Paula som crip och queer

I detta kapitel återkommer jag till begreppet Crip och queerbegreppet diskuteras utifrån McRuers teorier om den funktionsdugliga kroppen.

”’[...] Allt jag nånsin har velat, är att vara normal. Och jag börjar tro att jag inte är normal på nåt enda vis’”¹²¹, så kommenterar Paula sin kropp, sin funktionsvariation och sin sexuella läggning. Det handlar om hennes icke funktionsdugliga kropp i motsats till den funktionsdugliga kroppen, det är även en fråga om hennes ”queerness” i motsats till heterosexualitet.

I Crip theory teoretiserar McRuer konstruktionen av den funktionsdugliga kroppen (able-bodiedness) och heterosexualitet, och kopplingarna mellan dessa. McRuer använder sig av

begreppet den obligatoriskt funktionsdugliga kroppen (compulsory able-bodiedness) och menar att:

[...] the system of compulsory able-bodiedness, which in a sense produces disability, is thoroughly interwoven with the system of compulsory heterosexuality that produces queerness: that, in fact, compulsory heterosexuality is contingent on compulsory able-bodiedness, and vice versa.¹²²

Både crip- och queerteoretiker har intresserat sig för att ifrågasätta hur normalitet, både

kroppsnormalitet (able-body) och heteronormativitet, skapas och vilka som exkluderas från denna normalitet. Begreppet den obligatoriskt funktionsdugliga kroppen använder McRuer för att visa hur

118 Ibid., s. 136.

119 Ibid.

120 Ibid., s. 135.

121 Ibid., s. 136.

122 McRuer, 2006, s. 2.

normen är kring hur en funktionsduglig kropp förväntas se ut. Cripteorin ifrågasätter normen om den funktionsdugliga kroppen och hur denna norm ofta är mer naturaliserad och osynliggjord, i likhet med hur Queerteori ifrågasätter heterosexualiteten som den självklara och ”naturliga”

sexualiteten. På sitt sätt ifrågasätter Paula normalitet, både i fråga om sin

”icke-funktionsfullkomliga” kropp och genom sin icke bestämda sexualitet. Samhället som Paula lever i är byggt för funktionsdugliga kroppar, i detta samhälle blir de osynliga medan Paulas ”icke funktionsdugliga” kropp blir synlig. I en värld där Paula inte vill något annat än att vara normal är det hur samhället är konstruerat som gör att hon utesluts från normen. I referens till hur den sociala modellen inom Disability Studies anser att funktionsvariation är en social konstruktion, så blir också Paulas det.

Paula med sin kvinnliga och funktionsvarierade kropp kan även diskuteras utifrån Feminist Disability Studies. Thomson diskuterar huruvida det är på grund av kvinnors och

funktionshindrades kroppar som kulturella signifikanter, som deras kroppar alltid har

subjektifierats. Tillsammans med andra system så som genus, etnicitet, sexualitet och klass har funktionshinder haft en social press att forma, reglera och normalisera sina subjektifierade kroppar, och att sådan ”disciplining is enacted primarly through the two interrelated cultural discourses of medicine and appearance”.¹²³ Både kvinnor och funktionsvarierade har genom tiderna medicinerats och betraktats som medicinskt onormala. Sjukdom har alltid genuskodats som kvinnligt, och denna kodning har tillfört konsekvenser i epidemiologi, diagnos, profylax (friskvård) samt inom terapi.¹²⁴

Vidare diskuterar Thomson botemedel, och hon menar att botemedel för funktionshindrade syftar till att förändra kroppar som ses som onormala och dysfunktionella. Detta sker istället för att

fokusera på hinder skapade av samhället, gällande exempelvis attityd, miljö eller ekonomi. Den kulturella toleransen för mänskliga variationer minskar då man hellre fokuserar på

funktionsvarierade kroppar istället för att göra något åt de sociala systemen i samhället.¹²⁵ Detta visas tydligt i exemplet i kapitel 3.1 när Paula diskrimineras på grund av otillgänglighet på kaféer.

Men till skillnad från att försöka bota sin kropp har Paula inte försökt förändra den eller göra den mer normal. I romanen diskuteras aldrig om huruvida Paula vill försöka ”bota” sin kropp med hjälp av proteser eller operationer eller liknande. De enda ”botemedel” skapade av samhället som Paula använder är en rullstol och en specialanpassad bil. Anledningen till att det aldrig tas upp kan vara, som tidigare nämnt, för att Paula är stark i sig själv och ifrågasätter samhället istället för att böja sig

123 Thomson, 2002, s. 10.

124 Ibid.

125 Ibid., s. 14 f.

efter det. Samtidigt förnekar Paula att hon skulle vara ett offer för sin funktionsvariation och att hon inte uppfyller kvinnorollen som sjuk och sårbar.

4 Sammanfattning

Denna uppsats har analyserat romanerna Jag vill ha ett liv och Udda och visat hur

funktionsvariationer skildras genom porträtten av karaktärerna Katti och Paula. Analysen har utgått ifrån teorier inom Disability Studies och Feminist Disability Studies, samt Cripteori och Queerteori.

Uppsatsen har tagit avstamp i olika begrepp som exempelvis normalitet, representation, social konstruktion och stigmatisering för att utreda hur funktionsvariation skapas och hur

funktionsvarierade karaktärer skildras i litterära verk. Att studera två svenska romaner utifrån engelsk och amerikansk sekundärlitteratur har varit lärorikt och frågan är om det hade varit någon skillnad i om sekundärlitteraturen hade bestått av endast svensk forskning. Perspektivet hade varit annorlunda, men hade slutsatserna varit det?

När Kattis Adhd studeras i uppsatsen framkommer det att hennes funktionsvariation konstrueras både utifrån den sociala och den medicinska modellen inom Disability Studies. Utifrån det

medicinska perspektivet visar det att hennes funktionsvariation är något som samhället och sociala institutioner anses måste behandlas, hanteras och försöka botas genom exempelvis medicin. Utifrån den sociala modellen gör sociala institutioner och skolan, Kattis Adhd utmärkande och avvikande i att hon exempelvis får specialundervisning och under en tid placeras på ett hem där hennes

beteende ska justeras. Dessa medel är försök till att normalisera Katti och hon har själv en önskan om att vara normal, men det kostar då hon måste underkasta sig samhället och erkänna sig själv som avvikare, som crip, för att få hjälp med sin Adhd. Det resulterar i en ambivalens hos Katti då hon gör allt för att inte betraktas som annorlunda eller onormal och gör motstånd mot de

institutioner som vill normalisera henne, samtidigt som hon vill vara normal och till slut inser att hon måste sluta motarbeta dem.

Paulas funktionsvariation studeras även den utifrån den sociala och medicinska modellen och resultaten visar att hennes funktionsvariation blir en social konstruktion när samhället försvårar hennes tillgänglighet och framkomlighet med rullstolen. Samhället skapar hinder som trösklar, trappor och trånga dörröppningar och om dessa hinder inte fanns skulle inte Paula betraktas som funktionsvarierad. Utifrån den medicinska modellen har Paula tagit avstånd från de botemedel som samhället har skapat för att normalisera henne, det enda som det framgår att hon använder är en rullstol och en specialanpassad bil. Men samtidigt kommer Paula alltid att vara beroende av samhället och sin omgivning på grund av sin funktionsvariation. Som en kompensation för sin funktionsvariation har Paula inriktat sig på att skaffa en hög utbildning och karriär. En möjlig

tolkning av detta är att det som hon inte kan göra fysiskt med sin kropp gör hon istället med sitt huvud.

Andra karaktärer i romanen, som Martin och Lelle, ser Paulas kropp som ett attraktivt spektakel, det är genom deras betraktande blick som hon blir en sexuell varelse. Det är Martin och hans objektifiering av Paula som först gör henne sexuell, och hon blir det endast på grund av hans sexuella dragning till personer med funktionsvariationer. Paula bryter därför mot den rådande normen om att funktionsvarierade personer är asexuella. Vidare blir Paula objektifierad av normaten Martin. Det är utifrån samhälleliga normer och värderingar som den ”naturliga” och ”normala”

sexualiteten skapas, och Paula har aldrig ansett sig själv vara, eller enligt dessa normer beskrivas som, ”normal”. Men en möjlig tolkning av Paulas sexualitet är att betrakta henne som queer, och att hon genom sin ”icke-funktionsdugliga” kropp och queera sexualitet ifrågasätter normaliteten.

Istället för att böja sig för samhället och normerna så ifrågasätter hon dem, och romanen igenom riktas det kritik mot hur samhället ser på funktionsvariationer och sexualitet.

En av slutsatserna i analysen är att i litterära representationer av funktionsvariationer skildras ofta karaktärerna med stereotypa drag, med egenskaper som i verkligheten tillskrivits

funktionsvarierade personer. Både funktionsvarierade och kvinnor tillskrivs samma stereotypa egenskaper, som hjälplöshet, beroende, svaghet och sårbarhet. Men både Katti och Paula är normbrytande som funktionsvarierade och kvinnor då de riktar kritik mot samhället och bilden av hur funktionsvarierade bör vara och hur det anses att funktionsvarierade ska behandlas och botas.

I både den verkliga världen och i litterära skildringar glöms det bort att varje individ är unik med unika egenskaper. Det som är positivt för framtiden är att dessa stereotypa skildringar kan komma att förändras eller helt försvinna, då litterära verk ofta skildrar den samtid de skrivs i. Om

föreställningarna och fördomarna som finns mot funktionsvarierade förändras så kan den litterära representationen göra detsamma.

Som vidare forskning hade det varit intressant att undersöka, för det första, fler svenska romaner så att den svenska funktionsvariationsforskningen i litteraturvetenskap utvecklas. Hur

funktionsvariationer kan tolkas som metaforer och mer om dessas symboliska värde är också ett område som skulle kunna utforskas. Mitt val av två romaner utgivna under 2000-talet gjorde att jag inte kunde göra en komparativ analys i vilken studien hade inriktat sig på hur funktionsvariationer porträtterats i litteratur under olika århundraden och om det finns några skillnader/likheter i skildringar eller ordval.

Min förhoppning med denna uppsats är att läsarna, av både uppsatsen och romanerna,

uppmärksammar och för vidare den kritik som riktas mot samhället och rådande normer så att det kan ske en förändring både på litterär och samhällelig nivå.