Pedagoger och förskolans miljö

7.1 Vårdnadshavare och hemmiljön

I denna del analyseras svaren från undersökningen om genus i hemmiljön och från vårdnadshavare. Resultatet utifrån frågan kön visar att majoriteten av de som har svarat är mellan åldern 51–64 och motsvarar 43,5% av dem medverkande. I åldrarna 41–50 var det 39,1% vilket motsvarar den näst största delen inom vilka åldrar som vårdnadshavarna är i. Åldern 21–30 och 31–40 representerar tillsammans 13%. Detta visar att enkätens svar speglar mer av den äldre generationen åsikter. I studien lyfts flera begrepp fram som kön, makt, jämställdhet, stereotyper, hierarki, normer och samhällsvetenskap. Enkäten lyfter fram dessa begrepp i frågan: Kryssa i det begrepp som du tycker är centralt för genusperspektivet? Två begrepp som stod ut var: jämställdhet (som fick 12 av 23 svar) och kön (som fick 11 av 23 svar). Detta resultat kan kopplas till samhället vilja att dela in människor i olika fack och på så sätt skapa olika förutsättningar för de olika könen. När det kommer till genus kopplar majoriteten av människor det till kön och jämställdhet. Enkätens näst sista fråga lyder: Vem har störst ansvar när det kommer till genus och dess olika faktorer? Denna fråga skapar en tankegång hos vårdnadshavarna om vem som har ansvaret för barnen. Det som vårdnadshavare tyckte var viktigast var utan tvekan att det sker ett samspel mellan pedagoger och vårdnadshavare, alternativet fick 69,9% av dem medverkande rösterna. Detta resultat lyfter vi fram i forskningsöversikten: “Förskolan har under det senaste decenniet ökat sitt samarbete med kommunerna när det kommer till att stötta vårdnadshavare i deras hemmiljö. Detta ska ge barnen en bra lärandemiljö både i hemmiljön och i förskolan” (Hjelmér, 2020, ss. 2–3). Det andra alternativet som valdes i undersökningen var vårdnadshavare (30,4%). Detta tyder på att vårdnadshavare känner att dem själva har ett stort ansvar när de kommer till genus. Vilken stryker under de resultat som framgick, att förskolan behöver lägga ner mer arbete på att få med vårdnadshavare i samspelet när det kommer till genus.

7.2 Pedagoger och förskolans miljö

I den här delen analyseras svaren från undersökningen om genus i förskolan genom pedagogernas synvinkel. Resultatet från frågan gällande pedagogernas kön och ålder. Majoriteten av de 23 pedagoger som svarat är i åldrarna 20-35 år och motsvarar 43,5% ut av alla de pedagoger som har svarat. Därefter kommer åldrarna 46-55 år vilket är den näst största gruppen, motsvarar 30,4%. Åldrarna 36-45 år med 17,4% och 56-65 år med 8,7% som tillsammans blir 26,1%, detta visar på att enkätens svar speglar den yngre generationens

27

pedagoger men också pedagoger i medelåldern åsikter och tankar kring genus i förskolan. Av dessa 23 deltagare var de 21 kvinnliga pedagoger och 2 manliga pedagoger. I studien lyfts flera begrepp fram så som: kön, makt, jämställdhet, normer och samhällsvetenskap. Enkäten ber de medverkande att kryssa i de begrepp som du tycker är centrala för genusperspektivet. Det är tre begrepp som lyfts fram: jämställdhet (12 av 23 svar) kön (11 av 23 svar) och normer (10 av 23 svar). I forskningsöversikten lyfts detta resultat fram av Warin, Jo och Adriany, Vina som anser att ”pedagogerna behöver vara övergripande och självmedvetna kring genus” för att kunna lära ut (Adriany, 2017, s. 377). Vilket i sin tur leder till frågan angående uppdelning av lekytor efter könsroller. Det fanns sex svarsalternativ: instämmer inte alls, instämmer till viss del, instämmer, instämmer till stor del, instämmer helt och har inte reflekterat över det. Här har majoriteten svarat (18 av 23) ”instämmer inte alls” på att man borde ha lekytor anpassat efter könsroller. Vilket kommer tillbaka till det Warin och Vina lyfter fram, där den svenska pedagogen får via sin utbildning mer kunskap gällande genus i dagens verksamhet (2017, s. 377).

