Performance: roller och intrycksstyrning

roller och intrycksstyrning

Goffman (1974 s. 156)

Föreställ dig att det är en knapp timme kvar tills dina gäster ska anlända till middagen. Nyduschad stryker du kläderna som du ska ha på dig. Du har en hel dag av förberedelser bakom dig, där tjatandet på barnen om städ- ning kulminerade i ett gräl med din partner om det verkligen var nödvän- digt med duk på bordet vid denna tillställning (som du trodde var mer informell). Ni skrek ganska högt, barnen blev också upprörda och den lilla frågade: ”Ska ni skiljas?” Nu ringer det på dörren och de första gäster- na anländer. Idel leenden och gott vin! Det blir som vanligt en fin kväll trots att yngsta barnet ivrigt upplyser alla om att ni inte ska skiljas. När gäs- terna har gått och du och din partner summerar kvällen upplever ni att detta klavertramp inte hotade den bild ni vill ge av er familj, utan snarare blir det ännu en rolig familjehistoria som kan stärka familjens samman- hållning.

Vad hände här? Med utgångspunkt från Goffmans sociologiska per- spektiv har vi varit med om ett framträdande av en grupp som på det hela taget upprätthåller en gemensam fasad. De som spelar sina roller är du och din familj, era gäster är publik, och i och med att ni bjudit in dem till ert hem har stora delar av er annars privata sfär förvandlats till en scen där ni framträder inför gästerna (vilka samtidigt som de är publik också framträ- der inför er). Fasaden som ni upprätthåller svarar mot allmänna föreställ- ningar, som inte alltid är särskilt realistiska eller sanna, om hur en familj i

Performance: roller och intrycksstyrning • 79

allmänhet ska uppträda, hur relationerna mellan familjemedlemmarna ska vara och hur de ska regleras i händelse av friktion, hur hemmet ska se ut, hur det ska vara städat och liknande. Vidare kan det riktas särskilda för- väntningar mot just er familj genom att era gäster känner er: till exempel att maten brukar vara läcker, hemmet hjälpligt städat och barnen välarta- de. Vi behöver inte vara stora skådespelare för att spela de roller som fasa- den kräver. Det är inte ens säkert att vi är riktigt medvetna om att vi upp- rätthåller en fasad eller spelar de roller som situationen verkar kräva, trots att vi ofta efteråt summerar och utvärderar hur det gick. I boken The presen-

tation of self in everyday life utvecklar Goffman ett dramaturgiskt perspek-

tiv genom att tillämpa begrepp från teaterns värld såsom roll, scen och

kuliss på socialt samspel.1

I detta och de två följande kapitlen ska jag presentera några centrala inslag i Goffmans sociologi. Goffman fokuserar på social interaktion eller, med ett annat ord, socialt samspel ansikte mot ansikte, men han blir sällan helt uppslukad av varken de mest mikroskopiska aspekterna i mötena människorna emellan eller deras inramning på samhällsnivå. Poängen med hans analyser är snarare att de rör sig längs hela skalan från individ, över individens möte med de andra till det samhälle i vilket det sociala samspelet äger rum. I detta kapitel speglar jag detta genom att ta upp Goff- mans rollbegrepp, där roll är en mycket viktig del av individens intrycks- styrning.

Rollteorier

Det har funnits en omfattande sociologisk forskning som har använt roll- begreppet för att försöka beskriva, förklara och/eller förstå individens relation till samhället, till de andra och till sig själv. Rollbegreppet verkar ha använts sporadiskt så länge sociologin existerat som ett avgränsat ämne

1 Ofta beskrivs Goffmans perspektiv som dramaturgiskt och inget annat. Det är inte helt rättvisande. I verkligheten är det dramaturgiska perspektivet endast en aspekt av Goffmans sociologi och används systematiskt huvudsakligen i den ovan nämnda boken (uttryckligen på s. 209 i Goffman 1974, där det sätts i relation till fyra andra perspektiv) och i essän ”Role distance” (publicerad i Goffman 1961b). Därmed inte sagt att Goffmans bidrag till ett dramaturgiskt perspektiv på social interaktion var ovik- tigt, tvärtom var det betydande (om detta, se t.ex. Burns 1972, Brissett & Edgley 1974, Turner 1987, Schechner 2006).

