KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN

(1)

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN

Socialnämnden kallas till beslutande sammanträde torsdagen den 19 maj 2016 kl. 09.00 i Nya Näset, Lindesbergs kommunhus

Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin ersättare.

OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte doftande sprayer, parfymer eller rakvatten!

Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception.

Susanne Karlsson Jessica Brogren

Ordförande Sekreterare

Ledamöter Ersättare

John Omoomian (S), vice ordf Daniel Andersson (S)

Sven-Erik Larsson (M) Victoria Isufi (S) Virosa Viberg (SD) Bo Stenberg (S) Per Carlström (-)

Susanne Karlsson (C), ordförande Christina Pettersson (C)

Andreas Funk (SD)

Birgitta Lind Axelsson (V)

Joacim Hermansson (S) -

Lillemor Bodman (M) Christer Pihlblad (S) Pamela Hopkins (SD) Lennart Olsson (S) Hlödur Bjarnasson (KD) Tuula Marjeta (C) Mathz Eriksson (C) Dan Lindberg (SD) Annamaria Ericsson (S)

Föredragningslista

Nr. Ärende Anm. Sid

Val av justerare

Förslag: Sven-Erik Larsson Ersättare: John Omoomian Tid och plats för justeringen

Förslag: Måndagen den 30 maj år 2016, kommunkansliet

1. Hörselslinga inom särskilda boenden 3

2. Remiss Habiliteringsersättning – Motion av Joacim Hermansson (S)

7

3. Projekt Grön Arena 11

4. Socialnämndens ledningssystem 13

5. Vård och omsorgsplan samt Funktionsstödsplan -

6. Mål och budget år 2017 ^Omedelb.

justering

27 7. Riktlinje Riskhantering avvikelse samt Lex Sarah

gällande SoL och LSS

35,45

(2)

8. Riktlinje Sexuella ofredande samt hot och våld 35,45

9. Riktlinje Annan avvikelse 35, 55

10. Lex Sarah - sammanställning juli-december 2015 63 11. Hot och våld - sammanställning 2015 ^Tilläggs

handl 65 rev

12. Utbildning - sammanställning 2015 ^Tilläggs

handl

73 rev

13. Information om HVB Vågen -

14. Barnahus – årsberättelse 2015 77

15. Barnahus – verksamhetsplan 2016 89

16. Domar juli-december 2015 95

17. Socialnämndens arbetsutskott i juli år 2016 -

18. Budgetuppföljning ^Tilläggs

handl

-

19. Lönekostnader -

20. Delegationsbeslut -

21. Meddelanden ^Tilläggs

handl -

22. Anmälningsärenden ^Tilläggs

handl

- 23. Kurser och konferenser

24. Serveringstider ^Tilläggs

handl

25 Avgifter gällande trygghetslarm ^Tilläggs

handl

26 Övriga frågor

*** SEKRETESSÄRENDEN (Särskild föredragningslista/bilaga)

(3)

Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr:

Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

TJÄNSTESKRIVELSE

2016-03-29 Dnr

Socialförvaltningen Raija Spjuth 0581-84647

Raija.spjuth@lindesberg.se Socialnämnden

Hörselslingor Särskilda boenden Lindesbergs kommun.

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår nämnden besluta

• Att köpa in åtta portabla hörselslingor till samtliga särskilda boenden samt till Linden och Tallens Träffpunkt, under förutsättning att ekonomiska medel tilldelas.

Ärendebeskrivning

Förbättringsförslag inkommit till Socialförvaltningen angående

installation av hörselslinga på samtliga särskilda boenden i Lindesbergs kommun. En tekniker från Audiologiska kliniken Region Örebro har konsulterats samt räknat på kostnaderna. Problem för samtliga särskilda boende (förutom Solliden) är att dagrummen byggnadsmässigt ligger ovanpå varandra. Detta gör att hörselslingan stör om den används samtidigt på varje våningsplan, man måste titta på samma TV kanal om det inte ska bli störningar. Offerten är uträknad i tre delar samt ett serviceavtal (se bilaga sid. 5 sammanställningar). Alternativ B och C innebär att hörselslinga installeras i större dagrum, samlingsrum. Efter konsultation med Hasan Hadic informeras att den enskilde kan få en portabel hörslinga utprovad. Kontakt tas då med Vårdcentralen, behandlande läkare som skriver remiss till audionom som därefter bedömer ärendet. Portabel hörslinga anpassas i den enskildes bostad och personen själv kan anpassa sling förstärkaren så det passar personens hörsel.

Ärendets beredning

Region Örebro Audiologiska Kliniken Hasan Hadic har konsulterats i frågan.

3

1

(4)

2

Ekonomi

Alternativ A: Att installera hörselslinga i samtliga dagrum på Särskilda boende i Lindesbergs kommun skulle kosta 196 092 kronor.

Alternativ B: Att installera hörselslinga i sju dagrum till en kostnad för 102228 kronor

Alternativ C: Installera hörselslinga i två matsalar (Grönboda samt Ekgården) till en kostnad 118 614 kronor. (se bilaga offert)

Alternativ D: Inköp av 8 stycken portabla hörselslingor till en kostnad av 20.000 kr styck. Summa: 160 000 kr.

Ytterligare tillkommer ett serviceavtal. (se bilaga offert)

Madde Gustavsson Raija Spjuth

Förvaltningschef Handläggare

Bilagor:

Offert Region Örebro Län Audiologiska kliniken.

(5)

5

(6)

(7)

2016-03-24 Dnr

Socialförvaltningen Jessica Öhlund 0581-810 84

Jessica.ohlund@lindesberg.se

Socialnämnden

Svar på motion angående habiliteringsersättning i Lindesbergs kommun

Förslaget till kommunfullmäktige från motionären Joakim Hermansson är att höja

habiliteringsersättningen för personer med daglig verksamhet enligt LSS 9§10 med 37 kr för halvdag och 59 kr för heldag. De personer som inte orkar eller klarar att komma upp till 3

timmar/dag eller mer utbetala 12 kr/timme, samt att gör en översyn av habiliteringsersättningen och inom mandatperiodens slut ligga på topp av Sveriges kommuner när det gäller

habiliteringsersättningen. Lindesbergs kommun är en plats för alla.

En sammanställning har gjorts i slutet av 2015 med anledning av ett inkommet brev om önskan om höjd habiliteringsersättning för personer som arbetar i daglig verksamhet på Kullgatan. Den

habiliteringsersättning som utgår i dag är 10 kr/dag. Förvaltningen kan se att vi av de kommuner i länet som betalar ut habiliteringsersättning ligger lågt, och förstår de enskildas önskan om en höjning. Förvaltningen tycker att det är ett bra initiativ, men i budgeten för 2016 finns inget utrymme för att genomföra en höjning. Funktionsstöd kommer att arbeta med frågan under 2016 och för att se om det går att genomföra en höjning under 2017 och då även titta på möjligheten att ge personer med dagverksamhet enligt SoL samma ersättning, vilket skulle öka jämlikheten mellan de båda grupperna som i dag, för den enskilde, kan verka orättvis då man kan utföra samma arbete där den ena får en ersättning när andra är där utan ersättning. Detta följer Funktionsstöds intention om likhet för den enskilde, där man även tittat över den enskildes kostnad för fritidsresor. En höjning på 10 kr per dag skulle innebära en ökad kostnad med ca 290 tkr för avdelningen, skulle ersättningen även ingå för de personer som har dagverksamhet enligt SoL skulle kostnaden hamna på ca 315 tkr. I dagsläget finns det inte utrymme för denna höjning i befintlig budget och en omfördelning är inte möjlig. Socialnämnden beslutade att säga nej till det önskemål om höjd habiliteringsersättning för personer med daglig verksamhet enligt LSS 9§10 som inkom den 15/9- 15. Därmed anses motionen besvarad.

