Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp
Blått eller rosa
En enkätstudie av barns genus i hemmet och förskolan
Camilla Bjerdahl och Rasmus Mossvik
Handledare: Pia-Maria Ivarsson Examinator: Ann-Carita Evaldsson
1 Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
1.Inledning ... 3
2.Bakgrund ... 4
2.1 Läroplansteoretiska perspektivet ... 4
2.2 Förskolan och hemmiljön ... 5
3. Syfte och frågeställningar ... 7
4. Forskningsöversikt och teoretiska utgångspunkter ... 8
4.1 Kön i hemmet och förskolan... 8
4.2 Pedagoger ... 9
4.3 Normkritiks perspektiv ... 10
4.4 Jämställdhet och genuspedagogik ... 11
5. Metod ... 12
5.1 Datainsamling ... 12
5.2 Urval och genomförande ... 13
5.3 Etiska ställningstagande ... 13
5.4 Validitet ... 14
6 Resultatredovisning ... 16
6.1 Del studie 1 hemmiljö och vårdnadshavare ... 16
6.1.1 Ålder och kön ... 17
6.1.2 Olika perspektiv kring genus i hemmiljön ... 17
6.1.3 Personliga tankar kring genus ... 19
6.2 Del studie 1 pedagoger och perspektiv kring genus ... 20
6.2.1 Ålder och kön ... 20
6.2.2 Olika perspektiv kring genus ... 22
6.2.3 Personliga tankar kring genus i verksamheten ... 24
7 Analys ... 26
7.1 Vårdnadshavare och hemmiljön ... 26
7.2 Pedagoger och förskolans miljö ... 26
7.3 Vårdnadshavares syn på pedagogers samarbete kring genus... 27
8 Diskussion ... 28
Litteraturlista ... 31
9 Bilagor ... 33
9.1 Infobrev... 33
9.2 Enkätundersökning ... 34
2 Sammanfattning
Genus är ett begrepp som har en stor betydelse i dagens samhälle. Det är ett område som växer för varje år som går. Vilket man tydligt kan se utifrån de artiklar som vi har läst under arbetes gång. Genus är något som alltid har funnits med i människans liv och dess utveckling ända från stenåldern till den moderna tiden. Det har blivit ett område som många personer i samhället förknippar med jämställdhet. Genus är däremot så mycket mer än bara vem eller vilka som får flera förutsättningar i samhället. Syftet med vårt
självständiga arbete var att lyfta fram hur pedagoger och vårdnadshavare arbetar med genus. Genom att ge kunskaper och analyser angående ett stort och komplex område, vi vill få personer att ställa sig själva frågor som: varför måste samhället sätta gränser på vad som är okej eller inte? Är det inte upp till varje individ att skapa sina egna förutsättningar?
Med denna studie vill vi lyfta fram genus och hur det används i förskolan och i hemmiljön.
Finns det något samspel mellan de olika miljöerna? För att undersöka detta så utförde vi en enkätundersökning som skickades ut till ett urval av individer. Vi valde att inrikta oss mot pedagoger inom förskolan eller skolan samt till vårdnadshavare som har eller haft barn i förskolan. Genom enkäten har vi fått en insikt i hur genus lyfts fram i den dagliga
verksamheten och på så sätt fått en ögonöppnare i vilka för- och nackdelar det finns inom arbetet med genus. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna genusvetenskap och genuspedagogik har vi analyserat det empiriska materialet och synliggjort hur förskollärare och vårdnadshavare ser på genus samt vad de anser är viktigt i olika vardagssituationer.
Studiens resultat visar att både pedagoger och vårdnadshavare tänker samt arbetar med genus i vardagen men att det finns brist på kunskap. Detta gör att det kan bli svårt att gå in på djupet på vad som anses vara huvudsakliga syftet med begreppet genus. Både hemmet och förskolan behöver utveckla sina kunskaper inom genus. För utan samtal om de bra och dåliga delarna så kan inget förändras i samhällets uppbyggnad. Delstudie 1 utfördes av Rasmus med fokus inom hemmiljön. Delstudie 2 gjordes av Camilla inom området
förskolan. Tillsammans har vi diskuterat resultat från våra egna delstudier och jämfört dem med varandra.
Nyckelord: Värdegrund, Normer, Genus, Jämställdhet, Förskola.
3 1. Inledning
I detta självständiga arbete har vi valt att fördjupa oss inom området genus och hur det uppmärksammas i förskolan i jämförelse med hemmiljön. Vi har arbetat med två delstudier där vi fokuserat på de olika perspektiven på genus i förskolan och hemmet. Vi har valt att lyfta fram frågor som: Vilka val som görs i hemmet jämfört med förskolan? Vad kan de olika områdena lära av varandra? Hur ser det ut i förskolan när det kommer till genus? Vad gör pedagoger för aktiva val i den dagliga verksamheten inriktat mot genus? Vad gör vårdnadshavare för val för att deras barn ska få en hemmiljö där barnen ska få lika förutsättningar oavsett kön? Det är viktigt att framtida pedagoger lyfter fram
genusperspektivet och tänker ett steg längre på hur vi vill att samhället ska se ut för barn, både för pojkar och flickor. Vi är en del i skapandet av morgondagens
samhällsmedborgare. Förskolans strävansmål är att upplysa barngruppen om olikheter och likheter mellan grupper och individer i samhället samt rättigheten att man får vara som man är. Förutom förskolan spelar hemmiljön också en viktig roll i barnens fostran. Hur kan vi som pedagoger skapa ett så bra samarbete som möjligt? Finns det likheter och olikheter hur man arbetar med genus beroende på ens tidigare erfarenheter?
Genus är högst aktuellt när det kommer till dagens samhällsfrågor. Det har skapat olika läger i samhället där gamla teorier och metoder ifrågasätts av den nya generationen. Detta är något som vi båda har känt av i hur våra utbildningar har konstruerats. Fokuset inom dagens universitetsstudier strävar mot allas lika värde oavsett vilken kultur, klass, genus eller etnisk tillhörighet som individen tillhör. Samhället har utvecklat oskrivna regler och strukturer som ärvts från våra förfäder och lever kvar än idag. Men med tiden har
människors syn på genus förändrats. Brister och problematik har börjat uppmärksammas mer och mer i samhället. Genus är något som alla stöter på oavsett om man vill det eller inte. Det förekommer i vår omgivning när vi tittar på tv, är på sociala medier eller går på stan och handlar kläder. Detta kan man tydligt se när det kommer till färgers fördelning på kläder, speciellt för barn. Pojkars kläder är till största del blå medan flickors kläder
domineras av färgen rosa. På kläderna förekommer det även olika tryck som speglar vad samhället anser vara mer pojkaktigt eller flickaktigt. Pojkar har i största allmänhet bilar eller dinosaurier på sina kläder medan flickorna oftast har prinsessor och blommor.
Forskningen som vi utgått ifrån under detta arbete har vi hittat i vetenskapliga artiklar samt ur kurslitteratur. Båda två har använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning som utgångspunkter när vi utförde våra olika delstudier om hemmet och förskolan. Vi arbetade självständigt på varsitt håll men träffades även med jämna mellanrum för att ta hjälp av varandra. Vi diskuterade om vad som var relevant för att vi skulle kunna hålla en röd tråd genom hela självständiga arbetet, oavsett vem som skrev vilken del. Empirin som vi använde oss av var en enkät som skickades ut till två förskolor i olika regioner samt till ett flertal vårdnadshavare. Ett mål med vår studie var att se hur det kan skilja sig mellan olika förskolor och deras syn på genus. Ser det olika ut bland förskolans olika synsätt när det kommer till genus? Tillsammans gick vi igenom resultatet från empirin. Vi diskuterade och använde informationen till att fördjupa oss inom våra egna delstudier. Slutligen gick vi igenom resultatet mer utförligt och jämförde likheter och olikheter med varandra.
4 2. Bakgrund
En av de första frågorna som en nybliven förälder får svara på är: blev det en pojke eller en flicka? Att denna fråga ställs är inget att bli förvånad över eftersom beroende på vilket kön som barnet har så kommer hens möjligheter att förändras. Varför vi lägger så stort fokus på om det är en pojke eller flicka vet vi inte riktigt. Det finns inte tillräckligt med forskning för att förklara varför könet är så viktigt när ett barn föds. En del av forskarna tror att det är biologiskt och andra tror att det är samhället som tar fram dessa värderingar. Dock finns det inget tydligt svar på denna fråga (Svaleryd 2002, s. 14–15).
