När personalmöten kommer på tal så nämner några av våra respondenter att de talar med kollegor om lärande på mötena. Helge nämner fredagsplaneringarna på Hjortronskolan “Vi pratar med varandra [kollegor på fritidshemmet] under fredagsplaneringen när vi utvärderar föregående vecka och även då pratar [vi] om lärande”. Kurt berättar att de har en stående punkt vid deras planeringsmöten som ska vara en pedagogisk diskussion. Han nämner att mötena annars endast handlar om det praktiska utan något fokus på det pedagogiska arbetet med eleverna. Björn berättar
31
att de har möten för arbete med kvalité, men beskriver en situation där skolan prioriteras högre än kvalitetsarbetet på fritidshemmet. Han nämner att han inte längre är med på mötena för arbetet med kvalité.
Ambitionen var bra i början men det har visat sig att det är skolan som äter upp. Förut hade vi onsdagar stående där vi jobba mycket med kvalitet, var är vi, var är vi på väg? Då var biträdande rektor med och styrde det arbetet, eftersom jag har fått en sådan roll där jag måste vara med i skolan hela tiden så har det blivit att jag, det prioriteras inte att jag är där så jag får hjälpa till i skolan det är större behov. (Björn Bokskolan)
Vi har en stående punkt på våra planeringsmöten att vi ska ha en pedagogisk diskussion, att vi har någon liten fråga som handlar om något pedagogiskt varje gång. [...] det är mer för att säkerställa att vi överhuvudtaget har en pedagogisk diskussion så att det inte bara handlar om administrativa och logistiska saker när vi har vår planering. Jag tror inte lärande har kommit upp särskilt ofta. (Kurt Kungsskolan)
Våra respondenters situationer när det kommer till personalmöten ser olika ut. Kurt och Helge är med på möten där lärande diskuteras i någon grad mellan kollegorna på fritidshemmet. Medan Björn är i en situation där han inte alltid kan delta för att skolan tar hans tid. Gemensamt för alla tre är att de beskriver möten där de reflekterar över sin undervisning (Postholm 2014; Svanelid 2012) med kollegorna från fritidshemmet. Rune och hans kolleger har börjat göra gemensamma pedagogiska planeringar för verksamheten på sina möten. Cecilia beskriver hur de samarbetar ihop med andra skolors personal för fortbildning genom föreläsningar och bearbetning av dessa.
För vårdnadshavare
När kontakten med vårdnadshavare kom upp under intervjuerna så fick vi varierande svar. Det visade sig skilja mycket mellan verksamheterna där vissa har ett system med blogg eller skolportal som innehåller pedagogiska planeringar och redovisningar av verksamheten, till de som är i startgroparna men ej påbörjat den typen av kontakt till vårdnadshavare. Kurt, Rune och Björn ger exempel där de är i uppstarten, men de menar att det är något de arbetar för att förbättra då de ser det som viktigt för utvecklingen.
Precis i startgroparna skulle jag vilja säga [...] har vi fått från rektorn att ett område vi ska fokusera på är samverkan med föräldrar och i det så ingår det ju givetvis att ha en god kommunikation om
32
vardagliga logistiska saker, när ska den hem, vad behöver de ha med sig till skolan osv. också det här gör vi på fritids, och det gör vi för att, de ska utveckla någon förmåga. (Kurt Kungsskolan)
Ja till viss del via Facebook vad vi gör för något om dagarna, Men kanske inte vad vi lär oss. Vi ska börja lägga ut pedagogiska planeringar i vår lärplattform så att föräldrar kan ta del. Ibland har vi haft lite utställningar där barnen kunnat visa upp vad de gjort. (Rune Rävskolan)
Var vecka skriver vi ut och sätter upp [veckoplaneringen] tillgängligt så när föräldrar hämtar och lämnar så är den där. Tanken är att lägga ut på hemsidan också, men vi har inte kommit dit ännu (Björn Bokskolan)
Respondenterna ger exempel på hur de arbetar med synliggörande för vårdnadshavarna. Då det beskrivs som ett krav som kommer från skolledningen och inte enbart sker på eget initiativ så får arbetet en högre prioritering. Vi tolkar det som att fritidshemmen ska övergå från att endast informera vårdnadshavarna om den vardagliga verksamheten till att nu påvisa och illustrera de mål och förmågor som finns i läroplanen.
