Under denna rubrik synliggörs respondenternas uppfattningar av ett pedagogiskt ledarskap från rektor. Viktiga delar ur rektorns ledarskap anser respondenterna vara a) stöd och styrning samt b) krav och förväntningar. Detta avsnitt behandlar frågeställningen hur det pedagogiska ledarskapet hos rektor uppfattas av respondenterna, samt hur de uppfattar att ledarskapet ska vara för att stödja deras arbete.
Stöd och styrning
Stöd och styrning är två begrepp som respondenterna använt flitigt i intervjuerna gällande rektorns pedagogiska ledarskap. Stöd och styrning är två viktiga faktorer enligt respondenterna för att fritidshemmets undervisning och verksamhet ska ha möjligheterna att nå de nationella målen i styrdokumenten. Här kan vi se likheter och skillnader mellan respondenternas svar angående hur mycket stöd och styrning de uppfattar att de behöver. Kim, Bertil och Karin uppfattar deras stöd från rektor som bra. De får uppmuntran och vet att de gör ett bra arbete. De uppfattar att rektorerna är lyhörda, är insatt i verksamheten samt ger resurser och förutsättningar i den mån de kan. Karin beskriver sin rektor så här:
26 Han är ju väldigt lyhörd. Jag trivs jättebra med honom. Även om han inte alltid har de förutsättningar, och han vill hjälpa till. Han vill att det ska bli bra, och han vill satsa på fritids. Och det här… alltså han visar uppskattning. (Karin)
Karin uppfattar sin rektors pedagogiska ledarskap som stöttande. Hon visar en medvetenhet om att rektor inte alltid kan skapa förutsättningar för att hjälpa och stödja verksamheten. Men hon poängterar att han vill att det ska bli bra. Liknande Karin uppfattar Bertil att hans rektor har ett gott pedagogiskt ledarskap. Det är viktigt att skapa en bra relation till rektorn. En rektor som stöttar skapar en känsla av att uppdraget är viktigt, något Bertil menar är en viktig känsla. Men han poängterar: “Får vi inte medel att göra ett bra jobb så gör vi inte ett bra jobb heller!” (Bertil). Bertils uppfattning är att så länge de får bra förutsättningar från rektor så kan de bedriva en bra verksamhet. Bertil beskriver att förutsättningar eller medel kan vara i form av lokaler, personal, utrustning eller att de behöver stöd för/med vissa elever. Bertil berättar att hans rektor sällan är närvarande i fritidshemmets verksamhet, vilket enligt Bertil inte behöver vara en nackdel. Han känner sig trygg för att han vet vart han ska vända sig när han väl behöver stöd och stöttning. Pernilla däremot har en uppfattning av att rektor inte är insatt i fritidshemmets verksamhet och ger det stöd de behöver. Detta tror hon beror på bristande kunskap hos rektorn.
Det kan man ju känna också ofta att man hamnar i situationer där man skulle vilja ha någon som liksom stöttar en i vissa val som man har. Eller situationer där man kanske måste prata med föräldrar om en sak som kan vara ganska jobbig. Då tycker jag också att stöttning uppifrån skulle vara tydligare. (Pernilla)
Pernilla önskar mer stöttning, då hon saknar ett tydligt ledarskap. Pernilla uppfattar att rektorn är duktig på att uppmuntra deras arbete, men rektorn är inte tillräckligt insatt. Pernilla önskar att hennes rektor ska vara mer lyhörd, hon uppfattar fritidsverksamheten som undanskuffad. Pernilla har en förståelse för ledningen. Hon uppfattar det som att huvudmän och rektorer försöker men att de inte är tillräckligt insatt för att styra. Därför är det viktigt att rektorerna är lyhörd från personalen i verksamheten enligt Pernillas uppfattning. Till skillnad från Pernilla beskriver Sofia att rektorerna är väl insatt i verksamheten och att de har en inblick. Rektorerna visar en medvetenhet om problemen i fritidshemmen och uttrycker dem för personalen, däremot gör de sällan åtgärder på problemen:
De kommer ut i klasser och på fritids och kollar hur det går och hjälper oss att tycka till om olika saker. De är ju väldigt mycket ute i verksamheten och därför ändå har en viss inblick. Men de tar ändå inte riktigt till sig det heller. (Sofia)
