Pedagogisk relevans

Vi har i vårt resultat kommit fram till att lärarna pratar mer än praktiserar när det kommer till den fysiska klassrumsmiljön. Utifrån denna undersökning där vi fått fördjupad kunskap och förståelse för lärare och elevers tankar kring den fysiska klassrumsmiljön, vill vi när vi kommer ut i arbetslivet som nya lärare skapa en mer öppen dialog kring klassrumsmiljön med eleverna och sätta deras tankar och idéer i fokus och på ett medvetet sätt skapa den optimala klassrumsmiljön där det är möjligt att uppnå lgr11s mål om att:

Skolan skall sträva mot att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och

kunskapsutveckling och att varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växande glädje och få erfara den

tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Referenslitteratur

Andersson, E. och Tholin, S. (2008). Klassrumsmiljön – en undersökning om lärares uppfattningar om den fysiska klassrumsmiljöns inverkan på lärande. Mälardalens högskola.

Arbetsmiljöverket. (2004). Arbetsmiljölagen, Kap 2 – Arbetsmiljöns beskaffenhet (1 §.

Arnesson, D. & Leonardson, J. (2007). Fysisk klassrumsmiljö. Luleå: tekniska universitetet.

Asplund Carlsson, M., Pramling Samuelsson, I. & och Kärrby, G. (2001). Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola – en kunskapsöversikt: Skolverket.

Barnkonventionen. (1989). FN:s konvention om barns rättigheter. Unicef.

Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö - en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Liber.

Bodström, L. (2004). Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books. Brink, K. & Karlsson, V. (2008). Klassrumsmiljö – viktigare än man tror. En studie om lärares syn på klassrummets fysiska miljö och dess påverkan på elevers

lärande. Göteborgs universitet. Sociologiska institutionen.

Cederroth, M. & Kihlberg, J. (2006). Lärandemiljlö en miljö att lära i. Göteborgs universitet.

Davidsson, B. (2008). Skolans olika rum och platser sett ur barns perspektiv. I Sandberg, A. (red). (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. Studentlitteratur: Lund.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskap. Studentlitteratur: Lund.

Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar – metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.

Emanuelsson, C. och Frisk, K. (2007). Fysisk klassrumsmiljö ur ett lärarprespektiv. Högskolan Skövde.

Gunnarsson, B. (1995). En annorlunda skolverklighet – elevers upplevelser av traditionell och alternativ skolmiljö. Graphic Systemens: Malmö.

Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik; om kvalitativa och kvantitativa

Ingrids, H. (2006). Tala med barn - en introduktion. Hjälpmedelsinstitutet.

Jedeskog, G. (2007). klassrummets scenografi i Granström, K., (red.)., forskning om lärares arbete i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Kadesjö, B. (2001). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kärrby, G., Sheridan, S., Giota, J., Däversjö Ogefelt, A. & Björck, Å. (2003). Pedagogisk kvalitet i skolan – PQS. Lund: studentlitteratur.

Maclennan, K. (2003). Buller stör var tredje elev. Lärarnas tidning, 2003-05-06. Mathiasson, L. (2006). Tema tyst i klassen! – stökigt men trevligt. Pedagogiska magasinet, nr2.

Nordin Hultman, E. (1998). Det pedagogiska rummet speglar vår syn på barn. Pedagogiska magasinet, nr3.

Nyström, I. (2002). Eleven och lärandemiljön – en studie av barns lärande med fokus på läsning och skrivning: Växjö University Press, Växjö universitet.

Pramling Samuelsson, I. och Sherridan, S. (2006). Lärandets grogrund. Danmark: Studentlitteratur.

Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet.Studentlitteratur: Lund.

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken – Bland plugghästar och fusklappar. Nordstedts akademiska förlag.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur: Lund.

Svenska akademiens ordlista över svenska språket. (2006). Nordstedts Akademiska Förlag.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.

Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11, kap 1-2. Stockholm: Skolverket.

Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet. (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från www.vr.se (2010-11-01).

Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen: Daidalos, Göteborg. Wallin, E. (2000). Skola 2000. NU! ; en helhetssyn på pedagogik,

arbetsorganisation och fysisk miljö. Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning. Weissenrieder, E. (2008). Skapandets kraft – för kunskap och utveckling.

