Pedagogernas beskrivningar av vad som är viktigt att tänka på när det gäller

Tre av de intervjuade pedagogerna beskriver att det är viktigt att barn får böcker lästa för sig under läsvilan. Jag tolkar det som att pedagogerna upplever det som viktigt att erbjuda alla barn lika möjligheter att komma i kontakt med läsning och böcker i förskolan.

[…] och även så tänker jag att alla barn har ju inte föräldrar hemma kanske som läser så mycket, så jag tänker att det är en viktig del för de att vara i en läsande miljö, berättande miljö […] (P1, 2020)

[…] jag kan tycka att det är viktigt att barn får […] uppleva en bok eftersom att det inte är så givet nu att man läser hemma. Så det tycker jag är jätte viktigt att liksom hålla i en bok, bläddra i en bok, sitta tillsammans med nån och prata om en bok, bara att få uppleva en bok och liksom en berättelse […] (P2, 2020)

P5 är positivt inställd till att läsning används under läsvilan och beskriver följande:

[…] samtidigt tycker jag att det är väldigt bra att man läser under vilan, för då får man ofta de tillfälligheterna under dagen, de får tillgång till att läsa varje dag. Ibland kan det ju bli att de väljer andra aktiviteter framför läsningen […] (P5, 2020)

P1 beskriver att även konkreta material exempelvis sagolådor har en viktig roll för barns språkutveckling, hen uttrycker följande:

40

[…] vi har ju barn som, de har kommit olika långt i språket och att då är det väldigt bra att kunna ha det konkreta materialet för då fångar vi ju alla, annars kan det ju bli väldigt abstrakt för de barnen som inte har kommit så långt i svenskan. (P1, 2020)

Alla de intervjuade pedagogerna beskriver att pedagogernas förhållningssätt har väldigt stor betydelse för hur de lyckas fånga barnen under läsningen. Tre av pedagogerna uttrycker att deras förhållningssätt under läsningen ”smittar av sig” på barnen.

[…] inlevelse, det tycker jag är jätte viktigt att föreställa min röst, stanna upp, kanske prata långsammare, tystare ibland för att skapa en spänning och uppmärksamhet. Så använda rösten i olika tonlägen men också förklara ord under tiden jag läser och vara tydlig, läsa tydlig […] (P1, 2020)

[…] jag tänker att om jag är engagerad och, aa men intresserad av det jag gör, av det jag läser så smittar det ju av sig på barnen. (P4, 2020)

Utifrån min tolkning av tre pedagogers beskrivningar finns det ett tydligt pedagogiskt syfte med läsning under läsvilan. P1 och P3 beskriver att de vill främja barns språkutveckling under läsvilan. Jag tolkar utifrån beskrivningen som P5 ger, att det är viktigt för hen att barnen får vara delaktiga i en dialog under läsningen.

Jag gillar ju jobba med språket, så jag vill ju gärna att de ska få, alltså mer språk på läsvilan […] för mig är det nog det viktigaste […] (P3, 2020)

[…] att de får, aa men ställa frågor och fundera kring olika saker, att vi inte bara läser boken och sen är det klart utan att det verkligen finns möjligheter, frågor att stanna upp till bilderna.

(P5, 2020)

Det finns något skilda beskrivningar bland pedagogerna om läsningens funktion under läsvilan. P4 beskriver delvis att läsning under läsvilan fungerar som avkoppling. Två andra pedagoger uttrycker att begreppet läsvila inte behöver bokstavligen betyda att barnen vilar.

En av dessa pedagoger är P1 som beskriver att barn tar till sig mer under lugna förhållanden, men det förväntas inte att barnen ska vara tysta och passiva under läsvilan.

[…] många barn går ju väldigt långa dagar och de behöver ha en, en lugn stund på dagen […] (P4, 2020)

[…] jag upplever ju att om det är lugnt så kan du ta till dig mer som barn […] vi kanske säger läsvila men för oss är det läsning som vilken tid på dan som helst egentligen […] har barnen en fråga om boken då tar vi upp den under tiden, vi ser det inte som att barnen behöver vara tysta och ligga stilla utan vi har en, om det behövs, aktiv läsvila […] (P1, 2020)

P2 beskriver viktiga reflektioner att förhålla sig till avseende utformningen av läsvilan och läsningen under läsvilan på följande sätt:

[…] man använder läsning som ett sätt att varva ner på och att det blir då fokus på just att varva ner och ta det lugnt. Istället för om jag verkligen hade såhär läst en bok med syftet att läsa sen kanske nått annat syfte med det […] det beror på också […] varför man känner att man läser en bok. Så det kan väl kanske falla bort om man läser en bok för att bara varva ner, man kan ju använda böcker för mycket annat […] (P2, 2020)

41

7.3.4 Analys

Som det framgår i tidigare resultat och analys är läsning en vanligt förekommande sysselsättning under läsvilan. Med hänsyn till tre pedagogers beskrivningar tolkar jag att böcker och läsning i barns hemmiljöer inte är en självklarhet av olika anledningar. Jag uppfattar att pedagogerna ser det som deras ansvar att erbjuda alla barn en läsandemiljö som de har rätt till och därför har läsning under läsvilan en viktig roll i förskolan.

Pedagogernas förhållningssätt är i enlighet med Lpfö18, där det beskrivs att arbetslagen i förskolan har ansvar att främja barns lärande och utveckling, samt den förtydligade rollen högläsning och böcker fått i Lpfö18 (2018). Möjligtvis använder pedagogerna läsning och böcker eftersom de på flera sätt är medierande, exempelvis att de är

”kunskapsförmedlande” som Granberg uttrycker (2005). Vidare beskriver P5 vikten av att läsa under läsvilan, vilket enligt min förståelse beror på att barn tenderar att bortprioritera läsningen under andra delar av dagen i förskolan. Utifrån detta tolkar jag att läsvilan delvis kompenserar för bristande läsning i andra sammanhang, genom att barn erbjuds komma i kontakt med böcker under läsvilan. Jag upplever att P5 visar ett medvetet förhållningssätt och förstår vikten av att erbjuda barn möjligheter till böcker och läsning, vilket är i linje med Lpfö18 där det står att barn ska stimuleras och utmanas under sin vistelsetid i förskolan (2018).