Förvaltningschef Verksamhetschef

Madde Gustavsson Funktionsstöd

Jessica Öhlund

7

2

(8)

(9)

9

(10)

(11)

11

3

(12)

(13)

TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-23

Socialförvaltningen Lena Uvhagen 0581-812 12

Lena.uvhagen@lindesberg.se Socialnämnden

Revidering av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialnämndens verksamhet

• Att anta ledningssystemet.

Socialnämndens ledningssystem utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, inom Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och

sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om särskilt stöd och service (LSS).

Utgångspunkterna för ledningssystemet är att kvalitetssäkra de tjänster som nämndens verksamheter utför samt att eftersträva förbättringar av verksamheterna. Socialnämnden antog 2014 en ram för

ledningssystemet. Dokumentet styr hur ledningssystemet ska byggas och förvaltas. Detta styrdokument har nu reviderats med små justeringar som inte påverkar innehållet i sin helhet.

En arbetsgrupp bestående av socialförvaltningens utvecklingsstrateger, medicinsk ansvarig sjuksköterska samt handläggare på individ och familj har reviderat styrdokumentet.

Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter måste all verksamhet som bedrivs utifrån ovanstående lagar ha ett ledningssystem. Ramen för

ledningssystem för Socialnämndens verksamheter är efter revidering fortfarande aktuell och bör därför antas av Socialnämnden.

Madde Gustavsson Lena Uvhagen

Förvaltningschef Utvecklingsstrateg

Meddelas för kännedom:

Förvaltningschef

Verksamhetschefer Socialförvaltningen Utvecklingsstrateger Socialförvaltningen

13

4

(14)

2 Bilagor:

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialnämndens verksamhet

(15)

Ledningssystem för systematiskt

kvalitetsarbete

inom Socialnämndens verksamhet

Strategi

›› Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

15

(16)

2 Fastställt av: Socialnämnden

Datum: 2016-04-14

För revidering ansvarar: Socialnämnden

För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Socialnämnden Dokumentet gäller för: Socialnämnden

Dokumentet gäller till och med: 2019-03-31

(17)

3

Innehåll

1 Bakgrund ... 4

1.1 Ledningssystemets uppbyggnad ... 4

1.2 Ledningssystemets omfattning ... 4

1.3 Kvalitetsbegreppet ... 4

2 Definitioner ... 5

3 Syfte ... 6

4 Styrdokument ... 6

4.1 Vision och målarbete ... 6

4.2 Lagar och förordningar ... 6

4.3 Socialnämndens värdegrund ... 6

4.4 Antagande av styrdokument ... 7

5 Organisation och ansvar ... 7

5.1 Socialnämnd ... 7

5.2 Socialchef ... 7

5.3 Verksamhetschef ... 8

5.4 Enhetschef ... 8

5.5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ... 8

5.6 Alla medarbetare ... 8

5.7 Extern utförare ... 9

6 Processer och rutiner ... 9

7 Samverkan ... 9

8 Systematiskt förbättringsarbete ... 9

8.1 Riskanalys ... 9

8.2 Egenkontroll och uppföljning ... 10

8.3 Beröm, förslag, klagomål och synpunkter ... 10

8.4 Avvikelser ... 10

8.4.1 Avvikelsehantering inom HSL ... 10

8.4.2 Avvikelsehantering inom SoL och LSS ... 10

8.4.3 Hantering av annan avvikelse ... 11

8.5 Sammanställning och analys ... 11

8.5.1 Kvalitetsberättelse ... 11

8.5.2 Patientsäkerhetsberättelse ... 11

9 Dokumentationsskyldighet ... 11

17

(18)

4

1 Bakgrund

Socialnämndens uppbyggnad av ledningssystem utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, inom Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om särskilt stöd och service (LSS). Ledningssystemet anpassas efter verksamhetens inriktning och omfattning.

1.1 Ledningssystemets uppbyggnad

Socialnämndens ledningssystem utgår från de områden som beskrivs i SOSFS 2011:9 och verksamhetens processer och rutiner. Utgångspunkterna för ledningssystemet är att kvalitetssäkra de tjänster som nämndens verksamheter utför.

Ledningssystemet bygger på att vi strävar efter ständiga förbättringar, vilket illustreras på bilden nedan.

Bild 1. Förbättringshjulet.

1.2 Ledningssystemets omfattning

Socialnämndens ledningssystem omfattar verksamheterna Individ och Familj, Funktionsstöd, Hälso- och sjukvård samt Vård och Omsorg.

1.3 Kvalitetsbegreppet

Enligt SOSFS 2011:9 definieras kvalitet som att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.

Kvalitet kan uttryckas som förhållandet mellan förväntan och upplevelse. Det ska vara tydligt för medborgare och den enskilde¹ vad de kan förvänta sig av hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Den/de som kommer i kontakt med socialnämndens verksamheter bedömer kvaliteten i förhållande till vad han eller hon har förväntat sig. Den enskilde har rätt att få adekvat stöd och hjälp av god kvalitet.

God kvalitet inom socialnämndens verksamhet innefattar bland annat rättssäkerhet,

bemötande, delaktighet och att insatser ges i enlighet med de mål och övriga bestämmelser som lagarna anger. För att kunna få kunskap om, utveckla kvaliteten i verksamheten och kunna bedöma resultaten krävs metoder för analys, uppföljning och utvärdering samt en systematisk dokumentation av detta arbete. Dokumentation av hur socialnämndens verksamheter arbetar med kvalitetsaspekter medför också ökad insyn och öppenhet för kommunens medborgare, den enskilde och andra.

1 I detta dokument benämns brukare/klient/patient som den enskilde

(19)

5

2 Definitioner

Hälso- och sjukvård Kommunal verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslag (1982:736)

Vårdgivare Vårdgivare är statlig myndighet, landsting och kommun som bedriver sådan hälso- och sjukvård som dessa har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård

Socialtjänst Kommunal verksamhet som regleras genom bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM

Den som bedriver socialtjänst

Vård- och omsorgsnämnden, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver socialtjänst

Verksamhet enligt LSS Kommunal verksamhet som regleras genom bestämmelser i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt personlig assistans som utförs med assistansersättning som regleras i 51 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110).

