”Naa, fast kanske en annan färg
för ljusbrunt är så ute nu.”
En kvalitativ studie om lärares och elevers uppfattning av den fysiska klassrumsmiljön
Susanne Brattén Sandra Peth
Examensarbete Handledare:
På grundnivå Nina Klang
Termin 7, HT10 Examinator:
Akademin för utbildning, kultur och Kommunikation
Examensarbete
15 högskolepoäng
Sammanfattning____________________
Susanne Brattén och Sandra Peth
”Naa, fast kanske en annan färg
för ljusbrunt är så ute nu.”
En kvalitativ studie om lärares och elevers uppfattning av den fysiska klassrumsmiljön .
Årtal: 2010
Antal sidor: 27
Syftet med vår studie var att undersöka vad lärare och elever hade för uppfattning om den fysiska klassrumsmiljön, samt vilka relationer som fanns mellan lärare och ele-vers uppfattningar om detta. Vi var nyfikna på hur lärare och elever uppfattade den fysiska klassrumsmiljön och hur de ansåg att en god fysisk klassrumsmiljö såg ut. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med lärare och elever som datainsamlingsmetod. Vi studerade också tidigare forskning inom ämnet fysisk miljö i skolan. Resultatet som framkom i vår undersökning var att lärarna lyfte fram att ut-formningen av miljön, material, ljudnivå och möjligheter till aktiviteter hade betydel-se för eleverna och att lärarna hade många tankar och idéer om fysisk
klass-rumsmiljö. Det framkom även att eleverna hade många tankar kring hur de ville att den fysiska klassrumsmiljön skulle se ut och att den höga ljudnivån var den mest stö-rande faktorn i klassrummet. En slutsats var att det var viktigt att lärare och elever tillsammans diskuterade kring ämnet fysisk klassrumsmiljö.
Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning...4 1.1 Syfte...4 1.2 Forskningsfrågor ...4 1.3 Begreppsdefinitioner ...5
2. Litteraturgenomgång/tidigare och aktuell forskning ...5
2.1 Vad säger styrdokumenten?...5
2.2 Den fysiska klassrumsmiljön och dess betydelse utifrån ett sociokulturellt perspektiv . 7 2.3 Vilken betydelse har rummets utformning?...8
2.4 Hur ser den optimala klassrumsmiljön ut?...9
2.4.1 Klassrumsmiljö och aktiviteter...10
2.5 Lärares syn på klassrumsmiljö...10
2.6 Elevers syn på klassrumsmiljön ...11
3. Metod ...12
3.1 Forskningsstrategi och datainsamlingsmetod ...12
3.2 Urval ...13
3.3 Databearbetning och analysmetod ...13
3.4 Reliabilitet och validitet...14
3.5 Etiska ställningstaganden ...14
4. Resultat...15
4.1 Resultatpresentation ...15
4.2 Lärarintervjuer...16
4.3 Elevintervjuer ...20
5. Resultatanalys och diskussion ...24
5.1 Metoddiskussion ...24
5.2 Resultatanalys och resultatdiskussion/slutsatser...25
5.3 Nya forskningsfrågor ...30
5.4 Pedagogisk relevans ...30
Referenser Bilagor
1. Inledning
Vi är två studenter som går sista terminen på lärarprogrammet med inriktning lek lärande och utveckling. Under utbildningens gång har vi genom vår inriktning och den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, fått en medvetenhet kring
klassrumsmiljön i skolan och dess betydelse för undervisningen. Björklid (2005) menar att eftersom läroplanen lägger stor vikt vid nya arbetsmetoder, ställer det krav på hur skolhuset utformas, så att miljön inte ska hindra barnens lärande och
utveckling. Björklid betonar dock att forskningen kommit fram till att skolmiljöerna ej är anpassade efter läroplanen. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett både bra och dåliga exempel på klassrumsmiljö. Vi har även fått uppfattningen att den fysiska miljöns betydelse ofta lyfts fram i förskoleverksamheten och att förskollärare ofta är medvetna och noga med att anpassa den fysiska miljön efter barnens behov och att denna företeelse blir mindre vanlig ju längre upp i åldrarna barnen kommer. Detta stöds av Björklid (2005) som framhåller att den fysiska miljön i skolan är ett outforskat ämne. Därför har vi i vår studie valt att inrikta oss på
grundskolans tidigare år. Vi tror att det är minst lika viktigt med den fysiska inomhusmiljön för de äldre barnen.
Strandberg (2006) som tolkat Vygotskij framhåller att det är viktigt att lärare uppmärksammar och funderar över frågor som vilka aktiviteter som är möjliga och omöjliga i klassrummet, vilka material och verktyg eleverna har att tillgå och vilka utrymmen det finns för att möjliggöra för elevers kreativitet. I Lpo94
(Utbildningsdepartementet, 2006) och Lgr11 (Utbildningsdepartementet, 2006) finns det som mål att eleverna ska ha inflytande och ansvar över sin arbetsmiljö och i Lgr11 står det att skolan skall sträva mot att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling och att varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växande glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. För att leva upp till detta tror vi att det är viktigt att som lärare vara medveten om att den fysiska klassrumsmiljön spelar en stor roll för elevers kunskapande. Dock har vi en fundering på om lärare verkligen har det som en väsentlig del i sin planering av undervisningen, då läroplanerna, som vi ser det, förbiser själva miljöns betydelse för eleverna. Vi har med dessa tankar väckt en nyfikenhet om den fysiska klassrumsmiljön och vi har valt att studera vilka tankar och idéer lärare och elever har kring den arbetsmiljö de vistas i under dagarna.
1.1 Syfte
Vi har valt att undersöka vad några lärare och elever upplever att en god fysisk
klassrumsmiljö är, vilka tankar de har om fysisk klassrumsmiljö, samt vilka relationer som finns mellan lärarnas och elevernas uppfattningar.
1.2 Forskningsfrågor
• Hur upplever lärarna sin fysiska klassrumsmiljö och vilka tankar har de kring hur en klassrumsmiljö kan se ut och vara?
• Hur upplever eleverna sin fysiska klassrumsmiljö och vilka tankar har de om hur den kan se ut och vara?
• Vilka relationer finns det mellan lärares och elevers uppfattning om klassrumsmiljön?
1.3 Begreppsdefinitioner
Vårt ämne i undersökningen är fysisk klassrumsmiljö. Ordet miljö kan beskrivas på olika sätt.
Svenska akademiens ordlista (2006) förklarar ordet miljö som:
Yttre förhållanden som påverkar allt liv
Nationalencyklopedins definition av ordet miljö är:
Omgivning, förhållanden som omger till exempel djur (inklusive människor) och växter. Ordet miljö används främst i fråga om samspel (ömsesidig påverkan) mellan en organism (eller en cell) och dess omgivning.
Fysisk klassrumsmiljö beskrivs av Björklid (2005) som refererar till Skantze (1989) ett begrepp som står för flera olika faktorer, som till exempel ljus, ljud, luft, möbler och dess placering, material, färger, inventarier, tillgänglighet av material och utformningen av klassrummet.
2. Litteraturgenomgång/tidigare och aktuell forskning
Under detta avsnitt redovisas vad olika styrdokument säger om den fysiska miljön i skolan, samt vad ny och tidigare forskning säger om den.2.1 Vad säger styrdokumenten?
De viktigaste styrdokumenten att följa är skollagen och läroplanerna. Eftersom vi valt att inrikta oss på skolans tidigare år, stöder vi oss på läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) i vår studie. I Lpo94 står det att alla som arbetar i skolan skall samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. I Lpo94 står det också att elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning och att skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
Under 2010 har Lpo94 reviderats och under 2011 kommer den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (lgr11) att börja gälla
som läroplan i skolorna. Därför har vi valt att även titta på den. Precis som i Lpo94 står det i Lgr11 att alla som arbetar i skolan skall främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den fysiska skolmiljön. I Lgr11 står det också att
eleverna skall ges utrymme att själva skapa och använda olika uttrycksmedel. Det står också i lgr11 att skolan skall sträva mot att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling och att varje elev har rätt att i skolan ”få utvecklas, känna växande glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter” (s.7).