Vidare beskriver Sofia att fritidshemmet har bjudit in rektorerna att göra praktik i fritidshemmets verksamhet, något rektorerna med glädje ställde upp på då de såg det som en chans att hjälpa fritidshemmet. På detta sätt fick rektorerna en insyn i verksamheten och fritidspersonalens arbetssätt enligt Sofias uppfattning. Väl där kunde de också synliggöra problemområden i verksamheten. Sofia ger ett exempel där hon beskriver hur rektorerna ansåg att de det var en rörig miljö, dock saknade Sofia åtgärder från rektorerna för att ha möjlighet att ändra problemet. Sofias uppfattningar av det pedagogiska ledarskapet liknar Robins. Robin uppfattar att rektorn är bra på att lyssna men att det ofta stannar där:
Att rektorn inte bara säger att det här tycker jag är viktigt, man måste ändå visa det i handling. Det spelar ingen roll hur många gånger rektor säger till mig att hon tycker att fritids är viktigt, lika viktigt
27 som skolan… om inte jag känner det i det hon ger tillbaka till mig liksom, återkoppling. Det är ändå det som räknas. Annars kan man ifrågasätta “hur viktigt var det egentligen”. (Robin)
Robins uppfattning är att fritidshemmet inte alltid är en viktig verksamhet utifrån rektorns sätt att inte ge återkoppling. Rektorn uppfattas i detta fall som lyhörd, men fritidspersonalen får sällan något tillbaka. Det stannar vid att lyssna. Robin säger att handlingen är viktigare än ord. En uppfattning respondenterna uttrycker är viktigt är att rektor ska stötta och styra, däremot finns det delade meningar om hur mycket rektorn ska göra detta. En del berättar att de klarar sig bra själv till skillnad från andra respondenter som uppfattar att de behöver mer stöd och stöttning. Flera av dem förklarar att fritidshemmet har fria tyglar och att rektor uppmuntrar deras arbete, men något som tydliggörs i respondenternas uppfattningar är att rektor bör vara insatt i fritidshemmets styrdokument och verksamhet. Bland annat Robin uttrycker detta:
Tanken är att rektor ska bli mer insatt i det vi gör. Men hon är inte insatt själv i fritidsverksamhet så att det blir svårt för henne att leda oss någonstans när hon själv inte riktigt vet vad det går ut på. (Robin)
Robin uppfattar en saknad av förståelse för deras styrdokument och uppdrag. Robin tror det är svårt att leda fritidshemmet om rektor inte är tillräckligt insatt i styrdokumenten. Hittills är likheterna i respondenterna svar att rektor ska vara lyhörd, insatt i styrdokumenten och stödja och stötta. En annan viktig faktor och förutsättning de belyser är att rektorns pedagogiska ledarskap är en viktig del för att få en gemensam syn över undervisningen i verksamheten.
Får man den stöttningen så tror jag att du har en nöjdare personal en personal som är trygg i sig själv. Det ger tryggare barn. Så jag tror det är a och o och ha en bra ledning bakom sig. Och jag känner att jag är trygg för jag har den stöttningen. (Kim)
Kim belyser vikten av att rektor arbetar som en pedagogisk ledare för att föra samman arbetslaget så att alla strävar mot samma mål. Detta uttrycker hon är för att underlätta skapandet av en fungerande verksamhet.
Krav och förväntningar
Samtliga respondenter önskar att det fanns mer förväntningar och krav från ett pedagogiskt ledarskap. Detta uppfattar de vara viktigt för att förtydliga deras yrkesroll, arbetsuppgifter och uppdrag utifrån styrdokument. Karin uppfattar att det finns ett behov av krav och förväntningar främst på grund av att få med sig den outbildade personalen i arbetet mot de nationella målen i styrdokumenten. Bertils uppfattning är också att en rektor bör vara tydlig när de beskriver vilka mål som finns och hur vi ska uppnå dem. Kim uttrycker samma önskan:
Men en dialog självklart, men ändå att man får lite mer “Det här skulle jag vilja se ifrån er”, att vi får mål. Vi har ju mål i styrdokumenten självklart, men ändå skönt att höra från en annan, ett ledarskap. (Kim)
Kim beskriver att genom konkreta mål och krav från en pedagogisk ledare blir det lättare för henne som ansvarig för fritidsverksamheten att få med sig arbetslaget. Ett gott pedagogiskt ledarskap från rektor gör att hon kan förmedla dessa mål till sina kollegor och få dem att aktivt jobba mot dem. Däremot anser hon att detta är ett arbete som bör ske i dialog mellan rektor och henne som arbetsledare.
