Pedagogers stöd i arbete med flerspråkiga barn

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) läggs stor vikt vid att stödja barnens språkutveckling samt att barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger arbetar för att främja och utveckla svenska språket hos flerspråkiga barn. I studiens resultat samt i tidigare forskning framgår att det finns många olika verktyg,

exempelvis bildstöd, teckenstöd (TAKK) och appen Polyglutt, kroppsspråk, lek, högläsning, sång och ramsor samt fysiska artefakter om är viktiga komponenter i språkmiljön för att främja barnens språkutveckling.

I studiens resultat framkommer det att pedagogerna använder sig av TAKK-tecken, bilder och kroppsspråk som stöd i arbetet med flerspråkig barns språkutveckling. Pedagogerna berättade att de använde sig av dessa verktyg som har fått hög status i förskolans

undervisning för att undvika missförstånd i kommunikation samt för att tydliggöra för barnen och stödja dem i sin språkutveckling. I Skans avhandling (2011), som handlar om pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan, står det att språkutveckling hos barn som har svenska som andra språk kan utvecklas och främjas genom att pedagoger använder sig av fler olika språkstöd, som modersmål, språk, bilder, föremål samt teckenspråk för kommunikation. Skans menar att dessa verktyg kan leda till att barn känna sig delaktiga i sin

språkutvecklingsprocess genom att kommunicera med andra. De kommunikativa processerna är centrala utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling (Säljö, 2014). Kroppsspråk och teckenstöd är uttryckmetoder som används av pedagogerna i förskolans verksamhet och blir ett gemensamt språk för alla barn, vilket i sin tur kan underlätta

30 barnen på deras nivå. Pedagogerna använder kroppsspråk och teckenspråk som medierande verktyg för att tänka, förstå, kommunicera och se var barnen befinner just nu i sin utveckling. På detta sätt kan barnen utmanas över deras kunskapsnivå. Sådana utmaningar kan förstås utifrån den proximala utvecklingszonen, då Vygotskij menar att individen i samspel med andra kan få nya erfarenheter och kunskaper och nå en utvecklad nivåmed hjälp av andra (Säljö, 2014).

Utifrån resultaten kunde jag se att leken är en viktig aspekt när det gäller att stödja språkutveckling hos barn som har svenska som andra språk. I leken kan barnen ha större möjligheter att använda sitt språk med andra barn där de stöttar, uppmärksammar och hjälper varandra i leken. När de tar del av varandras erfarenheter på detta sätt utvecklas de

tillsammans. Ju mer leken utvecklas och utvidgas desto större blir barns ordförråd, vilken i sin tur påverkar deras språkutveckling och socialutveckling positivt. I både Wrights (2016) och Kulttis (2012) studie undersöks lek från Vygotskijs sociokulturella lärandeteori. Wright och Kultti skriver att lek har den starkaste effekten på språkutvecklingen när små barn lär sig ett nytt språk. Wright anser att lek låter barn uttrycka sina idéer och främjar barns sociala kompetens. författare menar att när barn interagerar med kamrater och vuxna i en lekmiljö stimuleras de att använda sina språkfärdigheter. Kultti (2012) uppfattar lek som en ledande och kreativ aktivitet för att utveckla språklig och kommunikativ kompetens hos flerspråkiga barn. Det betyder att leken hjälper barnet att utveckla det språkliga och sociala samspelet genom att föra samtal och diskussioner med sina kamrater eller med den kompetenta

pedagogen, som har en stor betydelse för att barnens ska utveckla sitt språk. Därför att det är viktigt att pedagogerna tar hänsyn till barns utvecklingszon när de hanterar flerspråkiga barn. Det innebär att de utgår från barns utvecklingsnivåer med hjälp av kompetenta kamrater och pedagoger för att kunna uppnå nya kunskaper och utveckla sitt språk.

Resultatet visar att högläsning är ett viktigt redskap för att stödja det svenska språket hos barn som har svenska som andra språk. Resultatet visar även att alla intervjuade förskollärare använder sig av högläsning genom att inkludera barn i små grupper för att stimulera varje barns förutsättningar i deras språkutvecklingsprocess. Det sker genom att ge barnen möjlighet att få kontakt med det svenska språket, till exempel genom att väcka barns intresse för böcker som i sin tur kan främja barns ordförråd. Detta innebär enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) att förskollärarna ska erbjuda en stimulerande miljö där barnen får förutsättningar att utveckla det svenska språket och modersmålet genom att uppmuntra barn att lyssna till

31 för att kommunicera på olika sätt. Svensson (2012) betonar vikten av högläsning. Hon anser att förskollärares förhållningssätt har betydelse när de anpassar bokinnehållet till både enskilda barn och barngrupp. Svensson anser även att ordförrådet är en viktig del av språkutvecklingen eftersom ordförrådet ger möjlighet att bygga meningar, uttrycka och formulera sig. För att barnen ska bygga meningar och utrycka sig behöver de stöd av vuxna som i sin tur ska stötta barnen att lära sig nya saker i olika situationer. Detta kan kopplas till Vygotskij begrepp stöttning som innebär att få ta del av vuxnas kunskaper, färdigheter, förståelse och kompetens i en specifik aktivitet genom språklig vägledning, reflektion och uppmuntran (Kultti, 2012).

Resultatet visar även att alla pedagoger har nästan samma sätt för att stödja flerspråkiga barn under samlingen, där de använder sig av olika redskap och metoder såsom Polyglutt,

musikaktivitet, ramsor och språklådor i sitt arbete med barns språkutveckling. Samlingen lyfts fram som en viktig del i analysen. Förskollärarna nämner att det är viktigt att stötta flerspråkiga barn i deras språkutveckling genom att sjunga, rimma och ramsa i samling samt använda sig av Polyglutt. I förskolans läroplan står det (Lpfö 18) att varje barn ska få

möjligheten att utveckla sin skapandeförmåga via olika uttrycksformer, såsom musik, sång, drama, rytmik, bild och dans, men också med hjälp av olika former av tal- och

skriftspråk. Kultti (2013) och Ehrlin (2012) utforskar i sina studier vikten av sång och musik i barns språkutveckling. De anser att sådana aktiviteter stärker barnen kommunikativt. Kultti betonar att kommunikation utifrån olika musikaktiviteter skapar delaktighet. Detta innebär att musikaktiviteter är hjälpmedel och redskap för arbete med barns språkutveckling och social träning. På så sätt skapas sångglädje och självförtroende att använda språket. Sångaktiviteter bidrar även till att utveckla språkliga och kommunikativa färdigheter hos flerspråkiga barn och utgör en möjlighet för barn att lära av varandra.

I den här studiens resultat framgår att pedagoger använder sig av digitala verktyg, särskilt appen Polyglutt. Enligt ett sociokulturellt perspektiv kan barn kan lära sig nya språk genom redskap som är medierande (Säljö, 2014). Detta innebär att barn kan imitera språket och höra hur ord uttalas på olika språk. Dorls, Moinian och Kjällander (2016) skriver i sin studie att pedagoger behöver lära sig att använda ord och fraser på barnens modersmål. De menar att pedagoger, genom att ge barn möjligheter att använda sina befintliga språkkunskaper som stöd via digitala verktyg, underlättar och snabbar på barns utveckling av andraspråket. Detta står i förskolans läroplan Lpfö 18 ”Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för

32 den digitalisering de möter i vardagen” (Skolverket, 2018, s. 9). Pedagogerna i denna studie använder sig av mediering i sitt arbete. Det innebär, enligt Säljö (2014), att mediering uppstår när människan samspelar med ett redskap, vilket händer när förskollärarna tillsammans med barnen exempelvis använder böcker som stöd för deras språkutveckling i appen Polyglutt.

6.2.2 Förskollärarens förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan

Utifrån Resultaten kunde jag se att detta förhållningssätt var väldigt framträdande hos förskollärarna. Förskollärarna påstår att det är viktigt att skapa goda relationer till barnen när man arbetar med flerspråkiga barn. Förskollärarna anser att tryggheten är det första steget för att utveckla språket hos flerspråkiga barn, vilket i sin tur kan leda till ett lärande hos barnet. Resultat visar även att det är viktigt för förskollärarna att vara positiva, lyhörda, tydliga och tålmodiga i sitt förhållningssätt. Detta betyder att de behöver se varje barn samt utmana och bekräfta varje barn utifrån deras behov och intresse. Svensson (2012) skriver om vikten av förskollärarnas förhållningssätt, eftersom det är förskollärarna som planerar förskolans verksamhet. Svensson anser att det är viktigt att förskollärare stimulerar och stödjer barn som kan inte ta eget initiativ till att utforska språket. Detta innebär att barn behöver en

förskollärare som skapar trygga miljöer och situationer. Där ställer förskollärarna frågor till dem, tar dem på allvar, uppmuntrar dem till samtal och väljer aktiviteter som stimulerar deras nyfikenhet på språk. Detta kan förstås utifrån Vygotskij begrepp som är en scaffoldning för lärande något som hjälper barn att göra saker som de inte har möjlighet att göra på egen hand. Kultti (2012) betonar att barnets intresse och motivation är viktiga faktorer vid scaffolding. Detta innebär att barnen ska få ta del av vuxnas kunskaper och färdigheter genom språklig uppmuntran och vägledning.