2.1 läroplansteoretiskt perspektiv
Vi har valt att använda oss av ett läroplansteoretiskt perspektiv när det kommer till att förstå hur förskolan arbetar med genuspedagogik och normkritiskt tänkande i den dagliga verksamheten. Vilket påverkar hur man arbetar i förskolan med genus och lika villkor för alla barn, vilka urval som görs samt hur man förmedlar dessa kunskaper till barngruppen.
Läroplansteorin har sina rötter i det ramfaktorteoretiskt tänkande som menas med att det blir som en inramning på de pedagogiska möjligheterna inklusive genus vilket styr hur vi agerar och beter oss mot andra människor. Detta tankesätt speglar de svenska
styrdokumenten (Linne, 2012, s. 101). Den svenska förskolan har under det senaste decenniet eftersträvat att ha en nära relation mellan hem och förskola. Dialogen mellan vårdnadshavare och pedagoger har med åren fått en större del inom förskolans dagliga verksamhet. Förskolan har fått ett större inflytande på hur det ser ut i barnens hemmiljö.
Under det senaste decenniet har förskolan ökat sitt samarbete med kommunerna när det kommer till att stötta vårdnadshavare i deras hemmiljö. Detta ska ge barnen en sådan bra lärandemiljö både i hemmet och förskolan (Hjelmér, 2020, ss. 2–3). I Sverige är förskolan det första viktiga steget för de flesta barnen i deras utveckling till att bli goda
samhällsmedborgare. Barnen får ta ansvar för sitt eget inflytande och lära sig att behandla olika individer på ett jämlikt sätt. Detta tar Carin Hjelmér upp i sin vetenskapliga artikel om inverkan och konstruktion “kön inom olika lokala konstruktioner” (2020, ss. 2–3).
Teoretikern Basil Bernsteins teori utgår ifrån makten av det sociala samt kontroll i kommunikationen inom den dagliga verksamheten. Nyckelbegrepp som är centrala inom hans teori är klassificering, makt, reglering och inramning. Bernstein lyfter fram att demokrati och den kollektiva beslutprocessen har en stor del bakom utformningen av den dagliga verksamheten i förskolan. Han anser att alla ska ha rättigheten att uttrycka sig fritt och få sin röst hörd. Detta speglas även i den svenska förskolans läroplan. Relationen mellan barn och pedagog har under historien haft en stor betydelse inom
förskoleverksamheten för att skapa en trygg och lärorik miljö för barnen (Hjelmér, 2020, ss. 2–3). Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barn i den dagliga verksamheten och därmed omfatta samhällets gemensamma värderingar.
I förskolans uppdrag ingår det att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, historia, språk och kunskaper – från en generation till en annan. Förskolan ska också se till att olika kulturer synliggörs i utbildningen (Lpfö, 2018, s. 3).
5
Enligt läroplanen har förskolan en rad olika uppgifter bland annat att ge barnen en trygg punkt och förse en plats där alla kan få lära sig och utvecklas i sin egen takt (Lpfö, s. 3).
I den svenska läroplan står det:
Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Förskolan ska tydliggöra för barnen och barnens
vårdnadshavare vilka målutbildningen har. Detta är en förutsättning för deras möjlighet till inflytande och förståelse för förskolans uppdrag. Det är viktigt att alla som ingår i arbetslaget har förmåga att förstå och samspela med barnen och att skapa tillitsfulla relationer med hemmen. Det gör att tiden på förskolan blir positiv för barnen (Lpfö, 2018, s. 3).
Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas (Lpfö, 2018, s. 1).
2.2 Förskolan och hemmiljön
Personalen i förskolan har en viktig roll när det kommer till lärandet och skapa en miljö som passar alla individer oavsett vad de har med sig i sin ryggsäck. Att ge barnen den omsorg som de är i behov av samt att ta sin tid att lära känna barnen på ett djupare sätt.
Genom att pedagogerna skapar en djupare relation med barngruppen så skapas en läromiljö för barnen där pedagogerna kan få en förståelse för barnens normer och värderingar.
Barnen speglar hur de vuxna beter sig mot sina medmänniskor och tar efter de upplevelser som sker i förskolan samt i hemmiljön (Pramling Samuelsson & Williams, 2015, s. 21).
Marie Nordberg tar upp liknande mål i sin bok maskulinitet på schemat. Att människor styrs redan från tidig ålder vilka olika normer och värderingar de får med sig. Detta kan man tydligt se när det kommer till färger. Blå anses vara mot pojkar och rosa anses vara mer mot flickor. När det kommer till leksaker som vi köper till våra barn är
könsstereotyper tydligt representerade. Pojkavdelningen består mestadels av bilar och dinosaurier medan flickavdelningen fylls upp med dockor. Flickor uppmuntras till att leka mer realistiska lekar som mamma, pappa och barn, vilket speglar den traditionella feminina synen. Medan pojkars lek mer speglar vem som är tuffast och starkast. Pojkar i förskolan kopplar coolhet med våld samt styrkemätning. Detta visas genom att pojkar i
förskoleåldern anser att de behöver mäta sin styrka med våld för att visa sin status inom gruppen (Nordberg, 2008, ss. 95–96). Kriminologen Jo Goodey påstår att det är därför pojkar i förskoleålder tar till våld i vissa situationer. För att maktordningen som samhället har byggt upp sätter press på pojkarna att de ska ta sig upp i hierarkin. När det kommer till
6
vad som styr hur hierarkin är uppbyggd så ser man tydligt att det är åldern. De äldre männen är de som styr i samhället. Detta gör att pojkar redan från tidig ålder tar till våld för att inte visa sig svag mot den äldre generationen. Enligt Goodey finns de tre områden som kan få pojkar att få en bättre position inom rangordningen: ålder, styrka och mod.
Dessa tre begrepp beskriver utgångspunkter inom de genusperspektiv som finns med oss från våra förfäder (2008, ss. 95–96).
7 3. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att fördjupa sig inom området genus. Hur det ser ut i förskolan samt hur ser pedagogernas olika val ut i den dagliga verksamheten. Vilka tankesätt har vårdnadshavare när det kommer till genus och lika villkor för pojkar och flickor.
Frågeställningarna lyder:
• Vilka val gör vårdnadshavare i hemmet när det kommer till genus?
• Vilka val gällande genus och jämställdhet gör pedagoger i förskolans verksamhet?
• Hur ser skillnaderna ut mellan hemmet och förskolan?
• Vad anser vårdnadshavare är viktigt att fokusera på inom genusområdet?
• Vad anser pedagoger är viktigt att fokusera på inom genusområdet?
8
4. Forskningsöversikt och Teoretisk utgångspunkt
I följande avsnitt presenterar vi tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter inom genuspedagogik. Forskningen som vi belyser har vi hämtat från vetenskapliga artiklar och den svenska läroplanen. I teoretiska utgångspunkter lyfter vi fram olika perspektiv inom genus, bland annat normkritiskt perspektiv och jämställdhet. Studierna som vi tar upp är alla kopplade till förskolans verksamhet, pedagogernas synvinkel och barnens hemmiljö.
4.1 Kön i förskolan och hemmet
Under det senaste årtiondet har det gjorts studier inom den svenska förskolan där fokus ligger på kön och genus. Resultatet visar att flickor uppfostras till att vara en del av samhället medan pojkar agera på ett traditionellt maskulint sätt där det är negativt att kopplas till det som anses vara kvinnligt (Hjelmér, 2020, ss. 2–3). Under det senaste decenniet har det skett en revolution inom genusvetenskapens syn på hur ordet kön definieras utifrån ett socialt perspektiv. Forskare anser att synen på kön i form av genus och vad det står för har drastiskt förändrats. Ens identitet påverkas av den könsroll som barnen får med sig från tidig ålder. Genus ses idag som ett institutionaliserat system av de sociala metoder som människor använder. Samhället vill kategorisera och dela in
människor i fack. Beroende på vilket fack man har fördelas till så skapas olika
förutsättningar för individen. Inom forskningen kan man tydligt se att de olika könsrollerna påverkar ens vardagliga liv. Exempelvis har män och kvinnor olika förutsättningar när det kommer till vilka resurser som könen erbjuds i samhället. Det kan man tydligt se på en nationell nivå och individnivå samt de olika vägar som en person väljer berodde på sitt kön (Ridgeway & Correll, 2004, ss. 1-2).