Cecilia och Helge beskriver de system som används på deras skolor för att visa verksamheten för vårdnadshavare. På Citadellskolan arbetar de med blogg och skolportal för att nå ut till vårdnadshavare. Bloggen visar upp verksamheten och kopplar den till syfte och mål från läroplanen. Planeringarna läggs upp på skolportalen och där kan vårdnadshavare gå in och se dem. Personalen på Citadellskolan har även kontinuerlig fortbildning i hur verksamheten kan synliggöras. Helge på Hjortronskolan talar om deras system med en gemensam kommunal plattform där vårdnadshavare också kan ta del av planeringar för verksamheten.
Vi har ett system där vi har våra planeringar gemensamt [kommunalt] där även vårdnadshavare kan se vad vi gör. (Helge Hjortronskolan)
Ja har hänt att föräldrar vill se mer av verksamheten på bloggen. Jag brukar vara noga med att berätta för föräldrarna [vid hämtning] vad vi arbetat med, sen lägger vi ut på bloggen, kopplar med syfte och mål till läroplanen. Jag berättar även för eleverna det vi vill visa för föräldrarna. Föräldrarna kan se våra planeringar på Skolportalen. (Cecilia Citadellskolan)
Genom att göra de pedagogiska planeringarna tillgängliga för vårdnadshavare så anser vi att fritidslärarna påvisar och illustrerar lärandet som sker inom fritidshemmet. Cecilia väljer att i den
33
dagliga kontakten med vårdnadshavare informera om dagen vilket vi ser som ett sätt att beskriva och därmed synliggöra lärandet.
Samtliga respondenter berättar att en fritidslärare är delaktig vid föräldramöten som skolan håller där de beskriver fritidsverksamheten. Helge berättar “Vi som är från fritids är med på de klassernas [föräldramöten] vi är kopplade till och informerar om fritids”. Björn på Bokskolan berättar att de har ett föräldramöte varje läsår som endast är för fritidshemmet.
Sen har vi, iallafall en gång per läsår ett föräldramöte som bara är fritids där vi berättar vad vi gör på fritids, vad barnen lär sig, vilka teman och där barnen får visa upp saker. (Björn Bokskolan)
På föräldramöten kan fritidslärarna beskriva och beroende på mötets upplägg även diskutera lärandet i fritidshemmet med vårdnadshavarna. Det är ett formellt tillfälle att synliggöra lärandet för elevernas vårdnadshavare. Mötena är en möjlighet att skapa en gemensam bild av verksamheten för samtliga vårdnadshavare.
Andra sätt att visa upp verksamheten beskriver Björn och Kurt när de talade om deras öppna hus.
Sen har vi öppet hus en gång där föräldrar kommer när de ska hämta barnen, då visar vi upp vad de gjort. Jag har sett de [här] med att sätta ett datum, föräldrar har oftast svårt att komma, sätter man det som öppet hus när de ändå ska hämta barnen, så stanna en halvtimme extra och bjuda på något litet och visa upp, det blir mycket effektivare. (Björn Bokskolan)
Utöver det så har vi ett öppet hus per termin där alla föräldrar bjuds in att vara med en eftermiddag på fritids. Då brukar vi ha någon form av skyltad info om vårt uppdrag och vad vi gör på fritids. (Kurt Kungsskolan)
Fler av våra respondenter berättar att de har Öppet hus. Öppet hus är ett sätt att illustrera lärandet på fritidshemmet. Det är tillfälle att illustrera det som tidigare har beskrivits på föräldramöte och/eller utvecklingssamtal och ger vårdnadshavare en möjlighet att se det som eleverna arbetat med.
34
Utvecklingssamtal
När utvecklingssamtal förs upp i intervjun berättar samtliga av våra respondenter att de inte deltar vid skolans utvecklingssamtal eller bedriver egna på fritidshemmet. De nämner att de huvudsakligen tillfrågas att delta när samtalen är med elever som de ger extra stöd i klasserna under skoldagen. Rune berättar “Vi är med på utvecklingssamtal ibland, mest om det är en elev med särskilda behov i de klasser där vi jobbar.” och Helge återger en liknande situation “Inga från fritids, [jag] sitter med ibland om de behövs i skolan, då för de [elever] som behöver extra stöd om vi då [från fritids] har någon särskild roll [resurs/elevassistent] i skolan”. Överlämning av information om elevernas situation i fritidshemmet sker endast när klassläraren frågar om det, eller inte alls som Kurt och Cecilia berättar.