Bilaga 1 – Missivbrev föräldrar

Vi är två lärarstudenter från Mälardalens högskola, Susanne Brattén och Sandra Peth, som läser sista terminen på lärarprogrammet med inriktning lek, lärande och utveckling tidigare år (0-12-årsperspektiv). Vi gör just nu vår c-uppsats som handlar om den fysiska

klassrumsmiljön. Syftet med vår studie är att undersöka hur läraren har utformat den fysiska klassrumsmiljön och vilket syfte utformningen har och hur eleverna ser på klassrumsmiljön. Vi anser att detta är viktigt att studera inför vår framtid som lärare, eftersom vi under

utbildningens gång har upptäckt vilken stor betydelse den fysiska miljön eleverna vistas i har för deras utveckling och lärande. Vi kommer att använda oss av intervjuer med lärare och elever och dessa kommer att spelas in.

Vi kommer att använda oss av intervjuer i uppsatsen och dessa kommer att spelas in. Därför kommer vi att komma till er skola och intervjua ert barn om samtycke till detta finns.

Intervjuerna kommer att ta 30 minuter. Deltagandet är helt frivillig och kan avbrytas när som helst. De som deltar ska kunna avbryta sin medverkan utan negativa följder. I vår

undersökning kommer vi inte att använda barnets eller skolans namn. Vi bearbetar materialet utan att använda barnets namn eller annan information som kan identifiera det enskilda barnet. Vi kommer att förvara det inspelade materialet på en säker plats så att ingen utomstående kan ta del av materialet. Det inspelade materialet ska endast användas i C- uppsatsen.

Det färdiga examensarbetet kommer att finnas tillgängligt om så önskas.

Om ni har några frågor eller funderingar kring undersökningen går det bra att kontakta någon av oss.

Susanne Brattén xxx-xxxxxxx Sandra Peth xxx-xxxxxxx Med vänlig hälsning,

Susanne Brattén och Sandra Peth

Jag godkänner att mitt barn ……….. deltar i undersökningen

………..

Namn vårdnadshavare

………..

Namnförtydligande

………...

Bilaga 2 – Missivbrev lärare

Vi är två lärarstudenter från Mälardalens högskola, Susanne Brattén och Sandra Peth, som läser sista terminen på lärarprogrammet med inriktning lek, lärande och utveckling tidigare år (0-12-årsperspektiv). Vi gör just nu vår c-uppsats som handlar om den fysiska

klassrumsmiljön. Syftet med vår studie är att undersöka hur läraren har utformat den fysiska klassrumsmiljön och vilket syfte utformningen har, hur eleverna ser på sin klassrumsmiljö, samt om det finns några likheter och skillnader mellan lärare och elever. Vi anser att detta är viktigt att studera inför vår framtid som lärare, eftersom vi under utbildningens gång har upptäckt vilken stor betydelse den fysiska miljön eleverna vistas i har för deras utveckling och lärande. Vi kommer att använda oss av intervjuer med lärare och elever och dessa kommer att spelas in.

Undersökningen är helt frivillig och kan avbrytas när som helst. All information som

framkommer kommer att behandlas konfidentiellt och ingen utomstående kommer att få ta del av den.

Det färdiga examensarbetet kommer att finnas tillgängligt om så önskas.

Om ni har några frågor eller funderingar kring undersökningen går det bra att kontakta någon av oss.

Susanne Brattén xxx-xxxxxxx Sandra Peth xxx-xxxxxxx Med vänlig hälsning,

Susanne Brattén och Sandra Peth Jag deltar i undersökningen:

…... Namn

…... Namnförtydligande

…... Datum och plats

Bilaga 3 – intervjufrågor lärare

Den optimala klassrumsmiljön

• Berätta för mig vad du anser att en bra fysisk klassrumsmiljö för eleverna är

För- och nackdelar med klassrummet

• Vad är du mest nöjd med i det här klassrummet? -Hur kommer det sig

• Vad finns det för för- och nackdelar med det här klassrummet?

Aktiviteter

• Under vilka förhållanden arbetar eleverna bäst i klassrummet? -Vad tror du att orsakerna till detta kan vara?

• Vad är din tanke bakom den valda placeringen av bänkar/bord i det här klassrummet?

• Vilka funktioner fyller de olika utrymmena i detta klassrum?

Bilaga 4 – Intervjufrågor elever

För- och nackdelar med klassrummet

• Kan du berätta för mig vad som är bra med ditt klassrum?

• Vad är du mest nöjd med i det här klassrummet? – Hur kommer det sig?

• Kan du berätta för mig vad som är dåligt med ditt klassrum?

• Vad saknar du? (Om något)

• På vilket sätt skulle du vilja att bänkarna/borden var placerade i klassrummet? - Hur kommer det sig?

Aktiviteter

• När arbetar du bäst i klassrummet? (tid, placering, antal elever, ljud) - Vad tror du att orsakerna till detta kan vara?

• Vilka aktiviteter brukar du utföra i klassrummet?

• Var i klassrummet utför du dessa aktiviteter?