28 I likhet med Bertil och Kim efterfrågar Robin tydlig struktur med arbetsuppgifter till samtliga i arbetslaget.
Sådana saker tycker jag att rektorn liksom, om hon är tydlig och tycker att det är viktigt och följer upp så kommer det ske i arbetslaget till slut. (Robin)
Robin uppfattar att hon själv har höga krav på verksamheten, något som inte hennes kollegor har. Därför önskar hon att rektorn ska vara mer tydlig om vad som förväntas av personalen för att uppnå målen i styrdokumenten. Hennes uppfattning är att om det ställs krav från ledningen bidrar det till att uppdraget blir viktigare. Karin har en rektor som inte är alltför insatt i verksamheten, vilket han erkänner för personalen.
[...] han har varit ganska ärlig med att sagt att “jag kan inte så mycket om fritids har han sagt, ni måste hjälpa mig”. Vi har två stycken här som är utbildade, han har lagt mycket ansvar på oss och så. Samtidigt som han har höga förväntningar och driver på. (Karin)
Karin uppfattar att hon har en rektor som ställer krav och har förväntningar på verksamheten. Han är drivande i deras utveckling och ger mycket ansvar som personalen ska leva upp till. Detta uppfattar Karin vara bra, då hon tror att en rektor som inte är drivande kan bidra till att personalen hamnar i en bekvämlighetszon där det viktiga uppdraget glöms bort. Bertil uppfattar också att sin rektor har varit mån om att de ska ha en meningsfull verksamhet som ska erbjuda aktiviteter. Vidare uppfattar han också att rektorn är insatt i utvecklingsarbetet och ställer krav på personalen att leva upp till de uppsatta målen. Denna typ av ledarskap är något Sofia önskar. Däremot betonar hon vikten av att rektor också erbjuder förutsättningar i form av bland annat planeringstid för att kunna utföra ett arbete med kvalitet.
Summering
Utifrån en fenomenografisk ansats visar resultatet att det finns både likheter och skillnader i respondenternas uppfattningar angående hur huvudman och rektor ger förutsättningar för att fritidshemmet ska nå de nationella målen. Uppfattningarna visar att förutsättningar från huvudman och rektor har betydelse för att en undervisning ska kunna genomföras i praktiken och vilken kvalitet verksamheten får. Respondenterna uppfattar att huvudman och rektor har ett ansvar att ge förutsättningar i form av lokaler, personal och tid för planering för att de ska kunna bedriva en optimal verksamhet. I praktiken uppfattar respondenterna att det är deras ansvar att implementera de nationella målen utifrån styrdokumenten i undervisningen. Här finns det en delad mening över hur mycket rektor ska vara delaktig i arbetet med implementeringen. En del av respondenterna uppfattar att en rektor bör styra mer, medan andra känner sig trygg i uppdraget och endast kräver stöttning vid behov. Enligt respondenternas uppfattningar är det viktigt med en rektor som har krav och förväntningar på verksamheten och att de är insatta i fritidshemmets uppdrag och undervisning. En pedagogisk ledare som stöttar och hjälper fritidshemmets utveckling framåt är önskvärt utifrån respondenternas uppfattningar. Detta är ett samarbete som kräver en god relation med rektorn, och en rektor som är lyhörd på fritidspersonalens önskemål.
29
Diskussion
Det här avsnittet presenterar en diskussion utifrån tidigare forskning och resultatet. Fokuset under diskussionen är att jämföra, hitta likheter och skillnader samt analysera respondenternas uppfattningar mot tidigare forskning. Detta för att koppla ihop vårt syfte där vi intresserar oss för hur fritidspersonalen uppfattar förutsättningar att implementera styrdokumenten i undervisningen från huvudman till praktiken samt rektorns pedagogiska ledarskap.