När klasslärarna ska ha utvecklingssamtal så frågar de oss om det är något speciellt vi vill ta upp när det gäller olika barn. Oftast gäller det då utmanande beteende. Det har ännu inte hänt att jag varit med på något utvecklingssamtal, även om den möjligheten finns om det skulle behövas. (Kurt Kungsskolan)
Den ena läraren idag i F-1 hon fråga inte alls hur det går för eleverna på fritids, hon hade ett idag[utvecklingssamtal] [...] de [klasslärarna] tittar bara på skolbiten. (Cecilia Citadellskolan)
Utvecklingssamtal är ett formellt tillfälle att beskriva lärandet som sker i skolan för vårdnadshavarna. Respondenterna berättar att de huvudsakligen deltar vid samtal när det är en elev med särskilda behov som de är i kontakt med. Kurt nämner att de blir tillfrågade av klasslärare om det finns något de vill ta upp om någon elev. Det nämns inga krav på egna samtal i fritidshemmet och inga samtal bedrivs av våra respondenter.
För skolledning
Respondenterna berättar genomgående om skärpta krav från skolledning på kvalitetsredovisningar, pedagogiska planeringar och en tätare kontakt med vårdnadshavare. De pratade även om olika former av nätverkande mellan fritidshem på kommunal nivå för kompetensutveckling. Cecilia berättade om hur de haft föreläsningar som handlar om att synliggöra verksamheten som en del av deras fortbildning. Helge menar att de nya kraven är bra för kvalitén och det ska ses som något positivt att det ställs krav på verksamheten. “Nu kan vi lägga mer tyngd bakom, i och med det nya kapitlet så gör vi pedagogiska planeringar, är lite mer
35
på allvar nu. Vi måste se det som en styrka och inte som något jobbigt och jag hoppas på sikt att det stärker fritidshemmet nu när det blir krav på oss personal” (Helge Hjortronskolan). I kontrast berättar Kurt om en händelse med en av deras obligatoriska pedagogiska planeringar:
Alla ska skriva en pedagogisk planering, det ska finnas på varje avdelning och det finns, sen så har det ju, har vi skrivit någon gång när vi gjorde en pedagogisk planering så var ett fält i planeringen att man skulle fylla i vem som ansvarar för den här aktiviteten och då fyllde vi i “din mamma” bara för skoj skull och för att testa ifall chefen läste den. Det gick en hel termin och chefen läste eller reagerade aldrig på det så den här uppföljningen vet jag inte varken från vår sida vi har väl inte initierat någon större redovisning själva och det behövdes uppenbarligen inte heller från chefens håll. (Kurt Kungsskolan)
Det ger ett intryck av att kvalitetsarbetet endast är formellt och sedan inte påverkar på högre nivå än hos fritidslärarna själva. Alla respondenterna pratar om krav från skolledning och olika varianter på fortbildning för att lyfta verksamheten, men ingen berättar hur rektorn följer upp arbetet. Björn (se citat sid.33) upplever att skolledningen prioriterar skolan framför fritidshemmet då han inte längre deltar i den systematiska kvalitetsutvecklingen. Vi anser att här sker ett synliggörande av lärandet på flera olika sätt då det diskuteras, illustreras och dokumenteras. Trots det tidigare utdraget så menar Kurt ändå att det finns ett syfte och en tanke med de pedagogiska planeringarna.
I slutändan är det ju för barnens skull för att på något sätt säkra kvalité så att vi inte bara gör saker för skojs skull utan att vi faktiskt har en tanke med dem. När de väl finns så är det för personalens skull, alla vi som jobbar med barnen, att vi ska kunna har det som ett stöd. Kanske finns det en långsiktig tanke om att det också ska finnas för att föräldrarna ska se att det finns en tanke med verksamheten, på något sätt finns det ju för rektorns skull också för att, rektorn vill säkerställa kvalité men det räcker ju egentligen med att rektorn vet att det finns, på det sättet blir det ju att det finns till för ganska många. (Kurt Kungsskolan)
Synliggörande ter sig olika beroende på vilken situation det är och vem mottagaren är. Det används för att göra elever och vårdnadshavare medvetna om vad eleverna lär sig på fritids, samtidigt som det används för personal och skolledning för att säkerställa kvalité och utveckla verksamheten. Många människor är involverade i synliggörandet antingen som avsändare eller mottagare men i slutändan är det, som Kurt beskriver det, för elevernas skull, arbetet med synliggörande bedrivs för att förbättra verksamheten.
