Hur kan pedagogerna kontrollera att eleverna inhämtat kunskaperna i enlighet med den nya läroplanen, Lgr11?
Pedagogerna på skola A har båda två ansvaret för ämnet ”Idrott & hälsa”. De anser sig bara kunna svara för sitt ämne och där har de till exempel allemansrättsfrågor som de kan se hur mycket eleverna kan innan- respektive efter genomgångar och tipspromenader. Där kan de se hur eleverna resonerar och beter sig före- respektive efter ett område. De kan klart se att det blir positiva förändringar i inlärningen men i vilket omfång beror helt på vart eleven befinner sig. Sedan den nya läroplanen kommit kan de inte se några större skillnader i bedömningar. I deras ämne, idrottsämnet, är det mer specificerat vad som ska göras samtidigt som det alltid är öppet för tolkningar i bedömningen, menar de båda pedagogerna.
På skola B ser pedagogen alltid till att kontrollera hur eleverna inhämtat kunskaperna.
Eleverna får alltid reflektera och dokumentera efter lektionen, på det sättet kan pedagogen följa elevens kunskaper och lärande. Om det är någon skillnad sedan den nya läroplanen kom 2011 kan inte pedagogen på skola B svara på. Pedagogen är nyutbildad och har inte arbetat enligt någon annan läroplan.
Sammanfattning
Det verkar som att det går att kontrollera elevernas kunskapsinlärning genom diskussioner, reflektioner, resonemang, dokumentation och hur eleverna beter sig före- och efter olika arbeten och genomgångar.
31 4.4 Skolornas praktiska genomförande av undervisningsmetoden
Hur arbetar skolan med den pedagogiska planeringen och det praktiska genomförandet av undervisningsmetoden utomhuspedagogik?
Pedagogerna på skola A undervisar i ämnet idrott och hälsa och de menar att där faller det sig naturligt att vara utomhus och bedriva sin undervisning. Två områden som tas upp är
friluftsliv och orientering. De finns båda med i kursplanen. Utöver det så har de alla möjliga olika aktiviteter utomhus. De poängterar dock att även andra pedagoger på skolan har utomhuspedagogik. De ämnen som eleverna haft utomhus är bland annat matte, bild, NO (naturorienterade ämnen) och slöjd. Skola A har också gjort en gemensam utedag för eleverna på avdelningen för eleverna i behov av särskilt stöd. Då fick eleverna gå runt, klassvis, på olika stationer som olika pedagoger ansvarade för. Det var stationer med matte, engelska, svenska och slöjd med mera. Det var en lyckad dag som fick eleverna att arbeta tillsammans och använda flera sinnen. De berättar även att de samarbetar med stadens Naturskola. Det är någonting som de varmt rekommenderar och tycker att det har varit väldigt lyckat och lyxigt.
Naturskolan har varit ute på skolan och där stöttat klasser att komma igång med sin utomhuspedagogik. De har även hjälpt personalen på skolan genom att ha utbildning. När skolan ska ha utomhuspedagogisk undervisning använder pedagogerna olika böcker i utomhuspedagogik som finns med inriktning mot många av skolans ämnen. De arbetar även med till exempel Ipads för att sedan arbeta vidare med ämnet inomhus. Pedagogerna på skola A menar ändå att det bästa materialet för att arbeta med utomhuspedagogik står naturen själv för.
Skola B arbetar med de flesta skolämnen utomhus men pedagogen som deltog i
undersökningen lyfter de ämnen som hen arbetar med. Det är svenska, matematik, bild och livskunskap. Hen är dock tydlig med att alla ämnen passar för att arbeta med den
utomhuspedagogiska undervisningsmetoden. På skola B har de inte några speciella läromedel när de arbetar med utomhuspedagogiken, i alla fall inte den pedagog som deltog i
undersökningen. De arbetar dock med en del stöttning från Naturskolan, även de.