80 • Performance: roller och intrycksstyrning

(sedan 1800-talet) och började användas mer frekvent inom samhällsve- tenskaplig forskning på 1930-talet. Det nådde förmodligen sin höjdpunkt under 1950- och 1960-talen och har sedan avklingat och används inte spe-

ciellt mycket i dag,2 _{annat än i forskning om yrkesroller och liknande.}3

Orsakerna till denna upp- och nedgång kan diskuteras, men en faktor som torde ha haft betydelse för att rollbegreppets användningsområde snävats in är att begreppet identitet successivt sedan 1970-talet förefaller ha tagit rollbegreppets plats. Till förhållandet mellan roll och identitet återkom- mer jag senare i detta och i nästa kapitel.

Rollteorins utveckling brukar beskrivas som att den från 1930-talet utvecklas inom två av sociologins vetenskapliga riktningar, vilka är mycket olika till sin karaktär: funktionalism och symbolisk interaktionism (se exempelvis uppslagsordet ”social role” i Turner [2006] samt uppslagsor- det ”role” i Abercrombie m.fl. [2006], i Scott & Marshall [2005] samt

Outhwaite & Bottomore [1995]).4 _{I det följande ska jag kort beskriva hur}

rollbegreppet används inom dessa två sociologiska riktningar, för att där- efter koncentrera mig på Goffmans användning av rollbegreppet.

Rollbegreppet inom funktionalistisk teori

För att börja med rollteori inom sociologins funktionalistiska riktning så uppfattas roller där som uppgifter som individer utför i ljuset av en eller annan helhet, till exempel samhället, systemet, en institution eller en organisation. En utgångspunkt för denna rollteori är bland annat boken

The study of man, som ursprungligen publicerades 1936 av antropologen

Ralph Linton, där han gjorde en utredning av rollbegreppet som hade stor betydelse för rollteorins utveckling inom den funktionalistiska riktning- en. Poängen är att Linton skiljer mellan status och roll. Status är både en

2 Eriksson (2007 s. 176) beskriver rollbegreppets utveckling genom att hävda att det under sin hög- period användes som ett förklarande begrepp, medan det i dag används som deskriptivt begrepp. Den beskrivningen gäller främst rollbegreppets utveckling inom vad som i det följande kallas funktionalis- tisk rollteori.

3 Ett aktuellt exempel som behandlar lärarrollen är Brynolf m.fl. (2007).

4 Det bör nämnas att Biddle (1986) skiljer mellan fem riktningar inom rollteorin: funktionell, sym- bolisk interaktionistisk, strukturell, organisationsteoretisk och kognitiv rollteori. Intressant är att han lyckas redogöra för rollteorin utan att över huvud taget nämna Goffman, trots att flera av dennes cen- trala begrepp nämns.

Performance: roller och intrycksstyrning • 81

position inom ett givet ”mönster” (till exempel samhället eller organisa- tionen) och summan av en individs olika positioner i olika mönster. Sta- tus i betydelsen position kan definieras som de rättigheter och skyldighe- ter som är knutna till positionen i fråga, vilket skillnaden mellan en rektors, lärares och elevs rättigheter/skyldigheter inom en skola kan illus- trera. Roll är mot den bakgrunden, menar Linton, den ”dynamiska aspek- ten av en status” (Linton 1964 s. 114). Dynamisk är den därför att indivi- den sätter rättigheter och skyldigheter som är knutna till statusen (positionen) i rörelse och utför därmed en roll, och rollinnehavaren måste dessutom förhålla sig till de förväntningar som andra riktar mot rollen. Rollteorin kom på denna grund att bli en stark del av funktionalismen och namnkunniga funktionalistiska sociologer gav bidrag till rollteorin. Tal- cott Parsons, som vid mitten av 1900-talet var USAs dominerande socio- log, gav exempelvis social roll en central roll i sitt stora verk The social sys-

tem, som gavs ut 1951. I sin analys av skolklassen som socialt system

illustrerade han detta och hans huvudpoäng var att skolklassen bidrar till socialisationen av individer och till selektionen av arbetskraft (Parsons

