I studien kan det konstateras att pedagogerna och eleverna inte har samma pedagogiska grundsyn på digitala verktyg. Pedagogerna är mer medvetna om hur situationen ser ut på skolan och därför uttrycker vad som saknas och inte fungerar. Eleverna är nöjda med OneDrive och tycker det är ett bra digitalt verktyg, trots att de endast använder få funktioner än vad de egentligen hade kunnat i sin språkinlärning. Utifrån det Player-Koro (2012:105) skriver om att det krävs positiva attityder till IKT kan det bättre förstås varför två av pedagogerna väljer att inte använda OneDrive. Eleverna i studien använder OneDrive både i skolan och hemma i ämnet svenska som andraspråk. Björkvall och Engblom (2010:210–211) och Godhe (2012:107–109) förklarar vikten av att dra nytta av elevers intressen på fritiden med aktiviteterna i skolan. Det är många elever som engagerar sig i exempelvis internet, och därför bör den resurs utnyttjas så att gapet mellan skola och utanför skolan blir tätare (Godhe 2012:107–109).
Pedagogerna nämner i studien att de tycker det är positivt att eleverna kan arbeta med andraspråket och skolarbeten i OneDrive även hemma. Eleverna är också positiva till användningen av OneDrive även utanför skolan, vilket Pellerin (2014:2) påpekar kan underlättas genom den nya tekniken med hjälp av exempelvis Ipads och Iphones. Under de senaste åren har ny mobil teknik också dykt upp, och blivit ett aktuellt verktyg i dagens samhälle och skola. Ny mobil teknik har utvecklats och kan användas som stöd för att förbättra språkundervisningen och lärande (Pellerin 2014:2).
Både elever och pedagoger säger att OneDrive är bra för samarbete inom andraspråksinlärning, och det är även en funktion som en lärare i svenska som andraspråk belyser. Hans elever har arbetat ihop i par i Word online för att sedan
dela dokumentet med att annat par i OneDrive, och slutligen ger de båda paren respons till varandra. En stor fördel är att Onedrive inte enbart går att nå via datorn, utan även i mobilen eller surfplattan (Microsoft 2015).
6.2 OneDrive som pedagogiskt verktyg i praktiken
Det skiljer sig mellan pedagoger och elevers behörighet till OneDrive. Pedagogerna har inte fått tillgång till OneDrive på samma sätt som eleverna. Eleverna kan dela dokument som de skriver med sin pedagog och de kan arbeta med dokumentet tillsammans, men det är i princip allt. Pedagogen kan ta emot dokumentet och ge eleven feedback, men pedagogen kan inte dela några dokument med eleverna. Enligt Godhe (2012:107–109) krävs utbildning och förutsättningar om man vill använda IKT effektivt. Det får inte vara för svårt eller för mycket problem för då blir det i stället att pedagogerna struntar i att använda hjälpmedlet, vilket även Steinberg (2013:22–24) påpekar. Pedagogerna menar att OneDrive är ett bra system i svenska som andraspråk ifall det finns rätt förutsättningar att kunna använda det. Det är intressant att alla på skolan ska arbeta med OneDrive, men i denna studie visar det sig att bara en av pedagogerna gör det.
Pedagogerna menar också att det krävs att skolledningen tänker till och avsätter tid om de vill att en molntjänst ska fungera på skolan, vilket Domeij och Karlsson (2013:542) också påpekar. Författarna skriver att många språkliga behov finns i Sverige att uppmärksamma samt nya digitala hjälpmedel att möta behoven på. Språkundervisningen ställs inför utmaningar i och med kommunikationsvillkoren.