Resultaten belyser även vikten av relationen och samarbetet med vårdnadshavarna. Förskollärarna uppvisar ett förhållningssätt som inkluderar föräldrarna i verksamheten. Förskollärarna samarbetar med vårdnadshavare som ett sätt att stärka flerspråkiga barns språk. Detta kan ske genom att uppmuntra och rekommendera föräldrarna att tala och läsa böcker för sina barn på deras modersmål hemma. Förskollärarna menar att relationen och samarbetet med vårdnadshavarna är viktigt för att utveckla det svenska språket hos barn som har svenska som andra språk. Om man inte får stöttning från föräldrar, så kan detta leda till att arbetet med de flerspråkiga barnen begränsas. Både Schwartz, Moin och Leikin (2011) och Caesar och Nelson (2014) lyfter fram vikten av relationen mellan föräldrar och förskolan. Luna (2013) menar att när föräldrar känner sig trygga med förskolan kan detta ha en positiv inverkan på barnens språkutveckling: både för modersmålet och för andraspråket.

33

Vidare forskning

Denna undersökning grundades på pedagogernas perspektiv, erfarenheter, kunskap och upplevelser. Det skulle vara intressant att göra samma undersökning med föräldrarna. Där skulle man höra föräldrarnas tanker och åsikter om hur de vill att deras barns

34

Referenser

Caesar, Lena & Nelson, Nickola Wolf (2014). Parental Involvement in Language and Literacy Acquisition: A Bilingual Journaling Approach. Child Language Teaching &

Therapy (30)(3), 317-336.

Datainspektionen. (2020). Dataskyddsförordningen (GDPR). Hämtad från: https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/

David, Matthew & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Dorls, Patrick, Moinian, Farzaneh & Kjällander, Susanne, (2016). Mother tongue language teaching with digital tablets in early childhood education: A question of social inclusion and equity. He Cupu, 4(3), 19-27.

Ehrlin, Anna. (2012). Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av musik i

förskolan i en flerspråkig miljö. Ph.d.-afhandling. Örebro universitet.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.16-43).

Khousravi, Mahroo. (2017). Flerspråkighet - alla barn, alla språk, alla dagar! Stockholm: Natur & Kultur.

Kultti, Anne. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2012.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf

Kultti, Anne (2013) Singing as language learning activity in multilingual toddler groups in preschool, Early Child Development and Care, 183:12, 1955-1969, DOI:

https://doi.org/10.1080/03004430.2013.76586

Lindgren, Simon. Kvalitativ analys (2014) . I Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (red). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (29- 43). Malmö: Gleerups. Lunneblad, Johannes (2013): Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

35 Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Annica Löfdahl, Maria Hjalmarsson & Karin Franzén (Red.), Förskollärarens metod och

vetenskapsteori (s. 32-43). Stockholm: Liber.

Löfgren, Håkan (2014). Läsarberättelse från förskolan. I Annica Löfdahl, Maria Hjalmarsson & Karin Franźen (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.144- 156).

Stockholm: Liber.

M. Wright, Linda (2016). How does play in dramatic play centers help preschool children

develop oral language and literacy skills? (Doctoral thesis, Walden University scholar

works). Walden: Walden Dissertations & Doctoral Studies.

Michael-Luna, Sara (2013). What linguistically diverse parents know and how it can help early childhood Educators: A case study of a dual language preschool community. Early

Childhood Education Journal (41)(6), 447-455.

Migrationsinfo. (den 11 02 2019). Hur många i Sverige är födda i ett annat land? Hämtat från MigrationsInfo:

http://www.migrationsinfo.se/fragor-och-svar/hur-mangautrikes-fodda-sverige

Nilsson, Marco (2014). Att samla in kvalitativa data-halvstrukturerade intervjuer. I Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (red). Introduktion till

samhällsvetenskaplig analys (49- 165). Malmö: Gleerups.

Schwartz, Mila, Moin, Victor, Leikin, Mark (2011) Parents' Discourses About Language Strategies for Their Children's Preschool Bilingual Development. Diaspora, Indigenous, and

Minority Education, 5 (3) 149-166.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800

Skans, Anders. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken (Licentiatuppsats, Malmö studies in educational sciences, 2011:16). Malmö: Malmö högskola. Tillgänglig: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/11603/2043_11603%20Skans.pdf?sequence=2&is Allowed=y

36 Simonsson, Maria. (2004). Bilderboken i förskolan – en utgångspunkt för samspel.

Linköpings Universitet.

Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling Kvalitetsgranskning 2017. Stockholm: Skolinspektionen. (43s).

Skolverket (2016). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Förskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Skutnabb-Kangas, Tove. (1981). Tvåspråkighet. (1. uppl.) Lund: Liber. Läromedel. Svensson, Ann-Katrin. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Ann-Katrin. (2012). Med alla barn i fokus – om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia, nr. 04, s. 29-37.

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Thornberg, Robert & Fejes, Andreas (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 273- 291). Stockholm: Liber.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Godforskning ssed_VR_2017.pdf

37

Bilagor

Bilaga 1: Informationsbrev om deltagande i intervjustudie om flerspråkiga barns