1959), vitala funktioner för samhällets balans och fortlevnad. Merton5

utvecklade också Lintons rollbegrepp och lanserade bland annat begrep- pet role-set (Merton 1957), vilket inte betyder den uppsättning roller en

individ har (exempelvis mamma, golfspelare, chef och så vidare)6 _{utan de}

5 Merton är associerad med funktionalistisk sociologi, men i hans många forskningsbidrag till den visar han ofta på det problematiska i funktionalisters generella antaganden och sällan empiriskt grun- dade utsagor om att samhället kan förstås i termer av funktioner. Inte för inte argumenterade Merton i ”On sociological theories of the middle range”, ursprungligen publicerad 1949, för teorier på mellan- nivå som skulle sluta gapet mellan empiribefriad teori och teorilös empiri (Merton 1968). 6 Alla roller av den typ som vi i hög grad oberoende av vår vilja får oss tilldelade kan möjligen illust- reras med Musils tio karaktärer: ”… invånaren i ett land har åtminstone nio olika karaktärer, en yrkes-, en national-, en stats-, en klass-, en geografisk, en köns-, en medveten, en omedveten och kan- ske också en privat karaktär. Han förenar dem samtliga inom sig, men de löser upp honom, och egentligen är han ingenting annat än en liten, av alla dessa rännilar urholkad sänka, i vilken de sipp- rar ner och åter rinner fram för att tillsammans med andra små bäckar fylla en ny sänka. Därför har varje jordinvånare ytterligare en tionde karaktär, och det är helt enkelt den passiva fantasin hos ouppfyllda rum. Den tillåter människan allt, utom detta enda: att ta på allvar vad hennes åtminstone nio andra karaktärer gör och vad som sker med dem, med andra ord alltså just det som skulle uppfyl- la henne” (Musil 1999 s. 38). Möjligen bygger föreställningen om ”den passiva fantasin hos ouppfyll- da rum”, alltså den orealiserade möjligheten, på samma tanke som Lintons om rollen som dynamisk realisering av en status – åtminstone om Linton tolkas så som vi snart ska se Goffman tolka honom.

82 • Performance: roller och intrycksstyrning

relationer som sammanhänger med att ha en viss roll. Om man exempel- vis är lärare är relationerna till kollegor, rektor, elever och föräldrar att betrakta som sådana rollspecifika relationer. Relationerna förkroppsligar också de speciella förväntningar som riktas mot en roll.

Till den funktionalistiska rollteorin kan också den tyske sociologen Ralf Dahrendorf föras, inte minst som han ovanligt tydligt formulerade funktionalisternas rollteoretiska position genom att beskriva homo socio-

logicus (den sociologiska människan eller, snarare, den funktionalistiska

sociologins människobild):

Vid skärningspunkten mellan den enskilde och samhället står homo sociologicus, människan som bärare av i förväg socialt utfor- made roller. Den enskilde är sina sociala roller, men dessa roller är å sin sida samhällets påträngande realitet. (Dahrendorf 1971 s. 22)

Dahrendorf menar att positioner och roller förenar individ och samhälle, trots att sociala roller ”är tvång som utövas över individen” (Dahrendorf 1971 s. 43). I sammanfattning och förenklat kännetecknas de sociologiska funktionalisternas syn på roller och användning av rollbegreppet av upp- fattningen att individer går in i roller som har utformats i förväg och som utförs därför att det finns ett behov av det i samhället.

Rollbegreppet inom symbolisk interaktionism

Det andra forskningssammanhang där vi finner rollteori är inom den sym- boliska interaktionismen, en sociologisk forskningsriktning som studerar det sociala samspelet människor emellan. Eftersom detta samspel sker genom språkliga symboler – både verbala och kroppsliga – kallas interak- tionen just symbolisk. En förgrundsgestalt inom den symboliska interak- tionismen är Mead, vars bok Mind, self and society gavs ut 1934 (svensk utgå- va 1976). Meads huvudtes är att människor utvecklas i interaktion med varandra och att den mänskliga fantasin och förmågan att ta andras roller och därmed dela den andres perspektiv och dessutom se sig själv ur ett annat perspektiv (att vara reflexiv eller självreflexiv), är en avgörande mänsklig förmåga. En del menar att denna förmåga är den viktigaste skill- naden mellan människa och djur: människan vet att hon är människa, medan rödhaken utanför mitt fönster inte vet att hon är en fågel eller, rätta-

Performance: roller och intrycksstyrning • 83

re, vi vet inte om fågeln vet att hon är en fågel (och det faktum att förmod- ligen inte heller rödhaken vet om människan vet att hon är människa gör oss trots allt lite lika). I lek kan barnet utnyttja den självreflexiva förmågan och genom rolltagande ta särskilda roller, signifikanta andras roller, som det behöver för att utveckla sin identitet. I spel, lär oss Mead (1976 s.120), måste barnet ta alla övriga speldeltagares perspektiv, åtminstone om barnet vill vara en bra spelare, och lär sig därmed att ta ”den generaliserade andres” perspektiv. Därmed börjar barnet lära sig att bli en samhällsvarelse. Att ta roller kan således vara såväl identitets- som samhällsbyggande (se vidare Turner [1956], som reder ut en rad olika aspekter av rolltagande).

