581-812 12
Lena.uvhagen@lindesberg.se Socialnämnden
Mål och indikatorer för Socialnämnden 2017
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår nämnden besluta
• Att anta förvaltningens förslag till mål och indikatorer för Socialnämnden 2017.
Ärendebeskrivning
Lindesbergs kommuns modell för mål- och resultatstyrning innebär att kommunfullmäktige antar en utvecklingsstrategi som nämnder och den kommunala bolagskoncernen arbetar efter under kommande treårsperiod.
Målen fördelas ut till nämnder och bolag som där bryts ner till nämndmål/bolagsmål av nämnderna/bolagen. Verksamheterna inom nämndens förvaltning bryter sedan vid behov ner nämndens mål till verksamhetsmål. Till verksamhetsmålen kopplas aktiviteter på
verksamhets- och enhetsnivå. Indikatorer kopplade till målen finns på olika nivåer. Indikatorerna syftar till att mäta måluppfyllelsen. Planen är att utvecklingsstrategin för 2017-2019 tillsammans med nämndernas mål fastställs av kommunfullmäktige i juni.
Nämndens viktigaste ansvar i den övergripande planeringsprocessen är att:
• Bedöma och uppskatta kommuninnevånarnas behov av kommunala tjänster och service, d.v.s. volymen på verksamheten.
• Prioritera insatserna och dess kvalitet inom de givna ekonomiska ramarna.
• Arbeta med effektivisering av verksamheten för att vidmakthålla eller höja kvaliteten inom givna ramar.
Målen ska belysa fyra perspektiv av verksamheten
• Produktion: volym och processer
• Kvalitet: kundupplevelse
• Ekonomi: budget och produktivitet
• Personal: kompetens och utveckling Ärendets beredning
Förvaltningens ledningsgrupp har, utifrån den föreslagna
utvecklingsstrategin för 2017-2019, arbetat fram förslag till mål och indikatorer för Socialnämnden för 2017. En utgångspunkt har varit en framtidsanalys där verksamheterna inom förvaltningen analyserat utvecklingen och kommande utmaningar inom respektive
verksamhetsområde.
27
6
2 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet
De föreslagna nämndmålen är väl grundade i såväl den övergripande utvecklingsstrategin som de utmaningar som Socialnämndens
verksamheter står inför och bedöms vara centrala att arbeta med under 2017.
Madde Gustavsson Lena Uvhagen
Förvaltningschef Utvecklingsstrateg
Meddelas för åtgärd:
Förvaltningschef
Utvecklingsstrateger Socialförvaltningen Meddelas för kännedom:
Verksamhetschefer Socialförvaltningen Bilagor:
Inriktningsmål och förslag till nämndmål och indikatorer för Socialnämnden 2017
2016-04-04
1
Inriktningsmål och förslag till nämndmål och indikatorer för Socialnämnden 2017
Läsanvisning:
• Gråmarkerade sektioner är inriktningsmål som antas av kommunfullmäktige.
Sektioner med svart text ska antas av Socialnämnden.
• Mål där indikatorer ej finns angivna riktar sig till andra nämnder än Socialnämnden.
• Målvärden för Socialnämndens indikatorer antas av Socialnämnden hösten 2016.
Socialnämndens mål Indikatorer Enskilda inom socialnämndens
verksamheter upplever bra kommunal service med kvalitet.
− Andel nöjda enskilda (andel som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) inom hemtjänst (%)
− Andel nöjda enskilda (andel som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) inom särskilt boende (%)
Socialnämndens verksamheter har personal med rätt kompetens för sitt arbete.
− Andel socialsekreterare med socionomexamen inom ekonomiskt bistånd (%)
− Andel stödassistenter/skötare inom Funktionsstöd (%)
− Andel personliga assistenter inom Funktionsstöd (%)
− Andel undersköterskor inom Funktionsstöd (%)
− Andel enskilda i särskilt boende och ordinärt boende som beviljats hemtjänst med annat
Hög kvalitet ska vara ledord i den kommunala verksamheten. Det innefattar att verksamheten ska bedrivas effektivt så att medborgarna får bästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad.
