Patriarkala könsnormers påverkan

Utöver pornografin anser alla av de intervjuade att patriarkala strukturer och könsnormer har en påverkan på sexköpande män. Enligt Durant och Couch (2017) normaliserar patriarkala maskulinitetsnormer konsumtion av pornografi, ett nedvärderande synsätt på kvinnor och sexköp. Vidare beskriver Durant och Couch (2017) hur en viktig faktor bakom mäns sexköp är kulturellt belagda, däribland männens egen syn på maskulinitet samt grupptryck från andra män i deras omgivning (Durant & Couch, 2017). Intervjuperson 1 delar den uppfattningen i citatet nedan:

“Absolut! Det är normaliserat… Grabbarna delar ju porrfilmer med varandra och de fantiserar ihop vad de ska göra… Och kvinnor är horor och så vidare… Det här är liksom en grabbgrej har jag förstått det. Det är ju inget konstigt, det gör ju var och varannan man, säger dem, och ja, det är ju sant. Var och varannan man köper sex.”

- Intervjuperson 1

demontera maskulinitetsnormer som upprätthåller patriarkala värderingar och synsätt. Genom samtal med männen som kommer till KAST för hjälp- och stödbehandlingar för att avsluta sitt sexköpande kan en stor del av arbetet handla om att männen själva får reflektera över de olika strukturer i samhället som kan ha kommit att påverka deras egen syn på sin maskulinitet, andra män och kvinnor samt deras egen roll som exempelvis make eller far, med mera:

“Maskulinitetsnormer och machonormer, det är ju sånt vi också pratar om. Som ju också hänger ihop med… Hur man ser på att be om hjälp eller prata om det här sakerna, visa sig sårbar och… Så bara att komma hit utmanar man ju alla de [normerna].”

- Intervjuperson 4

I citatet ovan från Intervjuperson 4 ser vi hur det första steget för sexköpande män att utmana de patriarkala normerna som kan ha påverkat dem är att de tagit steget att be om hjälp. Att visa sårbarhet och be om hjälp strider ofta mot den patriarkala synen på män. Att som man be om hjälp inom en patriarkal struktur ses ofta som direkt omanligt då det beteendet förknippas med kvinnlighet och svaghet. Att få insyn i sitt eget beteende och hur det har påverkats av patriarkatet kan vara smärtsamt, vilket beskrivs nedan i citatet från Intervjuperson 4:

“Ja alltså… Det finns en del som får insikt om att de… Sexualiserar, objektifierar, avhumaniserar… Men det är klart att det är avhumaniserande och förnedrande att köpa sex, handlingen i sig… Det är ju inget snack om saken. Det kan vara smärtsamt att förstå det om sig själv. Att man gjort vidriga saker mot kvinnor och inte insett det förrän nu. Och det är ju viktigt att gå igenom… Så att de förstår det om sig själv för att kunna förändra sitt beteende…”

- Intervjuperson 4

Då sexköp är relativt normaliserat i samhället kan det vara svårt för sexköparen att komma till insikt om skadan som sexköpet kan ha orsakat hos den prostituerade. Inom patriarkala

strukturer objektifieras kvinnor och sexköpet kan ses som en naturlig del av dessa strukturer vilket även Durchslag och Goswami (2008) samt Jovanovski och Tyler (2018) påvisar. Den sexköpande mannens egna upplevelser av sexköpet kan alltså ha färgats av kulturella

föreställningar om prostitution och kan ha lämnat mannen att tro att den prostituerade inte alls påverkats negativt av sexköpet, ett tankesätt som bekräftas av Durchslag och Goswami

(2008), samt Monto och Milrod (2019). Att då behöva komma till insikten om att så inte alltid är fallet kan skapa en stor inre konflikt hos klienten som ofta kan vara väldigt smärtsam att inse. Det är av stor vikt att fortsätta arbeta med denna insikt och smärta för att kunna nå en äkta beteendeförändring hos sexköpande män, menar många av de intervjuade vid KAST-verksamheterna.

