Det visar sig att eleverna i denna studie har en positiv erfarenhet av elevledda utvecklingssamtal Eleverna upplever sig som mer delaktiga under själva utvecklingssamtalet. De upplever också att de får ta ansvar, upplever att de pratar mer och tycker att de elevledda utvecklingssamtalen är mer utvecklande än lärarledda utvecklingssamtal. Det visar sig i studien att eleverna gärna jämför sina elevledda utvecklingssamtal med de lärarledda utvecklingssamtalen de haft tidigare. Eleverna berättar då om hur nervösa eleverna varit innan och det är något som framkommit i Lindh-Munther & Lindhs (2005) studie också. Hur passiva eleverna upplevde sig vara under det lärarledda utvecklingssamtalet som eleverna uppfattade framförallt var ett samtal mellan läraren och föräldrarna. Denna studie resultat och även andra studier kring lärarledda utvecklingssamtal visar på att detta är frågor som behövs diskuteras bland lärare och skolledare, men även med elever och föräldrar. Utvecklingssamtalet ska vara utvecklande för alla berörda parter- elev, lärare och förälder- oavsett om det är lärarlett eller ett elevlett utvecklingssamtal.
33
7 Konklusion
Resultatet från denna studie bör betraktas med en aning återhållsamhet då de endast är gjord med fyra stycken intervjuer. Dock framkommer det en tydlig bild att de elever som är med i denna studie har en positiv erfarenhet av elevledda utvecklingssamtal. De tycker att de blir mer delaktiga, får ta ansvar och upplever utvecklingssamtalen som utvecklande. De är inte lika nervösa innan ett lärarlett utvecklingssamtal och eleverna upplever nu att de vågar ställa frågor och komma med kritik mot skolan och lärarna. Jag tycker att detta är intressanta slutsatser som kan vara viktiga att belysa. Den positiva erfarenhet av elevledda utvecklingssamtal som eleverna i studien har kan kanske relateras till deras sämre erfarenheter av lärarledda utvecklingssamtal. Det som är viktigt och betona är att än så länge är det elevledda utvecklingssamtalet ett litet fenomen och det lärarledda utvecklingssamtalet är det som är absolut vanligaste formen av utvecklingssamtal och därmed det som de flesta elever i den svenska skolan möter. Jag vet inte om elevledda utvecklingssamtalen är svaret på hur vi ska komma åtgärda de problem som finns i det lärarledda utvecklingssamtalet. Som det belyst i många studier så är eleven den som har minst inflytande på ett lärarlett utvecklingssamtal, den som har minst talutrymme och många elever upplever att läraren framförallt vänder sig till föräldrarna under dessa samtal och så är det inte meningen att ett utvecklingssamtal ska vara. Det finns mycket man skulle kunna fortsätta forska om kring elevledda utvecklingssamtal och ska jag lyfta fram något är det föräldrarnas perspektiv. Vad har föräldrarna för erfarenhet av elevledda utvecklingssamtal? Eleverna i denna studie upplever det som att föräldrarna får en ny roll. Vad leder föräldrarnas nya roll till för deras syn på utvecklingssamtalen.
34
Referenslista
Adelswärd, Viveka. Evaldsson, Ann-Carita. & Reimers, Eva. (1997). Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur
Alexandersson. Mikael (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. Per-Gunnar Svensson (red), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (111-136) Lund: Studentlitteratur
Ellman, Roger. & Josefsson, Lennart. (1995). Utvecklingssamtal i skola. En levande dialog. Göteborg: Förlagshuset.
Elvstrand, Helene. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköping: Linköping studies in Behavioural Sciences No 144
Esaiasson, Peter. Gilljam, Mikael. Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena. (2003).
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik AB
Granath, Gunilla. (2008). Milda makter! Utvcecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur
Hofvendahl, Johan. (2006). Riskabla samtal. En analys av potentiella faror i skolans kvarts- och
utvecklingssamtal. Stockholm: Arbetslivsinstitutet
Kroksmark, Tomas. (1987). Fenomenografisk didaktik. Diss. Göteborg: Univ. Göteborg. Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsson, Staffan. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur
Lindh-Munther, Agneta & Lindh, Gunnel (2005). Antingen får man skäll eller beröm- en studie av
utvecklingssamtal i elevers perspektiv. Institutionen för lärarutbildningen, Uppsala Universitet. Studies
35
Oldbring, Gunnel. (2001). Möjligheternas möte. En studie av utvecklingssamtal i skolan. Malmö: Malmö högskola
Pihlgren, Ann.S. (2013). Elevledda utvecklingssamtal - Effekter efter fem och tio år. Norrtälje: Ignite research institute!