Rektorn på skola B berättar även att de har några tema-arbeten som bedrivs på skolan sedan flera år. De har ”Knytte, Knopp och Mulle” som är i Friluftsfrämjandets regi. De arbetar med ett ”Grön-flagg”-arbete sedan cirka tre år. ”Grön flagg” är ett arbete för miljö och hållbar utveckling i kommunerna. Sedan är det anpassat till förskolornas- och skolornas läroplaner.
32 Skola B har även ett metod-material som de arbetar efter. Det är ganska omfattande och kallas NTA, Naturvetenskap Teknik för Alla. Rektorn belyser och lyfter även fritidshemmets
verksamhet. De försöker att alltid bedriva en del av sin verksamhet utomhus.
Utomhuspedagogiken innebär inte bara att skolan undervisar utomhus utan att det gäller att använda sig av den utomhuspedagogiska idén; att lära sig i praktiken och att lära sig med utgångspunkt i det vi redan kan och sedan bygga på den kunskapen, menar rektorn.
”Skolan använder sig av utomhuspedagogikens grundprinciper för lärande. Vi låter eleverna använda sina sinnen och se sammanhang i undervisningen”.
(rektor, skola B) Sammanfattning
Båda skolorna arbetar ganska mycket med utomhuspedagogik men på lite olika sätt. Skola A har det i sin undervisning men även temadagar där klasserna går runt på olika stationer. Detta tillsammans med den ”vanliga” undervisningen används utomhuspedagogiken i de flesta ämnena. På skola B har de flera stora tema-arbeten eller utvecklingsprojekt som alla deltar i tillsammans. Hela skolan är involverad och de har regelbunden undervisning med de
utomhuspedagogiska principerna och arbetar med det som både en undervisningsmetod och ett förhållningssätt.
33
5 Diskussion
I diskussionsdelen kommer utgångspunkt vara arbetets syfte och de frågeställningar som finns. Diskussionen delas upp och beskriver arbetets tillförlitlighet, metoddiskussion och resultatdiskussion. Under metoddiskussionen är fokus på arbetets metod och undersökning. I resultatdiskussionen är utgångspunkten undersökningens fyra frågeställningar. Avsnittet avslutas med en slutsats och nya forskningsfrågor.
5.1 Tillförlitligheten
I detta arbetes undersökning har resultatet svarat på de fyra frågeställningarna men det var dock en låg svarsfrekvens. Det är av stor vikt att ha med sig det när diskussionen läses. Det blir få personer som representerar de två skolorna. Eftersom jag inte tidigare haft någon kontakt med de utvalda skolorna menar jag att jag kan generalisera svaren som
respondenterna gav. Detta överensstämmer med det som Johansson och Svedner (2006) skriver om angående generaliserbarhet (Johansson och Svedner, 2006).
Pedagogerna på de två skolorna blir då representativa för det utomhuspedagogiska arbetet på de utvalda skolorna. Angående arbetets mätnoggrannhet, reliabilitet, anser jag att resultaten täcker de frågeställningar som fanns men som jag tidigare beskrivit, mycket svagt. Det som är svagt är att svarsfrekvensen blev låg. Som det skrevs under metoddelens tillförlitlighet kan man väga för- och nackdelar med metoderna i undersökningen, fram och tillbaka. I slutänden anser jag dock att de svaren som inkommit kan anses som representativa och tillförlitliga för dessa två skolor.
5.2 Metoddiskussion
I mitt examensarbete valde jag att använda mig av en kvalitativ metod. Tanken med det var att jag skulle fördjupa mig i ämnet utomhuspedagogik och fokusera djupare på hur några få skolor hade lagt upp sitt arbete och hur de såg på frågor kring ämnet. När jag funderar och reflekterar om hur arbetet med mitt examensarbete har varit känner jag mig oerhört kluven.