En utmaning som forskningen stöter på är att kartlägga vilka olika vägar som de nya könsrollerna i samhället sätter krav på. Forskar måste analysera och reflektera kring det nya perspektivet och vad som skiljer dem olika genus synsätten åt. Sortera vad som finns kvar av det gamla perspektivet och vilka nya tankar och idéer som representerar den nya genusforskningen. En aspekt som man behöver ta hänsyn till är att det kan se olika ut för varje individ. Forskningen lyfter fram att könsskillnader skapar mer olikheter beroende på vad som anses vara manligt respektive kvinnligt. Detta speglar sig i hur vi förväntas agera utifrån vilket kön som vi tillhör. Forskning visar att det finns olikheter mellan dem olika förutsättningar för könen och de skapar könsstereotyper i samhället. Det finns flera aspekter som belyser vad som anses vara kvinnligt och manligt. Oskrivna regler och strukturer finns med oss från våra förfäder. Där det finns tydliga uppdelningar och olikheter mellan könen. Könsroller är något som har en viktig del i det samhälle som vi lever i. Det är individerna i samhället som kan förändra eller behålla den aktiva
tankestrukturen inom genus. Den sociala relationen har till en stor del att göra med vilken riktningar som man som individ tar. Handlingar och vardagssituationer är en viktig del i hur normer och värderingar speglas i samhället. Detta förstärks av forskning från de
kognitiva psykologer som finns i samhället. Dem lyfter fram att samhället på ett eller annat sätt delar in personer i olika könsroller medvetet. Vilket gör att vi delar in varandra i två fack: man och kvinna. Forskningen lyfter fram att vi använder oss av denna metod för att
9
det är enklast att dela in människor i olika könsroller för att gå in i samhällets struktur (Ridgeway & Correll, 2004, ss. 1-2).
En liknande studie har genomförts i Norge där undersökningen lyfter fram hur kön uttrycks i förskolor. Jämställdhet sätter spår redan i tidig ålder i förskolan. Både pojkar och flickor ska ha lika möjligheter att ses och höras, vilket i sin tur speglar förskolans läroplan.
Traditionella förväntningar fortsätter att påverka synen på flickor och pojkar redan i ung ålder. Pojkar förväntas att leka med bilar medan flickor ska leka med dockor. Förskolan försöker aktivt jobba mot dessa förväntningar för att få ett alltmer jämställt samhälle. I undersökningen “alle teller med” (alla räknar) har en studie visat att pedagoger stödjer olika traditionella könstillhörigheter. Detta innebär dock inte att alla pedagoger
systematiskt motarbetar jämställdhet mellan flickor och pojkar. Pedagogerna lyfter fram barnens olika egenskaper, såsom storlek, de olika fysiska färdigheterna och att pojkar är starkare än flickor. Ord som söt, fin och vacker. Vad betyder det egentligen? För att neutralisera könsroller ska man inte kommentera barnens utseende eller klädsel med begrepp som stilig, söt, pojkaktigt och flickaktigt (Meland & Kaltvedt, 2019, ss. 94 och 100).
4.2 Pedagoger
Jo Warin och Vina Adriany har genomfört en studie baserat på två olika interjuver. Den ena delen av studien genomfördes på en indonesisk förskola och den andra på en svensk förskola. Anledningen till valet av de olika förskolornas forskning är att det skapar en geografisk kontrast i studien av de könsmässiga metoderna inom den tidiga utvecklingen och hur barn lär sig i den tidiga barndomen. Indonesien har infört den nya lagen om det nationella utbildningssystemet gällande jämställdhetsintegrering inom utbildningar.
Sverige i sin tur har en lång historia gällande könsmedvetenhet och socialpolitiken som kämpar för att samhället ska bli alltmer jämställt. Denna medvetenhet går i linje med de andra skandinaviska ländernas kunskap om könsmedvetenhet och jämställdhet. I Sverige finns det också en lång forskning inom genus med Gender flexible in early childhood education (ECE) (Adriany, 2017, s. 177). Pedagogerna inom den svenska förskolan har fått information och kunskap under sin utbildning för att använda olika redskap, metoder och beteenden. För att skapa den bästa möjliga läroprocessen för pedagoger när det kommer till självmedvetna inom genus. Men studierna i Indonesien visar på att religion och
traditionella biologiska könet, som man eller kvinna, bestämmer ens egenskaper och samhällsroll. Studiens syfte utgick ifrån att få en alltmer djupgående förståelse för de olika könsrelaterade beteendena som finns inom förskolan. Kvinnor anses ha en medfödd naturlighet att vilja ta hand om barn som kallas för modersinstinkt. I den indonesiska förskolan fanns det endast kvinnliga pedagoger och barnen tilltalade pedagogerna vid ordet
“Bunda” som betyder mamma. Detta kan tolkas som ett mer konservativt arbetssätt inom den indonesiska förskolan (2017, ss. 379-384).
10
Påståendet “manlig förebild” var något som Warin och Adriany blev intresserad av då tidigare studier har visar att majoriteten utav alla förskollärare är kvinnor, både i indonesiska och svenska förskolan. I den svenska delen av studien låg fokuset på de manliga pedagogerna och därav skedde alla intervjuer med manliga pedagoger.
Intervjuerna belyser männens egna uppfattningar och erfarenheter
kring könsrelaterade ämnen i förskolan. Jo Warin och Vina Adriany lyfter fram i sin studie att förskollärare behöver utveckla och uttrycka sin genusmedvetenhet innan de kan
förmedla information vidare gällande genus (2017, s. 381).
4.3 Normkritiskt perspektiv
Normer och värderingar är något som finns överallt i samhället. Anette Hellman lyfter fram vikten av att man i förskolans styrdokument försöker att motverka könsstereotypiska könsrollerna (Hellman, 2013, s. 9). Förskolans uppdrag är att barnen ska få en omfattande kunskap kring samhällets gemensamma värderingar samt normer. Samtidigt jobbar förskolan med att barnen ska utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra gällande deras egen självkänsla (Lpfö, 2018, s. 5 och 12). Genusrättvisa och genustrygghet är en känsla som behövs för att se förbi könsgränserna i samhället (Hellman, 2013, s. 156).
Klassificering är ett begrepp som Kajsa Svaleryd lyfter upp i sin bok Genuspedgogik. Att man blir indelad i sociala fack beroende på könet som man tillhör. Till dessa könsroller hör pojke och flicka samt vad anses vara en norm för de olika könen. Detta kan man tydligt se hos barn som går i förskolan när det kommer till vilka normer och värderingar som barnen tar med sig. Genom att pojkar och flickor testar olika handlingar och beroende på hur deras omgivning reagerar på deras handlingar så kommer individen i en liknade situation att agera utifrån de sätt som samhället förväntar att hen ska reagera. Barnens handlingar kommer att styras av vilket kön som individen har samt vad som anses var okej eller inte okej för ett visst kön (Svaleryd, 2002, s. 25). Ett exempel på när denna norm bryts är när en flicka beter sig tvärtemot sin könsstereotyp: flickan kallas då för pojkflicka. Det är ett begrepp som uppkommit genom att ett kön agerar efter normen för det andra könet.
Svavelryd för fram i sin bok en situation där en flicka blev annorlunda bemött av samma glassförsäljare beroende på hennes klädstil. När hon hade rosa kläder var försäljaren noga att ge lite glass i bägaren, för att minska risken att hon spiller och bli smutsig. Däremot om hon gick dit i svarta kläder, hängiga byxor och kepsen åt fel håll, en klädstil som
stereotypiskt kopplas till det motsatta könet- ändrade försäljare sitt bemötande och sa till flickan:
En sån här liten rackare vill väl ha mycket glass. Det behövs om man ska orka busa (Svaleryd, 2002, s. 25).
Historiskt sett är denna typ av beteendeändring inget nytt. En individs förhållningsätt ändras utifrån det kön den man kommunicerar med tillhör. Beteendet har funnits i vårt samhälle under en lång tid och anses än idag som en norm. Dessa variationer av hur vi bemöter andra människor efter dess kön uppfattas oftast inte som något konstigt eftersom vi människor blivit uppfostrade att se det som en normalitet i samhället (2002, s. 25).
11 4.4 Jämställdhet och genuspedagogiken
Det finns två begrepp som låter lika men symboliserar olika delar inom genuspedagogiken.
Nämligen jämställdhet och jämlikhet, som står för lika villkor men som på djupet riktar in sig på olika problemområden inom samhället. Jämställdhet kan förklaras som att alla individer ska ges möjligheten att ta sina egna beslut om sitt liv och inte begränsas av sitt eget kön. Ordet jämställdhet menar Svaleryd symboliserar ”att ställa jämte” (Svaleryd, 2002, s. 36). Det kan enklare förklaras med en metafor. Föreställ dig en gammal våg med två plattor på vardera sida om sin arm. Om vardera sida har samma vikt skapas en jämn balans där båda sidorna befinner sig på samma höjd från marken. Jämställdhet kopplas ofta till begreppen kön. Idag strävar man mot att män och kvinnor ska ges samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället eftersom fördelningen historiskt sätt mellan könen varit ojämn. Det handlar också om att vuxna i samhället måste ta ett ansvar mot den yngre generationen. Att skapa goda demokratiska förutsättningar och handlingsmönster i
samhället samt att skapa en diskussion kring genus och hur det kommer till uttryck (2002, s. 36). Jämlikhet menar Svaleryd kan förklaras som en syn där förutsättningar speglar rättvist över hela samhället inklusive alla grupper samt individer som lever i den. Det kan förklaras som ett paraply, där varje del av paraplyet symboliserar samhällets olika delar och att alla människor lever under paraplyet. Paraplyet skyddar samhället och fördelar regnet i ett jämnt flöde. Alla delar lever i symbios med varandra och alla människor oavsett kön, religion och etnicitet kan leva med jämlika förutsättningar och möjligheter (2002, s.
36).
Svaleryd belyser i sin bok genuspedagogik vikten av att pedagoger och vårdnadshavare vågar visa sina egna tankar och åsikter när det kommer till genus. Då kan man lättare uppmärksamma vilka könsstereotyper man själv lever efter. Detta gör att olika individers syn på stereotyper kan se olika ut beroende på vad man anser vara för pojkar respektive flickor. Det skapar en större medvetenhet om olika förutsättningar som påverkas av kön, både i hemmiljön och på förskolan. Reflektera över sitt eget beteende är en viktig faktor för att kunna bryta sig fri från sina egna rutiner och normer. Det leder till en vidgad förståelse av andras perspektiv och olika behov (Svaleryd, 2002, ss. 14–15).
Svaleryd belyser vikten av att förskolorna har ett värdegrundsarbete. Hon tar även upp två punkter som har en stark koppling till genuspedagogiken:
Att synliggöra, problematisera och utveckla elevernas föreställningar och könsmyter, så att flickor och pojkar genom en ökad självinsikt kan välja sin framtid utifrån sin egen vilja och sina personliga intressen (Svaleryd, 2002, s. 9).
Att finna metoder och arbetsmaterial för att inom ordinarie undervisning skapa villkor för att ge flickor och pojkar samma möjligheter till utveckling, kunskap, social kompetens, glädje och utmaning, utan att hämmas av traditionella könsmönster (Svaleryd, 2002, s. 9).
12 5. Metod
I detta avsnitt kommer vi att redovisa våra val av studiens metodologiska delar. Under den första delen redovisar vi vilken metod som använts för datainsamlingen. Sedan redovisar och reflekterar över urval, genomförande och etiska ställningstagande. Under den sista delen går vi igenom validiteten av studien, för att se om undersökningen stämmer eller om det finns brister i den.
5.1 Datainsamling
Den datainsamling som denna studie grundar sig i är en enkätundersökning. Anledningen till att vi valde att använda oss av en enkätundersökning som datainsamling, är för att det gav oss valmöjligheten till att rikta frågor mot både förskolan och hemmet. Enligt Jan Trost och Oscar Hultåker underlättar det om man använder sig av kvantitativa
förhållningssätt i en studie där frågorna är riktade för att få svar som är relevant för studien (Trost & Hultåker, 2016, s. 18). Detta gör att en kvantitativ enkätundersökning är bra för vår studie och hur vi lägger upp datainsamlingen. När det kommer till att göra en
enkätundersökning behöver man tänka ett steg längre för att få den information man behöver (2016, s. 41).
Det är viktigt att man skapar ett förtroende hos dem som ska svara på enkäten. Första frågan handlar om ifall deltagarna ville medverka i enkätundersökningen. Fråga två var baserad på ifall medverkarna är en pedagog eller vårdnadshavare. Vilket gjorde att vi kunde styra dem olika delarna mot våra två delstudier. Den andra frågan var vilket kön och ålder de medverkande har. Detta för att skapa en uppdelning inom undersökningen samt att kunna se hur de olika könen tänker och hur de ser ut bland de olika åldrarna.
Detta gjorde att vi tänkte på vilka vi skickade ut enkäten till och att vi var noggranna med att dem han läst informationsbrevet. Individerna som svara på enkäten förstod vad enkäten handlar om, vad svarsdata kommer att användas till och hanteras.
Jan Trost och Oscar Hultåker lyfter fram vikten av hur man ställer frågor som till exempel frågan gällande hur gammal den som svarar på enkäten. Det är viktigt att man inte ställer frågan hur gammal är du? Utan Trost och Hultåker menar på att svars personen anser sig vara en viss ålder för att hen fyller år inom en snar framtid. Det är därför bättre att ge svarsalternativ som har ett högre span och på så sätt känner sig individen så utpekad av frågan (2016, ss. 68–69). Denna typ av frågeställning använde vi oss av för att minska förvirringen kring svarsalternativet. Det vi är ute efter är deras tankar och idéer.
Öppna frågor är något som Trost och Hultåker lyfter fram som en nackdel och en fördel.
Detta kan bero på att det finns individer som känner en underliggande stress när de kommer till att skriva vad de själva tycker. Det kan ha fördelaktiga aspekter där vissa individer känner en frihet i att få uttrycka sina tankar (2016, ss, 74–75). Beroende på om det var pedagoger eller vårdnadshavare som svarade på frågorna, var formuleringen annorlunda. Vi anpassade enkätens frågor efter dem två målgrupperna för att få en bättre bild på de olika delarna. De frågeområden som vi använde oss av var: hur ser pedagoger
13
kontra vårdnadshavare på begreppet genus? Kan de skilja sig i hur en person tänker
beroende på om en person är utbildad eller inte? Detta gjorde vi för att kunna se skillnader och likheter i hur det ser ut för pedagoger jämfört med vårdnadshavare. Våra teoretiska utgångspunkter, där vi skriver om jämställdhet och jämlikhet, påverkar hur vi valde att lägga upp frågorna. Vi var noga med att designa vår enkät på ett sätt där frågorna inte var vinklade. Därför valde vi att använda flera svarsalternativ på majoriteten av frågorna.
Vi valde att ha den öppna frågan frivillig för de som svarar på enkäten. Om de inte vill svara på frågan får de fortsätta till nästa fråga. När vi hade skrivit klart enkäten skickade vi den till vår handledare och utvalda personer för att få respons gällande enkätens
frågeställningar. Med hjälp av deras tankar och idéer om hur vi skulle kunna förbättra enkäten, samt vad som är bra med enkätundersökning. När vi var nöjda med enkätens utseende och upplägg så skickade vi ut den till personer i vår närhet. Vi uppmanade att de fick skicka enkäten vidare till sina vänner som är vårdnadshavare och pedagoger för att vidga våra vyer. För att ta sig utanför vår egen vänkrets vår habitus.
5.2 Urval och Genomförande
Det urval och genomförande som gjordes under studiens gång var att vi skickade ut enkätundersökningen till cirka 60 pedagoger och vårdnadshavare. Enkätundersökningen fick vi in 46 svar från dem personer som vi skickade ut enkäten till. Trost & Hultåker förtydligar skillnaderna kring alla olika urvals typer. Bekvämlighetsurval är en typ av icke- slumpmässig metod. Vilket innebär att vi har använt oss utav en strategi där vi har skickat ut och spridit vår enkät, till personer som är villiga att svara på våra frågor till vår studie.
Det är ett sätt att få många svar på kort tid (Trost & Hultåker, 2016, s. 31).
Vi har också använt oss utav den så kallade snöbollsmetoden. Vilket innebär att när vi skickade ut enkäten till pedagogerna så frågade vi ifall de kunde sprida enkäten vidare till deras kollegor, för att nå ut till en större mängd pedagoger (2016, s. 32). I samband med att vi skickade ut vår enkät skickade vi också med ett informationsbrev till deltagarna. Där vi beskriver och förklarar, att enkät är till för vårt självständiga arbete som riktar sig in på genus och hur de uppmärksammas i förskolan och i hemmet. Vi klargör att vi kommer att gå igenom svaren och jämföra dem med de andras svar vi får in. Alla deltagare kommer att vara anonyma, då det inte är relevant för studien att veta vem som har svarat.
Första frågan i enkäten består av en medgivande fråga, om de deltagande vill delta eller inte. Därefter behöver man kryssa i, ifall man är en vårdnadshavare eller pedagog. Den 17/3 hade deltagarna åtkomst till enkäten som sedan stängdes 12.00 den 26/3.
Vi är medvetna om att datainsamlingen inte kommer att vara helt pålitlig då vi inte kan kontrollera deltagarna på något sätt om de är utbildade som de har uppgett att de är i enkäten. Samt att vi är också medvetna om att inte alla vårdnadshavare har barn i förskoleåldern. Eftersom vi inte specificerad att vårdnadshavarna måste ha barn i förskoleåldern för att kunna besvara enkäten, i med det kan svaren bli missvisande.
