4.5.1 Närvarande pedagoger och att ha samsyn
I arbetet med mångkulturella konflikter i förskolan är alla informanterna överens om att det handlar om att vara närvarande och som pedagog vara lyhörd och lyssna på barnen. När konflikter uppstår är det viktigt att pedagogerna visar förståelse för både barnen och konfliktsituationen. Trots att man som pedagog hanterar konflikter på olika sätt, så beskriver rektorn att man inte ska kränka barns integritet. Erik och Frida berättar nedanstående:
“Lyssna in barnen, bli inte hela tiden arg eller upprörd utan försöker förstå
barnen och konflikter, att i lugnt och ro försöker reda på vad som hänt i en konflikt. Det är nog något som pedagoger försöker göra och tänka på. Men vi människor är olika och gör på olika sätt, en del vill vara tydligare än andra och det är inte heller fel. Det man behöver tänka på är att man inte ska kränka barn. Det handlar väldigt mycket om att lyssna på barn och förstå varför en konflikt uppstår.” (Erik)
”Vi ska se till att vi är närvarande och nära barn, så att vi kan lyssna och höra. Det kan hända någon gång att man inte får vara med oberoende vem man är, men ingen får ofrivilligt bli utesluten.” (Frida)
Enligt konfliktpyramiden av Cohen kan konflikthantering hanteras på olika nivåer, beroende på hur allvarliga konflikter är (jfr. Hakvoort och Friberg 2020). Utifrån
intervjuer med dessa pedagoger betonar de vikten av att vara närvarande och ha samsyn i arbetslaget. På detta sätt bidrar de till att förskolan blir en stöttande skolmiljö i enlighet med den första nivån av konfliktpyramiden. I den andra nivån betonas det att konflikter ska hanteras på ett konstruktivt sätt, med det menas att konflikter ska leda till utveckling för båda parter.
30
“Vi går inte in direkt som pedagoger i en konflikt, utan vi står lite tillbaka för att se om barnen kan på något sätt lösa denna konflikten. Vi ger dem en chans, för barnen lär sig om hur konflikter fungerar och hur de hanterar konflikter.” (Ellen)
Detta ser vi speglas i den tredje nivån i konfliktpyramiden som handlar om att pedagoger är som den tredje person som ska finnas i konflikten för att stödja parterna, när de varken via dialogen eller förhandlingen kan lösa konflikten själva. Detta ser vi ligger i samma linje med Killen, Ardila-Rey, Barakkatz och Wang (2000) forskning som visar att pedagogerna tror att små barn har förmågan att lösa konflikter på egen hand. Författare menar att konfliktlösning är en viktig faktor för barns sociala och moraliska utveckling. Killen, Ardila - Rey, Barakkatz och Wang nämner också att konstruktiv konflikthantering hjälper barn att förvärva de sociala färdigheter och den moraliska omdömesförmågan.
Rektorn hävdar att förebyggande arbetet med konflikter handlar om att pedagoger har ett fungerande arbetslag. Han menar att det är viktigt att ha öppet klimat, att arbetslaget gemensamt diskuterar och reflekterar över olika situationer som uppstår i förskolan. En av pedagoger nämner att alla pedagoger arbetar utifrån de styrdokument som finns på
förskolan. Erik och Frida berättar på följande vis:
“Förebyggande handlar om att skapa en bra grupp, skapa en fungerande grupp. Det gör man genom att ha närvarande pedagoger som är medvetna om det här. Ju mer samsyn i arbetslag man har, desto större chans har man att skapa en fungerande grupp, så blir konflikter något sorts lärande.”
(Erik)
“Vad vi tycker är viktigt med läroplan som grund, t.ex. vad förskolans värdegrund egentligen är. Att man presenterar för alla, så alla blir
medvetna om det. Vi har även de åtta diskrimineringsgrunderna som vi ska jobba med, och det ingår ju etnisk bakgrund och kulturell mångfald. Att vi ska systematiskt jobba för att motverka exkludering på grund av hudfärg och sin sexuella läggning. ” (Frida)
31
Enligt Skolverket (2018) är förskolan en social och kulturell mötesplats som ska bidra till en ökad förståelse för värdet av mångfald. Detta lyfter även Farrell och Pramling
Samuelsson, (2018) dvs. att arbetslaget i förskoleverksamheten behöver ta initiativ och den tiden för att lyssna och lära sig av deras erfarenheter som dessa invandrade familjer har med sig.
4.5.2 Öppenhet och visa intresse
I intervjuerna har det framkommit att de flesta pedagoger betonar vikten av att vara öppen för arbetet med kulturell mångfald i förskolan, både när det handlar om barn och familjer med svenska som utländsk bakgrund. Åsa och Martina som arbetar på samma förskola berättar:
“Det kan även krocka mellan olika kulturer, då gäller att vi har öppna klimatet och alla är lika värda, vi ska inte trycka liksom på konflikterna utan vi är öppna, respektera alla, så här jobbar vi på vår förskola.” (Åsa)
“Ha ett interkulturellt förhållningssätt. Öppenhet inför alla människor, föräldrar, lyhördhet för de andras liv och bakgrund. Ha kunskap om det som behövs, har man inte kunskap så då blir det svårt” (Martina)
Detta är något som också nämnts i bakgrunden, att interkultur handlar om att visa respekt och öppenhet för förändringar (Farrell och Pramling Samuelsson 2018). Detta är en process som kräver att man har ett kritiskt tänkande. Att arbeta med ett interkulturellt arbetssätt innebär att pedagoger i förskolan arbetar med alla familjer, och beaktar deras kulturella och språkliga bakgrunder samt de erfarenheter som skapas genom mångfalden (jfr. Farrell och Pramling Samuelsson 2018).