7.3 Vårdnadshavares syn på pedagogers samarbete kring genus

Ur vårdnadshavarnas perspektiv så vill de ha ett samarbete med förskolan och

pedagogerna, genom att använda sig av en daglig dialog. Det var 17 av 23 vårdnadshavare som svarade på enkätfrågan: Beskriv och förklara kortfattat hur samspelet går till. Många av vårdnadshavarnas svar innehöll åsikten om att både pedagoger och vårdnadshavare ska ha samma syn på barnen och kring genus. Många lyfte fram att båda ska ha lika

värderingar kring normer och jämställdhet. En annan punkt som togs upp var att barnen ska få leka med vilka leksaker och kompisar de. På så sätt skapas samma förutsättningar för alla individer. Förskolans läroplan lyfter fram hur pedagogerna ska arbeta och lära ut till barnen om alla individers frihet, integritet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män (Lpfö18, s. 5). Förskollärarens ansvar i förskolan är att ”aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet” (Lpfö18, s. 12).

28

8. Diskussion

Att genus är ett ämne som kan röra upp känslor är något som denna studie visar. Det finns många teorier inom genus och en mängd studier har gjorts kring området. En intressant teoretisk utgångspunkt som vi tog upp är hur kläder kan spela in på hur vi bemöter en individ utifrån kön:

Två intressanta begrepp som uppkommit när en person agerar emot normen för sitt kön är: pojkflicka och flickpojke. Detta kan man se i exemplet ur Svaleryds bok när

glassförsäljaren sa till flickan:

En sån här liten rackare vill väl ha mycket glass. Det behövs om man ska orka busa (Svaleryd, 2002, s. 25).

Flickan fick höra detta för att hon var kläd i svart och hade kepsen åt fel håll. Detta är något som vi båda känner igen oss i, att dessa situationer finns överallt i samhället. Att det även sker i förskolan att om en flicka har på sig en rosa klänning så känner vi att man som pedagog gärna ge komplimanger till barnet att hon ser ut som en prinsessa. Vilket gör att vi inte hjälper samhället att utvecklas utan att vi accepterar att det är bara så det ska vara. Det har blivit som en norm i samhället att flickor och pojkar ska vara på ett visst sätt detta tar Svaleryd upp (2002, s. 25). Hur kommer det sig att om man pratar utifrån begreppet genus med en person som lever i samhället så nämner dem flesta att det ska vara jämlikt för alla oavsett kön. Vilket även speglar dem svaren som vi har fått i våran enkät. Men när vi läser om genus i litteraturen och vetenskapliga artiklar så lyfter båda fram hur långt vi har kvar i våran utveckling när det kommer till genus. Det gäller att vi inte känner oss nöjda utan att vi jobbar vidare med genus och jämlika villkor. Detta är inte något som bara kommer att försvinna över en dag. Utan det är något som vi alla behöver jobba aktivt med för att skapa bättre förutsättningar för alla samhällsmedborgare.

Är det verkligen så i praktiken? Det är något som speglas i vår enkätundersökning men också i förskolans läroplan. Genom att fokuset ligger på att skapa en sådan bra omgivning för barnen som möjligt. Detta är dock något som kan skapa både för- och nackdelar. En fördel med större fokus på barns omgivning är att förskolan, hemmet och kommunerna behöver ta hjälp av varandra för att hjälpa alla individer att få en sådan bra lärmiljö som möjligt. Detta menas med att förskolan ska ge alla barn de förutsättningar som dem behöver för att kunna utvecklas. Vilket kretsar kring barnens kunskapsförråd och vad de har med sig för tidigare kunskaper. Det är förskolelärarens uppgift att ta vara på barnens kunskaper och utmana de till att ta nästa steg i deras utveckling. En nackdel kan vara att vårdnadshavarna känner en stor press att ge sitt barn de bästa förutsättningarna som möjligt. Detta kan leda till att stressen i vardagen ökar för vårdnadshavarna eftersom de kan känna att tiden inte räcker till eller att de inte vet hur de kan hjälpa deras barn i sin utveckling. Det är här förskolan kan komma in i bilden och ge vårdnadshavare den grundläggande kunskap som de kan behöva för att kännas sig trygga i sina val i hemmet. Tänk dig in i en situation där du ska byta däck på din bil. Om du inte vet hur du ska göra så blir det svårt och det kan kännas som en press i stället för något spännande och roligt.

29

Detta exempel speglar också hur en vårdnadshavare kan känna kring området genus. Nämligen att det är stort och komplicerat. Om pedagogerna däremot aktivt samtalar och diskuterar med vårdnadshavarna kan de enklare föra vidare den kunskap som behövs för att skapa en bättre läromiljö för barnen.