14 5.3 Etiska ställningstagande
Det är inte bara och genomföra en enkätundersökning hur som helst. Utan det finns regler och etiska riktlinjer som måste följas. Detta för att ska riktlinjer mot dem som ska svara på enkätundersökningen. Enligt Vetenskapsrådet så finns de fyra krav som man bör följa när de kommer till att utföra en studie med undersökning. Dessa är informationskravet vilket menas med att jag som utför studien ska på ett tydligt sätt ska informera individerna som ska vara med i studien, vad den handlar om och vad syftet är med studien (Vetenskapliga rådet, 2002, ss. 6–7). I studien som vi har gjort skickade vi med ett infobrev för att begreppet genus är svårt att greppa. Detta eftersom vår enkät görs på internet vi googels enkät format. Vi valde då att skicka ut brevet för att skapa en grundförståelse för vad enkäten ska belysa och individerna som svarar får i gång sin egen tankeverksamhet innan dem har svarat på enkäten.
Det andra kravet som man bör ha med är samtyckeskravet detta menas med att dem som har fått enkäten ska ges möjlighet till att avstå från att besvara frågorna om hen inte känner sig bekväm med att svara på enkäten. En annan del att tänka på inom detta krav är att om man gör en studie där barn eller vårdnadshavare skall frågas ut så behöver barn som är under femton år ha ett intyg från sina vårdnadshavare att dem får medverka i studien (2002, ss. 8-9). Detta löste vi genom att innan enkäten startade så fick dem medverkande klicka i om de ville delta i undersökningen eller inte. Vilket gjorde att om de medverkande hade ändrat sig från att vi frågade om dem vill vara med i undersökningen till att dem skulle svara så finns chansen att inte medverka. Det gör att vi får in svar från enkäten där de medverkande vill vara i undersökningen.
Det tredje huvudkravet är konfidentialitet kravet vilket menas med att information som enkätens frågor kommer fram till lagras på ett säkert sätt så att inte obehöriga kan komma åt informationen om vissa individer. Att vi som gjort studien kan garantera dem som svarar en säkerhet (2002, s. 12). Vi har lagt stort fokus på detta krav eftersom vi som gör studien måste visa att de medverkande kan lita på oss. Att deras svar kommer att användas på rätt sätt. Man kan se de som att skapa ett förtroende hos sina medmänniskor.
Fjärde och sista kravet som Vetenskapsrådet anser ska finnas med är nyttjandekravet.
Vilket menas med att dem medverkande i studien ska känna sig trygg med att deras svara bara kommer att användas inom forskning i denna studie (2002, s. 14). Detta löste vi genom att i vårt informationsbrev som vi skickade ut tillsammans med enkäten, att all datainsamling som vi får in via enkäten kommer enbart att användas inom den här studien.
Att den är skyddade av Uppsala universitet och reglerna som finns med från universitet.
5.4 Validitet
I vår studie använde vi oss utav en enkätundersökning vilket i sig är en kvantitativ studie. I med det lyfter Trost fram vikten av två centrala begrepp, validitet och reliabilitet.
Reliabilitet innebär att undersökningen blir bra eller mindre bra beroende på hur frågan uppfattas av svarpersonerna. Är frågorna krångliga och svåra är det en stor sannolikhet att
15
svaren blir missvisande, då personerna som svarar missuppfattar frågan. Därför är det bättre att använda sig utav ord och meningsbyggnad så att den målgruppen man riktar sig till förstår frågorna, då blir reliabiliteten hög (Trost & Hultåker, 2016, s. 63).
Validitet är något som är otroligt viktigt gällande alla typer av undersökningar, Bell belyser vikten i hur man formulerar och ställer frågorna. För att resultatet i undersökningen ska bli så pass bra som möjligt, att validiteten blir hög med andra ord giltig. Validitet innebär hur relevant blir resultatet, mäter frågorna det vi vill mäta i vår enkätundersökning som leder till att vår datainsamling blir alltmer relevant (2016, ss. 133–135). Därav använde vi oss ut av riktade frågor baserat på vilken målgrupp vi har. Våra målgrupper är pedagoger och vårdnadshavare. Vi använde oss utav frågor som är mer riktade till specifik målgrupp, för att få ett så pass bra validerat svar så att de överensstämmer med vad vi vill undersöka.
Med en hög validitet får man ett resultat som stämmer in på de man frågar efter (Bell, 2016, s. 134).
16 6. Resultatredovisning av delstudie 1 och 2.
6.1 Delstudie 1: Hemmiljön och vårdnadshavare (Rasmus)
Delstudie ett baseras på 23st vårdnadshavare i olika åldrar. Vilket motsvarar 50% av de svar som vi har fått in under enkätundersökningen. Resultatet från enkäten är uppdelad i tre delar.
Detta för att skapa en tydlighet i vilka svar som enkäten fick och vilken fråga som besvarades. De olika delarna valde jag att namnge: ålder och kön, olika perspektiv kring genus i hemmiljön och personliga tankar angående genus.
Svarsalternativen för kön valdes i liknade struktur som åldern. Alternativen som fanns tillgängliga att välja mellan var kvinna, man, hen eller annat pronomen. Resultatet blev:
Kvinna: 14 st (60,9%).
Man: 9 st (39,1%).
Hen: 0 st (0%).
Annat pronomen: 0 st (0%).
17 6.1.1 Ålder och kön.
På frågan angående den medverkande ålder valde vi att ge sex svarsalternativ i olika åldersintervaller. Svarsalternativen var: 16–20, 21–30, 31–40, 41–50, 51–64 och 65+.
Delen besvarades av 23 st medverkande. Det motsvarar 100% av de som har svarat på delstudie 1. Resultaten som enkäten visar är:
16–20: 0 st (0 %).
21–30: 2 st (8,7%).
31–40: 1 st (4,3%).
41–50: 9 st (39,1%).
51–64: 10 st (43,5%).
65+: 1 st (4,3%).
6.1.2 Olika perspektiv kring genus i hemmiljön.
I denna del frågade jag efter vilka begrepp vårdnadshavarna förknippade mest med genus.
De fick sju olika begrepp och skulle välja de två som bäst speglar deras syn på vad genus är.
Resultatet blev:
Val 1: Val 2:
Kön: 3 12
Stereotyper: 2 1
Makt: 1 3
Hierarki: 4 0
Jämställdhet: 7 5
Normer: 5 2
Samhällsvetenskap: 0 1
Den femte frågan handlar om i vilken grad vårdnadshavarna har genus i åtanke när de gör olika val i hemmet/hemmiljön. De fick sex olika svarsalternativ: instämmer inte alls, instämmer till viss del, instämmer, instämmer till stor del, instämmer helt och har inte reflekterat över det. Resultatet blev:
18 Instämmer inte alls: 3 st.
Instämmer till viss del: 15 st.
Instämmer: 1 st.
Instämmer till stor del: 2st.
Instämmer helt: 1st.
Har inte reflekterat över det: 1st.
Nästa fråga handlar om ansvarsfrågan kring genus: vem har störst ansvar när det kommer till genus och dess olika faktorer. Är det hemmiljön med vårdnadshavare, förskolan och dess pedagoger eller har båda lika ansvar? Kan det vara så att ingen av dem har ansvar?
Nästa fråga handlar om ansvarsfrågan kring genus: vem har störst ansvar när det kommer till genus och dess olika faktorer. Är det hemmiljön med vårdnadshavare, förskolan och dess pedagoger eller har båda lika ansvar?
Vårdnadshavare: 7st (30,4%).
Pedagoger: 0 st (0%).
Vårdnadshavare och pedagoger: 16 st (69,6%).
Inget av de ovanstående: 0 st (0%).
19 6.1.3 Personliga tankar kring genus.
I enkätens sista del valde vi att tillsammans skapa liknande öppna frågor för att uttrycka personliga tankar om genus. Detta gjorde vi för att kunna upptäcka liknelser och skillnader mellan våra olika delstudier.
Den sista frågan var frivillig och löd: Beskriv och förklara kortfattat hur samspelet går till.