Den som bedriver verksamhet enligt LSS

1. kommunal nämnd, i fråga om sådan verksamhet enligt

lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade som kommunen eller landstinget har ansvar för, och

2. annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Ledningssystem System för fastställande av principer för ledning av verksamheten Process En process är ett flöde av aktiviteter som upprepas och skapar värde

för mottagaren

Egenkontroll Systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem

Avvikelse SoL/LSS Något som inträffar i verksamheten och som avviker från bestämmelser i lagar och föreskrifter, riktlinjer, processer och rutiner.

Avvikelse HSL Händelse som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. En avvikelse kan ge större eller mindre konsekvenser för den drabbade.

Annan avvikelse Något som avviker i det dagliga arbetet och ger negativa konsekvenser men som ej är direkt kopplat till den enskilde.

Exempelvis tekniska problem, informationsbrister, bristande rutiner i arbetsflöden, brist i administrativa rutiner, brister i

verksamhetssystemet osv.

Avvikelsehantering Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera händelser samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna.

Missförhållande Utförda handlingar samt handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.

Påtaglig risk för missförhållande

Uppenbar och konkret risk för missförhållande.

19

(20)

6

Vårdskada Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården

Allvarlig vårdskada Vårdskada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit

3 Syfte

Syftet med ledningssystemet är att skapa systematik, struktur och samordning i

verksamhetens kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Ledningssystemet säkerställer att socialnämndens verksamheter utvecklar tjänster av god kvalitet, i enlighet med gällande regelverk. Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet fastställs och medarbetarnas delaktighet i kvalitetsarbetet tydliggörs.

4 Styrdokument

Socialnämndens verksamheter styrs av lagar, förordningar och andra nationella föreskrifter samt av kommun-, förvaltnings- och verksamhetsgemensamma styrdokument. Exempel på lokala styrdokument är verksamhets-, handlings- eller projektplaner, riktlinjer, processer och rutiner.

4.1 Vision och målarbete

Lindesbergs kommuns målstyrningsmodell innebär att den vision och de målområden som antagits av Kommunfullmäktige bryts ner till inriktningsmål av Kommunstyrelsen.

Nämnderna bryter ner inriktningsmålen. Verksamheterna inom nämnderna bryter sedan ner nämndernas mål till verksamhetsmål. Till målen kopplas sedan aktiviteter och indikatorer på olika nivåer. Processen kan illustreras med följande modell:

Bild 2. Lindesbergs kommuns målstyrningsmodell.

4.2 Lagar och förordningar

Socialnämndens verksamheter styrs främst av SoL, HSL, LSS, LVU, LVM,

Förvaltningslagen (FL) och Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Dessutom styrs verksamheten av ytterligare lagar och förordningar. En lista över de lagar och förordningar som styr verksamheterna finns i ledningssystemet på intranätet.

4.3 Socialnämndens värdegrund

Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott stöd och en god vård och omsorg. Den ska styra vårt förhållningssätt gentemot enskilda, anhöriga och varandra inom organisationen.

• Socialnämndens verksamhet genomsyras av en humanistisk människosyn.

Vi respekterar alla människors lika värde liksom varje människas unika behov och förutsättningar.

• Vår verksamhet bygger på respekt för alla människors självbestämmanderätt och integritet.

• Vi respekterar alla människors rättighet, skyldighet och förmåga att ta eget ansvar.

Vision Målområden Inriktningsmål Nämndens mål Verksamhetens

mål

(21)

7

• Vår verksamhet bygger på en helhetssyn och ett empatiskt förhållningssätt som ger alla människor möjlighet att känna trygghet, glädje och meningsfullhet samt skapa förutsättningar för en god livskvalitet.

• Vi ska vara öppna för och stimulera till insatser från anhöriga och frivilliga.

4.4 Antagande av styrdokument

Styrdokument antas utifrån vilken verksamhet och i vilken omfattning de ska gälla, enligt följande.

• Riktlinjer som ska gälla för någon av Socialnämndens verksamheter antas alltid av Socialnämnden, oavsett verksamhet och omfattning.

• Styrdokument (planer, processer och rutiner) som ska gälla för hela Socialförvaltningen antas av Socialförvaltningens ledningsgrupp.

• Styrdokument som ska gälla för en eller flera verksamheter inom Socialförvaltningen antas av respektive verksamhets lednings-/chefsgrupp.

• Styrdokument som ska gälla för en enhet inom en verksamhet antas av enhetens chef.

5 Organisation och ansvar

Socialförvaltningen är indelad i tre verksamheter; Funktionsstöd, Individ och Familj och Vård och Omsorg. Socialnämnden fördelar beslutad budgetram inom förvaltningens

verksamhetsområden. Organisationen skall anpassas till de förändringar som uppkommer och vid behov ska medel omfördelas. Genom en tydlig personalpolitik får vi kompetent och engagerad personal som ger en bra service. Socialnämnden ansvarar för att det ska finnas ett ledningssystem i verksamheten, vilka uppgifter som ska ingå samt att ange hur uppgifterna ska fördelas i verksamheten. Nedan beskrivs ansvarsfördelning för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Socialnämndens verksamhet.

5.1 Socialnämnd

Planera, samordna, styra och följa upp:

• Ansvara för att den service som tillhandhålls inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS är av god kvalitet

• Se till att kommunens vision och riktlinjer uppfylls i de olika verksamheterna samt se till att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning, andra styrdokument och övergripande policybeslut

• Utforma planer och övergripande mål för verksamheten

• Se till att verksamheten regelbundet utvärderas

Socialnämnden ansvarar för att det ska finnas ett ledningssystem i verksamheten, vilka uppgifter som ska ingå samt att ange hur uppgifterna ska fördelas i verksamheten.

5.2 Socialchef

Planera, leda, samordna och följa upp för att uppfylla nämndens mål:

• Övergripande planering för verksamheten

• Att samlade resurser tas i anspråk på ett flexibelt och effektivt sätt

• Samverka med olika aktörer, såväl internt som externt

• Fortlöpande följa upp, se över och utveckla verksamheten

Socialchefen har övergripande ansvar för att ledningssystem tas fram och upprätthålls på en sammanhållen förvaltningsnivå.

21

(22)

8

5.3 Verksamhetschef

Planera, leda, samordna och följa upp för att uppfylla verksamhetens mål:

• Upprätta och bryta ner verksamhetsplan utifrån nämndens mål

• Tillse att resurser används optimalt och prioritera mellan verksamheter

• Nyttja och utveckla möjligheter till samarbete med andra verksamhetsområden internt och externt

• Fortlöpande följa upp, se över och utveckla verksamheten

Verksamhetschefen har ansvar för att på verksamhetsnivå leda ett systematiskt kvalitetsarbete inom sitt område.

5.4 Enhetschef

Planera, leda, samordna och följa upp för att uppfylla enhetens mål:

• Förtydliga nämndens mål som berör enhetens verksamhet

• Ansvara för att enhetens samlade resurser tas i anspråk på ett flexibelt och effektivt sätt

• Nyttja och utveckla möjligheter till samarbete med andra aktörer internt och externt

• Följa upp och utveckla verksamheten på enheten

Enhetschef ansvarar för att systematiskt kvalitetsarbete bedrivs på sin enhet samt göra det möjligt för all personal att delta i kvalitetsarbetet.