I denna studie betonas, med hjälp av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter, likheter inom ett område som kan vara svårt att sätt ord på. Genus är något som är högst aktuellt i dagens samhälle och diskuteras ständigt av människor över hela världen. Vi vill med denna studie fördjupa oss i hur det ser ut i förskolan och vilket arbete som genomförs. Det som gjorde att vi valde genus som underlag för vår studie är att vi känner att under tiden som vi har gjort vår utbildning på Uppsala universitet har fokuset på att genus haft en stor del i våra utvecklade kunskaper om genus. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har båda reflekterat mycket över genus och hur ser det ut i samhället samt den dagliga verksamheten. Hur ser vi själva på genus och finns de likheter samt olikheter i våra tankar kring genus?

I vår enkät fick pedagogerna välja ut vilka begrepp de anser är centralt gällande

genusperspektiv. Resultatet visade att tre begrepp var mer framträdande: jämställdhet (med 12 val), kön (med 11) och normer (10). Detta kan kopplas till vad pedagogerna svarade under frågan: Hur vill du att genus kommer till uttryck i den vardagliga verksamheten? I svaren kan man se begreppen kön, jämställdhet och normer kommer till uttryck på olika sätt. Alla barn ska ges samma möjligheter oavsett kön. Utifrån svaren i enkäten kan man tydligt se ett mönster där pedagogerna uttrycker viljan att barnen ska få samma möjligheter och rättigheter. Genom att få utvecklas och bestämma själva vem de är samt att båda biologiska könen ska behandlas lika. Vilket är något som vi med denna studie vill lyfta fram. Det är viktigt att på ett extra tydligt sätt visa och förklara för barnen att alla ska ha samma förutsättningar oavsett vilket kön som en människa tillhör. Ett motto som vi fick lära oss när vi gick på förskolan var att behandla dina kamrater så som du vill bli

behandlad. Vilket innebär att om du inte vill att någon ska behandla dig illa så ska inte du behandla någon annan illa.

Inför den här studien har vi reflekterat mycket kring informationen som vi fick under rubriken: tidigare forskning. Förskolan har under det senaste decenniet ökat sitt samarbete med kommunerna när det kommer till att stötta vårdnadshavare i deras hemmiljö. Detta ska ge barnen en förbättrad lärandemiljö både i hemmet och förskolan (Hjelmér, 2020, ss. 2-3). Detta är något som vi båda har reflekterat mycket över under vår utbildning. Det finns både för- och nackdelar med att genus börjar diskuteras mer och mer både i förskolan och

samhället. En fördel är att om samhället ska förändras så behöver man börja samtala kring genus och vad det ska stå för. Om man blickar tillbaka på hur det var när vi växte upp, på sent 1900-tal, så pratade man inte om genus. Utan det var något som bara fanns där. Pojkar skulle vara busiga och livliga medan flickor skulle sitta lugnt och fint och leka med dockor eller rita. Något som vi alltid fick höra när vi växte upp var om man som kille till exempel ville ha en rosa tröja så fick man direkt höra att den är för flickor och det kan man inte ha på sig om man är kille. Idag är nagellack något väldigt många barn gillar att använda, men

30

när vi var barn, fick man ofta höra att nagellack endast var för flickor. Den traditionella könsfördelningen leder oss tillbaka till den äldre generationens syn på genus och normer. Klyftor kan lätt skapas mellan de olika generationerna i dagens samhällsstruktur. Den äldre generationen kan leva kvar i gamla tankar och åsikter medan den yngre generationen försöker bryta upp dessa strukturer. För att båda generationer ska förstå varandra behövs det aktivt diskuteras. De nya tankar och idéer som uppkommer behöver tydligt förklaras så att missförstånd inte uppstår. Detta är viktigt för att inte skapa klyftor i samhället mellan de olika generationerna. Kritik kan lätt uppfattas som personligt och kan leda till en konflikt om man inte kan bevisa en förbättring med de nya idéerna jämfört med de gamla. Man kan till exempel inte bara plötsligt säga att nu har vi inte längre endast två kön. Utan förklara att det finns människor som känner att de tillhör det andra könet eller dras till det och så vidare. Det kan fortfarande vara svårt för en del av samhället att förstå den nya

generationens tankar men genom att lyfta fram idéerna på rätt sätt så skapas goda förutsättningar i samhället.