Skolan är en stor arbetsplats som tar emot cirka en miljon elever och hundratusen lärare varje dag (Jedeskog, 2007) och det är viktigt att arbetsmiljölagen följs även där. Arbetsmiljöverkets arbetsmiljölag om arbetsmiljöns beskaffenhet (2004) liknar läroplanerna på många sätt och i den lagen står det att arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och
utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda
arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och
yrkesmässigt ansvar.
Då Sverige är medlem i FN och följer barnkonventionens föreskrifter har vi valt att använda oss av den i vår studie. I barnkonventionen (1989) står det att alla barn ska ges inflytande över frågor som berör dem och utbildning ska ske på lika möjligheter. Barnkonventionen ställer också krav på att skolan ska låta barnen utveckla
möjligheter i fråga om personlighet, anlag, fysisk och psykisk förmåga.
Enligt Kärrby, Sheridan, Giota, Däversjö Ogefelt och Björck (2003) måste framtidens lärandemiljö bygga på de normer och värderingar läroplanen ger uttryck för, oavsett hur de yttre faktorerna ser ut och Björklid (2005) menar att eftersom läroplanen lägger stor vikt vid nya arbetsmetoder, ställer det krav på hur skolhuset utformas, så att miljön inte ska hindra barnens lärande och utveckling. Björklid betonar dock att forskningen kommit fram till att skolmiljöerna ej är anpassade efter läroplanen. Wallin (2000) som tagit del av projektet Skola 2000, menar att utvecklingen i skolan då det gäller den fysiska klassrumsmiljön går långsamt, trots att
arbetsmiljöutvecklingen i övriga samhället går framåt. Wallin menar att de
traditionella klassrummen hindrar eleverna från att vara kreativa och det krävs olika enheter och rum som är förutsedda för olika ändamål för att det ska bli möjligt att förändra elev- och lärarrollerna. Wallin betonar att då läroplanerna kräver att eleverna ska vara delaktiga i sin egen utveckling och i utformningen av den fysiska skolmiljön, krävs det en stor förändring i skolans arbetsorganisation när det gäller vikten av den fysiska miljön i skolan.
2.2 Den fysiska klassrumsmiljön och dess betydelse utifrån ett
sociokulturellt perspektiv
Enligt Vygotskij (1995) har den omgivande miljön större betydelse än många tror när det gäller barns fantasi och skapande. Vygotskij menar att den som skapar alltid utgår från de möjligheter som finns runtomkring. Enligt Säljö (2000) spelar de kommunikativa processerna en stor roll inom Vyogtskijs socio-kulturella perspektiv på lärande som går ut på att kunskap endast uppstår i samspel mellan människor, för att sedan kunna göras om till individuellt tänkande och handlande. Vidare menar Säljö att Vygotskijs teori går ut på att kunskap uppstår i situationer och är beroende av en historisk och en kulturell kontext och att vi med hjälp av fysiska och
intellektuella verktyg kan utvecklas.
Strandberg (2006) som tolkat Vygotskijs teori menar att för att skapa goda lärmiljöer krävs det att läraren uppmärksammar några saker särskilt noga och dessa är: Vilka interaktioner är möjliga i klassrummet? Vilka aktiviteter är möjliga och omöjliga att utföra i rummet? Vilka verktyg har eleverna tillgång till? Finns det någon förväntan på utveckling hos eleverna i rummet och har barnen tillgång till detta? och finns det utrymmen för elevernas kreativitet i rummet, eller är det ”färdigt?”. Strandberg
menar att det är viktigt att lärarna inte färdigställer klassrummen för mycket, utan att de tillsammans med eleverna omprövar och förändrar klassrummets sociokulturella kontext. Enligt Strandberg kommer eleverna inte att förstå miljön om de själva inte är med och formar den. Strandberg menar att det viktigaste är vilken tillgång eleverna har till det material som finns, inte vilket material det är.
Strandberg framhåller att eleverna bör tillfrågas hur de vill ha det i sin miljö,
eftersom vuxna och barn ofta har skilda uppfattningar, då vuxna ofta anser att barnen har tillgång till mycket mer än vad barnen själva anser. Strandberg menar också att eleverna behöver veta att de själva är en tillgång och att de har tillgång till sitt klassrum, eftersom det är just hur miljön existerar som är viktigt för eleven.
Strandberg menar att om eleverna tillåts vara kreativa och vara med och förändra sin klassrumsmiljö gällande till exempel verktyg, aktiviteter och interaktioner och om lärarna förväntar sig att eleverna ska bidra med sin kreativitet, kommer de också att göra det. Enligt Strandberg bör eleverna ha möjligheter att utföra olika aktiviteter av olika slag i rummen de befinner sig i, för att det ska bli möjligt att nå de ”färdigheter” som finns som mål i läroplanerna. Strandberg framhåller att lärandet är beroende av de verktyg som finns i miljön eleverna befinner sig i och de verktyg som finns bör vara utmanande och relevanta. Strandberg menar att det är viktigt att eleverna har tillgång till verktyg och material, eftersom de blir kroppsligt förtrogna inom ett kunskapsområde på detta sätt.
Nyström (2002) menar att utformningen av miljön i skolan oftast består av en strukturerad verksamhet där det förekommer styrning och kontroll och Nyström menar vidare att det är viktigt att skapa en miljö som tillgodoser optimala
utvecklingsmöjligheter för alla elever. Enligt Weissenrieder (2008) har läraren som uppgift att erbjuda eleverna en skapandemiljö, genom att uppmuntra dem att uttrycka sig. Förutsättningen för att skapa en miljö där lekfullhet, kreativitet och lärande intregreras, menar Kärrby m.fl. (2003) är att läraren omfattas av ett synsätt där dessa tre perspektiv går att förena. Enligt Strandberg (2006) borde skolan helt
tänka om gällande klassrum och istället skapa olika rum för olika situationer och Strandberg menar att ett rum för samtal och diskussion borde vara cirkulärt, för att alla ska kunna se varandra ansikte mot ansikte när de samtalar. Strandberg menar att det är bra att läraren låter eleverna arbeta i grupper, eftersom eleverna kan lära
mycket av varandra och att läraren bör dela in eleverna i grupper utifrån deras kunskapsnivå.
Strandberg framhåller att enligt det socio-kulturella-historiska perspektivet hänger de yttre faktorerna och de inre förmågorna samman när det gäller elevens inre motivation och att den miljö eleven befinner sig i, kan utge hopp eller hopplöshet, vilket också påverkar elevens motivation. Strandberg menar att barns syn på miljön är beroende av de aktiviteter barn utför och att när barns aktiviteter ändrar karaktär förändras även barns syn på miljön.
2.3 Vilken betydelse har rummets utformning?
Björklid (2005) refererar till Thyssen (1998) som menar att industrisamhällets
skolbyggnadsarkitektur kännetecknas av rumskontroll, tidkontroll, tankekontroll och motivationskontroll, som innebär att skolan har stränga ramar kring var, när och hur undervisningen skall ske. Enligt Davidsson (2008) har lärarens kontroll- och
ordningsbehov och syn på lärande stor betydelse för hur denne väljer att utforma klassrummet. Davidsson menar att rummets utformning begränsar eller stödjer elevernas sociala liv och att eleverna ofta väljer ett rum eller plats där de trivs och Stensmo (2008) är inne på ett liknande spår och menar att klassrummets planlösning påverkar skolverksamheten och sätter gränser för vad som är möjligt att utföra.
Stensmo menar också att det ofta vistas många människor i ett klassrum, vilket betyder att det finns många viljor och erfarenheter som skall utföra sina arbeten och enligt Jedeskog (2007) är klassrummen ofta är tätt möblerade. Nyström (2002) refererar till Chall (1996), Säljö (2000) och Brown (1993) och menar att rummets utformning och möblering tillsammans med undervisningen är betydelsefullt för lärandet och detta är i enlighet med Stensmo (2008) som menar att det är viktigt att eleverna ska kunna röra sig fritt i klassrummet utan att krocka med möbler eller andra elever. Stensmo framhåller också att det är viktigt att läraren har möjlighet att se eleverna hela tiden i klassrummet och att ingenting får stå i vägen för lärarens uppsyn. Enligt Kadesjö (2001) är det viktigt med en genomtänkt planering vid placeringsval av bänkar och elever i klassrummet, för att lättare kunna minska störningar som annars kan tänkas infinna sig.