5.5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)

MAS har medicinskt ledningsansvar genom att:

• Utöva tillsyn över hälso- och sjukvården

• Att det finns behövliga riktlinjer och rutiner för verksamheten enligt författningsbestämmelser

• Samverka med andra aktörer internt och externt

• Uppföljning och sammanställning av patientsäkerhetsarbete MAS ansvarar för systematiskt kvalitetsarbete inom sitt område.

5.6 Alla medarbetare

Vara delaktiga i kvalitetsarbetet:

• Vara delaktiga i arbetet för att uppnå nämndens mål

• Samarbeta och samverka på alla nivåer och bidra till ökad kvalitet

• Arbeta efter Socialnämndens värdegrund

• Informera sig om och följa gällande lagar och förordningar, riktlinjer, processer och rutiner

Medarbetare som fullgör uppgifter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Personal inom hälso- och

sjukvården ska bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls.

(23)

9

5.7 Extern utförare

Ansvarar för att upprätta ett eget ledningssystem:

• Möjlighet till kontroll av uppställda krav och villkor ska finnas

• Uppföljning sker enligt överenskommelse

• Samverkan sker kontinuerligt mellan extern utförare och socialnämndens verksamhet Externa utförare är ansvariga för att upprätta ett eget kvalitetsledningssystem enligt det som föreskrivs i SOSFS 2011:9.

6 Processer och rutiner

Inom ramen för ledningssystemet identifieras, beskrivs och fastställs de processer i

verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet, vilka aktiviteter som ingår och deras inbördes ordning. För dessa utarbetas och fastställs vidare de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna beskriver dels ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras och dels anges hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten.

Processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som görs i

verksamheten identifieras. Genom rutiner fastställs hur samverkan ska bedrivas både inom den egna verksamheten och med externa aktörer.

7 Samverkan

För att säkerställa insatser av god kvalitet har alla ett ansvar för samverkan. Nödvändig samverkan och samarbete ska ske inom och mellan olika yrkesgrupper, olika funktioner och enheter, olika verksamheter och vårdgivare. För att nå den enskildes individuella mål ska samverkan och samarbete ske med såväl professionella som andra aktörer som finns i den enskildes nätverk.

8 Systematiskt förbättringsarbete

För att få förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete krävs planering, analys och återkoppling. I ledningssystemet finns förvaltningsövergripande rutiner för att säkerställa och förbättra verksamhetens kvalitet. I detta ingår att verksamheterna systematiskt arbetar med riskanalys, egenkontroll, klagomål och synpunkter, avvikelsehantering samt rapport enligt Lex Sarah och Lex Maria.

Där riskanalys, egenkontroll, avvikelse eller rapport påvisar att verksamheten inte uppnår kvalitet vidtas förbättrande åtgärder. Processer och rutiner förbättras och säkras för att säkerställa verksamhetens kvalitet.

8.1 Riskanalys

Att analysera risker i verksamheten syftar till att vidta förebyggande åtgärder innan något har inträffat. Syftet med en riskanalys är vidare att identifiera och värdera risker, identifiera de bakomliggande orsakerna och föreslå åtgärder som minskar riskerna eller dess konsekvenser.

Riskanalys ska göras när risker uppmärksammas eller i samband med förändringar.

23

(24)

10

8.2 Egenkontroll och uppföljning

På förvaltningsövergripande nivå sker internkontroll. Alla verksamheter ska göra egenkontroller på processer som utförs, t.ex. kontroll av att enheten följer de lagar, förordningar, riktlinjer och rutiner som finns för verksamheter. Omfattningen av

egenkontrollen avgörs av processens betydelse. Uppföljning ska ske bland annat via tillsyn i verksamheten.

8.3 Beröm, förslag, klagomål och synpunkter

Den som bedriver hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS ska ta emot och vid behov utreda beröm, förslag, klagomål och synpunkter som inkommer på verksamhetens kvalitet. Att få beröm, förslag, klagomål och synpunkter från de personer vi möter ger möjlighet till förbättring. Dessa kan inkomma från:

• Vård- och omsorgstagare och deras anhöriga • Personal

• Vårdgivare • De som bedriver socialtjänst

• De som bedriver verksamhet enligt LSS • Myndigheter

• Föreningar, andra organisationer och intressenter

8.4 Avvikelser

Nämnden har att hantera avvikelser inom flera verksamhetsområden och som berör enskilda eller händelser i verksamheten. Alla avvikelser ger en möjlighet till förbättring, förändring och lärande för verksamheten som i sin tur leder till ökad kvalitet för den enskilde.

Identifierad avvikelse ska åtgärdas. Processer och rutiner ska ses över så att avvikelsen inte inträffar igen.

8.4.1 Avvikelsehantering inom HSL

Alla avvikelser inom kommunens hälso- och sjukvård ska rapporteras via förvaltningens verksamhetssystem. Akuta åtgärder vidtas vid behov. Vid behov görs också en riskanalys och åtgärdsförslag lämnas till verksamheten för att åtgärda avvikelsen och förhindra att den upprepas. Kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska gör bedömning om anmälan enligt Lex Maria ska göras. Lex Maria reglerar risk för eller vårdskador inom HSL.

Alla, även vikarier, studenter etc, som arbetar i verksamheten har en skyldighet att rapportera avvikelser, vårdskada eller risk för vårdskada som berör eller kunnat beröra den enskilde.

8.4.2 Avvikelsehantering inom SoL och LSS

Avvikelser inom SoL och LSS ska rapporteras via förvaltningens verksamhetssystem. Akuta åtgärder vidtas vid behov. Vid behov görs också en riskanalys och åtgärdsförslag lämnas till verksamheten för att åtgärda avvikelsen och förhindra att den upprepas. En avvikelse kan av ansvarig chef bedömas som ett missförhållande. Missförhållanden eller risk för

missförhållanden som berör eller kunnat beröra enskild person ska rapporteras enligt Lex Sarah. Lex Sarah reglerar risk för eller missförhållanden inom SoL och LSS. Syftet med Lex Sarah är att på ett systematiskt sätt vidta åtgärder och identifiera orsaker till missförhållanden eller risk för missförhållande för att de inte ska inträffa igen. Allvarliga missförhållanden anmäls till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Alla, även vikarier, praktikanter etc, som arbetar i verksamheten har en skyldighet att

rapportera avvikelser, missförhållanden eller risk för missförhållanden som berör eller kunnat beröra enskild person.

(25)

11 8.4.3 Hantering av annan avvikelse

Annan avvikelse rapporteras via intranätet. Akuta åtgärder vidtas vid behov. Vid behov görs också en riskanalys och åtgärdsförslag lämnas till verksamheten för att åtgärda avvikelsen och förhindra att den upprepas.

8.5 Sammanställning och analys

Underlag i form av riskanalyser, egenkontroller, avvikelser, synpunkter och klagomål sammanställs och analyseras på flera nivåer. Utifrån detta bedrivs förbättringsarbete.