Mål 1 Indikatorer Utfall
Andel av de som skickar in en enkel fråga via e-post som får svar inom två arbetsdagar (%)
91 92 94 96
Andel av de som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%)
43 55 65 75
Andel av de som via telefon ställt en enkel fråga som uppfattar att de får ett gott bemötande (%)
98 99 99 100
Kommunens webbinformation till medborgarna (informationsindex, %)
77 80 85 90
NKL (Nöjd-Kund-Lindesberg), (andel i % som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) sammanvägt resultat från kundundersökningar från de största verksamheterna (grundskola, hemtjänst, särskilt boende).
83 85 87 90
29
2
modersmål än svenska som erbjuds kontaktperson som talar modersmålet (%)
− Sjuksköterskor med förskrivningsrätt (antal) Socialnämndens verksamheter
arbetar resursereffektivt för att uppnå kvalitet.
− Antal dygn för utskrivningsklara (antal)
− Antalet konsulentstödda familjehem (antal)
− Andel externa placeringar inom Funktionsstöd (%) Lindesbergs kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för boende i kommunen och inpendlare från andra kommuner. Genom att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens har vi personal som mår bra och gör att vi når en högre måluppfyllelse och därmed levererar service med god kvalitet till medborgarna.
Mål 2 Indikatorer Utfall målet: Samtliga nämnder och Linde Stadshus AB
Andel tillsvidareanställda med
heltidsanställning (%) (egen mätning)
64,5 65 65,5 66 Andel medarbetare med en
tillsvidareanställning (%)
82 84 86 90
Sjukfrånvaro hos medarbetare (%) 5,5 5 5 5 Resultat i medarbetarenkätens fråga om
uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av 5, avser både kommun och koncern)
3,8 4 4,2 4,5
Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av 5, avser både kommun och koncern)
4,0 4,2 4,4 4,5
Socialnämndens mål Indikatorer Socialnämndens verksamheter är
attraktiva arbetsgivare.
− Personalomsättning inom yrkesgruppen sjuksköterskor (%)
− Personalomsättning inom yrkesgruppen socialsekreterare (%)
Lindesbergs kommuns traditioner, historia och kulturutbud gör kommunen unik. Det breda utbudet av kultur- och föreningsverksamhet ökar attraktiviteten och bidrar till en levande kommun och en god och jämlik hälsa.
Mål 3
I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och föreningsliv för alla.
Ansvarig för målet: KS
Genom ett levande näringsliv skapas långsiktig hållbar tillväxt som är avgörande för
kommunens utveckling. Ett prestigelöst förtroende mellan företagare, tjänstemän och politiker är betydelsefullt. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling.
Mål 4
Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag.
Ansvariga för målet: KS, BMB
3
Lindesbergs kommun tar fasta på sin strategiska placering i regionen för att vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Tillgång till bostäder, grönområden och kommunikationer är
viktig. Besöksnäringen är betydelsefull för kommunens attraktivitet och den lokala ekonomin.
Mål 5
Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare.
Ansvariga för målet: KS, Linde Stadshus AB
Delaktighet och inflytande är grundläggande för en god och jämlik hälsa. Att Lindesbergs kommun möjliggör för medborgarna att påverka sin livssituation är viktigt.
Mål 6 Indikatorer Utfall
Nöjd-Inflytande-Index från SCB:s medborgarundersökning (index av 100)
36 (2014)
- 42 -
Antal medborgardialoger (antal ärenden i KS/KF där medborgardialog används. Def i Riktlinjer för
medborgardialog)
- 4 4 4
NIL (Nöjd-Inflytande-Lindesberg), (andel i % som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) sammanvägt resultat från
”kundundersökningar” från de största verksamheterna (grundskola,
hemtjänst, särskilt boende).
