PERI Sverige AB

Fråga 1: Hur väljer ni ett lämpligt klättringssystem för ett siloprojekt? Vad påver- kar valet?

Eric Wahlqvist: Val av klättringsystem styrs av total höjd, tidsplan samt ekonomi. I detta

fall var vi tvungna att använda Rundflex då fanns krav på helt runda ytor. För att minimera antal kranlyft bestämdes tidigt att använda åkvagn samt ha form till hela cirkeln i en gjut- ning. För att underlätta armering har vi valt att inte ställa max formhöjd till varje etapp. Till runda konstruktioner lämpar sig SCS 250 bäst att ansluta och anpassa mot de runda väg- garna.

Andreas Derblom: Vi väljer klättring-systemberoende på krankapacitet, vindlaster, for-

mens höjd och då vilka laster som kommer påverka klättersystemet. Även Silo projektets storlek och höjd påverkar valet.

Zekic Ertekin: De viktigaste parametrarna är silons höjd (antal upprepningar) och diame-

ter.

Pär Hildingsson:Pris, tid och personalresurser.

Fråga 2: Påverkar val av ett klättersystem betongens kvalitet och utseende? Hur?

Eric Wahlqvist: Till viss del. Om gjutetapperna blir för höga samtidigt som det finns

mycket ursparingar eller är trångt kring armering kan det vara svårare att vibrera be- tongen tillräckligt för att uppnå bästa kvalitet. Även svårare att justera och rikta formen exakt ju högre gjutetapperna är.

Andreas Derblom: Inte själva klättersystemet, dock påverkar formsystemet betongens ut-

seende, men inte kvalitet. Formsätter man det med trio/Maximo får man ett raster som ser ut som formarnas storlekar. Med Rundflex ett annat mönster och med Vario väggform kan man justera ytorna mer eller mindre själv, efter projektets behov.

Zekic Ertekin: Val av formsystemet har stor betydelse för betongytan. Systemform med

stålluckor med många passbitar ger i regel sämre betongyta.

Pär Hildingsson: Nej, bara ytstrukturen. Vid glidform måste man efter arbeta ytan med

en filtbräda. Med klätter kan man välja slät eller brädformad struktur.

Fråga 3 : Vad påverka kostnader vid val av klättersystem för en silo projekt?

Eric Wahlqvist: Formmängd längd och höjd per etapp, antal upprepningar, åkvagn eller

74

nader sammantaget med vilket system man väljer. Komplicerade system med hydraulik krä- ver också mer designkostnader, som kan påverka.

Zekic Ertekin: Val av formsystem med flera upprepningar ger i regel lägre formkostnader.

Men den största påverkan på de totala kostnaderna är formsystem med låga arbetskostna- der.

Pär Hildingsson: Främst personalkostnader. Glidform kräver kontinuerlig skiftgång.

Fråga 4: Hur påverkar valet av formsystem projektprocessen? Exempelvis med hänsyn på tid, personsäkerhet, leverans och logistik.

Eric Wahlqvist: I detta fall har vi valt tidsbesparande åkvagn för att slippa lyfta ner for-

mar på mellanlagring medan bryggor flyttas upp. Vi har även valt att inte ha högre gjute- tapper än 3,5 meter för att undvika armeringsställningar på plattformarna. Det är även bättre ur arbetsäkerhetssynpunk, ger bättre utnyttjande av material, minimerar antal m2

from vilket både spar kostnader samt underlättar leveranser och logistik.

Andreas Derblom: Elementform och standardsystem kräver ju mindre uppstartstid men

kanske kräver mer arbetstid i genomförandet. Alla system som en seriös formtillverkare sa- luför är tillräckligt säkra. Leveranser och logistik är alltid lättare med standardsystem, men projekt kanske kräver specialdetaljer eller andra speciella lösningar.

Zekic Ertekin: Den största påverkan på projektprocessen är valet mellan kranhanterat

formsystem eller hydrauliskt klättersystem. Startkostnaderna för hydrauliskt klättersystem är högre men systemet ger stora besparingar i tid och kranhantering vid många upprep- ningar.

Pär Hildingsson: -

Fråga 5: Vem/vilka bör ha ansvaret vid projektering- och monteringsprocessen av ett formsystem?

Eric Wahlqvist:Entreprenören som utför jobbet har det totala ansvaret. Självklart hjälper

vi till med projektering och monteringsinstruktioner för våra klätterformar.

Andreas Derblom: Projektering – Leverantören, Monteringen – Entreprenören (kan dock

vara en underentreprenör)

Zekic Ertekin: Formleverantören ska ha ansvaret för projektering av formsättningen.