Enligt Davidsson (2008) har materialets tillgänglighet, rummets utformning och möblerna stor betydelse för elevernas lärande. Björklid (2005) refererar till Skantze (1989) och menar att rummets karaktär är något som barn fascineras av och att färg, material, verktyg, böcker och material barnen själva tillverkat är sådant som barn finner tilldragande. Björklid (2005) refererar till Holmberg och Lindell (1993) och även de har kommit fram till i sin undersökning att barn anser att det estetiska i klassrummet är viktigt vad gäller färger, växtlighet och dekoration på väggarna. Björklid (2005) refererar till Bjurström (2003) som menar att klassrum med
glasdörrar och glasade väggar kan öppna upp klassrummet med ett bra ljusflöde och ger möjlighet till övervakning. Dock menar Bjurström att det kan medföra vissa nackdelar då öppna miljöer inte fungerar för alla då alla intryck som sker utanför
klassrummet kan upplevas störande för koncentrationen. Björklid (2005) refererar till Hellsten (2000) som menar att trots att datorer blir allt vanligare som
arbetsmetod, tas det sällan hänsyn till datorbord, reglerbara stolar och belysning. Hellsten anser att elevers arbetsmiljö inte tas på allvar, då de på många skolor fortfarande använder liknande stolar som för fyrtio år sedan. Dessutom menar
Hellsten att eleverna inte uppmuntras att resa på sig och röra på sig under lektionstid och Björklid (2005) refererar till Arbetsskyddsstyrelsen (1992) som menar att detta kan leda till problem med nacke, axlar och rygg.
2.4 Hur ser den optimala klassrumsmiljön ut?
Björklid (2005) refererar till Pedersen (2000) och menar att den nya skolmiljön ska kännetecknas av ett samspel mellan arkitektur och pedagogik där lokalområdet blir en kunskapsmiljö, det finns utrymme för kulturella, sociala, funktionella, aktiva och virtuella aktiviteter, det finns olika typer av pedagogisk service som bibliotek, IT-center, mediatek, vägledning och rådgivning och skolan är en del av samhället. Kärrby m.fl.(2003) anser att utrymmena ska vara funktionella för att kunna
användas både till lärande, lek och till andra aktiviteter såsom drama, utställningar och andra aktiviteter och Kärrby m.fl. menar även att utrymmena ska vara placerade intill varandra för att möjliggöra både lugna och rörliga aktiviteter samtidigt.
Stensmo (2008) framhåller att klassrummet bör vara möblerat på ett sådant sätt att det ger möjlighet till socialt samspel i den mån eleverna och läraren önskar och Davidsson (2008) är inne på ett liknande spår och menar att skolan bör erbjuda eleverna möjlighet till möten med olika grupper av barn, erbjuda möjlighet till aktiviteter både inomhus och utomhus och eleverna ska ha möjlighet att välja vilken plats de vill vara på. Kärrby m.fl (2003) anser även att lärarna ska ordna så att utrymmena möjliggör ett intregerat arbetssätt med varierade arbetssituationer. Enligt Pramling Samuelsson och Sherridan (2006) är det viktigt att eleverna själva får vara med och forma den klassrumsmiljö de befinner sig i.
Stensmo (2008) menar att det är viktigt att klassrummen erbjuder en fysisk komfort med anpassad belysning, värme, ventilation och möblering. Stensmo menar vidare att klassrummen bör vara varma och vackra med växter och vackra möbler, samt att klassrummet erbjuder eleverna utmaningar och låter dem testa, undersöka,
observera och upptäcka. Stensmo anser att det är viktigt att klassrummen är
utformade på ett sådant sätt att de berättar något om personer som befinner sig där, med bilder och föremål som de kan identifiera sig med. Ett klassrum bör enligt Stensmo ge eleverna skydd mot buller, dåligt väder, otäcka dofter och för extrem värme och kyla. Om detta inte är fallet är det svårt att tillfredsställa lärarnas och elevernas överordnade behov, menar Stensmo som även framhåller vikten av fysisk och psykologisk säkerhet i klassrummen och att eleverna ska känna sig trygga i en vänlig och mjuk miljö.
En viktig aspekt enligt Stensmo (2008) är att användbart material finns tillgängligt för eleverna inom rimligt avstånd, samt att det ska vara lätt för eleverna att se
krittavlor, filmdukar och liknande. Enligt Stensmo är det viktigt att anslagstavlor och liknande inte distraherar med för många meddelanden, utan det räcker med ett schema och regler och dekorationer i klassrummet bör inte störa undervisningen. De verktyg som finns tillgängliga i ett klassrum utgör enligt Nyström (2002) som
refererar till Wertsch (1998) en möjlighet att ta sig igenom de hinder som kan finnas i en lärandeprocess. Wertsch menar att det krävs en hel del av läraren för att skapa bra möjligheter för alla elever.
2.4.1 Klassrumsmiljö och aktiviteter
Björklid (2005) refererar till Löwenhielm (1999) och menar att några nya tankar till skolmiljöns utformning är att den ska vara flexibel och erbjuda aktiviteter på alla utrymmen under dagen, erbjuda platser för pauser och ge möjlighet till både
öppenhet och avskildhet. Kärrby m.fl. (2003) och Björklid (2005) som refererar till Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) anser även de att miljön ska vara flexibel och möjliggöra för barnen att kunna möblera om och skärma av utrymmena för att kunna utföra varierade aktiviteter. Enligt Davidsson (2008) ger ett rum som tillåter lek och fysisk aktivitet helt andra förutsättningar än ett rum som kräver att eleverna är stillasittande. Davidsson framhåller att eleverna bör erbjudas möjligheter till olika sorts aktiviteter, samt att de bör ha möjlighet att välja var de vill utföra sina
aktiviteter. Enligt Davidsson är det viktigt att eleverna får påverka skolvardagen. Kärrby m.fl. (2003) är inne på ett liknande spår och menar att barnen ska vara delaktiga i utformningen utifrån både egna och gemensamma aktiviteter. Björklid (2005) refererar till Skantze (1989) och menar att mellanrum, det rum som inte tilldelats någon speciell karaktär eller syfte, är rum som barn finner attraktiva och möjliggör för olika aktiviteter.
2.5 Lärares syn på klassrumsmiljö
Andersson och Tholin (2008) och Brink och Karlsson (2008) har i sina studier om fysisk klassrumsmiljö kommit fram till att lärare anser att den fysiska miljön i skolan är av stor vikt och att miljön ska vara inbjudande och tilltalande. Brink och Karlsson menar vidare att några av lärarna därför valt att ha olika sorts material uppe på väggarna som till exempel alfabetet, siffror och former. Även Brink och Karlsson och Emanuelsson och Frisk (2007) menar att lärarna i deras studier anser att det är viktigt att ha elevers alster på väggarna.
Andersson och Tholin (2008) har kommit fram till i deras studie att många lärare anser att klassrummets estetik är viktig då ljusa färger på väggarna och dekorationer som blommor i fönstren kan bidra till en trivsam miljö för eleverna. Brink och
Karlsson (2008) har däremot kommit fram till i sin undersökning att många lärare anser att elevers lärande inte påverkas av klassrummets miljö och att färgerna på väggarna inte har någon större betydelse. Enligt studien anser några lärare att färgerna kan ha betydelse för elevers lärande, men de kunde inte svara på vilket sätt eller vilka färger som påverkade. Studien visar att lärarna ofta går efter sitt eget tycke och smak när det gäller de estetiska uttrycken i klassrummet.
Brink och Karlsson (2008) och Andersson och Tholin (2008) har i sina studier om fysisk klassrumsmiljö kommit fram till att lärarna anser att det är viktigt med
materialets tillgänglighet och Andersson och Tholin (2008) har i deras studie kommit fram till att det material som lärare efterfrågar i skolan bör vara anpassat efter elevers olika lärstilar.
Brink och Karlsson har kommit fram till att lärarna anser att det är viktigt att
lokalerna är ändamålsenliga, placeringen av elever samt att variera möbleringen och Emanuelsson och Frisk (2007) menar att lärarna i deras studie anser att detta är viktigt för elevers lärande. Andersson och Tholin (2008) har i deras studie kommit fram till att lärarna anser att bra utrymme och flexibla möbler gör det möjligt för både enskilt arbete men även arbete i grupp. I Emanuelsson och Frisks studie valde några lärare att vara flexibla och möblera om lite då och då medan vissa av lärarna ansåg att detta kunde bidra till ett störande moment för vissa elever då en sådan förändring stör tryggheten för dessa elever då de behöver en fast arbetsplats.