67 70 75 80
Socialnämndens mål Indikatorer Den enskilde upplever delaktighet
i socialnämndens verkamheter.
− Antal medborgardialoger (antal)
− Andel enskilda med aktuell genomförandeplan inom Vård och Omsorg (%)
− Andel enskilda med aktuell genomförandeplan inom Funktionsstöd (%)
− Andel enskilda med aktuell genomförandeplan inom Individ och Familj (%)
− Antal genomförda slingor delaktighetsmodellen inom Funktionsstöd (antal)
Lindesbergs kommun ska vara en förebild i arbetet med att ha en hållbar ekologisk utveckling genom att minska sin klimatpåverkan.
Mål 7 Indikatorer Utfall Koldioxidutsläpp för kommunens
tjänsteresor.
439 426 415 400
Energianvändning i kommunens lokaler, inklusive verksamhetsel (kWh/m2)
175 (2014)
170 168 165
Resor med kollektivtrafik (kommunen geografiskt) (antal)
826 t 870 t 885 t 900 t
31
4
Stadshus AB
Socialnämndens mål Indikatorer Lindesbergs kommun har en hållbar
ekologisk utveckling.
Koldioxidutsläpp för hemtjänstens resor (värde)
Livsvillkor och levnadsvanor under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter(barnkonventionen) ska genomsyra kommunens alla verksamheter.
Barnfattigdomsindex, andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll (%)
16,8 (2013)
16 15,5 15 Upplevd trivsel och trygghet i skolan. 88 90 92 95
Socialnämndens mål Indikatorer Barn och unga ges en bra och trygg
start i livet.
− Medelvärde för utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år (antal)
− Andel barnutredningarna där barnets delaktighet är dokumenterad (%)
Behovet av boende för ensamkommande barn ska
tillgodoses i Lindesbergs kommun
− Andel externa HVB-placeringar (%)
− Andel dubbelbeläggningar på kommunens HVB-platser (%)
− Andel över 16 ålder med permanent
uppehållstillstånd som får möjlighet att få plats på stegvis boende (%)
En genomförd utbildning är en grundläggande förutsättning för att vara en aktiv
samhällsmedborgare med egen försörjning och även en avgörande faktor för en god och jämlik hälsa. Det livslånga lärandet sträcker sig i Lindesbergs kommun från förskolorna till vuxenutbildningen och syftar till att rusta alla elever för fortsatta studier, arbete eller entreprenörskap.
Mål 9
Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning.
Ansvariga för målet: BUN, KS
Trygg social utveckling för alla åldrar är en förutsättning för ett väl fungerande och
utvecklande samhälle. Det stärker den sociala hållbarheten i samhället och är en viktig faktor för god och jämlik hälsa. I takt med att befolkningen blir äldre är det allt viktigare att främja en positiv hälsoutveckling för att möjliggöra ett självständigt liv högt upp i åldrarna.
Mål 10 Indikatorer Utfall
2015
2017 2018 2019
Medborgarna ges
Andel med eftergymnasial utbildning (%)
27,3 (2014)
28 29 30
5
Upplevd tillgång till GC-vägar, möjligheter att utöva fritidsintressen, tillgång till parker, grönområden och natur, trygghet att vistas utomhus på kvällar och nätter
(medborgarundersökning) (index av 100)
42 - 50 -
Trygghet i äldreomsorgen (%) 89 91 94 96
Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet
inflyttningsdatum till särskilt boende (antal)
94 80 70 60
Socialnämndens mål Indikatorer Medborgarna ges förutsättningar för
ett hälsosamt liv och tryggt åldrande.