PERI rekommenderar alltid sin säkerhetsinstruktör som stöd för entreprenören vid monte- ring.

Pär Hildingsson: Projektering är formleverantörens ansvar, montering är byggherrens

ansvar.

Fråga 6: Hur ser samarbetet mellan er och kunden under projektets gång? Hur kan det förbättras?

75

tidigt skede och har gemensamt diskuterat oss fram till den lösning vi nu valt. Till näste pro- jekt hade förbättrats genom ett extra möte där tekniker från Peri deltagit inför vår projekte- ring. Sena handlingar vilket gjort att det ibland blivit ont om tid att hinna rita och leverera material.

Andreas Derblom: Nu sker det i mesta fall genom kontakt med säljaren. Vid komplicerade

projekt kan det avsevärt förbättras med dels en huvud-ansvarig på arbetsplatsen, som inte har för mycket andra uppgifter, dels att ett större ansvar görs av säljaren alternativt en pro- jektledare från leverantören.

Zekic Ertekin: Det är viktigt att entreprenören i samråd med PERIs teknikavdelning väljer

rätt formsystem. PERIs säkerhetsinstruktör är länken mellan entreprenören och PERI under monteringen.

Pär Hildingsson: -

Fråga 7: Hur påverkas ni vid fel av formmaterialleverans?

Eric Wahlqvist:Beror på vad som är fel. I bästa fall kan vi ändra ritning så det går att

hitta alternativ med det material som är korrekt och finns på plats. I annat fall för vi lösa problemet och skicka nytt/rätt material så kunden kommer framåt och sedan ta vårt ansvar eller diskutera de ekonomiska bitarna det medför med extra leveranser.

Andreas Derblom: Extra kostnader och snabba beslut. Eventuella stilleståndskostnader

för entreprenören.

Zekic Ertekin: Direkt följd av felaktiga formmaterialleveranser är ökade kostnader men

framförallt missnöjda kunder.

Pär Hildingsson: Vi på Peri levererar aldrig fel!

Fråga 8: Bör kunden vara mer delaktig under projekteringen?

Eric Wahlqvist:Från fall till fall. I detta projekt hade det kanske varit bra om vi haft en dialog med ÅF som gör K-ritningar för projektet.

Andreas Derblom: Nej det tycker jag inte behövs, det fungerar bra som det är nu. Förut-

satt att leverantören har en person kan systemen och förstår byggprocessen.

Zekic Ertekin: Kunder ska vara delaktiga i val av formsystem. En presentation av olika

alternativ för kunden är önskvärd och teknikavdelningen på PERI uppskattar feedback från kunder under projekteringsprocessen.

Pär Hildingsson: Samråd är alltid bra.

Fråga 9: Hur tidigt anser ni att underlagsritningar bör levereras till kunden för en effektiv arbetsprocess?

76

alla. Skulle helst vilja leverera färdiga ritningar 4 veckor före material ska vara på plats för att både kunden ska hinna kolla igenom och planera, samt att vi ska hinna planera och plocka material för leveranser.

Andreas Derblom: Minst en månad, men då krävs att de underlag som leverantören be-

höver finns tillgängliga. Ingen vill göra jobb på ”fel” ritningar eller otillräckliga handlingar.

Zekic Ertekin: Hur tidigt förslagsritningar bör levereras till kunden beror mycket på val

av klättersystem. Mer avancerat material och utrusning kräver längre leveranstider. Kran- hanterat klättersystem med standard formsättning kräver minimum 2 månader för teknisk bearbetning och leverans.

Pär Hildingsson: -

Fråga 10: Vilka är vanliga fel som förekommer under projektering? Hur kan det minskas?

Eric Wahlqvist: Fel information eller ändring av information som inte når alla berörda

parter. Kan minska genom ett tätare samarbeta och tydligare rutiner.

Andreas Derblom: Dålig kommunikation från Entreprenör till Leverantör. Även dålig el-

ler bristfällig kommunikation mellan personer hos leverantören är en stark bidragande fak- tor. Bra kunskap av byggprocessen och formsystemen är också en viktig faktor för att för- hindra fel. En bra kontakt mellan projekteringskontoret och kund är en viktig del i detta.

Zekic Ertekin: Felaktiga formmaterialleveranser är vanligaste problemet. Bättre samar-

bete mellan våra avdelningar skulle minska problemet; framförallt internkontroll mellan teknik och sälj-avdelningen samt internkontroll av leveranser.

Pär Hildingsson: Att inte rätt information om eventuella hinder framkommit till konstruk-

tören.