Emanuelsson och Frisk och Andersson och Tholin (2008) menar att lärarna i deras studier framhåller att grupprum och andra utrymmen kunde bidra till arbetsro. Andersson och Tholin menar vidare att lärarna i deras studie anser att olika lärandemiljöer i klassrummet bör finnas tillhands och dessa kan utgöras av bland annat en datorhörna eller en lugn vrå. Vidare framkom det i studien att några lärare utgår från barngruppen vid möbleringen och eleverna får till viss del vara med och påverka, men lärarna framhåller att det är de som har det yttersta ansvaret
Lärarna i denna studie menade att så länge den fysiska formen på klassrummet inte är ett problem, är denna typ av förändringar inte svåra att genomföra. Brink och Karlsson (2008) menade också att lärarna anser att de inte kan förändra den fysiska klassrumsmiljön som de önskade på grund av bristande ekonomi, vilket medförde att de inte kunde ha det material eller de möbler de önskade. Enligt Brink och Karlsson har lektionernas längd betydelse för hur mycket lärarna vill förändra i
klassrumsmiljön, samt att lärarna vill ta hänsyn till andra pågående lektioner och inte flytta omkring möbler för ofta.
Brink och Karlsson menar att lärarna anser att deras egen arbetsmiljö är viktig och att de påverkas negativt av elever koncentrationssvårigheter och brist på material och mobila möbleringar. Enligt denna studie frågar lärarna sällan eleverna om deras tankar och idéer om den fysiska klassrumsmiljön och de verkar inte ha den
uppfattningen att det går att ändra på miljön med billiga och enkla medel. Cederroth och Kihlberg (2006) menar att lärare inte fäster någon större vikt vid den fysiska klassrumsmiljön och Arnesson och Leornadson (2007) menar även de att skillnaden mellan en önskad klassrumsmiljö och den faktiska klassrumsmiljön är stor bland elever, medan lärare inte är lika villiga till förändring.
2.6 Elevers syn på klassrumsmiljön
Enligt Björklid (2005) tolkar barn den omgivande miljön med alla sina sinnen och hela kroppen. Björklid menar också att barn främst använder miljön för att förstå sig själv, sin omgivning och de utvecklingsuppgifter de har och Nyström (2002)
framhåller att individens lärande är beroende av den miljö de befinner sig i. Nyström menar också att eleverna kommer till skolan med olika erfarenheter och skilda
bakgrunder och alla dessa olika människor möts i ett klassrum och att lärandet är en process där eleven är medskapare och i det pedagogiska mötet infinner sig en specifik relation mellan den enskilde individen och lärandemiljön och skeendet i denna miljö. Mathiasson (2006) framhåller i en artikel i Pedagogiska magasinet att det är betydligt fler elever än lärare som finner brister när det gäller ordning och arbetsro i skolan och den största anledningen till att elever vantrivs i skolan är att det är stökigt i klassen.
Maclennan (2003) refererar till Lundquist i en artikel i Lärarnas tidning och nämner där att en tredjedel av eleverna i skolan uppger att ljud i klassrummet upplevs som störande och distraherande, vilket kan leda till försämrad arbetsinsats och koncent-rationssvårigheter. Lundquist menar att det ljud som eleverna framförallt upplever som störande är pratljud i klassrummet. Lågfrekvent buller, som kan komma från ex-empelvis ventilationen, är ett ljud som Lundquist menar att eleverna inte upplever som störande, men menar att vi ändå påverkas omedvetet av detta. Maclennan refe-rerar även till Bengtsson som menar att lågt buller kan leda till stress och koncentra-tionssvårigheter, men påpekar att eleverna inte därav behöver känna sig stressade då vi arbetar på ett mer ytligt sätt vid sådana ljud och därav kan de vara omedvetna om att ljuden stressar kroppen. Lundquists teori är att detta kan bero på att dessa ljus har blivit en vana och därför inte upplevs som störande förrän de upphör.
Nordin Hultman (1998) skriver i en artikel i Pedagogiska magasinet om en
undersökning om hur yngre barn uppfattar sin skolmiljö och i den framkom det att eleverna kopplade ihop de rikligt utrustade rummen, till exempel slöjdsalen med möjligheter till meningsfullt handlande, då det enligt barnen fanns mycket där att ta reda på och utforska, medan klassrummen ger barnen en känsla av att de måste sitta still.
3. Metod
Under metodavsnittet har vi beskrivit vilken forskningsstrategi och
datainsamlingsmetod vi använt oss av för att samla in data till undersökningen. Vi har även beskrivit vårt urval, hur vi bearbetat den insamlade datan, vilken
analysmetod vi använt oss av i analys och diskussion. Vi har även redovisat för undersökningens reliabilitet och validitet. Som sista punkt i metodavsnittet har vi redogjort de forskningsetiska regler vi följt under vår datainsamling.
3.1 Forskningsstrategi och datainsamlingsmetod
Vår metod i undersökningen för att samla in information var att vi gjorde kvalitativa intervjuer utifrån Kvales (1997) rekommendationer som går ut på att ge
informanterna tydliga riktlinjer för undersökningens syfte och utförande, att
intervjuerna skall ha en tydlig ram och att informanterna skall ges utrymme att svara på frågorna i sin egen takt. Enligt Trost (1997) görs kvalitativa intervjuer för att förstå informantens erfarenheter och föreställningar. Trost menar också att kvalitativa intervjuer utmärks av raka och enkla frågor, där svaren innehåller mycket, samt att det är möjligt att komplettera när denna metod används. Kvale (1997) och Stukát (2005) menar att kvalitativa intervjuer är bra att använda sig av då det är möjligt att använda följdfrågor för att få mer djup i svaren, samt att förståelsen av den
information som getts ökar. Stukát menar att kvalitativa intervjuer innebär att tolka och förstå resultatet som framkommer av intervjuerna och anledningen till att vi valde just denna metod till våra intervjuer var för att det passade vårt val av ämne. Vi tog del av de forskningsetiska reglerna när dessa intervjuer gjordes.
Den fysiska miljöns betydelse har ofta lyfts fram i förskoleverksamheten och vi kände att det saknades forskning inom detta område när det gällde skolan och därför valde
vi i vår studie att inrikta oss på skolår 2 och 4, vilket är i enlighet med Björklid (2005) som menar att fysisk miljö i skolan är ett outforskat ämne och efterfrågas i studier. Vi utformade våra intervjufrågor utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Vi valde att använda ljudinspelning med samtliga informanter under intervjuerna, vilket är en metod som Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) beskriver. Vi utförde
intervjuerna i de rum som fanns tillgängliga och vi var alltid noga med att intervjuerna skedde ostört. Enligt Kvale och Trost (1997) är det viktigt att de
intervjuer som utförs sker i en ostörd och trygg miljö. När vi fick chansen intervjuade vi i det klassrum vi skulle intervjua om, just för att vi trodde att det skulle få eleverna att känna en trygghet. När klassrummet ej var ledigt valde vi att sitta i ett
biblioteksrum.
Vi valde att intervjua eleverna först och detta gjorde vi på grund av att lärarna oftast hade tid att bli intervjuade senare under dagen. Vi valde elever utifrån deras sociala kompetens och valde elever som vi visste hade åsikter och inte var rädd för att uttrycka sig. Detta val gjorde vi på grund av att vi antog att dessa elever skulle ha mycket att bidra med till vår uppsats, men också på grund av den knappa tiden. Vi ansåg att om vi hade gjort slumpmässiga val hade vi fått göra fler intervjuer, vilket då hade tagit mer tid.
3.2 Urval
Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och åtta elever från två olika årskurser i två olika klasser. Vi valde att intervjua två lärare i år 2 och två lärare i år 4 och valde ut sex elever från år 2 och två elever från år 4. Vi intervjuade sammanlagt 10 elever, då de två första intervjuerna fick väljas bort på grund av att de inte gav tillräckligt med information för uppsatsen. Enligt Trost (1997) är innehållet och kvalitén i intervjuerna viktigare än antalet och Trost menar också att ett fåtal välgjorda intervjuer är bättre än ett flertal mindre väl utförda. Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval och valde att intervjua lärare och elever på en skola som vi har haft anknytning till. Vi valde att intervjua båda könen bland båda elever och lärare och vi valde att inte redovisa vilket kön de hade, då vi ansåg att det kunde bidra till att läsaren tolkade informanternas svar utifrån vilket kön de hade.