Uppföljning och utvärdering av förändringar och förbättringar sker kontinuerligt i det före- byggande kvalitetsarbetet, vilket dokumenteras av verksamheten.

8.5.1 Kvalitetsberättelse

I Socialnämndens verksamhetsberättelse ingår en förvaltningsgemensam kvalitetsberättelse.

Syftet med kvalitetsberättelsen är att beskriva hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår.

8.5.2 Patientsäkerhetsberättelse

En patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvården skrivs årligen.

Patientsäkerhetsberättelsen syftar till att beskriva hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits under det gångna året.

9 Dokumentationsskyldighet

Socialnämndens verksamheter ska dokumentera arbetet för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Kravet på dokumentation omfattar alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl ledningssystemets grundläggande uppbyggnad som det systematiska förbättringsarbetet. Det innebär att fastställda processer och rutiner ska vara dokumenterade. Det innebär även att arbetet med planera och utföra riskanalyser,

egenkontroller och hantera klagomål, synpunkter och rapporter ska dokumenteras liksom vilka förbättrande åtgärder som framkomna avvikelser har gett upphov till. Det kan dels vara fråga om dokumentation av planeringen av de olika aktiviteterna, dels fråga om

dokumentation av framkomna resultat och hur dessa har hanterats.

Socialnämnden säkerställer genom ledningssystemet att det finns riktlinjer och rutiner för handläggning och dokumentation. Utgångspunkten är att all dokumentation ska ske i beaktande av sekretess och en rättssäker hantering. Beslutade insatser genomförs och ska kunna följas upp och utvärderas kontinuerligt. Därigenom kan verksamhetsförbättring ske.

25

(26)

(27)

Socialförvaltningen Lena Uvhagen 0581-812 12

Lena.uvhagen@lindesberg.se Socialnämnden

Mål och indikatorer för Socialnämnden 2017

• Att anta förvaltningens förslag till mål och indikatorer för Socialnämnden 2017.

Lindesbergs kommuns modell för mål- och resultatstyrning innebär att kommunfullmäktige antar en utvecklingsstrategi som nämnder och den kommunala bolagskoncernen arbetar efter under kommande treårsperiod.

Målen fördelas ut till nämnder och bolag som där bryts ner till nämndmål/bolagsmål av nämnderna/bolagen. Verksamheterna inom nämndens förvaltning bryter sedan vid behov ner nämndens mål till verksamhetsmål. Till verksamhetsmålen kopplas aktiviteter på

verksamhets- och enhetsnivå. Indikatorer kopplade till målen finns på olika nivåer. Indikatorerna syftar till att mäta måluppfyllelsen. Planen är att utvecklingsstrategin för 2017-2019 tillsammans med nämndernas mål fastställs av kommunfullmäktige i juni.

Nämndens viktigaste ansvar i den övergripande planeringsprocessen är att:

• Bedöma och uppskatta kommuninnevånarnas behov av kommunala tjänster och service, d.v.s. volymen på verksamheten.

• Prioritera insatserna och dess kvalitet inom de givna ekonomiska ramarna.

• Arbeta med effektivisering av verksamheten för att vidmakthålla eller höja kvaliteten inom givna ramar.

Målen ska belysa fyra perspektiv av verksamheten

• Produktion: volym och processer

• Kvalitet: kundupplevelse

• Ekonomi: budget och produktivitet

• Personal: kompetens och utveckling Ärendets beredning

Förvaltningens ledningsgrupp har, utifrån den föreslagna

utvecklingsstrategin för 2017-2019, arbetat fram förslag till mål och indikatorer för Socialnämnden för 2017. En utgångspunkt har varit en framtidsanalys där verksamheterna inom förvaltningen analyserat utvecklingen och kommande utmaningar inom respektive

verksamhetsområde.

27

6

(28)

2 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet

De föreslagna nämndmålen är väl grundade i såväl den övergripande utvecklingsstrategin som de utmaningar som Socialnämndens

verksamheter står inför och bedöms vara centrala att arbeta med under 2017.

Madde Gustavsson Lena Uvhagen

Meddelas för åtgärd:

Förvaltningschef

Utvecklingsstrateger Socialförvaltningen Meddelas för kännedom:

Verksamhetschefer Socialförvaltningen Bilagor:

Inriktningsmål och förslag till nämndmål och indikatorer för Socialnämnden 2017

(29)

2016-04-04

1

Inriktningsmål och förslag till nämndmål och indikatorer för Socialnämnden 2017

Läsanvisning:

• Gråmarkerade sektioner är inriktningsmål som antas av kommunfullmäktige.

Sektioner med svart text ska antas av Socialnämnden.

• Mål där indikatorer ej finns angivna riktar sig till andra nämnder än Socialnämnden.

• Målvärden för Socialnämndens indikatorer antas av Socialnämnden hösten 2016.

Socialnämndens mål Indikatorer Enskilda inom socialnämndens

verksamheter upplever bra kommunal service med kvalitet.

− Andel nöjda enskilda (andel som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) inom hemtjänst (%)

− Andel nöjda enskilda (andel som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) inom särskilt boende (%)

Socialnämndens verksamheter har personal med rätt kompetens för sitt arbete.

− Andel socialsekreterare med socionomexamen inom ekonomiskt bistånd (%)

− Andel stödassistenter/skötare inom Funktionsstöd (%)

− Andel personliga assistenter inom Funktionsstöd (%)

− Andel undersköterskor inom Funktionsstöd (%)

− Andel enskilda i särskilt boende och ordinärt boende som beviljats hemtjänst med annat

Hög kvalitet ska vara ledord i den kommunala verksamheten. Det innefattar att verksamheten ska bedrivas effektivt så att medborgarna får bästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad.

Mål 1 Indikatorer Utfall

2015

2017 2018 2019

Medborgarna upplever bra kommunal service med kvalitet.

Ansvariga för målet:

Samtliga nämnder och Linde

Stadshus AB

Andel av de som skickar in en enkel fråga via e-post som får svar inom två arbetsdagar (%)

91 92 94 96

Andel av de som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%)

43 55 65 75

Andel av de som via telefon ställt en enkel fråga som uppfattar att de får ett gott bemötande (%)

98 99 99 100

Kommunens webbinformation till medborgarna (informationsindex, %)

77 80 85 90

NKL (Nöjd-Kund-Lindesberg), (andel i % som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) sammanvägt resultat från kundundersökningar från de största verksamheterna (grundskola, hemtjänst, särskilt boende).

83 85 87 90

29

(30)

2

modersmål än svenska som erbjuds kontaktperson som talar modersmålet (%)

− Sjuksköterskor med förskrivningsrätt (antal) Socialnämndens verksamheter

arbetar resursereffektivt för att uppnå kvalitet.

− Antal dygn för utskrivningsklara (antal)

− Antalet konsulentstödda familjehem (antal)

− Andel externa placeringar inom Funktionsstöd (%) Lindesbergs kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för boende i kommunen och inpendlare från andra kommuner. Genom att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens har vi personal som mår bra och gör att vi når en högre måluppfyllelse och därmed levererar service med god kvalitet till medborgarna.