36
Sammanfattningsvis så beskriver respondenterna lärandet huvudsakligen som ett informellt lärande med inslag av formella och icke-formella lärandesituationer. De beskriver olika strategier för att synliggöra lärandet i olika situationer, som under diskussioner där de kan fånga lärandet i flykten. Respondenterna beskrev även hur de diskuterar lärandet under arbetslagsmöten och hur de påvisar lärandet för vårdnadshavare genom lärplattformar och vid de utvecklingssamtal de deltar i. Det har blivit tydligt utifrån svaren från respondenterna att synliggörandet inte endast sker för eleverna utan även för fritidslärarna, skolledningen och vårdnadshavarna. Synliggörandet av lärandet sker ur ett metakognitivt perspektiv då elever och fritidslärare får reflektera över utmaningar de ställs inför i olika situationer (Gärdenfors 2010; Postholm 2012; Svanelid 2014).
37
Slutsats och diskussion
Vi har undersökt följande tre frågor: Hur beskrivs lärandet i fritidshem? Om och i så fall hur synliggörs lärandet i fritidshem? För vem synliggörs lärandet på fritidshem? Vi ville med frågorna ta reda på hur fritidslärare ser på lärandet i fritidshemmet. Vi ville även ta reda på hur och för vem de synliggör det lärandet som de har beskrivit.
Resultatdiskussion
I vår analys kom vi fram till att våra respondenter såg fritidshemmets lärande i kontrast till skolans. De beskrev fritidshemmets lärande som informellt medan de såg skolans som formellt. De ser skolans formella lärande som motpolen till sin egen verksamhet. De talade om spontanitet i fritidshemmet vilket Pihlgren (2017:50) beskriver som att fånga lärandet i flykten. Respondenterna ser på skolan som inrutad med mer krav och större målfokus. Denna skillnad som respondenterna beskriver är enligt Andersson (2017) och Pihlgren (2017) på väg att förändras då fritidshemmet går mot en mer målstyrd verksamhet (Andersson 2017:142–143; Pihlgren 2017:12–15). Som Saar, Löfdahl och Hjalmarsson (2012) skriver så utgår en stor del av forskningen från att skola och fritidshem är en enhet, även om det finns betydliga skillnader i verksamheterna. Fritidshemmet har ofta blivit undersökt utifrån skolans premisser, därför ville vi i vår undersökning låta fritidslärarna beskriva sin syn på lärande, och på så sätt utgå ifrån fritidshemmets egna premisser.
Samtliga respondenter beskriver olika metoder för att diskutera, beskriva, påvisa, illustrera och dokumentera det lärande som sker. Utifrån det blir det tydligt att lärandet synliggörs på fritidshemmet. Lärandet synliggörs under öppna hus, föräldramöten, utvecklingssamtal och annan kontakt med vårdnadshavare genom lärplattformar. Fritidslärarna synliggör även i dokumentation, pedagogiska planeringar och i diskussioner mellan kollegor och använder sig av metakognition när lärandet påvisas och diskuteras både i och efter aktiviteter. Fastän våra respondenter inte använder ordet synliggörande så beskriver samtliga situationer vilka vi tolkar som synliggörande. Lärandet synliggörs på olika sätt beroende på situationen och vem som är mottagaren, till skillnad från vad Elofsson (2008) fått fram i sin undersökning där fritidslärarna är tveksamma till om lärandet syns. Under de tio år som gått mellan våra undersökningar har det kommit en ny läroplan 2011 med revideringar och i dessa har fritidshemmet fått ett eget kapitel och det har även
38
tillkommit nya allmänna råd. Det ser vi som en möjlig faktor till skillnaderna som finns mellan Elofssons och vår undersökning. I vår undersökning har respondenterna fört fram ökade krav på dokumentation m.m. vilket både Pihlgren (2017) och Löfdahl (2015) tar upp. Vi anser att dessa ökade krav kan vara en bidragande faktor till att synliggörandet ökat. Våra respondenter ser positivt på de ökande kraven som ett sätt att stärka verksamheten. Detta för att de vid dokumentationen synliggör lärandet för sig själva och därför stärks i sin yrkesroll. Ackesjö, Nordänger och Lindqvist (2016) menar att yrkesrollen är otydlig och de ökade kraven på verksamheten ser vi som en möjlighet att stärka och förtydliga yrkesrollen.