3.3 Databearbetning och analysmetod
Vi inledde bearbetningen genom att lyssna igenom det inspelade materialet, lite åt gången för att sedan transkribera det som sagts. Materialet behövde lyssnas igenom flertalet gånger och kontrolleras mot det som skrivits ned för att inget som sades på inspelningen skulle falla bort eller skrivas ned felaktigt. Kvale (1997) framhåller att informationen i intervjuerna är tolkningsbara, vilket kan medföra att det som
framkommer inte avspeglar verkligheten till hundra procent. Varje enskild lärare och elev tilldelades en kod, lärare tilldelades koden lärare 1 till lärare 4 och eleverna tilldelades koden elev 1 till elev 8. Detta gjordes för att vi skulle kunna urskilja de olika svaren till respektive lärare och elev. Då lärarna och eleverna under intervjuns gång ofta kom in på sidospår eller svarade på de frågor som kom längre fram i
för att kunna skapa kategorier som skulle utgöra grunden för resultatet. Sedan valde vi huvudkategorier utifrån de områden vi ville undersöka och i vårt fall var det
positiva och negativa aspekter i klassrummet, den optimala klassrumsmiljön, samt aktiviteter. Genom att göra detta blev det lättare att sammanställa resultatet och få en bra överblick över svaren. Vi valde sedan ut några citat ur intervjuerna för att ge en mer tydlig och levande bild av resultatet. Enligt Kvale är det tillåtet att återge
informantens svar på ett sådant sätt att det underlättar för läsaren. Därför valde vi att ta bort utfyllnadsord som ”hm” och ”eh”, då vi ansåg att dessa ord inte var relevanta för resultatet.
3.4 Reliabilitet och validitet
Enligt Denscombe (2000) och Stukát (2005) visar reliabiliteten och validiteten hur pålitliga de resultat man kommit fram till i sin undersökning är. Enligt Denscombe (2000) har forskaren en stor betydelse för resultatet vid en kvalitativ undersökning. Då vi valde att göra en kvalitativ studie med öppna frågor i intervjun är det möjligt att andra forskare skulle ha kommit fram till andra resultat än vad vi gjorde. Innan vi gjorde vår undersökning läste vi tidigare forskning och teorier för att öka vår kunskap om vårt valda ämne, fysisk klassrumsmiljö. I och med att vi varit två personer som tillsammans gjort intervjuerna, anser vi att detta ökar reliabiliteten i vår
undersökning. Litteraturen vi läst är tolkningsbar och därför är det möjligt att
undersökningen skulle ha sett annorlunda ut om någon annan hade gjort den. Stukát (2005) menar att validitet visar om det framgår i studien att det som skulle
undersökas har undersökts. Genom att utgå från forskningsfrågorna har vi på detta sätt uppnått syftet med vår undersökning. Validiteten i vår undersökning har vi också fått genom att vi valt en väl lämpad metod för den undersökning vi gjort. Genom lärares och elevers erfarenheter, tankar och upplevelser i intervjuer, har vi fått de svar vi behövde till vår undersökning. Holme och Solvang (1997) menar att det kan vara svårt att tolka upplevelser från en intervju, men då vi varit två personer har vi alltid kunnat diskutera och tolkat detta tillsammans, vilket har underlättat.
3.5 Etiska ställningstaganden
Det finns fyra huvudkrav inom individskyddskravet som forskare måste ta hänsyn till när de genomför en undersökning.
• Informationskravet innebär att den som deltar i en undersökning har rätt att få information om vad exakt denne förväntas ha för roll i undersökningen och vilket syfte undersökningen har. Den deltagande har också rätt att få veta att medverkan är frivillig och innan undersökningen utförs ska den deltagande få veta vad
undersökningen ska handla om (Vetenskapsrådet, 2010). För att uppfylla detta krav lämnade vi ut missivbrev till föräldrar och lärare innan intervjuerna genomfördes där föräldrarna skulle lämna en skriftlig namnteckning och godkänna sitt barns
medverkan och lärarna skulle godkänna sin egen medverkan i undersökningen. Samtliga medverkande blev lovade att intervjuerna var förtroliga och att ingen skulle få veta att de var de som sagt det de sagt i intervjun. I missivbreven förklarade vi med
tydlighet vilket syfte vår undersökning hade och vikten av att undersöka det valda området.
• Samtyckeskravet innebär att för att få utföra undersökningen måste den som utför undersökningen ha informantens samtycke. Detta krav innebär också att den
deltagande har rätt att avbryta sin medverkan utan negativa konsekvenser. För att en person under 15 år ska få deltaga, måste denne ha målsmans tillåtelse
(Vetenskapsrådet, 2010). Detta krav uppnådde vi genom skriva i missivbreven att undersökning var helt frivillig och att den kunde avbrytas när som helst och att detta skulle ske utan negativa följder.
• Konfidentialitetskravet innebär att informanten skall känna sig säker på att den information denne lämnar ifrån sig kommer att behandlas konfidentiellt. Den som utför undersökningen måste förvara data så att ingen o0behörig kommer åt den (Vetenskapsrådet, 2010). För att uppnå detta krav tilldelades informanterna koder som skulle skydda deras identitet. Det stod också att all information som framkom i undersökningen skulle behandlas konfidentiellt och att ingen utomstående skulle få ta del av den.
• Nyttjandekravet innebär att informanten har rätt att få information om att de
insamlade data endast kommer att användas till den forskning undersökningen syftar till (Vetenskapsrådet 2010). Detta krav uppnåddes genom att vi i missivbrevet skrev att det inspelade materialet skulle förvaras på en säker plats för att ingen
utomstående skulle komma åt det och att informationen endast skulle användas i vår uppsats.
4. Resultat
Under detta avsnitt presenteras det resultat vi fått fram genom våra kvalitativa intervjuer.
4.1 Resultatpresentation
Vi har här valt att presentera resultatet med de intervjuade lärarna för sig och de intervjuade eleverna för sig. Vi valde att fokusera på positiva och negativa aspekter som informanterna kunde se i sin klassrumsmiljö, vilka aktiviteter som fanns tillgängliga och vad informanterna uppfattade som en optimal klassrumsmiljö.
Allmän beskrivning av klassrummen
Båda klassrummen var avlånga med bananliknande form. Klassrummen hade många stora fönster ut mot skolgården och samtliga klassrum hade stora fönster som gav utblick över en stor och öppen gemensam yta, där det även fanns en scen. Detta utrymme användes som passage till matsalen, entréhall, klassrum, personalrum samt för diverse aktiviteter på scenen. Borden i båda klassrummen var utformade för att passa fem till sex elever. De var rundade på ena sidan och kantiga på andra sidan.
4.2 Lärarintervjuer
Positiva aspekter i klassrummet
Vad gällde positiva aspekter i klassrummet, lyfte lärarna fram klassrummets utformning. En av lärarna ansåg att en fördel med klassrummet var att de försökte använda hela klassrummet och en annan lärare ansåg att klassrummet var bra uppdelat vilket gjorde att eleverna inte behövde bli störda då det gick att dela av rummet i olika hörn och en annan lärare menade att formen på klassrummet var det som läraren var mest nöjd över då formen var annorlunda än många andra klassrum och att rummet hade charm i jämförelse med mer traditionella klassrum.
Det som jag är mest nöjd med över i klassrummet.. det tror jag faktiskt är formen på själva rummet för det är ju lite annorlunda och har man det här kreativa tänket så tror jag man kan skapa någonting nytt som man inte har provat förut, att det gäller bara att våga.
Flera lärare lyfte fram förvaringsutrymmen som en positiv aspekt. Två lärare ansåg att förvaringsutrymmet i klassrummet var relativt bra men att det kanske inte utnyttjades på ett optimalt sätt.
Sen tycker jag att vi har okej med förvaringsutrymme. Sen handlar det ju om att ha lite bättre struktur än vad vi kanske har lyckats så men det är ju en vuxen...vuxenansvar att se till att det att att det strukturerat upp så att det liksom funkar för jag upplever att det är vårat material mest som det kanske inte är struktur på för att, jag tror att barnen vet var dom ska leta efter vad om vi säger så då.