Där 17 av 23 svarade:
o Om barnet får lära sig på flera ställen samma sak blir det mindre förvirrat o Finns inget
o Fungerade bra genom att vi hade en öppen dialog, mycket kommunikation dagligen och vi samarbetade på det viset
o Dialog
o Genom att båda parter utgår ifrån jämställdhet
o Det viktigaste är ju att man ser individen och har en bra dialog.
o Genom att båda parter utgår ifrån att barnen behandlas utifrån jämställdhet och lär dom detta
o Man pratar med varandra
o Pedagogerna på förskolan informerar oss vårdnadshavare om genusarbetet på förskolan. Vi kan få prata med vårt barn om dessa frågor.
o Genom kommunikation mellan pedagog och vårdnadshavare. Vi har en öppenhet i hem vid lek och lärande. Bilar, dockor, klänning eller snickarbyxor spelar ingen roll.
Barnen bestämmer /väljer detta och vi vill se liknande öppenhet på förskola.
o Att man har lika värderingar o Kan inte svara på det
o Jag tycker att det är viktigt att förskolan aktivt verkar för jämställdhet och att pedagogerna har koll på genusperspektiv och varför det har betydelse för hur man förhåller sig till olika ämnen och till barnen. En så enkel sak som att tjejerna uppmanas att vara starka och tuffa i lika hög grad som killarna. Och att utseende och hur man uppträder eller vad man är intresserad av inte behöver hänga ihop med kön.
Jag har haft barn på förskolor med ett aktivt genusarbete och utan något direkt genusarbete och upplever att barnen påverkas av miljön i förskolan precis som i hemmet.
o Att genusperspektivet ska vara detsamma i hemmet och i förskolan är omöjligt, men bra att man från förskolans sida är medveten om genus. Tex könsneutrala toaletter, samma tilltal till barnen oavsett kön, gärna jämn könsfördelning personal
o Samma förväntningar på och möjligheter för barnen från pedagogerna oavsett biologiskt kön i diskussion med föräldrarna.
o Ha samma norm, lika för killar o tjejer o Man måste ha hänsyn för varandra
20
6.2 Delstudie 2 pedagoger och perspektiv kring genus (Camilla)
Delstudie ett baseras på 23 pedagoger i olika åldrar. Det motsvarar 50% av de svar som vi har fått in under enkätundersökningen. Enkäten är uppdelad i tre delar för att skapa en tydlighet inom undersökningen och vilka svar som enkäten fick samt vilken fråga som besvarades. De olika delarna valde jag att namnge: ålder och kön, olika perspektiv kring genus i hemmiljön och personliga tankar angående genus.
6.2.1 Ålder och kön.
När det gäller frågan kring vilken ålder den medverkande är, valde vi att ge sex svarsalternativ och dem var åldrarna: 16–20, 20–35, 36–45, 46–55, 56–65. 65+. Delen besvarades av 23 stycken vilket motsvarar 100% av dem som svarade på delstudie två.
Resultaten som enkäten visar är:
16–20: 0 st (0 %).
20–35: 10 st (43,5%).
36–45: 4 st (17,4%).
46–55: 7 st (30,4%).
56–65: 2 st (8,7%).
65+: 0 st (0 %).
21
Svarsalternativen för kön valdes i liknade struktur som åldern. Vilket i denna fråga blev det fyra benämningarna: kvinna, man, hen och annat pronomen.
Kvinna: 21 st (91,3%) Man: 2 st (8,7%) Hen: 0 st (0%)
Annat pronomen: 0 st (0%)
22 6.2.2 Olika perspektiv kring genus i förskolan
I denna del frågade jag efter vilka begrepp vårdnadshavarna förknippade mest med genus. I frågan gav jag sju olika begrepp som de medverkande kunde välja på. De fick välja ut två av begreppen som de kände speglar deras syn på genus.
Resultatet blev:
Val 1: Val 2:
Kön: 5 6
Stereotyper: 7 1
Makt: 0 5
Hierarki: 0 1
Jämställdhet: 7 5
Normer: 4 5
Samhällsvetenskap: 0 0
Fråga nummer fem handlar om hur pedagoger ser på att dela upp lekytor efter könsroller.
Svarsalternativen var: instämmer inte alls, instämmer till viss del, instämmer, instämmer till stor del, instämmer helt och har inte reflekterat över det.
Resultaten blev:
Instämmer inte alls: 19 st.
Instämmer till viss del: 4 st.
Instämmer: 0 st.
Instämmer till stor del: 0 st.
Instämmer helt: 0 st.
Har inte reflekterat över de: 0 st.
23
Nästa fråga handlar om ansvars kring genus. Vi tog upp frågan i båda delstudierna för att kunna se likheter och skillnader kring vad vårdnadshavare och pedagoger svarar.
Vem har det största ansvaret när de kommer till genus? De svarsalternativen som fanns att välja på var: pedagoger, vårdnadshavare, pedagoger och vårdnadshavare, inget av de ovanstående.
Pedagoger: 0 st (0 %).
Vårdnadshavare: 1 st (4,3%).
Pedagoger och vårdnadshavare: 21 st (91,3%) Inget av de ovanstående: 1 st (4,3%)
24
6.2.3 Personliga tankar kring genus i verksamheten
I sista delen valde vi tillsammans att forma likvärdiga frågor. Detta gjorde att vi kan se likheten mellan dem två olika delstudierna som vi har gjort. Vad tycker vårdnadshavare jämfört med pedagoger? Frågan formulerades på detta sätt:
Hur vill du att genus kommer till uttryck i den dagliga verksamheten? Beskriv och förklara kortfattat hur du vill att genus kommer till uttryck i den dagliga verksamheten.
22 av 23 svarade:
o Att alla barn ska ges samma möjligheter oavsett kön!
o Förståelsen av att vi biologiskt är olika men ändå har rätt att tex ta del av en lek oavsett dess karaktär. Leken är fri oavsett kön.
o Genom samtal och lekar
o Att ha både neutrala och könsstereotypa aktiviteter o material är viktigt.
o Genus konstrueras hela tiden och skapas utifrån våra värderingar, attityder och erfarenheter. Alla ska få en chans att välja utifrån sitt intresse och inte bli invald i något fack.
o Alla ska ges samma möjligheter till olika aktiviteter, få samma förutsättningar och bli behandlade med hänsyn till individen inte till vilket kön man tillhör.
o Diskuterar om vad eleverna känner att de har för förväntningar på sig genom könet de föddes med och sen utvidga och alla kön kan göra det de vill.
o Alla barn ska bemötas lika oberoende på kön och situation. Viktigt att man är normkritisk för att kunna ändra på normer som inte är önskvärda i barngruppen. Det gäller att värdegrunden ständigt är med i verksamheten och att pedagogerna använder den flitigt.
o Att alla får möjlighet att vara vem de vill, dvs att barnen får ha på sig vad de vill och leka med vad de vill.
o Jag tror mycket på diskussioner och att det diskuteras naturligt i de dagliga samtalen.
Åh andra sidan bör genus inte vara något som märks alls. Det klart det finns normer men det borde inte finnas någon ”tvång” på att följa dem. Detta ämne är något som går att diskutera i all oändlighet.
o Genom att alla får vara den man är. Alla får göra det man vill. Att få prova olika aktiviteter, lekar
o Barnen ska inte bli begränsade av att leka med, använda eller skapa något som ses som ”fel” pga genus.
o Att vi tänker på att inte ”utnyttja snälla flickor” att sitta eller dämpa eller vara extra fröknar till ” bråkiga pojkar”
o Alla barn ska vara fria att välja leka och klä sig hur de vill oavsett kön
o Att allt material och miljöer på förskolan är anpassat och tillgängligt för ALLA barn.
o Det ska vara okej att prata om att det finns sociala normer inom genus men att man också uttrycker att normerna inte behöver följas.
o Genom att vara lyssnande på barnen och observera om vad de säger.
o Alla får vara i alla miljöer utan könsrelaterade roller.
o Att båda könen, behandlas lika.
o Att vi samtalar om och omkring känslor.
o Att vi har rätt att välja färger, kläder, skor, frisyr efter vad vi tycker om och inte vad andra tycker är rätt. Vi har rätt att välja pronomen. Om någon vill bli en mamma eller
25
pappa när de blir stora så ska inte vi eller kompisarna säga: nej, det går inte för du är kille eller tjej.
o Genus bör ständigt finnas närvarande i de regelbundna reflektionerna. Det ska finnas en medvetenhet om det och en tanke när man planerar verksamheten och formar de dagliga lärsituationerna.
26 7. Analys
Tidigare i denna studie under rubriken tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter har vi nämnt att genuspedagogiken och normkritiskt perspektiv har varit en viktig del i vårt arbete om att få en förståelse för genus. Under det senaste decenniet har antalet studier inom genus samt fokuset på kön i samhällsdebatter ökat. Genusvetenskapen i förskolan kontra hemmiljön speglar hur samhället ser på att flickor och pojkar ska uppfostras. Carin Hjelmer lyfter fram att resultaten visar att flickor uppfostras till att vara goda samhällsmedborgare som är skötsamma och tar hand om hemmet och barnen. Medan pojkar ska agera på ett traditionellt maskulint sätt där fokus ligger på att de ska var starka (Hjelmér, 2020, ss. 2–3).