Huvudman
Huvudman ska säkerställa att skolverksamheten utvecklas och följer de nationella målen enligt styrdokumenten (Skolverket, 2018a). Resultatet visar skillnader och likheter mellan respondenternas uppfattningar. Bertil, Kim och Pernilla beskriver att det finns fungerande nätverksträffar där fritidspersonal får diskutera fritidshems verksamheterna i kommunen. Syftet är att de ska utveckla verksamheterna utifrån de nationella målen i styrdokumenten. Pernilla uppfattar detta som en god förutsättning men beskriver att arbetet sällan följs upp och det är ingenrektor eller huvudman som leder utvecklingsarbetet. Varken Karin eller Sofia har några nätverksträffar i nuläget då det inte anses finnas tid. Detta är exempel på att det bortprioriteras på grund av tidsbrist. Vilket gör att de inte har samma förutsättning till ett utvecklingsarbete på huvudmannanivå som Bertil, Kim och Pernilla har. Vidare uppmärksammas ett exempel i resultatet där Karin inte har någon tillit alls till huvudmannen i kommunen. Huvudmannens sätt att uttrycka sig nedvärderande om fritidshemmet, skapade en uppfattning hos Karin att fritidshemmet är bortprioriterat. Detta går emot skollagen som menar att huvudman ska arbeta mot de nationella målen. Ett av dessa mål behandlar att skolan ska vara likvärdig inom varje skolform inklusive fritidshemmet, oavsett var i landet den anordnas (SkolL 1:9). Det blir en fråga om nationella likvärdig utbildning. Bertil och Kims uppfattning är att det finns en vilja på huvudmannanivå att utveckla fritidshemmen genom nätverksträffar och att de gör besök i verksamhet. Detta visar på goda exempel där huvudmannen främjar kvalitetsarbetet i fritidshemmets verksamhet. Likaså uppfattar Melissa att huvudmannen visar ett intresse för verksamheten vilket hon beskriver gör att hon känner sig inkluderad.
Förutsättningar från huvudman och rektor
Respondenterna finner det viktigt att få förutsättningar i form av lokaler och personal från huvudmannen och rektor. Något som ser olika ut på respondenternas arbetsplatser. Några av respondenterna uppfattar lokalerna i deras verksamheter som bra, de är ändamålsenliga. De får de förutsättningar som krävs för att bedriva en undervisning oavsett om de har delade lokaler med skolan eller egna. Det som sticker ut i resultat är Bertil och Pernillas uppfattning av delade lokaler. De beskriver att fritidshemmet är för trångbott och att de har många elever på liten yta. Bertil och Pernilla uppfattar att skolan prioriteras framför fritidshemmet. Otillräckliga lokaler, brist på lokaler eller dåliga utrymmen i lokalerna poängterar Boström och Augustsson (2016) skapar stora skillnader i kvaliteten på fritids-hemmen, vilket inte främjar den nationella jämlikheten. Som Bertil och Pernilla uttrycker så ser de det som en svårighet att bedriva någon forma av undervisning med de förutsättningar de har från huvudman och rektor i form av lokaler. Vilket också nämns i Anderssons (2013) avhandling att fritidspedagogerna upplever att det har försvårat arbete i den bemärkelse att inte längre har egna lokaler. Däremot finns det en viss skillnad i respondenterna svar. Kims uppfattning av delade lokaler skiljer sig från Bertil och Pernilla samt Anderssons (2016) studie. Kim säger att delade lokaler är positivt
30 om man nyttjar de rätt. Sofia och Karin har egna lokaler och uppfattar det vara en stor fördel. Karin beskriver att fördelen med egna lokaler är möjligheten att kunna anpassa miljön och material utefter fritidshemmets behov. Vilket Melissa beskriver kan vara en nackdel med delade lokaler då materialet blir en tillgång för alla på skolan och inte ändamålsenligt för fritidshemmet. Boström och Augustssons (2016) forskning visar att en god lärmiljö i form av bra lokaler underlättar för fritidspersonal att implementera läroplanen och nå de nationella målen i styrdokumenten. Robins uppfattning visar på en god förutsättning där fritidshemmets personal ska få vara med och utforma deras egna lokaler vid ombyggnation av skolan. Att uttyda ur respondenternas uppfattningar finns det inga rätt eller fel angående delade lokaler eller ej. Dock visar resultatet att lokaler är en betydelsefull förutsättning från huvudman och rektor som både påverkar och bidrar till verksamhetens måluppfyllelse i enlighet med styrdokumenten. Tidigare forskning visar att lokaler är en ramfaktor som kan främja eller begränsar lärare inom fritidshemmet möjligheter att följa styrdokumenten (Boström & Berg, 2018).