En av lärarna menade att de fick arbeta utifrån de förutsättningar de hade och sade att:
Vi brukar tänka så att det funkar för barnen då blir det bra för pedagogen också att man liksom tar stor hänsyn till .. till barnets behov när man möblerar.. det som kanske inte är viktigt är kanske inte hur rummet .. man kan ju ha nån sån där optimal önskan och liksom inreda och så men det är ju liksom det är ju jobbet du gör med gruppen och alltså klimatet i klassrummet som är det viktigaste än hur
rummet ser ut men jag tror att man definitivt ska vara öppen på alltså använda rummet på även olika sätt och för all del lyssna in barnen.
En annan lärare hade valt att sätta upp saker på väggarna för att stimulera eleverna och hade även anpassat stolarna efter eleverna, så att det passade deras längd.
Två av lärarna nämnde klassrummets goda förvaringsutrymmen, som mestadels består av djupa fönsternischer, som kunde utnyttjas till att förvara diverse material på.
Sen har vi ju våra hyllor längst ner tänkte jag på..som de använder just för när dom leker och annars också när de vill räkna pengar och grejer så att de kan köpa mat och hur mycket får man tillbaka och inte tillbaka.
Negativa aspekter i klassrummet
Vad gällde negativa aspekter i klassrummet lyfte lärarna fram utrymme och
planlösning, men även inredning. En nackdel som samtliga lärare nämnde var alla fönster som klassrummen bestod av och som bidrog till att kunna bli ett störande moment. Tre av lärarna framhöll att fönstren mot utrymmet med scenen var det som kunde upplevas mest störande och påverkade eleverna negativt och en av lärarna menade att det ibland var nödvändigt att söka sig till alternativa utrymmen på grund av att eleverna lade för stort fokus på det som skedde utanför klassrummet och ansåg att det skulle vara en fördel att ha en möjlighet att skärma av. En annan lärare
menade att vissa elever var väldigt ofokuserade och behövde ett lugn och därför kunde det bli ett problem för dessa elever med de stora fönstren. En av lärarna menade dock att fönstren ut mot skolgården kunde upplevas som mer störande och menade att det som sker ute vid scenen oftast handlade om organiserad verksamhet vilket eleverna oftast inte reagerade på:
Ja så att det har ju blivit att vi har persiennerna nerdragna för att när det är på rasterna till exempel, då har vi
förskolebarnen som hänger där liksom andra också så att det blir ju störande för att det blir ju lätt att dom vänder sig om och tittar vem är det som kommer och sånt.
En annan nackdel som två av lärarna nämnde när det gällde fönstren var att det gjorde det svårt att sätta upp dokumentation på väggarna då det fanns begränsat utrymme för detta. En annan lärare ansåg även att detta var ett problem men ansåg att det inte var nödvändigt att sätta upp all dokumentation på väggen.
Jag tycker man kan dokumentera på andra sätt, till
exempel ta kort på det eller hur man alltså med kamera och så och få in det på det viset.
En annan negativ aspekt av klassrummet som samtliga lärare tog upp var klassrummets utformning. En lärare sade:
Sen är ju..alltså klassrummets form är ju ja den är ju charmig då men alltså svårmöblerat.
En av lärarna menade att klassrummets form gjorde det svårt att visa film då det inte fanns något bra ställe att placera tv:n på så att alla elever såg den bra vilket kunde leda till bråk. Vidare ansåg läraren att klassrummets avlånga form gjorde det svårt att uppfatta vad elever som befann sig längst bort i klassrummet sade. En annan nackdel som en av lärarna nämnde var att klassrummet bidrog till elever gärna samlades och pratade om som skulle ske på rasten och vad som händer hemma. Klassrummet har
en dörr ut mot scenen och läraren menade att detta bidrog till bus och spring in och ut ur klassrummet.
Tre av lärarna menade att pelaren som fanns i klassrummen utgjorde en svårighet för alla elever att se läraren men även för läraren att se eleverna som kunde gömma sig bakom den. En av lärarna menade att pelaren även utgjorde en svårighet att se
whiteboarden som användes vid samlingarna. En av lärarna menade att klassrummet inte var optimalt och att lokalen inte var byggd för lärande.
En av lärarna var minst nöjd med inredningen i klassrummet och då speciellt borden som gjorde det svårmöblerat. Det optimala enligt läraren hade varit att ha
rektangulära bord för att kunna optimera utrymmet och få plats med fler elever.
Ja det är väl borden, dom är jättesvåra att flytta om just med tanke på att det är.. ena delen är liksom längre och den andra är kortare och liksom går dom ut och allt sånt där så att.. det är jag inte riktigt nöjd med, jag tror att man hade kunnat möblera klassrummet på ett helt annat vis annars.
Aktiviteter
Vad gällde aktiviteter i klassrummet var placeringen av borden i klassrummet något som lärarna ansåg viktigt. Tre av lärarna menade att de genom att placera eleverna på ett visst sätt i klassrummet, hade bidragit till att skapa förutsättningar för en bra ljudnivå i klassen. En av lärarna hade valt att placera eleverna i arbetsgrupper för att eleverna inte ska sitta bredvid de elever som de känner bra för att undvika en alltför hög ljudnivå.
En lärare menade att det fanns möjlighet att rita och lyssna på musik från
klassrummets bandspelare. En av lärarna nämnde platsen för whiteboardtavlan som ett utrymme för klassen att ha samling vid.
Nu när dom setat på sina platser så blir det ju så pass långt för vi har ju ett väldigt avlångt klassrum nu mot det där fyrkantiga och då försöker vi liksom samla dom så att dom får ha sina samlingar och dom får berätta om olika saker och om läslistan och det så det skapar ju till att vad ska man säga..till ett roligt lärande.
En annan viktig aspekt som lärarna lyfte fram var arbetsron. En lärare menade att de tänkt kunskapsmässigt kring grupperingen och placerat elever som ligger likvärdigt kunskapsmässigt vid samma bord för att underlätta att kunna hjälpa och stötta eleverna på ett bra sätt. En av lärarna ansåg att det var svårt att svara på vilka funktioner de olika utrymmena fyller i klassrummet och menade att klassrummet mestadels kunde erbjuda lugna aktiviteter då mer rörliga aktiviteter kunde upplevas som störande. En annan lärare menade att de inte hade så mycket olika utrymmen för aktiviteter men att de hade försökt ordna ett eget utrymme för de elever som har svårt att fokusera.
När det gällde aktiviteter i klassrummet var placering av material något som samtliga lärare nämnde. En av lärarna menade att de försökt skapa ytor med variation så att
inte allt material var på samma ställe, utan de hade försökt att sprida ut det för att det inte skulle bli stora skaror elever som stod och pratade. Ett annat utrymme som tre av lärarna nämnde var utrymmet för datorn och en av lärarna sade:
Dom får använda den också det är ju ett hjälpmedel men även ett roligt läromedel. Vi har ju olika skolprogram där som Sebran som dom sitter och spelar och lär sig olika saker på.
Den optimala klassrumsmiljön
Något som lyftes fram av en lärare när det gällde optimal klassrumsmiljö var önskan om en stor rund matta som de hade i förskoleklassen för att samlas på ibland, men att rektorn sagt att det var för dyrt. Denna lärare nämnde också att det finns mycket de vill förändra som inte går att förändra på grund av ekonomi. Denna lärare sade också:
Alltså så finns det möjlighet om man har den kreativa förmågan liksom att skapa små bås om man skulle vilja det.
En annan aspekt som lyftes fram var utrymme i klassrummet. Två lärare ansåg att det var viktigt med utrymme i klassen för att skapa en bra rymd för både elever och lärare samt deras arbetsmaterial. En av lärarna menade att det ska finnas gott om utrymme för att möjliggöra för lärarna att kunna placera eleverna både i större och i mindre grupper, men även för att underlätta så att alla elever ser tavlan på ett bra sätt från sin plats. Något som en av lärarna tog upp var alternativa utrymmen, som till exempel en matta eller en soffa, som kunde möjliggöra andra aktiviteter som till exempel sällskapsspel, kortspel och läsning. Läraren menade att det kunde underlätta att ha ett alternativt utrymme för att sitta ner tillsammans med en elev utan att för den delen störa elever runt omkring.
Sen kan jag även tycka att det vore trevligt om man kunde kanske ha en soffa där man kanske sitter och läser och sådana saker och ibland så vill man kunna sitta
tillsammans med barnet och det är inte alltid det funkar för att.. ja det sitter ju i barn på alla platser runt bordet så då blir det oftast att man får lov att hämta en stol och bära dit en stol och då känna att man stör dom som sitter intill.
En lärare menade att det skulle vara till fördel om ett hjälpbord fanns, där en av lärarna i klassen kunde sitta ned med några elever och hjälpa dem, medan den andra läraren skötte resten av klassen. En av lärarna hade en önskan om att få in en
fastmonterad projektor och en Smartboard för att kontinuerligt kunna vara uppkopplad mot Internet och hämta information och använda sig av detta i undervisningen.
En lärare ansåg att eleverna inte skulle uppmuntras till att springa runt i klassrummet utan att det skulle vara en lugn miljö.
Alla lärarna var överens om att arbetsmaterialet var viktigt för att skapa en
lärande. En lärare ansåg att det var viktigt att klassrumsmiljön erbjöd stimulans till att vilja skriva och vara kreativ:
Jag tycker det är viktigt också att det är en miljö där man liksom blir stimulerad till..skrivande helst att man kanske har lite texter uppsatta, att man kan läsa varandras texter och gå att lära sig av varandra.
De ansåg även att det var viktigt att materialet var lättillgängligt och på barnens nivå och en lärare menade att materialet skulle vara ändamålsenligt för att eleverna skulle veta vad materialet skulle användas till och en annan lärare betonade att det var viktigt att det fanns verktyg som gjorde att eleverna kunde utföra det de skulle och ett exempel på detta menade läraren kunde vara datorer.
Faktorer som bra värme och ventilation var något som två lärare ansåg utgöra en bra klassrumsmiljö. Dessa två lärare ansåg också att det var viktigt att det inte fanns några störande moment vare sig utifrån eller inne i klassrummet. En lärare menade att mycket ljus i klassrummet kunde vara bra för de elever som hade problem med synen, men betonade att ljus i form av mycket fönster kunde vara till nackdel då det kunde upplevas som ett störande moment för vissa elever. Två av lärarna nämnde ljus i klassrummet som en positiv faktor och menar att både lampor i taket och flertalet fönster längs väggarna bidrar till ett bra ljus.
Alla lärare utom en resonerade att ljudnivån i klassrummet inte skulle vara alltför hög men inte heller alltför tyst. En lärare sade:
Ja alltså det som jag tror är.. det ska ju inte vara helt knäpptyst.. för då tror jag att man blir det här nu är det någonting som är på g att hända varför är det ingen som pratar. Men det får inte vara det här surriga ljudet heller utan lite småprat när dom pratar för att jag tror att dom lär sig när dom pratar med varandra också just den här
kommunikativ.. så att just att det är lite vad kan man säga konstruktivt prat just att dom diskuterar med varandra.
En lärare menade att det var svårt att svara på hur en optimal klassrumsmiljö kunde se ut, då denna lärare menade att det finns en stor spännvidd mellan elever i en klass, där vissa har en oerhörd förmåga att fokusera oavsett vilken ljudnivå som råder och andra elever som absolut inte kan koncentrera sig om det inte är någorlunda tyst i klassrummet. Vidare menade läraren att det var viktigt att prioritera så att den elev som hade de sämsta förutsättningarna kunde få de bästa möjligheterna.
4.3 Elevintervjuer
Positiva aspekter i klassrummet
Vad gällde positiva aspekter i klassrummet var eleverna i det stora hela nöjda. Det estetiska utseendet på klassrummet var något som några elever ansåg var bra och en elev menade att:
Jag tycker det är fint att det liksom finns blommor och att man kan.. alltså jag tycker det är jättefint.
Ljuset i klassrummet var en aspekt som eleverna lyfte fram som positivt. Eleverna var nöjda med ljuset i klassrummet och ansåg att det var bra med de stora fönstren ut mot skolgården. Flera av eleverna ansåg det var lugnt och fridfullt att titta ut genom fönstren när de arbetade.
De flesta elever ansåg att klasserna var lagom stora för klassrummen och ingen kände att det var för trångt eller för många elever i förhållande till storleken på
klassrummen. En elev menade dock att klassrummet var litet och att det inte fick plats så många elever där, vilket eleven ansåg var en fördel. Eleverna var nöjda med de sätt de erbjöds arbeta på i klassrummet, men flera av eleverna ansåg att dessa möjligheter ibland förstörts av en för hög ljudnivå. Samtliga var dock nöjda med att borden ger möjlighet till ögonkontakt med de andra eleverna som satt kring bordet.
Negativa aspekter i klassrummet
Utformningen på klassrummet var något som eleverna nämnde som en negativ
aspekt. Några av eleverna ansåg att klassrummet inte hade några dåliga aspekter men majoriteten av eleverna menade att klassrummets utformning gjorde det svårt att uppfatta vad som sades i klassrummet eftersom rummet är så långsmalt. En elev sade:
En sak som inte är så bra är att klassrummet är så långt så man hör inte vad andra säger om man sitter på kanten i klassrummet.
Pelaren i klassrummet gjorde det enligt en elev svårt för alla elever att se whiteboarden och eleven sade:
Dom som sitter vid bordet längst bort där (visar med armarna) har ju den där stolpen i vägen så dom inte ser, så den kanske borde stå lite..kanske närmare borden kanske.. eller lite närmare den andra väggen då kanske dom ser mycket bättre eller till och med stå vid den andra väggen.
Den fysiska arbetsmiljön beskrevs av flertalet elever som ett problem och vissa
störande moment fanns som gjorde att klassrummet uppfattades som mindre bra. En elev sade till exempel:
Det är många som håller på att prata hela tiden så man inte kan arbeta.
Och en elev sade att:
Fönstren stör rätt så mycket om det är många som pratar där ute , Alltså ut mot scenen...till exempel nu när vi skulle kolla på film var det några som störde.
Samtliga elever var överens om att väggarna i klassrummet färgmässigt och
mer färg, gärna med en motivbild på, tavla eller egna teckningar uppe på väggen. En av eleverna sade att:
Ja lite mer färg för det är ju bara, det är ju bara blått som det är där, blått och vitt..kanske någon gubbe eller någonting på.. eller kanske måla någon burk, kanske en colaburk eller någonting. Dom kanske kunde va lite andra färger, blåa eller röda eller gröna.
En annan elev sade:
Du det ger mig faktiskt en idé. Man kan..jag och mina kompisar kanske kunde liksom ta fram papper och börja rita och klistra på väggarna massa teckningar.. som kanske kan bilda en jättestor teckning.. fast då måste den ju svänga som såna... som liksom teckningen svänger.. fast det blir ju svårt för dörren dåra, kanske inte skulle gå ändå.
Eleverna menade att mer färg på väggarna skulle göra dem gladare och det skulle bli roligare att arbeta. En elev menade:
Det skulle vara roligare, nu känns det som det nästan inte är någonting i klassrummet.
De flesta elever menade att de var ganska nöjda med det som fanns i klassrummet, men när frågan om material kom på tal ansåg dock de allra flesta att materialet som fanns var bristfälligt. De ansåg att de begränsades att göra vissa aktiviteter då det saknades material och att materialet ofta försvinner. En elev sade:
Nej fak.. ja faktiskt ganska mycket. Vi har inte så mycket pennor, inte alls mycket su.. inte. Vi skulle faktiskt behöva en sån här färgpenneburk för vi är tvungen att lägga dom vid alla linjalmaterial och sånt. Vi är tvungen att lägga dom där utan färgpenneburk.
En annan elev menade:
Nej men dom försvinner ju så lätt, det är ju det som är jobbigt.
Några material som speciellt var efterfrågade var lim och papper men även pennor. En elev sade:
Lite mer papper för det tar slut nästan varje vecka och sånt där.. lite bättre svarta tuschpennor och så.
Andra ting som eleverna ansåg sig sakna i klassrummet var växter, en platt-tv, böcker och mer utmaning av det lärandematerial som fanns. En elev sade:
Ja.. om vi säger kanske.. lite.. fler böcker kanske, lite roligare typ .
En elev kommenterade färgen på borden och sade att:
Naa, fast kanske en annan färg för ljusbrunt är så ute nu.
Aktiviteter
Vad gällde aktiviteter i klassrummet nämnde eleverna kärnämnen som huvudsaklig aktivitet. Samtliga elever menade att de aktiviteter de kunde utföra i klassrummet hade med ämneskunskaper att göra som till exempel matematik, svenska och diverse temaarbeten. En elev menade att det inte fanns annat att göra på skoltid än ämnena de hade och sade:
Det finns... vi har ju inget annat jobb än det...