Frida uttrycker sig också på samma sätt:
“Öppenhet mot olikheter är väldigt viktigt i min yrkesroll, att inte döma utan
öppna upp för olikhet kan vara något bra. Att man behöver kunskaper hela tiden runt det.” (Frida)
32
Samtidigt beskriver en förskollärare från en annan förskola att det är viktigt att som pedagog visar intresse för och tar vara på andras kulturer. Detta för att kunna lyfta upp i barngruppen att olikheter är något positivt. Förskollärare i intervjun menar att barnen ska vara medvetna om vad andra kulturer innebär till exempel att man genom olika
uttrycksformer lär sig vilka högtider som firas, vilket språk som talas och var andra barn kommer ifrån. Ellen berättar nedan:
“Att vi visar intresse från oss, att vi är intresserade av deras kultur, deras
språk för det gör också att vi får en bättre kontakt. Vi personal och föräldrar får en bättre kontakt om vi sätter in i deras omgivning, deras situation, det gör ju att de kan vara öppnare mot oss också. Då känns det som man inkluderar familjen på ett bättre sätt.” (Ellen)
Liknande tankar kan vi se hos Ellneby (2007) som beskriver att mångfald är något positivt laddat. Om barnen får lära sig om mångfald kan de stå emot fördomar och rasism. Genom mångfald lär barn sig att människor är olika.
4.5.3 Förskolepersonal som resurs för konflikthantering
I intervjuerna framkom det att det i förskolan kan finnas barn och pedagoger som är från samma land, delar samma kultur och talar samma språk, dessa pedagoger och barn är en tillgång för att kunna kommunicera och skapa förståelse för varandra. Med hjälp av olika resurser kan pedagogerna förtydliga och stärka barnens modersmål samt reda ut
språkkonflikter som uppstått i barngruppen. Erik och Martina berättar följande:
“De resurserna vi har, det är vi själva. Det är de arbetslag som finns. Resurserna är pedagogernas kunskaper. Vi ska berika barn som jag har sagt många gånger genom andra språk, andra böcker, kulturer och upplevelser. Det begreppet tycker jag att det också ingår i mångfalden.” (Erik)
“Bra att använda kollegor. Utnyttja de kollegor som pratar barnens
hemspråk, använda de språkkunskaperna till exempel somalisk kollega kan informera på somaliska. Vi hjälps åt varandra i personalen.” (Martina)
33
Pedagoger med en annan etniska och kulturell bakgrund som talar samma språk anses vara en tillgång för förskolan. Detta överensstämmer med Björk-Willén, Gruber och Puskás (2013) som skriver, att pedagoger som har en annan etnisk bakgrund, anses vara mer kompetenta än de svenska medarbetarna inom ramen för välfärdsinstitutioner. Dessa pedagoger anses ha kulturkompetens för att förstå och ta emot barn och föräldrar med utländska bakgrunder. Arbetsuppgifterna kan bland annat handla om att informera och förklara det som är aktuellt i verksamheten samt med hjälp av tolk utjämna missförstånd och konflikter mellan den enskilde individ och välfärdsinstitution. Pedagoger med utländsk bakgrund besitter även kunskaper om kulturer, både den egna kultur och den svenska kulturen som de sedan kan förmedla till andra kollegor och de invandrade föräldrarna (Björk-Willén, Gruber och Puskás 2013).
34
5. Diskussion
Denna studie började med att vi båda delade en förundran om huruvida konflikter förekommer i mångkulturella förskolor. Vår förundran utvecklades vidare som vi sedan ställde oss en fråga om hur pedagoger uppfattar arbetet med mångfalden och hur de
bearbetar konflikter som uppstår i mångkulturella förskolor. Därför blev vårt intresse att ta reda på hur pedagogerna arbetar med konflikthantering i mångfalden som finns i
verksamheten. Syftet med denna studie blev således att öka kunskapen om
konflikthantering inom mångkulturell förskola. Med denna studie ville vi först belysa hur pedagogerna definierar begreppet kulturell mångfald i förskolan. Sedan ville vi lyfta fram vilka erfarenheter av mångkulturella konflikter pedagogerna har, samt pedagogernas förhållningssätt för att hantera konflikter ute i förskoleverksamheten.
Nedan kommer vi att diskutera vad vi har kommit fram till i resultat och analysavsnittet i relation till litteratur och tidigare forskning. I denna avslutande del kommer vi även diskutera genomförande av vår studie i en metoddiskussion, där vi kommer diskutera hur vi har gått tillväga, vilken metod vi valt att använda och vilka svårigheter vi har mött i arbetet med denna studie.