Genom metoderna som nämnts ovan så har vi kommit fram till att lärandet synliggörs för flera mottagare. De olika metoderna används för att synliggöra för olika grupper, ibland används samma metod för att synliggöra för flera grupper. Synliggörandet för eleverna sker genom diskussioner i och efter aktiviteter det kan även ske genom utvecklingssamtal. Lärandet synliggörs för fritidslärarna när de planerar, dokumenterar och reflekterar enskilt eller med kollegor. För vårdnadshavarna synliggörs lärandet dels i den dagliga kontakten men även i de mer formella situationerna som öppet hus, föräldramöte och utvecklingssamtal. Våra respondenter lyfte fram de ökade kraven från skolledning som en anledning till att synliggörandet fortsätter öka. Det kan ske genom pedagogiska planeringar, kvalitetsredovisningar och då rektorer deltar i möten. Det som framkommer i empirin är de olika prioriteringar som skolorna gjort i fråga om hur deras verksamhet ska synliggöras. Vissa har lagt fokus på arbetet med pedagogiska planeringar medan andra har haft ett större fokus på kontakten med vårdnadshavare eller det spontana som sker i samband med aktiviteter. Gemensamt för samtliga fritidshem är att de arbetar med att utveckla synliggörandet. Här ser vi precis som Löfdahl (2015) ett samband med den ökade dokumentationen och kraven på verksamheten som en faktor till den förändring som sker. Men trots de ökade kraven på fritidshemmet ser vi fortfarande ingen större involvering vid utvecklingssamtal. Elofsson (2008) beskriver de möjligheter som finns med utvecklingssamtal för att ge en helhetssyn över elevens dag i skolan. Han menar att fritidslärarna bidrar med den sociala inlärningen. Varför har då inte fritidshemmet en tydlig plats under utvecklingssamtalen? Är det på grund av ointresse från klasslärarna eller rentav från fritidslärarna själva? Det är svårt att säga men vi tror att det skulle vara bra med riktlinjer för hur det ska gå till då det finns goda möjligheter för samarbete här.
39
Metoddiskussion
Vi valde intervjuer för att vi ansåg att det var den bästa metoden för oss med de begränsningar vi hade. Vi var lyhörda för våra respondenters önskemål av tid och plats, det gjorde att vi inte alltid kunde genomföra intervjuerna i par. Om vi båda deltagit vid intervjuerna hade vi kanske kunnat stötta upp med följdfrågor och på så sätt fått svar som gett oss ett annat resultat. Vid de tillfällen när vi skickat ut uppföljningsfrågor och fått skriftliga svar så är de mer bearbetade än svaren vi fått muntligt vid intervjuerna. Här ser vi både för- och nackdelar med båda metoderna, vid muntliga intervjuer får du mer spontana svar och möjlighet till följdfrågor, medan vid skriftliga får du mer utförliga men också mer tillrättalagda svar. Vi tror att vårt strategiska urval gällande utbildad personal gjorde att vi fick en specifik syn på lärande och synliggörande. Vi intervjuade endast utbildad personal från fritidshem och det ger inte en helhetsbild av lärande och dess synliggörande på fritidshem. Skolledning, klasslärare, vårdnadshavare och elever har i olika grad, kontakt med fritidshemmet och deras perspektiv hade kunnat ge en helhetssyn för alla involverade. Vi ser även möjligheten att få svar på frågorna angående synliggörande genom observationer. Istället för att intervjua personalen så utförs en observation för att se om det sker synliggörande i verksamheten. Vid observationer finns möjligheten för dig som observatör att upptäcka saker som respondenterna inte tänker på när frågan ställs under intervjun och då generera ett annat resultat än vad intervjun hade gjort.