Pedagogernas arbetssätt för att förebygga stress hos elever

Detta avsnitt syftar till att redogöra för pedagogernas arbete med ämnet matematik. Här redogörs också för hur de arbetar för att förhindra stressbeteende som tävlan och

konkurrens bland eleverna.

När vi förklarade för pedagogerna att vårt arbete skulle handla om matematik och stress, var alla väl medvetna om problemet. De flesta tyckte dock inte att det var så idag, utan att det tillhörde gammaldags katederundervisning. Då var det viktigt att alla elever var på samma ställe i matematikboken och man utgick inte från individen på samma sätt som idag. Nu arbetar alla på något sätt med individuellt planeringsarbete, där eleverna själva ofta får välja hur mycket de vill göra inom vissa ramar.

5.4.1 Pedagogernas arbete med matematik

Vi bad samtliga pedagoger att förklara hur deras elever arbetar med ämnet matematik. Alla använde sig av matematikboken på något sätt. Antingen fick boken ha en stor roll eller användes den mer som ett komplement. Så här sa Karin i en intervju (22/11-2005): ”Bok har vi. Jag skulle inte mäkta med utan bok. Inte för att jag inte hade klarat av det utan för att jag inte vill lägga ner så mycket tid. Boken är bra.” Margit, däremot, ser matematikboken endast som ett komplement:

Ett pass är det inlagt på deras eget arbete bestämda mattesidor, som jag vill att de ska jobba med i matteboken, sånt som vi innan har haft uppe på det andra. Så att dom är säkra på det, jag har den mer som en bekräftelse på att de kan och kan de inte det så få man plocka ut det och ta det på andra sätt igen (ur intervju, 24/11-2005).

Vi ville ta reda på hur eleverna i Margits klass kunde uppleva detta arbetssätt. När vi frågade eleverna om de brukade jämföra med kompisarna hur långt de hade kommit i matteboken, svarade en flicka:”Nej, alltså i den matteboken vi har, Flex, så skriver hon upp

på tavlan vilka sidor vi ska ha där i, så man jobbar inte bara vidare. Vi gör inte i ordning i matteboken” (ur intervju, 24/11-2005).

Ovannämnda arbetssätt visar att det går att komma ifrån tävlingsräknandet genom att inte ge läroboken särskilt stor plats i undervisningen. Margit berättade att hon istället låter eleverna arbeta med par- och grupparbete och med problemlösningsuppgifter på kort. De arbetar också under en utelektion varannan vecka med praktisk matematik och har gruppmatte i halvklass en lektion i veckan. Då arbetar de mycket med plockmaterial och pratar mycket matematik i gruppen.

Även Ingrid ser matematikboken som ett komplement i undervisningen. Hon menar att boken är ett bra stöd, för att det ska bli möjligt att få med allt som ska eleverna ska lära sig. Ingrid låter eleverna arbetar mycket utan bok, men hon tar in den i undervisningen då och då. Hon underströk att detta kräver en väldigt proffsig lärare, som hela tiden måste vara medveten om vad eleverna behöver kunna för att gå vidare i sin kunskapsutveckling. Den röda tråden i arbetet är väldigt viktig, menade Ingrid.

Eva hade gärna låtit sina elever arbeta mindre med matematikboken än vad hon gör idag. Den elevgrupp hon arbetar med fick sin första matematikbok redan i förskoleklassen, vilket har inneburit att matematik för dem är att arbeta i boken. Hon sa:

Ibland så gör vi det tillsammans, då ligger vi och gör övningar på golvet, då tycker dom inte alls att vi har matematik, utan då frågar dom när vi ska börja jobba. Matematik för barnen är Flex.

Matematik för mig är förståelse, att få ligga med mycket plockmaterial och en massa andra övningar, typ Lycko och ramarna, matteövningar på datan och sånt här. Det är förståelse (ur intervju, 23/11- 2005).

Här blir det tydligt hur viktig introduktionen av matematik är redan i förskolan. Genom att tidigt använda sig av vardagsmatematik och praktiska övningar, får eleverna möjlighet att inse att matematiken finns i vardagen runt omkring oss. Detta hjälper dem att förstå att matematik är mer än att räkna i en bok. Vikten av hur läraren lägger upp arbetet betonas i tidigare nämnda rapport från Skolverket, Lusten att lära - med fokus på matematik (2003).

En lärare som utgår från sina egna och elevernas erfarenheter och inte bygger allt på läroboken inspirerar och motiverar eleverna till att lära. Detta visar hur viktigt det är som lärare att planera och anpassa undervisningen till elevgruppen.

5.4.2 Hur pedagoger arbetar för att förhindra tävlan och konkurrens

Alla de pedagoger vi har samtalat med arbetar medvetet för att förhindra att stress uppkommer genom tävlan och konkurrens mellan eleverna. Genom att skapa ett öppet klimat i klassrummet, kan onödigt prestationstänkande bland eleverna undvikas. Här spelar samtalet en viktig roll. Karin: ”Vi pratar ofta om att man lär olika fort. Det är inte viktigt att göra hela boken. Vi pratar om att man inte behöver göra hela boken. Vi pratar om varför man går i skolan” (ur intervju, 22/11-2005). Även Eva såg samtalet som en viktig del för att få en god klassrumsmiljö:

För det första så brukar jag säga att man är inte duktig för att man är i treans eller femmans bok, utan man är duktig när man har förstått det. Vi har ingen läxa i Flex, då var det stor frustration bland eleverna. Detta var helt medvetet, just för att matte finns på andra ställen, det finns inte bara i matteboken. Det är okej att sitta och diskutera och knyta an till vad vi har lärt oss. Så dom inte tror att det bara är att sitta och skriva i en bok och stressa iväg. Att det är kunskap (ur intervju, 23/11- 2005).

Att läraren har en viktig roll som samtalspartner och ledare när det gäller att förebygga konkurrens mellan eleverna, var samtliga pedagoger överens om. Ingrid betonade också vikten av lärarens personlighet när det gäller att motverka stress hos eleverna. Hon tror att det har mycket med lärarens personlighet att göra om eleverna är stressade och att läraren nog kan stressa sina elever genom att vara på ett speciellt vis: ”Känner du dig hela tiden som pedagog, vilket ämne du än har, att du måste leva upp till vissa bitar alltid, så sprids detta väldigt mycket bland barnen. Om du är otrygg i dig själv och inte har koll” (ur intervju, 16/11-2005).

Margit tog också upp på vilket sätt läraren kan bli en stressfaktor för eleverna. Hon menade att man lätt kan göra mycket fel som lärare genom att skynda på barnen. Det ger upphov till stress. Hon sa också att hon och hennes kollega medvetet har lagt upp undervisningen på ett sätt som ska förhindra att eleverna känner sig jagade av tiden och att de därmed ska kunna tillgodogöra sig kunskapen på ett bra sätt. Hennes recept på att komma ifrån tävlings- och konkurrensbeteende lyder pararbete, grupparbete och problemlösningsuppgifter.

Vi ser det positivt att alla pedagoger arbetar medvetet för att motverka tävlan och konkurrensbeteende i ämnet matematik. Eftersom alla pedagoger låter sina elever arbeta med eget planeringsarbete, blir detta aktuellt även inom andra ämnen. Budskapet är att det är de individuella kunskaperna och förståelsen som är det viktiga, vilket skolämne det än handlar om.