I enkätundersökningen ser vi en tydlig tråd där både pedagoger och vårdnadshavare vill ha ett tydligt samarbete mellan varandra kring deras barn och frågor som handlar om genus.
7.1 Vårdnadshavare och hemmiljön
I denna del analyseras svaren från undersökningen om genus i hemmiljön och från vårdnadshavare. Resultatet utifrån frågan kön visar att majoriteten av de som har svarat är mellan åldern 51–64 och motsvarar 43,5% av dem medverkande. I åldrarna 41–50 var det 39,1% vilket motsvarar den näst största delen inom vilka åldrar som vårdnadshavarna är i.
Åldern 21–30 och 31–40 representerar tillsammans 13%. Detta visar att enkätens svar speglar mer av den äldre generationen åsikter. I studien lyfts flera begrepp fram som kön, makt, jämställdhet, stereotyper, hierarki, normer och samhällsvetenskap. Enkäten lyfter fram dessa begrepp i frågan: Kryssa i det begrepp som du tycker är centralt för genusperspektivet?
Två begrepp som stod ut var: jämställdhet (som fick 12 av 23 svar) och kön (som fick 11 av 23 svar). Detta resultat kan kopplas till samhället vilja att dela in människor i olika fack och på så sätt skapa olika förutsättningar för de olika könen. När det kommer till genus kopplar majoriteten av människor det till kön och jämställdhet. Enkätens näst sista fråga lyder: Vem har störst ansvar när det kommer till genus och dess olika faktorer? Denna fråga skapar en tankegång hos vårdnadshavarna om vem som har ansvaret för barnen. Det som vårdnadshavare tyckte var viktigast var utan tvekan att det sker ett samspel mellan pedagoger och vårdnadshavare, alternativet fick 69,9% av dem medverkande rösterna. Detta resultat lyfter vi fram i forskningsöversikten: “Förskolan har under det senaste decenniet ökat sitt samarbete med kommunerna när det kommer till att stötta vårdnadshavare i deras hemmiljö.
Detta ska ge barnen en bra lärandemiljö både i hemmiljön och i förskolan” (Hjelmér, 2020, ss. 2–3). Det andra alternativet som valdes i undersökningen var vårdnadshavare (30,4%).
Detta tyder på att vårdnadshavare känner att dem själva har ett stort ansvar när de kommer till genus. Vilken stryker under de resultat som framgick, att förskolan behöver lägga ner mer arbete på att få med vårdnadshavare i samspelet när det kommer till genus.
7.2 Pedagoger och förskolans miljö
I den här delen analyseras svaren från undersökningen om genus i förskolan genom pedagogernas synvinkel. Resultatet från frågan gällande pedagogernas kön och ålder.
Majoriteten av de 23 pedagoger som svarat är i åldrarna 20-35 år och motsvarar 43,5% ut av alla de pedagoger som har svarat. Därefter kommer åldrarna 46-55 år vilket är den näst största gruppen, motsvarar 30,4%. Åldrarna 36-45 år med 17,4% och 56-65 år med 8,7%
som tillsammans blir 26,1%, detta visar på att enkätens svar speglar den yngre generationens
27
pedagoger men också pedagoger i medelåldern åsikter och tankar kring genus i förskolan.
Av dessa 23 deltagare var de 21 kvinnliga pedagoger och 2 manliga pedagoger. I studien lyfts flera begrepp fram så som: kön, makt, jämställdhet, normer och samhällsvetenskap.
Enkäten ber de medverkande att kryssa i de begrepp som du tycker är centrala för genusperspektivet. Det är tre begrepp som lyfts fram: jämställdhet (12 av 23 svar) kön (11 av 23 svar) och normer (10 av 23 svar). I forskningsöversikten lyfts detta resultat fram av Warin, Jo och Adriany, Vina som anser att ”pedagogerna behöver vara övergripande och självmedvetna kring genus” för att kunna lära ut (Adriany, 2017, s. 377). Vilket i sin tur leder till frågan angående uppdelning av lekytor efter könsroller. Det fanns sex svarsalternativ: instämmer inte alls, instämmer till viss del, instämmer, instämmer till stor del, instämmer helt och har inte reflekterat över det. Här har majoriteten svarat (18 av 23)
”instämmer inte alls” på att man borde ha lekytor anpassat efter könsroller. Vilket kommer tillbaka till det Warin och Vina lyfter fram, där den svenska pedagogen får via sin utbildning mer kunskap gällande genus i dagens verksamhet (2017, s. 377).
7.3 Vårdnadshavares syn på pedagogers samarbete kring genus
Ur vårdnadshavarnas perspektiv så vill de ha ett samarbete med förskolan och
pedagogerna, genom att använda sig av en daglig dialog. Det var 17 av 23 vårdnadshavare som svarade på enkätfrågan: Beskriv och förklara kortfattat hur samspelet går till. Många av vårdnadshavarnas svar innehöll åsikten om att både pedagoger och vårdnadshavare ska ha samma syn på barnen och kring genus. Många lyfte fram att båda ska ha lika
värderingar kring normer och jämställdhet. En annan punkt som togs upp var att barnen ska få leka med vilka leksaker och kompisar de. På så sätt skapas samma förutsättningar för alla individer. Förskolans läroplan lyfter fram hur pedagogerna ska arbeta och lära ut till barnen om alla individers frihet, integritet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män (Lpfö18, s. 5). Förskollärarens ansvar i förskolan är att ”aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet” (Lpfö18, s. 12).
28 8. Diskussion
Att genus är ett ämne som kan röra upp känslor är något som denna studie visar. Det finns många teorier inom genus och en mängd studier har gjorts kring området. En intressant teoretisk utgångspunkt som vi tog upp är hur kläder kan spela in på hur vi bemöter en individ utifrån kön:
Två intressanta begrepp som uppkommit när en person agerar emot normen för sitt kön är:
pojkflicka och flickpojke. Detta kan man se i exemplet ur Svaleryds bok när glassförsäljaren sa till flickan:
En sån här liten rackare vill väl ha mycket glass. Det behövs om man ska orka busa (Svaleryd, 2002, s. 25).
Flickan fick höra detta för att hon var kläd i svart och hade kepsen åt fel håll. Detta är något som vi båda känner igen oss i, att dessa situationer finns överallt i samhället. Att det även sker i förskolan att om en flicka har på sig en rosa klänning så känner vi att man som pedagog gärna ge komplimanger till barnet att hon ser ut som en prinsessa. Vilket gör att vi inte hjälper samhället att utvecklas utan att vi accepterar att det är bara så det ska vara. Det har blivit som en norm i samhället att flickor och pojkar ska vara på ett visst sätt detta tar Svaleryd upp (2002, s. 25). Hur kommer det sig att om man pratar utifrån begreppet genus med en person som lever i samhället så nämner dem flesta att det ska vara jämlikt för alla oavsett kön. Vilket även speglar dem svaren som vi har fått i våran enkät. Men när vi läser om genus i litteraturen och vetenskapliga artiklar så lyfter båda fram hur långt vi har kvar i våran utveckling när det kommer till genus. Det gäller att vi inte känner oss nöjda utan att vi jobbar vidare med genus och jämlika villkor. Detta är inte något som bara kommer att försvinna över en dag. Utan det är något som vi alla behöver jobba aktivt med för att skapa bättre förutsättningar för alla samhällsmedborgare.
Är det verkligen så i praktiken? Det är något som speglas i vår enkätundersökning men också i förskolans läroplan. Genom att fokuset ligger på att skapa en sådan bra omgivning för barnen som möjligt. Detta är dock något som kan skapa både för- och nackdelar. En fördel med större fokus på barns omgivning är att förskolan, hemmet och kommunerna behöver ta hjälp av varandra för att hjälpa alla individer att få en sådan bra lärmiljö som möjligt. Detta menas med att förskolan ska ge alla barn de förutsättningar som dem behöver för att kunna utvecklas. Vilket kretsar kring barnens kunskapsförråd och vad de har med sig för tidigare kunskaper. Det är förskolelärarens uppgift att ta vara på barnens kunskaper och utmana de till att ta nästa steg i deras utveckling. En nackdel kan vara att vårdnadshavarna känner en stor press att ge sitt barn de bästa förutsättningarna som möjligt. Detta kan leda till att stressen i vardagen ökar för vårdnadshavarna eftersom de kan känna att tiden inte räcker till eller att de inte vet hur de kan hjälpa deras barn i sin utveckling. Det är här förskolan kan komma in i bilden och ge vårdnadshavare den grundläggande kunskap som de kan behöva för att kännas sig trygga i sina val i hemmet.
