På vilket sätt är denna studie intressant i pedagogisk mening? Utifrån ett allmännyttigt perspektiv och utifrån den disciplindebatt som råder i den svenska samhället är det viktigt att bli medveten om och synliggöra hur disciplinpraktik i förskolan kan se ut för att sedan kunna utveckla den så att den överensstämmer med de intentioner som läroplanen för förskolan har. Studiens empiri är viktig då disciplin är ”i ropet”, det kan vara svårt att definiera och ännu svårare att upptäcka, vilket denna studie beskriver. Även om inga generella drag är utläsbara utifrån en fallstudie så ges konkreta direktiv på både bra och mindre bra arbetssätt för att handleda och stödja barns utveckling av självdisciplin, vilket kan beskrivas som ett redskap för att varje enskild verksamhet ska kunna medvetandegöra och utveckla sin egen disciplinpraktik.
En ny insikt kring den fysiska miljön, där vi upptäckte att även stora ytor kräver insikt och organisation kan vara insiktsfull. Att trånga ytor och stora barngrupper varit ett problem är vida omskrivet, men även att en liten barngrupp i en fysisk miljö med stora ytor kräver planering och strukturering kan vara värdefull information.
Referenser:
Bae, B. (1996). Det interessante i det almindelige - en artikkelsamling. Oslo: Pedagogiskt forum.
Charles, CM. (1984). Ordning och reda i klassen. Stockholm: Liber.
Colnerud, G., & Granström, K. (2002). Respekt för läraryrket - Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS förlag.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Engström, A., & Gårdsäter, E. (2008). Föräldrar lär sig klara vardagen. (Artikel i Svenska Dagbladet) Publicerad: 2008-10-27
Ekström, K. (2007). Förskolans pedagogiska praktik - Ett verksamhetsperspektiv. Umeå: Umeå Universitet.
Emilsson, A. (2008). Det önskvärda barnet -
Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar
mellan lärare och barn i förskolan. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS
Folke-Fichtelius, M. (2008). Förskolans formande - Statlig reglering 1944-2008. Uppsala: Uppsala Universitet.
Foucault, M. (2003). Övervakning och straff. Lund: Arkiv.
Giles-Sims, J., & Lockhart, C. (2005). Culturally Shaped Patterns of Disciplining Children. Journal of family issues, Vol. 26 No 2 March 2005. Sage Publications.
Gordon M. (1998) "Dolda läroplanen." A Dictionary of sociologi. 1998.
www.encyclopedia.com/doc/1O88-hiddencurriculum.html Hämtad: 2010-09-14 Gustafsson, L-H. (2009). Förskolor använder sektmetod. Artikel i Uppsala Nya tidning.
hämtas på www.unt.se/debatt/foumlrskolor-anvaumlnder-sektmetod-257679- default.aspx hämtad: 2010-11-12
Gustafsson, L-H. (2010). Barn ska växa - inte lyda. Stockholm: Norstedts. Halldén, G. (2007). Den moderna barndomen. Stockholm: Carlssons Bokförlag. Hultqvist, K. (1990). Förskolebarnet. En konstruktion för gemenskapen
och den individuella frigörelsen: en nutidshistorisk studie om makt och kunskap i bilden av barnet i statliga utredningar om förskolan. Stockholm: Symposion.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling – barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, E. (2005). Möten för lärande. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Johansson, E., & Johansson, B. (2003). Etiska möten i skolan. Stockholm: Liber.
Lärarnas historia, (2010). Förskolans lärare - till nu från då. TAM-Arkiv, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, SFHL, Stiftelsen SAF.
www.lararnashistoria.se/theme/forskolans_larare_tidslinje Hämtad: 2010-12-01
Mollberger, B. (2008). Skamvrån är tillbaka. (Artikel i Dagens Nyheter. Publicerad: 2008-11-09)
Prochner, L., & Hwang, Y. (2008). Cry and you cry alone - Timeout in early childhood settings. Norway: SAGE
tillgänglig: http://chd.sagepub.com/content/15/4/517
Qvarsebo, J. (2006). Skolbarnets fostran - Enhetsskolan, agan och politiken om barnen 1946 - 1962. Linköping: Tema Barn Linköpings universitet.
Richardsson, G. (1983). Drömmen om en ny skola. Idéer och realiteter i svensk skolpolitik 1945 - 1950. Stockholm: Liber.
Sigsgaard, E. (2003). Utskälld. Stockholm: Liber.
Skolverket, (2010). Inskrivna barn efter ålder 2009. Andel av alla barn i befolkningen. Stockholm: Skolverket.
www.skolverket.se/sb/d/1664/a/19655;jsessionid=4ACAFFD7B6971D0FB87DB953E DF88C82 Hämtad: 2010-12-01
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi - Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Runa. Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, G. (2008) Skamvrån eller vettigt verktyg? (Artikel i Svenska Dagbladet. Publicerad: 2008-01-31)
Unicef, (2010). FN:s Barnkonvention. Stockholm: Unicef Sverige.
Hämtas på www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-i-olika- versioner/barnkonventionen-hela-texten hämtad: 2010-11-12
Utbildningsdepartementet, (1998). Läroplan för förskolan - Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet, (2006). Läroplan för förskolan - Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet, (2010a). Läroplan för förskolan - Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet, (2010b). Skollag 2010:800. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet, (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
www.vr.se Hämtad: 2010-09-26
Wren, D.J. (1999)"School Culture: Exploring The Hidden Curriculum". Adolescence. FindArticles.com.
http://findarticles.com/p/articles/mi_m2248/is_135_34/ai_60302524/ Hämtad 2010-09-14
Bilagor:
Missivbrev
Hej!
Vi heter Malin Olsson och Kristina Engström och går vår sista termin inom lärarutbildningen med inriktning mot tidigare år, på Mälardalens högskola. Denna termin skriver vi vårt
examensarbete som behandlar hur pedagoger i förskolan ser på disciplin och hur det kommer till uttryck i verksamheten.
Vår tanke är att observera ett par av förskolans vardagliga rutinsituationer och dessa kommer att videofilmas. Dessa situationer får ni välja vilken ni vill. För att få en nyanserad bild
kommer vi även att göra enskilda intervjuer med lärare i syfte att problematisera och ventilera åsikter och tankar som ska ligga till grund för vårt examensarbete. För att underlätta
bearbetningen av det insamlade materialet kommer intervjuerna att spelas in. Dessa kommer naturligtvis att raderas efter avslutat arbete.
Givetvis omfattar både intervjuer och observationer de forskningsetiska principerna som innebär att medverkan sker på frivillig basis, är konfidentiell och att den medverkande dessutom har rättighet att avbryta när som helst under resans gång. Då vi har observationer som ska videofilmas kommer föräldrar att informeras, men eftersom vi inte har barnen i fokus vid observationerna så kommer vi åberopa ett passivt samtycke. All dokumentation kommer att raderas efter examination. Era åsikter och tankar betyder mycket för oss i vårt arbete och är betydelsefulla för vår kompetensutveckling i vår framtida yrkesroll.
Tack på förhand för er medverkan! Med vänliga hälsningar
Malin Olsson Kristina Engström
xxx@student.mdh.se xxx@student.mdh.se
Handledare: Tuula Vuorinen xxx@mdh.se
Frågor (Semistrukturella frågor) till Examensarbete (disciplin)
Steg 1: