Vår uppfattning är att det är möjligt att se att förskolan utvecklas mot en starkare inramning, särskilt då begreppet “undervisning” har introducerats i läroplanen. Om förskolan blir mer reglerad kan det vara bra att pedagoger i förskolan reflekterar mer över vilken lek som anses vara önskvärd och varför.
Med den nya läroplanen Lpfö 18 tolkar vi det som att ordet lek ska lyftas mera i förskolans verksamhet och att det därigenom är större krav på leken nu än vad det varit tidigare i förskolans verksamhet. Det kanske är så att förskollärare inte har anammat den nya läroplanen tillräckligt för att sätta sig in i och kunna definiera vad ordet lek i förskolan egentligen innebär för att själva kunna avgöra vad som är önskvärd lek gentemot icke önskvärd lek i förskolan.
Vi skulle finna det vara intressant att forska vidare på och göra observationer i förskolans verksamhet för att se pedagogerna agera i leken samt att intervjua barnen utifrån deras perspektiv på önskvärd eller icke önskvärd lek i förskolan. Något som är återkommande under flera kategorier i resultatet är att pedagogen vill att barnen ska styra leken och att de ska ges utrymme till sina intressen och sin fantasi i leken,
men samtidigt så vill pedagogerna ändå ha en stark lärarkontroll i lekarna, vilket blir dubbelsidigt. Vill de verkligen att barnen ska få leka vad de vill eller vill de slippa gå in och ta makten i barnens lekar och att det är därför de reglerar den?
6 Referenser
Allwood, C. M. & Erikson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur. Bernstein, Basil (1977). Class, codes and control. Towards a theory of educational transmission. Vol 3 (Andra upplagan). London: Routledge & Kegan Paul.
Bernstein, Basil (1990). The Structuring of Pedagogic Discourse. London: Routledge.
Bernstein, Basil (1996/2000). Pedagogy, Symbolic Control and Identity. Oxford: Rowman & Litterfield Publishers, Inc.
Björklund, Camilla & Palmér, Hanna (2019). I mötet mellan lekens öppenhet och undervisningens målorientering i förskolan. Forskning om undervisning & lärande, Vol 7, Nr 1, 2019, ss. 64-85.
Coplana, R. J. Bullocka, A. Archbell, K. A. & Bosacki, S. (2015). Preschool teachers’ attitudes, beliefs, and emotional reactions to young children’s peer group behaviors. Early Childhood Research Quarterly, (30), ss. 117-127.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.
DiCarlo, C. F. Baumgartner, J. Ota, C. & Jenkins, C. (2015). Preschool teachers' perceptions of rough and tumble play vs. aggression in preschool-aged boys. Early Child Development and Care, 185(5), ss. 779-790.
DOI: 10.1080/03004430.2014.957692
Emilson, A. (2007). Young Children’s Influence in Preschool. International Journal of Early Childhood, 1(39), 11-38.
Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2008
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/18224
Emilson, A., & Johansson, E. (2009). The desirable toddler in preschool–values communicated in teacher and child interactions. I: D. Berthelsen, J. Brownlee, & E. Johansson, (Red.) Participatory Learning and the Early Years. Research and pedagogy (s. 61-77). New York och London: Routledge, Taylor & Frances Group. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Folkesson, Anne-Mari (2016). Att leda förskolebarn med respekt. Fallstudie av en samling med åtta 1-3-åringar. I: Emilson, Anette & Moqvist-Lindberg, Ingeborg (red.) Värdefull förskola: perspektiv på värdepedagogiskt arbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 129-154.
Jensen, M. (2013). Lekteorier. Lund: Studentlitteratur.
Levin, D. E. (2003). Beyond banning war and super-hero play: Meeting children’s needs in violent times. Young Children, 58(3), 60–63.
Tillgänglig på Internet:
http://www.decal.ga.gov/documents/attachments/WarAndSuperheroPlay.pdf
Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik: en etnografisk studie. Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005 Tillgänglig på Internet:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:223570/FULLTEXT01
Nielsen, R. D. (2001). Livet i barnehagen: En etnografisk studie av sosialiseringsprocessen. Trondheim: Norges teknisk- naturvitenskaplige Universitet.
Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy & Eid Kaarby, Karen Marie (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid (2014). Barndom och pedagogik. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. tredje [reviderade och uppdaterade] utgåvan Stockholm: Natur & kultur. Rosendahl, Gunilla (2016). Måltiden som en arena för samtal. I: Emilson, Anette & Moqvist-Lindberg, Ingeborg (red.) Värdefull förskola: perspektiv på
värdepedagogiskt arbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 155-175. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Uppl. 2016]. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2016/laroplan-for-forskolan.-reviderad-2016
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Smith, Peter K. (2010). Children and play. Oxford: Blackwell. Tillgänglig på Internet:
https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=MLLhoS7LDEkC&oi=fnd&pg=PR5 &dq=smith+children+and+play&ots=VWfHGWzdFn&sig=8M1UCz6DgBUpnf4C WrlYODCxkZ8&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
regelarbete mellan lärare och elever. Linköping Studies in Education and Psychology No. 105 Linköpings universitet, Department of Behavioural Sciences Linköping 2006.
Tillgänglig på nätet: Microsoft Word - avhandling (diva-portal.org)
Tullgren, Charlotte (2004). Den välreglerade friheten att konstruera det lekande barnet. Diss. Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2004
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7467
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgänglig på Internet:
https://www.lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_20
02.pdf
Özturk, Safak (2010). The opinions of preschool teachers about ethical principles. Kuram ve Uygulamada Eğitim Bilimleri / Educational Sciences: Theory & Practice 10 (1) • Winter 2010 • 393-418. © 2010 Eğitim Danışmanlığı ve Araştırmaları İletişim Hizmetleri Tic. Ltd. Şti.