− En öppen verksamhet för personer med psykisk ohälsa och missbruk finns i Lindesbergs kommun (Ja/Nej)
Behovet av boendeformer inom Funktionsstöds verksamhetsområde ska tillgodoses i Lindesbergs kommun
− Väntetid i antal dagar (medelvärde)från
ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till LSS-boende (antal)
Behovet av boendeformer inom Vård och Omsorgs
verksamhetsområde ska tillgodoses i Lindesbergs kommun
− Väntetid i antal dagar (medelvärde) från
ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende (antal)
33
Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr:
Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se
TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-10
Socialförvaltningen Malin Spiik 0581-812 90
malin.spiik@lindesberg.se Socialnämnden
Revidering av riktlinjer
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår nämnden besluta
• Att förlänga nedanstående riktlinjer Ärendebeskrivning
Nämnden har tidigare antagit de tre nedanstående riktlinjerna:
• Avikelsehantering annan avvikelse
• Avvikelsehantering SoL och LSS
• Sexuella ofredande samt hot och våld
Dessa riktlinjer har nu reviderats med endast små justeringar som inte påverkar innehållet i sin helhet.
Ärendets beredning
Utvecklingsstrateg på socialförvaltningen samt handläggare på individ och familj har reviderat riktlinjerna.
Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet
Riktlinjerna har gåtts igenom och är fortfarande aktuella varför en förlängning anses vara relevant.
Madde Gustavsson Malin Spiik
Förvaltningschef Utvecklingsstrateg
Meddelas för åtgärd:
Utvecklingsstrateg Socialförvaltningen För kännedom:
Förvaltningschef
Verksamhetschefer Socialförvaltningen Bilagor:
Riktlinje annan avvikelse
Riktlinje Avvikelsehantering SoL och LSS Riktlinje Sexuella ofredande samt hot och våld
35
7-9
Riskhantering, avvikelsehantering samt Lex Sarah anmälan gällande
SoL och LSS inom Socialförvaltningen
Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
37
7
Fastställt av: Socialnämnden
Datum: 2015-04-01/Reviderad 2016-03-09
För revidering ansvarar: Utvecklingsstrateg Socialförvaltningen
För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Socialförvaltningen Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen
Dokumentet gäller till och med: 2016-03-31, förlängd tom 2019-03-31
1 INLEDNING ... 4 2 RISKHANTERING ... 4 2.1 SÄKERHETSKULTUR ... 4 2.2 RISKANALYS – HÄNDELSEANALYS ... 4 2.3 RISKHANTERING ... 5 2.3.1 Hur? ... 5 2.3.2 Bakomliggande orsaker ... 5 3 RISKMATRIS ... 6 4 AVVIKELSEHANTERING ... 7 4.1 SYFTE ... 7 4.2 MÅL ... 7 4.3 DEFINITION ... 7 5 ANSVAR ... 7 5.1 FÖRESKRIFT ... 7 5.2 SOCIALTJÄNSTEN ... 8 5.3 ANSVARSFÖRDELNING ... 8 6 LEX SARAH ... 8 7 REGELVERK ... 8
39
1 Inledning
Att arbeta förebyggande är viktigt för att undvika fel och brister i vår verksamhet. Genom risk- och händelseanalyser kan vi ständigt förbättra vår verksamhet.
All personal som arbetar inom Socialförvaltningens verksamheter måste arbeta förebyggande samt veta och förstå varför man ska rapportera avvikelser eller misstankar om
missförhållanden.
Man ska som personal känna sig trygg med avvikelsehanteringen och dess syfte.
En avvikelserapport fokuserar i första hand på vad som inträffat och inte på vem som varit inblandad.
Avvikelser ska rapporteras inom olika lagrum, denna riktlinje avser avvikelser inom SoL och LSS.
En avvikelse i detta sammanhang är en händelse som medfört eller kunnat medföra någon typ av obehag eller skada för den enskilde, till exempel bristande omsorg eller brister i
dokumentationen.
Avvikelser uppträder vanligtvis inte slumpvis utan orsak, utan bakom händelserna ligger ofta brister i rutiner eller organisation. Vi måste följa upp och lära oss av avvikelser som inträffar för att förebygga och för att fortsätta upprätthålla en god kvalitet inom socialförvaltningens område.