2015

2017 2018 2019

Lindesbergs kommun är en attraktiv arbetsgivare.

Ansvariga för målet: Samtliga nämnder och Linde Stadshus AB

Andel tillsvidareanställda med

heltidsanställning (%) (egen mätning)

64,5 65 65,5 66 Andel medarbetare med en

tillsvidareanställning (%)

82 84 86 90

Sjukfrånvaro hos medarbetare (%) 5,5 5 5 5 Resultat i medarbetarenkätens fråga om

uppföljning och utvärdering av enhetens mål (poäng av 5, avser både kommun och koncern)

3,8 4 4,2 4,5

Resultat i medarbetarenkätens fråga om att se fram emot att gå till arbetet (poäng av 5, avser både kommun och koncern)

4,0 4,2 4,4 4,5

Socialnämndens mål Indikatorer Socialnämndens verksamheter är

attraktiva arbetsgivare.

− Personalomsättning inom yrkesgruppen sjuksköterskor (%)

− Personalomsättning inom yrkesgruppen socialsekreterare (%)

Lindesbergs kommuns traditioner, historia och kulturutbud gör kommunen unik. Det breda utbudet av kultur- och föreningsverksamhet ökar attraktiviteten och bidrar till en levande kommun och en god och jämlik hälsa.

Mål 3

I Lindesbergs kommun finns ett kultur- och föreningsliv för alla.

Ansvarig för målet: KS

Genom ett levande näringsliv skapas långsiktig hållbar tillväxt som är avgörande för

kommunens utveckling. Ett prestigelöst förtroende mellan företagare, tjänstemän och politiker är betydelsefullt. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling.

Mål 4

Lindesbergs kommun är attraktiv för nya och befintliga företag.

Ansvariga för målet: KS, BMB

(31)

3

Lindesbergs kommun tar fasta på sin strategiska placering i regionen för att vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Tillgång till bostäder, grönområden och kommunikationer är

viktig. Besöksnäringen är betydelsefull för kommunens attraktivitet och den lokala ekonomin.

Mål 5

Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare.

Ansvariga för målet: KS, Linde Stadshus AB

Delaktighet och inflytande är grundläggande för en god och jämlik hälsa. Att Lindesbergs kommun möjliggör för medborgarna att påverka sin livssituation är viktigt.

2015

2017 2018 2019

Medborgarna upplever att de är delaktiga i kommunens verksamheter.

Ansvariga för målet: Samtliga nämnder, Linde Stadshus AB

Nöjd-Inflytande-Index från SCB:s medborgarundersökning (index av 100)

36 (2014)

- 42 -

Antal medborgardialoger (antal ärenden i KS/KF där medborgardialog används. Def i Riktlinjer för

medborgardialog)

- 4 4 4

NIL (Nöjd-Inflytande-Lindesberg), (andel i % som svarat något av de två högsta alternativen av en femgradig skala) sammanvägt resultat från

”kundundersökningar” från de största verksamheterna (grundskola,

hemtjänst, särskilt boende).

67 70 75 80

Socialnämndens mål Indikatorer Den enskilde upplever delaktighet

i socialnämndens verkamheter.

− Antal medborgardialoger (antal)

− Andel enskilda med aktuell genomförandeplan inom Vård och Omsorg (%)

− Andel enskilda med aktuell genomförandeplan inom Funktionsstöd (%)

− Andel enskilda med aktuell genomförandeplan inom Individ och Familj (%)

− Antal genomförda slingor delaktighetsmodellen inom Funktionsstöd (antal)

Lindesbergs kommun ska vara en förebild i arbetet med att ha en hållbar ekologisk utveckling genom att minska sin klimatpåverkan.

2015

2017 2018 2019

Lindesbergs kommun har en hållbar ekologisk utveckling.

Ansvariga för målet: Samtliga nämnder, Linde

Andel ekologiska livsmedel (%) 30 32 34 35 Koldioxidutsläpp för kommunens

tjänsteresor.

439 426 415 400

Energianvändning i kommunens lokaler, inklusive verksamhetsel (kWh/m2)

175 (2014)

170 168 165

Resor med kollektivtrafik (kommunen geografiskt) (antal)

826 t 870 t 885 t 900 t

31

(32)

4

Stadshus AB

Socialnämndens mål Indikatorer Lindesbergs kommun har en hållbar

ekologisk utveckling.

Koldioxidutsläpp för hemtjänstens resor (värde)

Livsvillkor och levnadsvanor under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter(barnkonventionen) ska genomsyra kommunens alla verksamheter.

2015

2017 2018 2019

Barn och unga ges en bra och trygg start i livet.

Ansvariga för målet: SN, BUN

Barnfattigdomsindex, andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll (%)

16,8 (2013)

16 15,5 15 Upplevd trivsel och trygghet i skolan. 88 90 92 95

Socialnämndens mål Indikatorer Barn och unga ges en bra och trygg

start i livet.

− Medelvärde för utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år (antal)

− Andel barnutredningarna där barnets delaktighet är dokumenterad (%)

Behovet av boende för ensamkommande barn ska

tillgodoses i Lindesbergs kommun

− Andel externa HVB-placeringar (%)

− Andel dubbelbeläggningar på kommunens HVB- platser (%)

− Andel över 16 ålder med permanent

uppehållstillstånd som får möjlighet att få plats på stegvis boende (%)

En genomförd utbildning är en grundläggande förutsättning för att vara en aktiv

samhällsmedborgare med egen försörjning och även en avgörande faktor för en god och jämlik hälsa. Det livslånga lärandet sträcker sig i Lindesbergs kommun från förskolorna till vuxenutbildningen och syftar till att rusta alla elever för fortsatta studier, arbete eller entreprenörskap.

Mål 9

Medborgarna har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning.

Ansvariga för målet: BUN, KS

Trygg social utveckling för alla åldrar är en förutsättning för ett väl fungerande och

utvecklande samhälle. Det stärker den sociala hållbarheten i samhället och är en viktig faktor för god och jämlik hälsa. I takt med att befolkningen blir äldre är det allt viktigare att främja en positiv hälsoutveckling för att möjliggöra ett självständigt liv högt upp i åldrarna.

2015

2017 2018 2019

Medborgarna ges

Andel med eftergymnasial utbildning (%)

27,3 (2014)

28 29 30

(33)

5

förutsättningar för ett

hälsosamt liv och tryggt åldrande.

Ansvariga för målet: BMB, SN, KS

Upplevd tillgång till GC-vägar, möjligheter att utöva fritidsintressen, tillgång till parker, grönområden och natur, trygghet att vistas utomhus på kvällar och nätter

(medborgarundersökning) (index av 100)

42 - 50 -

Trygghet i äldreomsorgen (%) 89 91 94 96

Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet

inflyttningsdatum till särskilt boende (antal)

94 80 70 60

Socialnämndens mål Indikatorer Medborgarna ges förutsättningar för

ett hälsosamt liv och tryggt åldrande.

− En öppen verksamhet för personer med psykisk ohälsa och missbruk finns i Lindesbergs kommun (Ja/Nej)

Behovet av boendeformer inom Funktionsstöds verksamhetsområde ska tillgodoses i Lindesbergs kommun

− Väntetid i antal dagar (medelvärde)från

ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till LSS-boende (antal)

Behovet av boendeformer inom Vård och Omsorgs

verksamhetsområde ska tillgodoses i Lindesbergs kommun

− Väntetid i antal dagar (medelvärde) från

ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende (antal)

33

(34)

(35)

Socialförvaltningen Malin Spiik 0581-812 90

malin.spiik@lindesberg.se Socialnämnden

Revidering av riktlinjer

• Att förlänga nedanstående riktlinjer Ärendebeskrivning

Nämnden har tidigare antagit de tre nedanstående riktlinjerna:

• Avikelsehantering annan avvikelse

• Avvikelsehantering SoL och LSS

• Sexuella ofredande samt hot och våld

Dessa riktlinjer har nu reviderats med endast små justeringar som inte påverkar innehållet i sin helhet.

Utvecklingsstrateg på socialförvaltningen samt handläggare på individ och familj har reviderat riktlinjerna.

Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet

Riktlinjerna har gåtts igenom och är fortfarande aktuella varför en förlängning anses vara relevant.

Madde Gustavsson Malin Spiik

Meddelas för åtgärd:

Utvecklingsstrateg Socialförvaltningen För kännedom:

Förvaltningschef

Verksamhetschefer Socialförvaltningen Bilagor:

Riktlinje annan avvikelse

Riktlinje Avvikelsehantering SoL och LSS Riktlinje Sexuella ofredande samt hot och våld

35

7-9

(36)

(37)

Riskhantering, avvikelsehantering samt Lex Sarah anmälan gällande

SoL och LSS inom Socialförvaltningen

Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

37

7

(38)

Fastställt av: Socialnämnden

Datum: 2015-04-01/Reviderad 2016-03-09

För revidering ansvarar: Utvecklingsstrateg Socialförvaltningen

För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Socialförvaltningen Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen

Dokumentet gäller till och med: 2016-03-31, förlängd tom 2019-03-31

(39)

1 INLEDNING ... 4 2 RISKHANTERING ... 4 2.1 SÄKERHETSKULTUR ... 4 2.2 RISKANALYS – HÄNDELSEANALYS ... 4 2.3 RISKHANTERING ... 5 2.3.1 Hur? ... 5 2.3.2 Bakomliggande orsaker ... 5 3 RISKMATRIS ... 6 4 AVVIKELSEHANTERING ... 7 4.1 SYFTE ... 7 4.2 MÅL ... 7 4.3 DEFINITION ... 7 5 ANSVAR ... 7 5.1 FÖRESKRIFT ... 7 5.2 SOCIALTJÄNSTEN ... 8 5.3 ANSVARSFÖRDELNING ... 8 6 LEX SARAH ... 8 7 REGELVERK ... 8

39

(40)

1 Inledning

Att arbeta förebyggande är viktigt för att undvika fel och brister i vår verksamhet. Genom risk- och händelseanalyser kan vi ständigt förbättra vår verksamhet.

All personal som arbetar inom Socialförvaltningens verksamheter måste arbeta förebyggande samt veta och förstå varför man ska rapportera avvikelser eller misstankar om

missförhållanden.

Man ska som personal känna sig trygg med avvikelsehanteringen och dess syfte.

En avvikelserapport fokuserar i första hand på vad som inträffat och inte på vem som varit inblandad.

Avvikelser ska rapporteras inom olika lagrum, denna riktlinje avser avvikelser inom SoL och LSS.

En avvikelse i detta sammanhang är en händelse som medfört eller kunnat medföra någon typ av obehag eller skada för den enskilde, till exempel bristande omsorg eller brister i

dokumentationen.

Avvikelser uppträder vanligtvis inte slumpvis utan orsak, utan bakom händelserna ligger ofta brister i rutiner eller organisation. Vi måste följa upp och lära oss av avvikelser som inträffar för att förebygga och för att fortsätta upprätthålla en god kvalitet inom socialförvaltningens område.

Genom att arbeta systematiskt med risk- och händelseanalyser samt avvikelsehanteringen förbättras verksamheten och kvaliteten inom socialförvaltningen i Lindesberg.

2 Riskhantering 2.1 Säkerhetskultur

Tecken på en god säkerhetskultur är

• En organisation uppmärksammar att fel inträffar

• Medarbetare kan rapportera avvikelser och risker utan rädsla

• Det finns ett utvecklat samarbete mellan personal, enheter och olika samverkanspartners för att lösa problem

2.2 Riskanalys – händelseanalys

Ett förebyggande säkerhetsarbete kan delas upp i riskanalys och händelseanalys.

Riskanalysen blickar framåt och frågar: vad kan hända? Riskanalysen är viktig för att förebygga innan skada skett.

Händelseanalysen blickar tillbaka och frågar: vad har hänt? Händelseanalysen är viktig i avvikelsehanteringen för att undvika upprepade händelser.

(41)

2.3 Riskhantering

I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) fastslås att i verksamhet som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade gäller följande:

Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner för att 1. Identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten 2. Åtgärda orsakerna till riskerna

3. Göra särskilda riskbedömningar vid väsentliga förändringar i verksamheten

2.3.1 Hur?

I kontakten med den enskilde ska, om behov föreligger eller uppstår, risker bedömas, åtgärdas, följas upp och dokumenteras.

Exempel på risker är: brist i kommunikation mellan personal, introduktion av nyanställda, sekretess, medicinhantering gällande egenvård - som inte omfattas av den kommunala sjukvården, tolk vid behov, rätten till överklagan, företräde för nämnden.

Enhetschefen ansvarar för att det finns rutiner eller upprättas för detta på enheten om den saknas. All personal har ett ansvar för att förebygga allvarliga händelser.

2.3.2 Bakomliggande orsaker exempelvis

• Processer, rutiner och riktlinjer

• Kommunikation och information

• Utbildning och kompetens

• Teknik, utrustning och apparater

• Säkerhet

41

(42)

3 Riskmatris

Riskmatrisen symboliseras av 3 färger och rangordningar. Genom att multiplicera värdet för allvarlighetsgrad med värdet för sannolikhet får man fram riskens storlek.

Grön 1-6

Risker med detta värde ska observeras och följas upp

Gul 8-11

Risker med detta värde ska hanteras inom en 6-månaders period Röd 12-16

Risker med detta värde är kritiska ska åtgärdas direkt

(43)

4 Avvikelsehantering

Avvikelsehantering ingår i ledningssystemet enligt Socialstyrelsens författningssamling 2011:9 (SOSFS 2011:9). Socialtjänsten är skyldig att ha rutiner för avvikelserapportering.

4.1 Syfte

Att öka kunskaperna om riskerna och utifrån erfarenheterna av händelser vidta förebyggande åtgärder och minska förutsättningarna för att avvikelsen upprepas.

4.2 Mål

Kvalitetssäkring/utveckling genom att utreda behov av förbättringsåtgärder och vidta åtgärder för att inte samma händelse ska inträffa igen.