En annan förutsättning är personal. Antalet personal i fritidshemmen är samtliga respondenter nöjda med dock saknar till exempel Robin kollegor som har kunskap om uppdraget i den mån att det kan göra en pedagogisk planering. Robin är inte uttalad ansvarig över undervisningen i fritidshemmet men har tagit på sig ansvaret. Haglund (2018) menar att det läggs ett stort ansvar från rektorpå de med adekvat utbildning. Vidare beskriver Haglund (2018) att det är viktigt med bra förutsättningar i form av utbildad personal. Det är svårt att leda en verksamhet framåt om personal inte har samma helhetssyn på styrdokumenten. Detta kan leda till att verksamheten endast kan erbjuda barnpassning. Robin har en önskan om krav och förväntningar från ett pedagogiskt ledarskap för att antingen utbilda personal eller att rektorn leder ett arbete där outbildad personal får kompetensutveckling. Detta kan bero på det skolverket (2018b) beskriver att andelen behöriga i fritidshemmet låg, vilket innebär få som kan bedriva undervisning. Outbildad personal har svårare att tolka styrdokumenten till skillnad från behörig personal (Skolverket, 2018b). Bertil uppfattar att personal utan behörighet ofta hamnar i situationer där det tar en passiv position, vilket gör att verksamheten ändrar fokus till barnpassning. Bertil har en önskan om att huvudman och rektor ska anställa utbildad personal i största möjliga mån. Detta för att skapa en helhetssyn bland personal så att undervisningen i fritidshemmen ska öka kvalitet.
Planering, uppföljning och utvärdering är en del av kvalitetsarbetet i fritidshemmet. Tid för detta varierar mellan respondenterna. En del av respondenterna uppfattar att de blir lämnad till att göra detta själva utan en rektor som leder arbetet. Det stämmer överens med Andersson (2013) som tror att det kan vara av bekvämlighetsskäl att rektor överlämnar kvalitetsarbetet till fritidspersonalen. Det kan vara till fördel om rektor driver detta arbete framåt för att stötta sin personal i fritidshemmet. Andersson (2013) poängterar att ansvaret läggs på personalen trots att de inte får schemalagd förutsättning för att utföra kvalitetsarbete. Bertil uppfattar det som att rektor är glad över att fritidshemmet tar detta ansvar och han beskriver att det ingår i fritidshemmets arbetsuppgift. Vilket också syns i Karins uppfattningar. Karins rektor är insatt och vill driva fritidshemmet framåt. Hon uttrycker dock att det är lätt att hamna i en bekvämlighetszon om det inte finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap från rektor som driver verksamheten och kvalitetsarbetet framåt. Melissa beskriver en rådande kultur i fritidshemmet som speglar Ludvigsson och Falkners (2019) forskning som visar att förutom att fritidspersonalen ska sköta sig själv så ska de också bevisa vad de åstadkommer. Samtidigt som rektorerna ger dem ett stort ansvar att bedriva en god verksamhet, så ska de också bevisa för rektor, vårdnadshavare och annan personal att deras uppdrag och undervisning är viktigt. Detta för att skapa en yrkesidentitet som bevisar att fritidshemmet är en värdefull verksamhet. Vilket också skapar en frustration och arbetsbörda för
31 fritidspersonal, något som Melissa anser vara en kamp. Ludvigsson och Falkner (2019) beskriver i deras forskning att fritidspersonalen är medveten om att deras kompetens är viktig för utveckling och lärandet. Många av de problem som finns vad det gäller förutsättningar i fritidshemmets verksamhet är möjliga att förbättra. Detta med hjälp av förutsättningar från huvudman och rektor samt ett pedagogiskt ledarskap. Som Bertil poängterar i resultatet: “Får vi inte medel att göra ett bra jobb så gör vi inte ett bra jobb heller!” (Bertil). Medel i form av bland annat organisering av lokaler, personal och tid är betydelsefulla förutsättningar från huvudman och rektor.