Genom att arbeta systematiskt med risk- och händelseanalyser samt avvikelsehanteringen förbättras verksamheten och kvaliteten inom socialförvaltningen i Lindesberg.
2 Riskhantering 2.1 Säkerhetskultur
Tecken på en god säkerhetskultur är
• En organisation uppmärksammar att fel inträffar
• Medarbetare kan rapportera avvikelser och risker utan rädsla
• Det finns ett utvecklat samarbete mellan personal, enheter och olika samverkanspartners för att lösa problem
2.2 Riskanalys – händelseanalys
Ett förebyggande säkerhetsarbete kan delas upp i riskanalys och händelseanalys.
Riskanalysen blickar framåt och frågar: vad kan hända? Riskanalysen är viktig för att förebygga innan skada skett.
Händelseanalysen blickar tillbaka och frågar: vad har hänt? Händelseanalysen är viktig i avvikelsehanteringen för att undvika upprepade händelser.
2.3 Riskhantering
I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) fastslås att i verksamhet som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade gäller följande:
Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för att 1. Identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten 2. Åtgärda orsakerna till riskerna
3. Göra särskilda riskbedömningar vid väsentliga förändringar i verksamheten
2.3.1 Hur?
I kontakten med den enskilde ska, om behov föreligger eller uppstår, risker bedömas, åtgärdas, följas upp och dokumenteras.
Exempel på risker är: brist i kommunikation mellan personal, introduktion av nyanställda, sekretess, medicinhantering gällande egenvård - som inte omfattas av den kommunala sjukvården, tolk vid behov, rätten till överklagan, företräde för nämnden.
Enhetschefen ansvarar för att det finns rutiner eller upprättas för detta på enheten om den saknas. All personal har ett ansvar för att förebygga allvarliga händelser.
2.3.2 Bakomliggande orsaker exempelvis
• Processer, rutiner och riktlinjer
• Kommunikation och information
• Utbildning och kompetens
• Teknik, utrustning och apparater
• Säkerhet
41
3 Riskmatris
Riskmatrisen symboliseras av 3 färger och rangordningar. Genom att multiplicera värdet för allvarlighetsgrad med värdet för sannolikhet får man fram riskens storlek.
Grön 1-6
Risker med detta värde ska observeras och följas upp
Gul 8-11
Risker med detta värde ska hanteras inom en 6-månaders period Röd 12-16
Risker med detta värde är kritiska ska åtgärdas direkt
4 Avvikelsehantering
Avvikelsehantering ingår i ledningssystemet enligt Socialstyrelsens författningssamling 2011:9 (SOSFS 2011:9). Socialtjänsten är skyldig att ha rutiner för avvikelserapportering.
4.1 Syfte
Att öka kunskaperna om riskerna och utifrån erfarenheterna av händelser vidta förebyggande åtgärder och minska förutsättningarna för att avvikelsen upprepas.
4.2 Mål
Kvalitetssäkring/utveckling genom att utreda behov av förbättringsåtgärder och vidta åtgärder för att inte samma händelse ska inträffa igen.
4.3 Definition
Med avvikelse menas en händelse som lett till eller hade kunnat leda till missförhållanden.
Med avvikelsehantering avses rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera händelser samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna av en händelse.
En avvikelse kan exempelvis vara
• Felaktig eller vilseledande information till personal, boende eller anhörig
• Brister i arbetsrutiner, i socialtjänstens organisation och i samarbete mellan olika professioner
• Brister i bemötande
• Avsteg från beviljad insats, försenad insats (om tidsangivelsen är dokumenterad i genomförandeplanen) eller helt utebliven insats
• Felaktig, otillräcklig eller vilseledande dokumentation
5 Ansvar 5.1 Föreskrift
I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) fastslås att i den verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen gäller följande: Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att
1. Anmäla till myndigheter i enlighet med gällande författningar
2. Identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt
3. Sammanställa och återföra negativa och positiva erfarenheter från avvikelsehanteringen till verksamhetens personal och berörda
4. Använda erfarenheterna från avvikelsehanteringen i det förebyggande
riskhanteringsarbetet ta tillvara förslag och klagomål från den enskilde, anhöriga och personal
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse finns i 14 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) och för den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade finns i 24 b § LSS att rapportera avvikelser som är av betydelse. Socialtjänsten skall följa upp avvikelsehanteringen och snarast göra en
43
bedömning om det inträffade enbart skall hanteras i det lokala säkerhetsarbetet eller om avvikelsen också skall Lex Sarah rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
5.2 Socialtjänsten
Är skyldig att ha riktlinjer för avvikelserapportering som en del av kvalitetssystemet för socialtjänsten.