4.3 Definition

Med avvikelse menas en händelse som lett till eller hade kunnat leda till missförhållanden.

Med avvikelsehantering avses rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera händelser samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna av en händelse.

En avvikelse kan exempelvis vara

• Felaktig eller vilseledande information till personal, boende eller anhörig

• Brister i arbetsrutiner, i socialtjänstens organisation och i samarbete mellan olika professioner

• Brister i bemötande

• Avsteg från beviljad insats, försenad insats (om tidsangivelsen är dokumenterad i genomförandeplanen) eller helt utebliven insats

• Felaktig, otillräcklig eller vilseledande dokumentation

5 Ansvar 5.1 Föreskrift

I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) fastslås att i den verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen gäller följande: Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att

1. Anmäla till myndigheter i enlighet med gällande författningar

2. Identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt

3. Sammanställa och återföra negativa och positiva erfarenheter från avvikelsehanteringen till verksamhetens personal och berörda

4. Använda erfarenheterna från avvikelsehanteringen i det förebyggande

riskhanteringsarbetet ta tillvara förslag och klagomål från den enskilde, anhöriga och personal

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse finns i 14 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) och för den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade finns i 24 b § LSS att rapportera avvikelser som är av betydelse. Socialtjänsten skall följa upp avvikelsehanteringen och snarast göra en

43

(44)

bedömning om det inträffade enbart skall hanteras i det lokala säkerhetsarbetet eller om avvikelsen också skall Lex Sarah rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

5.2 Socialtjänsten

Är skyldig att ha riktlinjer för avvikelserapportering som en del av kvalitetssystemet för socialtjänsten.

5.3 Ansvarsfördelning

All personal är skyldig att snarast rapportera till berörd enhetschef och skriva

avvikelserapport i journalsystemet där det är möjligt annars på blankett. Flödesschema för avvikelser ska följas. Övriga avvikelser rapporteras via särskild blankett, Annan

avvikelserapport.

Personal ansvarar för att omedelbart vidta åtgärder om så krävs för enskilds säkerhet och bedömer om kontakt med enhetschef ska tas. Enhetschef ska göra uppföljning på avvikelser.

Vid avvikelser av allvarlig karaktär ska kontakt tas med verksamhetschef. Anhörig ska informeras om medgivande getts.

Enhetschef ansvarar för att riktlinjerna är väl kända och följs av all personal. Att i samverkan med verksamhetschef utreda, analysera och åtgärda inträffade avvikelser.

Verksamhetschef ansvarar för att analysera, riskbedöma, kommentera, följa upp och vid behov ge åtgärdsförslag på avvikelserna till enheterna. Att utreda, besluta och rapportera till IVO enligt Lex Sarah. Att underrätta den enskilde/anhöriga om att Lex Sarah rapportering görs och svarar också för att överlämna en kopia på IVO:s beslut efter rapportering. Socialnämnden ska informeras om att en rapportering enligt Lex Sarah har gjorts.

6 Lex Sarah

I socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:5 (2013:16) gäller rapporteringsskyldighet enlig Lex Sarah i SoL och LSS. Lex Sarah omfattar alla områden inom Socialförvaltningen.

Syftet med Lex Sarah är att bidra till att den enskilde får insatser av god kvalitet och till att skydda den enskilde från missförhållanden och risker för missförhållanden.

Rapporteringsskyldigheten ska vara ett stöd för de som är verksamma inom området att rapportera utan rädsla för repressalier.

Läs mer om Lex Sarah under Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom Socialförvaltningen på LinNet.

7 Regelverk

SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

SOSFS 2011:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Sarah

Socialtjänstlagen (2001:453)

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen (1998:870) om vård av missbrukare i vissa fall

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Socialförsäkringsbalken 2010:659

(45)

Riktlinje gällande sexuellt ofredande samt hot och våld

Socialnämnden

Strategi Plan/program

›› Riktlinje Regler och instruktioner

45

8

(46)

Fastställt av: Socialnämnden Datum: 2014-05-22

För revidering ansvarar: Utvecklingsstrateg FS o VoO För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar:

Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen

Dokumentet gäller till och med: 2016-05-31, förlängd tom 2019-05-31

(47)

Innehåll

1. Syfte ... 7 2. Definition ... 7 3. Ansvar ... 7 3.1 Mitt ansvar ... 7 3.2 Medarbetares ansvar ... 7 3.3 Enhetschefs ansvar ... 8 3.4 Verksamhetschefs ansvar ... 8 4. Riskanalys ... 9 4.1 Risksituationer ... 9 5. Förebyggande arbete ... 9 5.1 Förebyggande åtgärder ... 9 5.2 Sexuellt ofredande ... 9 5.3 Hembesök ... 10 5.4 Telefonhot... 10 5.6 Bombhot ... 10 5.7 Kommunhus ... 10 5.8 Boende ... 10 6. Bemötande ... 11 7. Omedelbart stöd till arbetstagare som har blivit utsatt för händelse ... 11 7.1 Medarbetares ansvar ... 11 7.2 Chefs ansvar ... 11 8. Fortsatt stöd till arbetstagare ... 12 8.1 Den drabbades ansvar ... 12 8.2 Medarbetares ansvar ... 12 8.3 Chefs ansvar ... 12 9. Egenkontroll & Uppföljning ... 13 9.1 Eget ansvar ... 13 9.2 Chefs ansvar ... 13

47

(48)

1. Syfte

Arbetet ska planeras på ett sådant sätt att risk för hot och våld förebyggs så långt det är möjligt. Arbetsmiljöverkets regler ”Våld och hot i arbetsmiljön” AFS 1993:2 gäller.

Vi ska förhindra sexuella trakasserier så att ingen känner sig kränkt eller utnyttjad,

§ 4, punkt 4 i Diskrimineringslagen.

2. Definition

Det är det egna personliga upplevelsen av en händelse som avgör om du som anställd vill/bör göra en anmälan.

Ett hot kan riktas direkt mot enskild person eller mot anhörig, arbetsplatser etcetera med avsikt att skada, skrämmas eller hämnas. Hotet kan vara direkt och oplanerat eller komma senare som hämnd.

"Våld är en handling riktad mot annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill.” (Per Isdal)

Sexuella trakasserier är ”ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet".

Varje form av sexuella handlingar eller ord som är oönskade, ovälkomna, icke ömsesidiga eller kränkande är sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier handlar om kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet.

3. Ansvar

3.1 Mitt ansvar o Att påtala risk

o Att medverka till att åstadkomma en arbetsmiljö som är tillfredsställande o Att följa givna föreskrifter

o Att använda skyddsanordningar, ex larm o Att iaktta försiktighet

o Att vara medveten om det egna beteendets betydelse o Att lämna aktuella uppgifter till chef om närmast anhörig

o Att fylla i anmälan exempelvis Incident om hot och våld mot personal, polisanmälan 3.2 Medarbetares ansvar

o Att inte bagatellisera egna eller medarbetares upplevelser o Att ge tid och engagemang om något hänt

o Att medverka till att arbetsklimatet är sådant att det går att tala om upplevelser av oro och rädsla