Tänk dig in i en situation där du ska byta däck på din bil. Om du inte vet hur du ska göra så blir det svårt och det kan kännas som en press i stället för något spännande och roligt.
29
Detta exempel speglar också hur en vårdnadshavare kan känna kring området genus.
Nämligen att det är stort och komplicerat. Om pedagogerna däremot aktivt samtalar och diskuterar med vårdnadshavarna kan de enklare föra vidare den kunskap som behövs för att skapa en bättre läromiljö för barnen.
I denna studie betonas, med hjälp av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter, likheter inom ett område som kan vara svårt att sätt ord på. Genus är något som är högst aktuellt i dagens samhälle och diskuteras ständigt av människor över hela världen. Vi vill med denna studie fördjupa oss i hur det ser ut i förskolan och vilket arbete som genomförs.
Det som gjorde att vi valde genus som underlag för vår studie är att vi känner att under tiden som vi har gjort vår utbildning på Uppsala universitet har fokuset på att genus haft en stor del i våra utvecklade kunskaper om genus. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har båda reflekterat mycket över genus och hur ser det ut i samhället samt den dagliga verksamheten. Hur ser vi själva på genus och finns de likheter samt olikheter i våra tankar kring genus?
I vår enkät fick pedagogerna välja ut vilka begrepp de anser är centralt gällande
genusperspektiv. Resultatet visade att tre begrepp var mer framträdande: jämställdhet (med 12 val), kön (med 11) och normer (10). Detta kan kopplas till vad pedagogerna svarade under frågan: Hur vill du att genus kommer till uttryck i den vardagliga verksamheten? I svaren kan man se begreppen kön, jämställdhet och normer kommer till uttryck på olika sätt. Alla barn ska ges samma möjligheter oavsett kön. Utifrån svaren i enkäten kan man tydligt se ett mönster där pedagogerna uttrycker viljan att barnen ska få samma möjligheter och rättigheter. Genom att få utvecklas och bestämma själva vem de är samt att båda biologiska könen ska behandlas lika. Vilket är något som vi med denna studie vill lyfta fram. Det är viktigt att på ett extra tydligt sätt visa och förklara för barnen att alla ska ha samma förutsättningar oavsett vilket kön som en människa tillhör. Ett motto som vi fick lära oss när vi gick på förskolan var att behandla dina kamrater så som du vill bli
behandlad. Vilket innebär att om du inte vill att någon ska behandla dig illa så ska inte du behandla någon annan illa.
Inför den här studien har vi reflekterat mycket kring informationen som vi fick under rubriken: tidigare forskning. Förskolan har under det senaste decenniet ökat sitt samarbete med kommunerna när det kommer till att stötta vårdnadshavare i deras hemmiljö. Detta ska ge barnen en förbättrad lärandemiljö både i hemmet och förskolan (Hjelmér, 2020, ss. 2-3).
Detta är något som vi båda har reflekterat mycket över under vår utbildning. Det finns både för- och nackdelar med att genus börjar diskuteras mer och mer både i förskolan och
samhället. En fördel är att om samhället ska förändras så behöver man börja samtala kring genus och vad det ska stå för. Om man blickar tillbaka på hur det var när vi växte upp, på sent 1900-tal, så pratade man inte om genus. Utan det var något som bara fanns där. Pojkar skulle vara busiga och livliga medan flickor skulle sitta lugnt och fint och leka med dockor eller rita. Något som vi alltid fick höra när vi växte upp var om man som kille till exempel ville ha en rosa tröja så fick man direkt höra att den är för flickor och det kan man inte ha på sig om man är kille. Idag är nagellack något väldigt många barn gillar att använda, men
30
när vi var barn, fick man ofta höra att nagellack endast var för flickor. Den traditionella könsfördelningen leder oss tillbaka till den äldre generationens syn på genus och normer.
Klyftor kan lätt skapas mellan de olika generationerna i dagens samhällsstruktur. Den äldre generationen kan leva kvar i gamla tankar och åsikter medan den yngre generationen försöker bryta upp dessa strukturer. För att båda generationer ska förstå varandra behövs det aktivt diskuteras. De nya tankar och idéer som uppkommer behöver tydligt förklaras så att missförstånd inte uppstår. Detta är viktigt för att inte skapa klyftor i samhället mellan de olika generationerna. Kritik kan lätt uppfattas som personligt och kan leda till en konflikt om man inte kan bevisa en förbättring med de nya idéerna jämfört med de gamla. Man kan till exempel inte bara plötsligt säga att nu har vi inte längre endast två kön. Utan förklara att det finns människor som känner att de tillhör det andra könet eller dras till det och så vidare. Det kan fortfarande vara svårt för en del av samhället att förstå den nya
generationens tankar men genom att lyfta fram idéerna på rätt sätt så skapas goda förutsättningar i samhället.
Förskolan har en viktig del i vilken identitet som skapas av den könsroll som barnen får med sig från tidig ålder (Ridgeway & Correll, 2004, ss. 1–2). Jämställdhet sätter spår redan tidigt för barn i förskolan. Både pojkar och flickor ska ha lika möjligheter att ses och höras, vilket även speglas i förskolans läroplan (Meland & Kaltvedt, 2019, ss. 94-100). Det speglar också vad den tidigare forskningen tar upp: att synen förändrats gällande genus.
Fokuset har förändrats från att det bara har funnits två kön: man och kvinna. Till att
samhället börjar acceptera att det finns människor som varken definierar sig som man eller kvinna eller både och. Detta har vi båda sett när vi har varit ute på våra
verksamhetsförlagda utbildningar. Att förskolan idag jobbar mycket med genus varje dag och visar barnen att det är de själva som har makten att välja vad de vill identifiera sig som. I enkätundersökningen som utfördes under denna studie så gav vi fyra olika alternativ inom kön att välja mellan: man, kvinna, hen och annat pronomen. I dagens samhälle har synen på kön förändrats. Det blir mer och mer vanligt med individer som definierar sig varken som man eller kvinna. Ett exempel på moderna samhällsförändringar mot
inkludering är att man i förskolan inte längre pratar om föräldrar på samma sätt som förut.
Den gamla klassiska kärnfamiljen som tidigare har bestått utav en mamma och pappa vilket ser annorlunda ut för barn i dagens samhälle. Därför benämner man barnets målsman som vårdnadshavare. Det gör att alla konstellationer av familjer blir involverade. Vem vet hur normen kommer se ut i framtiden?
31 Litteraturlista:
Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Burman, Anders (2014). Pedagogikens idéhistoria. Lund: Studentlitteratur AB.
Burman, Anders (2019). Pedagogikens idéhistoria. Lund: Studentlitteratur AB.
Hellman, Anette (2013). Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv.
Stockholm: Liber AB
Hjelmér, Carina (2020). Free play, free choices? – Influence and construction of gender in preschools in different local contexts. Education Inquiry, vol. 11, nr 2, ss. 144–158.
doi:10.1080/20004508.2020.1724585
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2019). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur &
Kultur.
Karlson Æ, Ingrid & Simonsson, Maria (2008) Preschool Work Teams’ View of Ways of Working with Gender—Parents’ Involvement. Early childhood education journal, vol. 36, nr 4, ss. 171–177. doi:10.1007/s10643-008-0259-y
Larsson, Esbjörn (2015). Utbildning och social klass. I Esbjörn Larsson & Johannes Westberg (red.). Utbildningshistoria, ss. 335–354. Lund: Studentlitteratur.
Linne, Agneta (2012). Läroplansteori mellan rum, tid och handling. I Tomas Englund, Eva Forsberg & Daniel Sundberg (red.) Vad räknas som kunskap? ss. 100–115. Stockholm:
Liber AB.
Lpfö98 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket rev 18.
Meland, Aud Torill & Kaltvedt, Elsa Helen (2019). Tracking gender in kindergarten. Early Child Development and Care, vol. 189, nr 1, ss. 94-103.
doi:10.1080/03004430.2017.1302945
Nordberg, Marie (2008) Att vara cool på rätt sätt- cool som distinktion, interaktion och förkroppsligad praktik. I Marie Nordberg, Renee Frangeur, Anette Hellman, Richard Jonsson, Anne-Sofie Kalat, Christina Olin-Scheller & Thomas Saar (red.) Maskulinitet på schemat. Pojkar, Flickor och konstskapande i förskolan och skola, ss. 93–116. Stockholm:
Liber AB.