5.3 Ansvarsfördelning
All personal är skyldig att snarast rapportera till berörd enhetschef och skriva
avvikelserapport i journalsystemet där det är möjligt annars på blankett. Flödesschema för avvikelser ska följas. Övriga avvikelser rapporteras via särskild blankett, Annan
avvikelserapport.
Personal ansvarar för att omedelbart vidta åtgärder om så krävs för enskilds säkerhet och bedömer om kontakt med enhetschef ska tas. Enhetschef ska göra uppföljning på avvikelser.
Vid avvikelser av allvarlig karaktär ska kontakt tas med verksamhetschef. Anhörig ska informeras om medgivande getts.
Enhetschef ansvarar för att riktlinjerna är väl kända och följs av all personal. Att i samverkan med verksamhetschef utreda, analysera och åtgärda inträffade avvikelser.
Verksamhetschef ansvarar för att analysera, riskbedöma, kommentera, följa upp och vid behov ge åtgärdsförslag på avvikelserna till enheterna. Att utreda, besluta och rapportera till IVO enligt Lex Sarah. Att underrätta den enskilde/anhöriga om att Lex Sarah rapportering görs och svarar också för att överlämna en kopia på IVO:s beslut efter rapportering. Socialnämnden ska informeras om att en rapportering enligt Lex Sarah har gjorts.
6 Lex Sarah
I socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:5 (2013:16) gäller rapporteringsskyldighet enlig Lex Sarah i SoL och LSS. Lex Sarah omfattar alla områden inom Socialförvaltningen.
Syftet med Lex Sarah är att bidra till att den enskilde får insatser av god kvalitet och till att skydda den enskilde från missförhållanden och risker för missförhållanden.
Rapporteringsskyldigheten ska vara ett stöd för de som är verksamma inom området att rapportera utan rädsla för repressalier.
Läs mer om Lex Sarah under Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom Socialförvaltningen på LinNet.
7 Regelverk
SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
SOSFS 2011:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Sarah
Socialtjänstlagen (2001:453)
Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen (1998:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Socialförsäkringsbalken 2010:659
Riktlinje gällande sexuellt ofredande samt hot och våld
Socialnämnden
Strategi Plan/program
›› Riktlinje Regler och instruktioner
45
8
Fastställt av: Socialnämnden Datum: 2014-05-22
För revidering ansvarar: Utvecklingsstrateg FS o VoO För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar:
Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen
Dokumentet gäller till och med: 2016-05-31, förlängd tom 2019-05-31
Innehåll
1. Syfte ... 7 2. Definition ... 7 3. Ansvar ... 7 3.1 Mitt ansvar ... 7 3.2 Medarbetares ansvar ... 7 3.3 Enhetschefs ansvar ... 8 3.4 Verksamhetschefs ansvar ... 8 4. Riskanalys ... 9 4.1 Risksituationer ... 9 5. Förebyggande arbete ... 9
1. Syfte ... 7 2. Definition ... 7 3. Ansvar ... 7 3.1 Mitt ansvar ... 7 3.2 Medarbetares ansvar ... 7 3.3 Enhetschefs ansvar ... 8 3.4 Verksamhetschefs ansvar ... 8 4. Riskanalys ... 9 4.1 Risksituationer ... 9 5. Förebyggande arbete ... 9