Tholander, Michael & Norrby, Frida. (2008). Elevledda utvecklingssamtal i praktiken. Locus, 08(3-4) s.65-81
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Rapporter
Skolverket. (2001). Möten för utveckling. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Skolverket Skolverket. (2013). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket
36
Bilagor
Bilaga 1
Hej,
Jag heter Erik Wallin och studerar till lärare vid Uppsala Universitet. Jag håller på att ta min lärarexamen och mitt examensarbete handlar om elevledda utvecklingssamtal. Efter under min praktik stött på elevledda utvecklingssamtal blev jag intresserad av dessa och vill utöka min kunskap om detta fenomen. Det jag ämnar undersöka är vad elever har för erfarenhet av att leda sina egna utvecklingssamtal. Det finns andra studier om elevledda samtal som kommit fram till att eleverna känner sig mer delaktiga och blivit mer motiverade i skolan. Jag kommer att genomföra intervjuer med eleverna som tar ca 45 minuter. Intervjuerna kommer att spelas in och det är enbart för att underlätta mitt analysarbete. Intervjuerna kommer genomföras på skolan.
Det är endast jag som kommer att ha tillgång till det insamlade materialet. Det kommer att behandlas konfidentiellt och kommer endast att användas till min uppsats. De som medverkar i intervjuerna kommer att vara anonyma. När arbetet med analyserna har avslutats och uppsatsen har godkänts kommer materialet att förstöras. Allt enligt universitetets etiska regler.
Om du/ni som vårdnadshavare samtycker till att er ungdom medverkar ber jag dig/er att skriva under detta brev och återlämna det till Anna eller Anders så fort som möjligt.
Har ni några frågor når ni mig på xxx.xxx@gmail.com eller 070-xxx. Tack på förhand
Erik Wallin
Vi samtycker till intervjuerna.
elevens namn ___________________________ Vårdnadshavare ___________________________ Vårdnadshavare
37
Bilaga 2
Intervjuguide
Tema: Bakgrund
Undertema 1
Varför tror du man har utvecklingssamtal i skolan? Undertema 2
Kan du beskriva varför man har utvecklingssamtal enligt dig?
Tema: Förberedelser
Undertema 1
Vad tycker du om att leda sitt eget utvecklingssamtal? Undertema 2
Hur kände du dig innan, under och efter utvecklingssamtalet? Undertema 3
Beskriv hur du förberedde dig innan samtalet?
Tema: Samtalet
Undertema 1
Beskriv ämnen som du har lätt respektive svårart att prata om under ett utvecklingssamtal? Beskriv hur du uppfattade dina föräldrar och lärares roll under samtalet?
Undertema 2
Vad upplevde du att ni pratade mest om under samtalet?
Pratade ni om dina framtida möjligheter? Pratade ni om hur du trivs i skolan? Undertema 3
Tema: Delaktighet
Undertema 1
Kan du prata om sådana saker som du tycker är viktiga under samtalet? Lyssnar de andra på det du säger?
Upplever du att dina intressen och åsikter får betydelse för samtalet?
Upplever du dig som den som står i fokus och får tycka till och säga saker under själva samtalet?
Det som skrivs ner, dokumenteras, från samtalet, anser du att du kan påverka detta? Undertema 2
38
Kan du ta upp kritik som är riktigt mot skolan och lärare/lärarna? Förstår du alltid det ni pratar om under samtalet?
I vilka situationer upplever du att läraren pratar?
Vem brukar prata mest under dina samtal? Vem brukar prata minst? Varför är det så tror du? Om du skulle rangordna de som är med på samtalet. Vems har mest inflytande på samtalet?
Tema: Avslutningsfrågor
Har du varit med om ett riktigt bra utvecklingssamtal? Vad hände då? Har du varit med om ett riktigt dåligt utvecklingssamtal?
Något viktigt som du tycker jag har missat som du vill lägga till?