6.3 OneDrive som digitalt verktyg för lärande
Det blir lättare att arbeta portfolioliknande med OneDrive i ämnet svenska som andraspråk förklarar pedagogerna, eftersom pedagogerna kan följa utvecklingen av eleven och ge feedback utefter den, vilket Estling Vannestål (2009:112–113) och Trageton (2005:43) också antyder. Estling Vannestål menar liksom eleverna och pedagogerna i studien, att fördelarna med portfolion är att texterna inte försvinner lika lätt eller förstörs, och man behöver inte skriva ut lika mycket.
Eleverna förklarar att Onedrive kan hjälpa till med det svenska språket genom stavningskontroll samt att de lär sig snabbare. De menar att det blir lättare att lära sig
språket genom att använda OneDrive. När man läser vad Godhe (2012:107–109) skriver om andraspråksinlärning och digitala verktyg förstår man att man kan utnyttja en molntjänst mycket mer än vad respondenterna i denna studie gör i dag. Eftersom det finns många program och system där det går att skapa texter, så vore det underligt om språkutbildningen bortser ifrån de flesta mediekanaler och bara inriktar sig på att eleverna kan uttrycka sig på ett sätt, den typografiska texten (Godhe 2012:107–109). The new London group (1996) menar också att mångfalden av kommunikationskanaler och ökningen av den kulturella och språkliga mångfalden i världen kräver en mycket bredare syn på läskunnighet än de traditionella språkbaserade metoderna. Numera är inte text och tal det enda och viktigaste sättet att kommunicera. Den tekniska utvecklingen har medfört att text i kombination med ljud och bilder i till exempel filmer, skyltar, webbplatser och tv kräver en annan typ av kommunikationsförmåga. Användningen av multiliteraciesmetoder ger elever en större möjlighet att uppnå målen för läsinlärning i samhället, eftersom elever kan utnyttja sina egna erfarenheter.
7 Metoddiskussion
Studien bygger på kvalitativa intervjuer, och därför är det svårt att komma fram till precis samma resultat och slutsatser, som i föreliggande undersökning, ifall andra forskare upprepar undersökningen (Bryman 2011:340). Studiens reliabilitet ökar genom en noggrann presentation av genomförande och urval i undersökningens metodkapitel och även en bra beskriven intervjuguide (Patel & Davidson 2003:101). Reliabiliteten stärks även eftersom intervjumaterialet spelades in, och gjorde att jag kunde spola fram och tillbaka för att höra att jag förstått svaren rätt (Bryman 2011:340). Dock kan studiens reliabilitet ha påverkats av pedagogernas tips av elevrespondenter. Studiens validitet stärktes eftersom det genomfördes intervjuer. Metoden intervju var mest tillförlitlig i förhållande till syfte samt tid. Fördelar med intervjuer som metod är att det endast krävs en enkel utrustning och att respondenterna har möjlighet att utveckla sina tankar och idéer samt förklara sig (Bell 1995:90) och (Denscombe 2009:267–268). Orsaken till att jag valde både pedagog- och elevperspektivet var för att jag ville undersöka om det fanns skillnad i synsätt och kunskap om OneDrive. Jag uppfattade det som att respondenterna var ärliga gällande känslor, erfarenheter, uppfattningar samt åsikter under intervjuerna. Anledningen kan vara att respondenterna fick skriva under en samtyckesblankett där det bland annat stod att deras svar skulle behandlas konfidentiellt. Urvalet får anses vara representativt eftersom pedagogerna undervisar i svenska som andraspråk, eller på något sätt har kontakt med ämnet i undervisningssituation. Samtliga elever läser svenska som andraspråk. En bra iakttagelse var att jag hade två liknande frågor, i skolan och utanför skolan i min intervjuguide. Ibland kunde jag observera att respondenterna inte kunde svara på första frågan, men sedan när de fick mer tid svarade de till andra frågan. Det kan även varit så att frågorna var för komplicerat formulerade och respondenterna hade därför svårt att uppfatta vad som menades. Pilotstudien var också viktig för att kunna se om frågorna fungerade eller inte. Det vore dock bättre om jag hade testat frågorna på en andraspråkselev.