Det är en stor besvikelse över att det inte blev en sådan undersökning som jag hade önskat innan jag startade med examensarbetet. Min tanke var självklart att få till en bättre och större
34 undersökning med ett större deltagande och en betydligt bättre svarsfrekvens. Det snurrar runt många funderingar i mitt huvud och jag reflekterar mycket över vad jag kunnat göra
annorlunda. De metoder som användes var kvalitativ- intervju och mailintervju tillsammans med en grundläggande litteratur- och forskningsgenomgång. Anledningen till att just
intervjuer blev den utvalda metoden var att jag ville fokusera på ett par skolor och då ansåg jag att de metoderna skulle få ut mest information till undersökningen. Kvalitativa intervjuer gör det enklare att få ut resultat från de specifika skolorna. Enkät kan ha varit en passande metod om jag valt att undersöka fler skolor. Med enkäten kan det utläsas en större
svarsfrekvens. Det som ändå kan ses som positivt med dessa mailintervjuer är att
respondenten verkligen fått möjlighet att framhäva sin egen uppfattning och erfarenhet. Jag som intervjuare har inte kunnat påverka svaren på något sätt.
5.3 Resultatdiskussion
Nedan kategoriseras diskussionen utifrån arbetets fyra frågeställningar.
5.3.1 Hur arbetar skolledningen med att få med elever, föräldrar och pedagoger i arbetet med en profilering mot utomhuspedagogik?
Det som, ur utomhuspedagogisk synvinkel, känns viktigt att lyfta fram när det gäller skolledningens arbete är den känsla som rektorn hade:
”Nu när det är utomhuspedagogik litar de på att skolan har den kunskap som krävs och gör det bra . Det är svårare innehåll än om det varit en annan profilering”
(rektorn skola B)
Rektorn ansåg att föräldrar hade svårt att tycka till eller komma med tankar när det gällde den utomhuspedagogiska verksamheten. Detta med anledning av att det dels handlade om
pedagogiska frågor och då litar de på att skolan vet vad de gör och att det är ett mer komplext ämne. Det kanske är viktigt att sätta in föräldrar mer i det utomhuspedagogiska synsättet för att sprida skolans arbete vidare och samtidigt arbeta tillsammans med hemmet. Det går att skönja likheter mellan NCFF (2011) och det som rektorn argumenterar för angående att det är nödvändigt med ett gemensamt budskap på hela skolan. Detta för att skapa ett hälsofrämjande
35 arbete som gynnar elevernas lärande och skapar en tydlig bild både internt och externt om vad skolan står för. Precis som Ekvall (2012) lyfte fram menar rektorn att det inte bara är en metod utan ett förhållningssätt, att arbeta med utomhuspedagogik. Skolan hade dock en grund att stå på och arbeta vidare utifrån när de hade gjort kartläggningen om sin verksamhet. Här hade pedagogerna varit de som drivit arbetet och det har gjort att de blir väl förtrogna med utomhuspedagogiken som undervisningsmetod och även dess koppling till läroplanen och kursplanens mål. Både rektorn och Brügge, Glantz och Sandell (2011) menar att det är av stor vikt att pedagogerna är väl förtrogna med ämnet för att det ska bli undervisning som gör att eleverna lär in. Precis som Claesson (2009) belyser angående pedagogernas hållning och inställning menar även rektorn att det är en stor vinst i att de känner till flera olika sätt att undervisa på.
5.3.2 Vilka effekter, relaterade till kunskapsinhämtning, ser pedagogerna på utomhuspedagogik som undervisningsmetod?
Precis som Almqvist & Karlsson (2006) belyser i sitt forskningsarbete, anser pedagogerna i undersökningen att det öppnas nya möjligheter till lärande om undervisningen även bedrivs utomhus. Eleverna matas inte bara med kunskap utan de blir själva en aktiv del i sin
kunskapsinlärning. Det överensstämmer med Raustorp (2000) som beskriver hur varje individ lär in på olika sätt, hur alla har olika profiler på sin begåvning. Detta påverkar då hur vi föredrar att lära oss nya saker på. Detta behöver lärare och pedagoger ha i åtanke när de planerar och genomför sin undervisning. Som jag beskrivit i resultatdelen tyckte pedagogerna att det inte är helt enkelt att bedöma de effekter, på kunskapsinhämtning, som den här
utomhuspedagogiska undervisningsmetoden ger.