Forskning inspirerad av Meads idéer och som studerade socialt sam- spel som just språkligt samspel kom den amerikanske sociologen Herbert Blumer, några år efter Meads död 1931, att beteckna som symbolisk inter- aktionism (Blumer 1986). Han ställde upp tre premisser på vilka den sym- boliska interaktionismen ansågs vila:

1. Människor relaterar till ting och människor på basis av den mening

tingen och människorna har för dem.

2. Meningen som människor tillskriver sin omgivning växer fram ur sam-

spelet med andra människor.

3. Mening hanteras och förändras i en tolkande process som pågår paral- lellt med samspelet med ting och människor.

Mening, samspel och tolkning är, enligt Blumer, i stark sammanfattning den symboliska interaktionismens ledord. Charon (1998 s. 27f) beskriver vidare den symboliska interaktionismen med hjälp av fem kärnidéer:

1. Fokus på själva den sociala interaktionen snarare än individen. 2. Individers handlande är inte endast en följd av social interaktion, utan

också av interaktion inom individen.

3. Individer definierar situationer och handlar i enlighet med sådana definitioner.

4. Individens handlande är alltid påverkat av skeendet i den aktuella situa- tion som individen är en del av.

84 • Performance: roller och intrycksstyrning

5. Människan kan, till skillnad från många andra levande varelser, aktivt påverka de faktorer som styr hennes handlande.

En viktig skillnad mellan funktionalism och symbolisk interaktionism är att den förra sätter ”samhällets behov” i fokus, medan den senare fokuse- rar på individers interaktion. Som framgått anser en del att Goffmans soci- ologi tillhör den symboliska interaktionismen, medan andra menar att hans perspektiv ska betraktas som funktionalistiskt, och åter andra har helt andra idéer om var Goffmans sociologi hör hemma. Vad slags rollbe- grepp utvecklar då Goffman?

Goffmans rollbegrepp

Man kan se två olika rollbegrepp i Goffmans texter, det ena kan vi kalla funktionsroll och det andra interaktionsroll. Begreppen är löst kopplade till funktionalistisk teori respektive symbolisk interaktionism. Funktions- roll kan till exempel vara en yrkesroll, låt oss säga lärare, men också rollen som pappa eller som fotbollstränare för egna och andras barn. Funktions- rollen har de två sidor som vi träffade på hos Linton: status (= position) och roll, där status är ett strukturellt begrepp och där roll betyder den roll- gestaltning som en människa står för (och som kan variera mellan två människor) eller, om man så vill, animerandet av statusen. Goffman skri- ver exempelvis att det ofta händer att

framträdandet huvudsakligen tjänar till att uttrycka det karakte- ristiska för den uppgift som ska utföras och inte det karakteristis- ka för den agerande. Sålunda finner man att serviceyrkenas repre- sentanter […] livar upp sitt manér med rörelser som uttrycker sakkunnighet och integritet, men likgiltigt vad deras manér säger om dem är dess främsta syfte ofta att säkerställa en fördelaktig definition av deras service eller produkt. (Goffman 1974 s. 73)

Här är det funktionsrollen som fungerar som ett slags manuskript och bestämmer gestaltningen, i andra fall kan det vara interaktionsrollen, den roll som uppstår i mötet med andra, som bestämmer mer. I sammanhang- et kan nämnas att Everett Hughes, Goffmans handledare när han skrev sin doktorsavhandling, i en artikel från 1937 just poängterar dessa två aspek-

Performance: roller och intrycksstyrning • 85

ter. Han skriver att status endast refererar till den delen av en persons roll som svarar mot ”en standarddefinition som har förankring i seder och bruk samt lag. En status är aldrig specifik för individen …” (Hughes 1937 s. 405). Roll däremot innebär snarare att individen får en sammanhängan- de bild av sig själv från andra individer, skriver Hughes med referens till Cooley.

