Segregation
Förskolan
Inom förskolan finns det också en tydlig segregation. De förskolor som har flest barn med annat modersmål är Lyckan, Tornet och Hagas förskolor. Högst andel har Lyckan med 87 % och Tornet och Haga ligger på 80%. Idag finns det barn med annat modersmål på samtliga förskolor.
Grundskola
Inom F-6 skolorna har vi idag en tydlig segregation. Elmeskolan har högst andel barn med annat modersmål, såväl på den svenska delen som i den Internationella grundskolan. Gemöskolan har en högre andel elever med annat modersmål än svenska, än Klöxhultsskolan. De senaste årens stora inflyttning är till största del från andra länder och kulturer. Eftersom Klöxhultsskolan har haft få platser liksom Gemöskolan, så har de de nyinflyttade eleverna placerats på Elmeskolan.
Vi har idag en kommunal 7-9 skola och Thoréns framtid som är en fristående skola. Det innebär en risk för segregation i åk 7-9, men hittills har den inte haft det utfallet.
Skolenhet, årskurs 1-9
Klöxhultsskolan 1 18 61
Klöxhultsskolan 2 18 62
Liatorps skola* .. 39
Linnéskolan 1 29 46
Linnéskolan 2 32 47
Ryfors skola* .. 55
Älmhults Montessoriskola 36 76
Internationella skolan 78 71
Fristående skolor
Bråthults Friskola* .. 51
Virestads Friskola* .. 63
Thoren Framtid i Älmhult 27 44
**..vid färre än 10 elever
Gymnasium
Det finns en gymnasieskola i Älmhult. Detta gör att det inte finns segregation mellan skolor men det förekommer inom skolan. Här kommer värdegrunds-arbete vara avgörande för hur vi lyckas åstadkomma en skola där alla känner sig lika viktiga och att alla behövs.
Elevhälsoteamet (EHT) har en nyckelroll här då deras primära uppgift är att jobba främjande och förebyggande. En plan för detta arbetet kommer jobbas fram under 2019.
Komvux
Arbetet inom Komvux är till för att överbrygga olikheter och skapa förutsätt-ningar för att man skall komma ut i arbete. Detta i säg är ett arbete som minskar segregation i samhället. Om man får ett jobb och kan försörja sig så kan man skapa förutsättningar för ett mindre segregerat samhälle.
Likvärdighet
Skolan ska vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet, enligt skollagen. Skolan ska dessutom arbeta för att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar.
Enligt skollagen innehåller begreppet likvärdighet olika aspekter:
lika tillgång till utbildning
lika kvalitet i utbildningen
skolans uppdrag att kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar
Förskola
Likvärdighet är något vi strävar efter, men det ser olika ut på våra förskolor. För att kunna erbjuda en likvärdig utbildning skulle antalet förskollärare och
barnskötare se lika ut, vilket det inte gör. Det är lättare att rekrytera till tätorten än till landsbygden. Förutsättningarna för rektorerna ser också olika ut. Någon rektor kan ha många medarbetare medan andra kan ha flera förskolor att förflytta sig emellan. Detta påverkar i vilken grad de kan utöva sitt pedagogiska ledarskap som i sin tur påverkar måluppfyllelsen.
Digitaliseringen är förhållandevis likvärdig inom förskolan. Förutsättningar i material är likvärdigt även om skillnader finns i hur långt varje förskola har kommit. Arbetet fortlöper efter den handlingsplans som finns.
Vikariebristen är stor och det är många gånger svårt att få tag i någon. I
ytterområdena är det ännu svårare. Det innebär mycket extra arbeta för ordinarie personal och påverkar måluppfyllelsen.
Grundskola
Det behövs en större likvärdighet mellan F-6 skolorna. Lärmiljön är en viktig del och det har gjorts insatser på Gemöskolan och Klöxhultsskolan för att förbättra den.
Digitaliseringen har kommit olika långt på de olika skolorna, även där finns det planerade insatser för att alla elever ska få samma möjlighet till utveckling oavsett vilken skola de tillhör.
Det är svårare att rekrytera behöriga lärare till skolorna utanför Älmhult. Ryfors skola har de svåraste förutsättningarna eftersom kollektivtrafiken är begränsad.
Personalen på skolorna i ytterområdena får en högre arbetsbelastning eftersom det ofta inte finns vikarier som väljer att köra till de skolorna. Det finns en stor risk att det leder till sämre möjlighet till måluppfyllelse hos eleverna.
Rektorernas förutsättningar är olika. Antalet medarbetare varierar och orsakerna till det kan vara olika. På Klöxhultsskolan har man valt att tilldela en
rektorsresurs till en administrativ tjänst istället för en rektorstjänst vilket innebär att rektorerna får fler medarbetare att ansvara för. De biträdande rektorerna anställs och arbetsleds av rektor inom varje skola budget. Därav ser skolornas ledningsorganisation olika ut. Rektors arbetssituation ser också olika ut beroende på hur många skolor och verksamheter man ansvarar för. Högre arbetsbelastning för rektor innebär sämre möjlighet att ge stöd till lärarna och leda det
pedagogiska arbetet. Det i sin tur påverkar lärarnas undervisning och elevernas möjlighet till måluppfyllelse.
Gymnasium
Eftersom man har en samlad gymnasieskola så är integrationen en uppgift inom gymnasiet. Att se över på vilket sätt man organiserar och vilka lokaler som eleverna är i påverkar hur väl eleverna integreras.
Komvux
Ett av den kommunala vuxenutbildningens uppdrag är att ge goda
förutsättningar för alla som behöver att ta del av undervisningen. Det ställer stora krav på flexibilitet och möjlighet att erbjuda undervisningen över hela året och också under kvällstid, eller på distans.
Särskilda elevgrupper
Vad som avses med särskilda elevgrupper kan variera beroende på tolkning och avgränsning. Här avses
- Särskolan (grund-, gymnasie- och vuxennivå; elever med kognitiva funktionsnedsättningar),
- Träningsskolan som är en del av särskolan (svårare kognitiva funktionsnedsättningar och ibland även svårare motoriska funktionsnedsättningar),
- Orion och liknande särskilda undervisningsgrupper, (bl a neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, annorlunda fungerande inom exempelvis perception, kognition, motorik, social interaktion)
- Språkenheten (nyanlända) - Förberedelseklass (nyanlända)
Det är rimligt att anta att antalet elever som kan komma att tillhöra någon av de särskilda elevgrupperna ökar proportionerligt i förhållande till den totala
elevökningen.
Faktorer som påverkar dessa gruppers organisation, existens och ytterligare elevunderlag är:
- Framtida medarbetares kompetens. God specialkompetens (och lätt tillgänglig kompetens vid rekryteringsbehov) ökar förutsättningarna för särskilda grupper och ökar attraktiviteten (kundnöjdhet, ”djungeltelegrafi”) - Grannkommuners framtida organisation av särskilt stöd och särskilda
undervisningsgrupper. Älmhult kan antas ta emot fler elever från andra kommuner om dessa saknar egna särskilda grupper.
- Framtida ställningstagande gällande integration och rumslig inkludering.