Pedagogerna på skola A ville belysa att det blir många positiva effekter av att vara ute. De nämner några exempel såsom gemenskap, direkta upplevelser, konkret (man kan ta på sakerna, känna, få storleksuppfattning mm.) De var allihop överens om att eleverna på ett enklare sätt kan se samband och få en förståelse när de är utomhus och har undervisning. I likhet med forskningen som Sandborgh-Holmdahl och Stening (1993) lyft fram angående vikten av att använda alla sina sinnen är detta även någonting som de deltagande pedagogerna är tydliga med. Alla respondenterna påpekade de positiva effekterna de kunde se på eleverna när de använde alla sina sinnen. De menade att detta underlättar lärandet för många elever.
36 Det låter som en självklarhet, när jag läst och tagit del av mycket litteratur och forskning om utomhuspedagogiken, att det har många positiva effekter. Flera forskare, bland annat Ekvall (2012), argumenterar för utomhuspedagogikens positiva effekter på elevernas inlärning. Hon menar, likt pedagogerna, i undersökningen att undervisningsmetoden sätter kunskapen i ett sammanhang.
5.3.3 Hur kan pedagogerna kontrollera att eleverna inhämtat kunskaperna i enlighet med den nya läroplanen, Lgr11?
I både gamla och nya styrdokument finns det stöd för att använda utomhusmiljön i
skolundervisningen och arbeta enligt utomhuspedagogiska principer. Den nya läroplanen, Lgr11, betonar vikten av att eleverna ska diskutera, reflektera, argumentera och kunna dra egna slutsatser. När det sker en kombinerad undervisning mellan teori och praktik samt mellan inomhus och utomhus ges eleverna möjligheten att använda och utveckla dessa förmågor. I det tidigare arbete jag gjort, som beskrevs i problemformuleringen, fick jag tydliga indikationer på att många pedagoger kände sig osäkra på hur de skulle kunna bedöma elevernas inlärning när undervisningen skedde utomhus. I detta arbete kunde jag dock inte skönja samma resultat. Det var snarare så att pedagogerna samt rektorn, på skola B, uppfattade undervisningsmetoden bättre, än den klassiska klassrumsundervisningen, med anledning av att eleverna utomhus använder alla sina sinnen och det i sin tur gör att de reflekterar och diskuterar med varandra. De menade att utomhuspedagogiken gynnar fler elever eftersom det inkluderar flera olika lärstilar. Det går i samma linje som Bergholm skriver i NCFF (2010) angående att det ämnesintegrerade arbetssättet och
utomhuspedagogiken ger pedagogerna möjlighet att möta elevernas olika inlärningsstilar. På skola B menar pedagogen att eleverna alltid får reflektera och dokumentera efter lektionerna.
På detta sätt kan pedagogen följa elevens kunskapsinlärning på ett tydligt och bra sätt. Om det är någon skillnad sedan den nya läroplanen kom 2011 kan inte pedagogen på skola B svara på. Det beror på att pedagogen, på skola B, är nyutbildad och därmed inte har arbetat enligt någon annan läroplan. På skola A nämndes hur pedagogerna, som idrottslärare, kontrollerar elevernas inlärning med att göra bedömningar innan- och efter genomgångar, övningar och olika arbeten. De nämner hur de till exempel har ”Allemansrätten” som uppgift och då kan elevernas kunskaper kontrolleras före- och efter arbetet. De kan arbeta med genomgångar, tipspromenader och diskussioner. Detta gör att pedagogerna på ett bra sätt kan få koll på
37 elevernas lärande. Detta stöds av Ekvall (2012) och hennes forskning om att barn lär sig bättre utomhus där de använder sig av sina egna erfarenheter och reflektioner.