I essän ”Role distance” (i Goffman 1961b s. 88) beskriver Goffman kort Lintons rollteori och konkluderar att en rolls funktion är dess bidrag till ”upprätthållandet eller förstörandet av ett system”. Roll är i denna mening en uppgift som utförs i ljuset av systemets behov; hur den faktiskt utförs avgör om den får positiva eller negativa effekter för systemet. Det är alltså en empirisk fråga vilka systemeffekter ett rollutövande får, där den faktis- ka interaktionen med andra (alltså interaktionsrollen) är avgörande, inte ett teoretiskt postulat inom vars ram rollens positiva systemeffekter anses givna. Här ser vi en viktig skillnad mellan Goffmans och den funktionalis- tiska teorins användning av rollbegreppet.

Om det som här kallats funktionsrollen mer står i relation till uppgif- ter, oftast definierade av andra och således delar av antingen ett hierarkiskt system eller av ett system av relativt väldefinierade förväntningar och nor- mer, står det jag kallar interaktionsrollen mer i relation till själva samspe- let mellan individer. Individerna går då inte in i interaktionen med utgångspunkt från en fördefinierad uppgift, utan här handlar det mer om att möta en annan individ och vara uppmärksam på vad som sker och sam- spela därefter. Skillnaden mellan interaktionsroll och funktionsroll kan illustreras med skillnaden mellan ledarskap och chefskap. Den som utövar ledarskap möter dem som ska ledas där de i kognitiv mening är, vilket är ett slags interaktionsroll. Chefskap utövas å andra sidan ofta i förhållande till relativt klart definierade mål som anger chefers uppgifter (en sorts funktionsroll) och kan innebära att ledarskapet kommer att vara där de

som ska ledas inte är.7

Goffman överbryggar i någon mening klyftan mellan funktions- och interaktionsroll genom att starkt framhäva alla rollers expressiva drag, vil- ket innebär att en roll inte enbart är en roll utan också ett framträdande

7 För analyser av skolledares ledar- och chefskap längs dessa linjer, se Persson m.fl. (2005) och Pers- son (2006).

86 • Performance: roller och intrycksstyrning

där personen som framträder mer eller mindre medvetet tänker på det intryck det egna agerandet gör på andra. Detta illustreras i citatet om komiker och vetenskapare som inleder detta kapitel. Den expressiva aspekten gör tydligt att roller inom ramen för Goffmans rollteori står i relation till något annat än sig själva, men inte till systemet eller samhälls- strukturen i någon mer specifik betydelse, utan till vad Goffman kallade interaktionsordningen. Till den återkommer jag i kapitel 6.

Roll och identitet

Goffmans användning av rollbegreppet spänner således över både symbo- lisk interaktionism och funktionalism. Starkt förenklat utgår funktionalis- mens rolluppfattning från nämnde Linton, vars perspektiv schematiskt kan beskrivas som i figur 4.1.

status roll

Figur 4.1. Funktionalismens rollbegrepp.

Detta betyder att en status i betydelsen position ger upphov till en roll. Statusen eller positionen lärare blir exempelvis en roll när en individ tar positionen.

På motsvarande starkt förenklade sätt kan den symboliska interaktio- nismens position sammanfattas som i figur 4.2.

interaktion roll

Figur 4.2. Symboliska interaktionismens rollbegrepp.

Det är i samspelet med andra som individen tar roller, vilket innebär att en roll gestaltas med utgångspunkt från olika slags förväntningar, inte endast de förväntningar som sammanhänger med rollens position i en eller annan struktur, utan också de förväntningar som den som gestaltar rollen möter i samspelet med andra.

Performance: roller och intrycksstyrning • 87

Skillnaden kan schematiskt beskrivas som att roll i det första fallet här- rör från samspelet, eller snarare mötet, mellan samhälle och individ, medan roll i det andra fallet uppstår ur interaktionen mellan individer. Goffmans synsätt kan i stället beskrivas som i figur 4.3.

identitet/samhällets identitetsvärden roll

Figur 4.3. Goffmans rollbegrepp.

Det betyder att individens arbete med sin identitet gör att individen tar roller i samspel med vad Goffman kallar samhällets identitetsvärden (nor-