Personalen skulle behöva mer stöd, säger professor Evy Gunnarsson vid Institutionen för socialt arbete vid

-brukar. Trots det saknar de oftast utbildning för att ta

hand om problematiken.

Hemtjänsten behöver

stöd och kunskap

Personal i hemtjänsten får ta hand personer som har

alkoholproblem, det är en del av jobbet. Trots det får

de inte någon utbildning.

– Personalen skulle behöva mer stöd, säger professor

Evy Gunnarsson vid Institutionen för socialt arbete vid

Stockholms universitet.

5

finns ändå inte någon möjlighet att behandla missbruket, det har pågått så länge.

Evy Gunnarsson tycker att det är ett större problem med de dolda alkoholproblemen. En annan vetenskapligt studie med änkor, av Agneta Grimsby, visar att en del börjar dricka för att lindra sorgen.

– Att dricka kan hjälpa för stunden, men risken finns att man sjunker in i en depression, säger Evy Gunnarsson.

Vad ska då hemtjänsten göra om de upptäcker att en person dricker på ett skadligt sätt? Evy Gunnars-son menar att det är en väldigt svår situation. Hon talar om ageism – åldersdiskriminering.

– Det finns inte någon behand-ling som direkt vänder sig till äldre med missbruksproblem. Man har satt en gräns vid 65 års ålder. Äldre anses inte alltid behandlings-bara. Det gäller både dem som tidigare har fått behandling i vuxengrupper och de som för första gången vill ha hjälp.

Evy Gunnarssons erfarenhet är att personalen ofta försöker stödja dem som dricker genom att skapa en god relation. Då finns möjlighet att ta upp problemen och det kan hjälpa en hel del.

– Men det bästa skulle ju vara om alkohol hanterades på samma sätt som andra frågor i omsorgen, som exempelvis demens. Där finns kunskap och medvetenhet.

Evy Gunnarsson menar att med ökad kunskap om alkoholens följder skulle hemtjänsten kunna förbättra omsorgen.

– Det är känt att äldre blir påverkade av mindre mängder alkohol än yngre. Det är ju vanligt med fallolyckor bland äldre. En del av olyckorna kan bero på att personerna har druckit. Om personalen kan förklara att även mindre mängder ökar riskerna att ramla, så är det en stor vinst.

Kunskap är ett verktyg för att

förbättra omsorgen, men attityden spelar också roll. Evy Gunnarsson har tagit del av internationella studier där gamla kommit in till sjukhus efter fallolyckor. Trots att personen har luktat alkohol har vårdpersonalen inte ställt några frågor om det.

– Det är fortfarande ett tabu-belagt ämne, och det finns en fördom att t ex äldre kvinnor inte kan ha alkoholproblem.

Evy Gunnarson ger ett annat, tragikomiskt exempel: En kvinna på ett äldreboende ligger orörlig på sitt rum. Personalen tror att hon råkat ut för stroke. Kvinnan förs akut till sjukhus, men kommer snart tillbaka med ett enkelt läkarutlåtande: Patienten är full.

– Det var antagligen någon ung och oerfaren som slog larm och som inte ens tänkte att en äldre kvinna skulle kunna vara full.

Trots att hemtjänstpersonal inte utbildas om alkohol ska de ändå avgöra om de ska köpa alkohol till en person eller inte. Socialstyrelsen har ett etikråd som har hanterat frågan. Å ena sidan pekar rådet på socialtjänstlagens bestämmelser om rätt till självbestämmande. Å andra sidan påpekas att social-tjänsten inte ska medverka till att någon utvecklar ett missbruk eller fortsätter med det. Två A-4-sidor ägnar etikrådet åt att resonera kring frågan.

– Jag tycker inte att den väg-ledningen räcker. Det behövs en djupare diskussion om de här frågorna, säger Evy Gunnarsson.

Hon hoppas själv kunna bidra genom en mer omfattande studie av hur kommuner hanterar frågan om alkohol och äldre.

– Jag kommer att söka finansie-ring för den här studien. Jag tror inte det går att komma undan frågan om äldre och alkohol framöver.

Evy Gunnarssoner professor vid Insti-tutionen för socialt arbete

vid Stockholms universitet.

De medicinska konsekvenserna av äldres drickande är värda

att uppmärksamma. Å ena sidan kan moderat drickande

vara av godo men det finns också flera riskfaktorer.

5

– De siste ti årene er vi stadig blitt mer klar over alkoholens positive virkning. Før var alkohol bare gift, jo mindre alkohol, desto bedre. Sånn er det ikke lenger. Et mode rat forbruk av alkohol har en gunstig og forebyggende effekt spesielt i forhold til hjerte- og karsykdom-mer. I tillegg er alkohol for en del eldre en viktig trivselsfaktor, sier Wyller.

Syk eller bare full?

Legen slår fast at terskelen for hvor mye man tåler av alkohol endrer seg med årene. Det henger sammen med at kroppen blir skrøpeligere.

– Et eldre menneske som er ustø og dårlig til beins, vil jo bli enda mer ustø med promille og faren for å falle vil øke betraktelig. Kombinasjonen alkohol og medisin-er kan også være uheldig. Det kan gi utilsiktede bivirkninger. Mange medisiner gjør at folk får proble-mer med balansen selv uten alkohol, og med alkohol blir jo ikke gangen stødigere!

Utfordringen for oss som be-hand ler eldre, er å sortere og finne ut hva som henger sammen med hva. Kommer det for eksempel inn en person på sykehuset med skader etter fall i trappen og som også lukter alkohol, er det lett å

TEKST : Gerd Vidje FOTO : R ob Bouwman / Scandina vian StockPhoto – Sovemedisin er veldig utbredt på sykehjem. Kanskje et glass rødvin om kvelden kan gjøre nytten i stedet, sier Torgeir Bruun Wyller, profes-sor i geriatri ved Universitetet i Oslo og overlege ved geriatrisk avdeling ved Oslo Univer-sitetssykehus.

Fokus på sammensatte årsaker