Förskolan har en viktig del i vilken identitet som skapas av den könsroll som barnen får med sig från tidig ålder (Ridgeway & Correll, 2004, ss. 1–2). Jämställdhet sätter spår redan tidigt för barn i förskolan. Både pojkar och flickor ska ha lika möjligheter att ses och höras, vilket även speglas i förskolans läroplan (Meland & Kaltvedt, 2019, ss. 94-100). Det speglar också vad den tidigare forskningen tar upp: att synen förändrats gällande genus. Fokuset har förändrats från att det bara har funnits två kön: man och kvinna. Till att

samhället börjar acceptera att det finns människor som varken definierar sig som man eller kvinna eller både och. Detta har vi båda sett när vi har varit ute på våra

verksamhetsförlagda utbildningar. Att förskolan idag jobbar mycket med genus varje dag och visar barnen att det är de själva som har makten att välja vad de vill identifiera sig som. I enkätundersökningen som utfördes under denna studie så gav vi fyra olika alternativ inom kön att välja mellan: man, kvinna, hen och annat pronomen. I dagens samhälle har synen på kön förändrats. Det blir mer och mer vanligt med individer som definierar sig varken som man eller kvinna. Ett exempel på moderna samhällsförändringar mot

inkludering är att man i förskolan inte längre pratar om föräldrar på samma sätt som förut. Den gamla klassiska kärnfamiljen som tidigare har bestått utav en mamma och pappa vilket ser annorlunda ut för barn i dagens samhälle. Därför benämner man barnets målsman som vårdnadshavare. Det gör att alla konstellationer av familjer blir involverade. Vem vet hur normen kommer se ut i framtiden?

31

Litteraturlista:

Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Burman, Anders (2014). Pedagogikens idéhistoria. Lund: Studentlitteratur AB.

Burman, Anders (2019). Pedagogikens idéhistoria. Lund: Studentlitteratur AB.

Hellman, Anette (2013). Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv. Stockholm: Liber AB

Hjelmér, Carina (2020). Free play, free choices? – Influence and construction of gender in preschools in different local contexts. Education Inquiry, vol. 11, nr 2, ss. 144–158. doi:10.1080/20004508.2020.1724585

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2019). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur.

Karlson Æ, Ingrid & Simonsson, Maria (2008) Preschool Work Teams’ View of Ways of Working with Gender—Parents’ Involvement. Early childhood education journal, vol. 36, nr 4, ss. 171–177. doi:10.1007/s10643-008-0259-y

Larsson, Esbjörn (2015). Utbildning och social klass. I Esbjörn Larsson & Johannes Westberg (red.). Utbildningshistoria, ss. 335–354. Lund: Studentlitteratur.

Linne, Agneta (2012). Läroplansteori mellan rum, tid och handling. I Tomas Englund, Eva Forsberg & Daniel Sundberg (red.) Vad räknas som kunskap? ss. 100–115. Stockholm: Liber AB.

Lpfö98 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket rev 18.

Meland, Aud Torill & Kaltvedt, Elsa Helen (2019). Tracking gender in kindergarten. Early Child Development and Care, vol. 189, nr 1, ss. 94-103.

doi:10.1080/03004430.2017.1302945

Nordberg, Marie (2008) Att vara cool på rätt sätt- cool som distinktion, interaktion och förkroppsligad praktik. I Marie Nordberg, Renee Frangeur, Anette Hellman, Richard Jonsson, Anne-Sofie Kalat, Christina Olin-Scheller & Thomas Saar (red.) Maskulinitet på schemat. Pojkar, Flickor och konstskapande i förskolan och skola, ss. 93–116. Stockholm: Liber AB.

32

Pramling Samuelsson, Ingrid & Williams, Pia (2015). Varför barns perspektiv är viktigt i yrkesprofessionen. I Ingrid Engdahl & Eva Ärlemalm-Hagser (red.) Att bli förskollärare - mångfacetterad komplexitet, ss. 16–25. Stockholm: Liber AB.

Ridgeway, Cecilia L & Correll, Shelley J (2004). Unpacking the Gender System: A Theoretical Perspective on Gender Beliefs and Social Relations Author(s). Gender & society, vol. 18, nr 4, ss. 510-531. doi:10.1177/0891243204265269

Svaleryd, Kajsa (2002). Genuspedgogik. Stockholm: Liber AB.

Säljö, Roger (2017). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, P. Ulf & Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red). Lärande Skola Bildning, ss. 203–226. Stockholm: Natur & kultur.

Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Warin, Jo & Adriany, Vina (2017). Gender flexible pedagogy in early childhood education. Journal of Gender Studies, vol. 26, nr 4, ss. 375-386.

33

9. Bilagor