4.4 Feministisk analys

Som tidigare nämnt (I avsnitt 3.1) har den här uppsatsen inte som avsikt att fokusera på maktskillnader mellan sexköpande män och prostituerade kvinnor emellan, men vi anser att det är av vikt att belysa dessa maktskillnader för att få en mer heltäckande bild kring

heterosexuella relationer mellan sexköpande män och prostituerade kvinnor, kan vi med fördel använda oss av en radikal feministisk analys för att belysa denna maktskillnad. Inom den radikala feminismen anses kvinnor vara förtryckta i kraft av sitt kön vilket i sig är den mest grundläggande och utbredda formen av förtryck. Män anses ha en socialt skapad

överordning över samtliga kvinnor i samhället på grund av patriarkala könsnormer (Gemzöe, 2013). Med den synpunkten blir prostitution ett tydligt tecken på männens strukturella överordning, där den prostituerade kvinnan (som redan objektifieras i ett patriarkalt samhälle på grund av sin könstillhörighet) objektifieras ytterligare till den grad där hon faktiskt kan köpas och liknas en handelsvara.

Sexköp kan, i vår erfarenhet, ses som en av de mer extrema former av kvinnoförtryck, som endast sker inom kriminella, stängda cirklar. Vi menar att kanske prostitution bara är en uppskruvad form av det förtryck som kvinnor möter på daglig basis, där sexköpandet kan bli ett sådant förstärkt exempel att det lättare belyser de patriarkala strukturer som kan ligga till grund för detta förtryck. Även fast sexköpande män får sin rätt till prostituerade kvinnors kroppar genom ekonomisk ersättning så finns det ändå patriarkala strukturer som visar att män har ett slags “naturligt ägande” över kvinnor även fast de ej är prostituerade. Liknande information har presenterats i avsnitt 1.3 av Durchslag och Goswami (2008) som beskriver hur vissa sexköpande män i USA ser alla kvinnor som prostituerade, bara att vissa kvinnor “fick betalt” i form av exempelvis en middagsdejt (Durchslag & Goswami, 2008; Durant & Couch, 2017; Huschke, 2017). Det verkar alltså finnas en underliggande tro, framförallt bland deltagarna i Durchslag och Goswami’s (2008) studie, om att män upplever sig ha en rätt till sexuell tillfredsställelse med hjälp av kvinnors kroppar, prostituerade eller ej.

Att behandla sexköpandet endast som en konsekvens av individens personliga

omständigheter, helt opåverkat av samhälleliga strukturer, anser vi kan leda till ineffektiv behandling. Individen hjälps möjligtvis, men problemet kvarstår på en strukturell nivå, vilket

leder till att prostitution och sexköp som fenomen kommer fortsätta existera.

4.5 Intersektionell analys

Genom de intervjuer som genomförts under uppsatsens gång har det framkommit att den enda egentliga nämnare sexköpande män, som på något sätt är i kontakt med KAST, har

gemensamt är att de har förhållandevis välbetalda jobb. På grund av att den information KAST besitter handlar om män som de är i kontakt med, alltså män i behov av hjälp att sluta köpa sex, så kan vi inte veta hur vanligt det är att köpa sex bland män som inte är

hjälpsökande vare sig de har ett högavlönat yrke eller lågavlönat yrke. Men enligt alla våra intervjupersoner så krävs det ett visst ekonomiskt kapital för att kunna finansiera ett

kontinuerligt sexköp, det är alltså inte omöjligt att dra en koppling till högre inkomst och ett mer frekvent sexköpande. Som vi beskrivit i avsnitt 4.4 så är kvinnan underställd mannen enligt patriarkala strukturer. I vår mening finns det en liknande struktur mellan olika samhällsklasser där den högre klasstillhörigheten har större makt och status.

ekonomiska ställning som avgör ens klasstillhörighet, utan det handlar även om den

ojämställda fördelningen av livschanser och resurser som följer av en viss samhällsposition samt en viss social ställning för individen (Engdahl & Larsson, 2006). Genom att koppla detta till fenomenet män som köper sex, kan man anta att en man med en högre ekonomisk

ställning kan ha större chanser och resurser till att möjliggöra ett mer kontinuerligt

sexköpande, detta då de kan ekonomiskt finansiera sexköpet i större utsträckning. Män som köper sex som även har, utöver ett högre ekonomiskt kapital, en högre samhällsposition och social ställning kanske även har en större möjlighet till att söka hjälp för sitt beteende. Eftersom de har större möjlighet att ta del av livschanser och resurser, som till exempel hjälp att sluta köpa sex, så kan det möjligtvis förklara varför fler män med välbetalda yrken med högre status söker sig till KAST. Att män med ett högre samhällsposition i större utsträckning söker hjälp hos KAST-mottagningarna för att avsluta sitt sexköpande, väcker frågan hur man ska ge män med en lägre samhällsposition som köper sex samma chans till att få hjälp att avsluta sitt sexköp och problematiska beteenden.