5.3.4 Hur arbetar skolan med den pedagogiska planeringen och det praktiska genomförandet av undervisningsmetoden utomhuspedagogik?
Om det nu stämmer, det som Szczepanski (2008) lyfter fram som utomhuspedagogikens kärna; att det är kombinationen av det upplevelsebaserade, platsrelaterade och textbaserade kunskaperna som används för att människan ska få störst effekt på kunskapsinlärningen måste vi ställa oss frågan varför det inte används mer än det gör ute i skolorna. De två skolorna som deltagit i undersökningen är utvalda på grund av att de arbetar med den specifika
undervisningsmetoden. Eftersom alla elever har olika inlärningsstilar som är dominerande kan det vara av stor vikt att variera sin undervisning. Som Gardner (1983/1998) lyfter fram i alla sina studier kan alla elever få ut så mycket som möjligt av undervisningen om de får
möjligheten att arbeta efter sin individuella inlärningsstil. Jag fastnade väldigt mycket för det som rektorn på skola B sade i slutet av vår intervju:
”Skolan använder sig av utomhuspedagogikens grundprinciper för lärande. Vi låter eleverna använda sina sinnen och se sammanhang i undervisningen”.
(rektor, skola B) Båda skolorna arbetar ganska mycket med utomhuspedagogik men på olika sätt. Skola A har det regelbundet i sin undervisning men det arrangeras även temadagar där klasserna går runt på olika stationer. De tar även hjälp och stöttning av den lokala ”Naturskolan” i sitt arbete.
”Naturskolan” kommer till skolan och ansvarar för en del utomhuspedagogisk undervisning plus att de håller i fortbildning för pedagogerna. Allt detta tillsammans med den ”vanliga”
undervisningen används utomhuspedagogiken i de flesta ämnena. I likhet med Raustorp (2000) menar skola A att det är den kombinerade undervisningen, mellan klassrummet och utomhus, som gynnar elevernas möjligheter till lärande. På skola B har de flera stora tema-arbeten eller utvecklingsprojekt som alla deltar i tillsammans. Det är även här den lokala
”Naturskolan” som håller i undervisningsdagar och fortbildning för personalen. De är även engagerade i andra utvecklingsprojekt som till exempel ”Grön Flagg” och ”Naturvetenskap och Teknik för Alla - NTA”. Hela skolan är involverad och de har regelbunden undervisning
38 med de utomhuspedagogiska principerna och arbetar med det som både en
undervisningsmetod och ett förhållningssätt. Berggren-Bärring och Grahn (1995) lyfte fram att utomhuspedagogiken är ett komplement till den traditionella undervisningen. Detta har båda skolorna tagit fasta på och arbetar enligt den modellen. I samma anda, som Bergholm belyser i NCFF (2010) angående att utomhuspedagogiken är ett sätt att kunna arbeta
ämnesintegrerat, ge eleverna möjligheter till lärande genom sina individuella inlärningsstilar och erbjuda en varierad undervisning med många upplevelser och minnen, arbetar de båda skolorna.
Det står även i läroplanen att skolan ska erbjuda eleverna en varierad undervisning (Skolverket, 2011).
39
6 Slutsats
På de två skolorna som deltog i undersökningen praktiseras utomhuspedagogik som undervisningsmetod i alla årskurser men det ser ut på olika sätt. De har det
utomhuspedagogiska förhållningssättet och använder sig av utomhuspedagogikens grundprinciper för lärande. De båda skolorna kombinerar den traditionella
klassrumsundervisningen med utomhuspedagogik. De låter eleverna använda sina sinnen och se sammanhang i undervisningen. Det framgår både i undersökningen, på de två skolorna, och i litteratur och tidigare forskning att utomhuspedagogik är en undervisningsmetod där
eleverna får använda alla sina sinnen och på det sättet ges möjlighet till lärande. Skolans ledning, rektorn, belyser i intervjun vikten för en skola att profilera sig. Rektorn menar även att det krävs en tydlighet med arbetet och att alla, såväl elever som pedagoger och föräldrar, känner en förtrogenhet med uppgiften. Detta är en del i att få med alla i det
utomhuspedagogiska arbetet. De effekter som utomhuspedagogiken ger på elevernas kunskapsinhämtning var inte enkel att bedöma, enligt pedagogerna som deltog i
undersökningen. De menade dock att eleverna fick förstahandsupplevelser och att det som bearbetades var konkret. Detta är faktorer som, enligt forskning, gynnar elevers lärande och kunskapsinhämtning.
6.1 Avslutande reflektioner
Processen som genomgåtts i detta arbete har inneburit att jag fått en djupare kunskap om det utomhuspedagogiska området och hur ett sådant arbete kan se ut. Syftet med arbetet var att undersöka hur två skolor, i Närke, med utomhuspedagogisk profil praktiserar sin undervisning och vad undervisningsmetoden har för effekter för elevers kunskapsinhämtning enligt tidigare forskning. Min, på förhand, positiva syn på utomhuspedagogik som undervisningsmetod har stärkts och det ska bli spännande att se, när jag får min första tjänst i skolans värld, om och hur denna undervisningsmetod bedrivs. Utomhuspedagogik är någonting som jag gärna vill arbeta med och jag tror att det gynnar många elever i deras lärande och kunskapsinhämtande.
En fråga jag ställt mig flera gånger under processen med arbetet är varför inte fler skolor och pedagoger använder sig av denna undervisningsmetod som en del i sin undervisning?
40 Nu menar jag inte att all undervisning enbart ska bedrivas utomhus men jag tror att en
kombinerad undervisning främjar elevernas lärande. En kombination och variation mellan utomhus och inomhus, teori och praktik och så vidare. Detta visade även stora delar av den litteratur och tidigare forskning som jag tog del av för detta arbete. Det som hade varit intressant att ta del av hade varit om pedagogerna hade sett andra effekter på elevernas kunskapsinhämtning och lärande. Om de till exempel hade haft svårigheter med något visst ämne eller ämnesområde och sedan efter den utomhuspedagogiska undervisningen sett på om det gjort någon skillnad. Efter att ha gjort den här undersökningen har dock min syn på detta förändrats en del. Det kan vara utmanande att arbeta med en ny pedagogik men jag tror inte att just utomhuspedagogiken gör kunskapskontrollen så mycket svårare. Allt handlar nog i mångt och mycket om hur förtrogen pedagogen är med ämnet, sedan spelar det inte någon roll vart, på vilken plats, undervisningen sker. Genom att arbeta enligt de utomhuspedagogiska grunderna kan istället pedagogen kontrollera elevernas kunskaper genom diskussioner,
kombinerad undervisning främjar elevernas lärande. En kombination och variation mellan utomhus och inomhus, teori och praktik och så vidare. Detta visade även stora delar av den litteratur och tidigare forskning som jag tog del av för detta arbete. Det som hade varit intressant att ta del av hade varit om pedagogerna hade sett andra effekter på elevernas kunskapsinhämtning och lärande. Om de till exempel hade haft svårigheter med något visst ämne eller ämnesområde och sedan efter den utomhuspedagogiska undervisningen sett på om det gjort någon skillnad. Efter att ha gjort den här undersökningen har dock min syn på detta förändrats en del. Det kan vara utmanande att arbeta med en ny pedagogik men jag tror inte att just utomhuspedagogiken gör kunskapskontrollen så mycket svårare. Allt handlar nog i mångt och mycket om hur förtrogen pedagogen är med ämnet, sedan spelar det inte någon roll vart, på vilken plats, undervisningen sker. Genom att arbeta enligt de utomhuspedagogiska grunderna kan istället pedagogen kontrollera elevernas kunskaper genom diskussioner,