Två av eleverna menade att det ofta fanns roliga arbetstillfällen i klassrummet. En elev svarade till exempel:
Det är.. det brukar vara bra arbetsro och så är det.. så brukar det vara roliga.. det brukar vara mycket roliga arbeten tycker jag..till exempel tema Sverige håller vi på med nu, det tycker jag är väldigt kul.
En elev menade att:
Skrivstil är roligt.
Andra kreativa aktiviteter som att rita och pyssla nämnde eleverna men det framkom att dessa utfördes för det mesta då det var fritids, en elev menade att man inte kunde rita på skoltid och en elev sade:
Att på fritids så kan man rita här.
En önskan fanns även från en elev att datorn som finns i klassrummet skulle användas oftare i undervisningen. Eleven ansåg att datorn hade roliga
inlärningsprogram. En annan elev svarade att det roligaste var att det fanns räknesagor där man fick rita minus och plus.
Samtliga elever menade att de hade möjlighet att utföra de aktiviteter de ville i klassrummet men att materialet kunde begränsa dem, som flertalet elever lyfte fram som negativa aspekter i klassrummet.
Samtliga elever svarade att det självklara utrymmet att utföra aktiviteter i
klassrummet var på deras egen plats men att det ibland även fanns möjlighet att utnyttja utrymmet utanför klassrummet i sofforna som fanns där. Flera av eleverna hade dock en önskan om att det skulle finnas fler utrymmen att välja mellan. En elev menade att skrubben skulle kunna vara ett utrymme att välja mellan medan en annan elev valde bildsalen som ett alternativt utrymme då det skulle bli en bättre fördelning
av ljudnivån om några elever befann sig därinne. Några av eleverna hade även en önskan att få sitta bredvid någon annan kompis.
Den optimala klassrumsmiljön
Det som eleverna ansåg vara viktigt i en bra klassrumsmiljö var när de fick möjlighet att arbeta utan störande moment. Eleverna ville ha en bättre arbetsro i klassrummet och de ansåg att ljudnivån var för hög och att det pratas för mycket under
lektionerna. Eleverna var också överens om att färger och alster var viktigt att ha på väggarna, att material skulle finnas tillgängligt och att det skulle finnas möjlighet att se ut genom fönstret. Eleverna ville också ha möjlighet att utföra sina arbeten på andra ställen än i själva klassrummet. Två elever ansåg att skrubben som finns intill klassrummet var bra och kunde vara en tillgång för skolarbete då inte alla klassrum har ett extra utrymme att ta tillvara på. En elev menade att de kunde ha en myshörna där för att läsa böcker.
5. Resultatanalys och diskussion
Här nedan har vi valt att analysera vårt val av metod och vilka för- och nackdelar vi kunnat se med den. Vi har även analyserat och diskuterat den information vi fick från informanterna och kommit med slutsatser och idéer om framtida forskning inom ämnet fysisk klassrumsmiljö.
5.1 Metoddiskussion
Genom att intervjua informanterna kände vi att vi fick utförliga och detaljerade svar då det var möjligt att diskutera misstolkningar i frågorna och även att ställa
följdfrågor, vilket inte hade varit möjligt om vi utfört enkäter. De nackdelar vi kan se med vårt metodval är att det kan vara svårt att dra slutsatser av de olika tolkningarna av våra frågor. Det är också mycket tidskrävande att transkribera och sammanställa långa intervjuer. Våra intervjuer var öppna för olika svar och tolkningar då vi inte ville att informanterna skulle känna att det fanns ett rätt eller fel svar.
En nackdel vi kan se med att spela in ljud är att informanterna kan uppleva det som obehagligt, medan en fördel som vi anser är övervägande med att spela in ljud är att vi kan gå tillbaka och lyssna på intervjuerna, vilket gör att vi inte missar viktig information som vi hade kunnat göra om vi skrivit ned intervjun för hand. Detta stämmer överens med Doverborg och Pramling Samuelsson (2000), som menar att vid skriftliga anteckningar är det svårt att få ned allting ordagrant, samt att det är lätt att komma av sig om det är nödvändigt att lyssna och skriva samtidigt.
Vi tänkte på vilken tidpunkt vi intervjuade barnen och valde att intervjua dem när de haft sin lunch och en lång lunchrast. Doverborg och Pramling Samuelsson (2000) framhåller att detta är viktigt, då det bli svårt att få barn att fokusera om de väntar på rast, lunch eller är mitt uppe i en lek och blir avbrutna. Detta tänkte vi på när vi valde tidpunkt för intervjuerna, samt att vi hade gott om tid på oss för att eleverna inte skulle känna sig stressade.
De två intervjuade elever vi fick välja att ta bort från vår undersökning var två elever som vi annars hade sett ta för sig mycket, var väldigt blyga under intervjun och hade inga tankar om sin klassrumsmiljö som de ville uttrycka. Detta kan ha berott på att de kändes sig ovana med situationen, då vi satt ensamma i ett litet biblioteksrum och utförde intervjuerna. Det kan ha funnits en möjlighet att eleverna kände sig
obekväma med denna ovana situation och att de då inte kunde få fram sina tankar som de egentligen hade. En annan orsak kan ha varit att de inte var så bekanta med ämnet klassrumsmiljö och att de därför kände att de inte hade något att tala om för oss. Ingrids (2006) menar att en viktig aspekt när det gäller barns motivation till delaktighet i en intervju är om den som intervjuar har varit tydlig med att berätta för barnet vilket syfte intervjun har. Det kan finnas en möjlighet att dessa två elever upplevde att vi inte varit tillräckligt tydliga med vad intervjun skulle gå ut på och därav förlorade dessa två elever sitt intresse för att medverka.
Ingrids framhåller att det är viktigt att skapa en trygg atmosfär när intervjuer med barn skall utföras. Vi kunde se en tendens under intervjuerna med eleverna att det spelade roll var vi utförde intervjun. När vi utförde intervjun inne i elevens klassrum verkade eleven känna sig mer bekväm och hade mer att säga. Detta kan ha berott på att de kände sig trygga i den miljön och att de fick fler idéer då de kunde se miljön vi pratade om. När vi utförde intervjuerna med lärarna märkte vi dock ingen skillnad i hur mycket de hade att säga beroende på vilket rum vi utförde intervjuerna i.
5.2 Resultatanalys och resultatdiskussion/slutsatser
Klassrummets utformning och utrymme
Vårt resultat visade att lärarna och eleverna hade många tankar och idéer om fysisk klassrumsmiljö. Flera gemensamma aspekter förekom i hur lärare och elever beskrev sina uppfattningar om klassrumsmiljö. Samtidigt lyftes det fram olika perspektiv som lärare och elever hade på klassrumsmiljön. Vikten av utrymme i klassrummet lyftes fram i resultatet och det framkom att lärarna ansåg att det var viktigt med bra
utrymme för eleverna i klassrummet, så att de kunde röra sig fritt utan att komma till skada och krocka med sina kamrater. Det framkom att eleverna var nöjda med
utrymmet i klassrummet och ingen av eleverna klagade på storleken på klassen. En annan sak som lyftes fram var att både lärare och elever ansåg att klassrummet på grund av sin form var svårmöblerat. Lärarna menade också att formen på borden i klassrummet bidrog till att göra det svårt att möblera. Jedeskog (2007) framhåller att klassrum ofta är tätt möblerade, vilket begränsar möjligheter till rörelse. Då samtliga elever ansåg att det fanns tillräckligt med utrymme, tyder detta på att lärarna hade lyckats med bordsplaceringen i klassrummet, som motsvarade elevernas behov, vilket vi anser vara överraskande. En annan aspekt som skilde sig mellan elever och lärare när det gäller utrymmet i klassrummet var vad de lade fokus på angående
bordsplaceringen. Det framkom att eleverna fokuserade på arbetsro, medan lärarna valt att fokusera på elevernas kunskapsutveckling och vilka de ansåg att eleverna arbetade bäst tillsammans med. Davidsson (2008) och Nyström (2002) refererar till Chall (1996), Säljö (2000) och Brown (1993) som menar att klassrummets
utformning och möblering har betydelse för elevers lärande och vårt reslutat visar att lärarna var medvetna om detta.