Däremot avseende den digitala läsningen, som pedagogerna beskriver att de använder under läsvilan, påpekar Edwards att den fysiska boken inte bör ersättas helt. Eftersom boken möjliggör att små barn kan känna med fingrarna på bokens sidor och innehåll, vilket digitala verktyg inte kan erbjuda (2020). Jag uppfattar utifrån beskrivningen som två pedagoger ger att de är medvetna om att små barn har behov av att känna fysiskt på böcker.

Även P1 beskriver vikten av att använda konkret material under läsningen för att främja barns språkutveckling, men som enligt min tolkning snarare motiveras med att vissa ord och begrepp riskerar att bli svårbegripliga. Detta kan motverkas genom att tillföra varierande material till läsningen som barn kan se och ta på. Detta är i enlighet med Säljös beskrivning om mediering, fysiska material och böcker fungerar medierande och hjälper barn att analysera innehållet för att kunna utveckla förståelse (2014).

Det framkommer väldigt tydligt att samtliga intervjuade pedagoger är samstämmiga vad gäller vikten av deras positiva förhållningssätt under läsningen. Enligt min tolkning av deras beskrivningar behöver pedagogerna vara generellt engagerade under läsningen och läsa med inlevelse exempelvis genom att förställa sin röst vid rätt tidpunkt. Jag uppfattar att när pedagogen förmedlar sin positiva energi och sitt engagemang under läsningen finns det goda möjligheter för pedagogen att fånga barnens uppmärksamhet och intresse. Tre av pedagogerna beskriver att deras förhållningssätt ”smittar av sig” på barnen. Detta kan jämföras med studien av Adak Özdemir m.fl., deras resultat visar att lärarnas bristande strategier under läsningen påverkade barns beteende negativt. Detta berodde på exempelvis lärarnas begränsade samspel med barnen, vilket orsakades av att lärarna inte hade ögonkontakt med barnen och att de inte förställde sin röst efter sagans karaktärer (2019).

Utifrån denna aspekt blir det enligt min tolkning tydligt att pedagogernas förhållningssätt är en viktig faktor som påverkar barns deltagande under läsning.

42

Alla pedagoger beskriver mer eller mindre att läsning under läsvilan är en viktig stund där dialog och interaktion med barn tar plats. Säljö pekar ut språket och kommunikation som centralt för lärande inom det sociokulturella perspektivet (2014). Även Jennfors och Jönsson menar att dialoger bidrar positivt till barns meningsskapande (2010). Jag tolkar utifrån pedagogernas beskrivningar att dialoger kan vara ett sätt för barn att utveckla språket och literacyfärdigheter, genom att exempelvis gemensamt diskutera frågor som dyker upp eller att pedagogen förklarar svåra ord och begrepp under läsningen. Säljö poängterar specifikt att interaktion och kommunikation med människor i omgivningen är väsentligt för att barn ska lära sig språket (2014). Även Wiseman (2011) och Norling och Lillvist (2016) visar i sina resultat vikten av dialog och interaktion under skriftspråkliga aktiviteter i förskolan. Det framgår även i den senare studien att pedagogerna beskriver sig som ”förebilder”, pedagogen har därmed en avgörande roll för att interaktion ska kunna ta plats. Detta är av stor betydelse för barns förståelse och utveckling av literacy och språket.

Med interaktion och dialog som viktiga inslag i pedagogernas beskrivningar avseende läsning under läsvilan gör jag tolkningen att det är betydelsefullt att göra läsvilan till en pedagogisk stund på dagen. Jennfors och Jönsson anser att ”pedagogiska möten” är utvecklande för barnen (2010). Två av fem intervjuade pedagoger beskriver att språkutveckling och dialoger är viktigt att sträva efter vid läsning under läsvilan. Jag uppfattar utifrån beskrivningarna att dessa pedagoger ser läsning under läsvilan som ett möjligt undervisningstillfälle. Däremot visar resultatet i denna delstudie att det trots allt finns en marginell splittring avseende läsningens funktion under läsvilan. Jag uppfattar utifrån pedagogernas beskrivningar att läsning under läsvilan ibland är viktigt för att barnen ska få möjlighet att varva ner. Men enligt min tolkning, av beskrivningarna som P1 och P3 ger, handlar läsningen under läsvilan snarare om att skapa en lugn läsmiljö där det ses som en självklarhet att barnen får möjlighet att delta aktivt. Det blir därmed viktigt att det finns möjligheter för barn att ställa frågor och samtala om böcker. Enligt min förståelse blir pedagogen ”språklig förebild”, som Granberg uttrycker det, och skapar möjligheter för barn att förstå böckernas innehåll (2005). Jag uppfattar att ovanstående kan, utifrån pedagogernas beskrivningar, kopplas till begreppen undervisning och lärande som S.

Pihlgren beskriver. Pedagogerna har ett specifikt syfte med undervisningen för att främja ett visst lärande, vilket i detta fall är språket (2017). Jag tolkar utifrån de intervjuade pedagogernas beskrivningar i denna delstudie att de arbetar medvetet med läsning under läsvilan, att de ser denna stund på dagen som ett bra tillfälle att främja barns lärande och utveckling på olika sätt men att största vikten föreligger i att utveckla barnens språkliga färdigheter.

43