Svarsfrekvens
Delundersökningen inom den dagliga verksamheten i Solna och Sollentuna var den mest omfattande av de tre som redovisas i denna rapport. I tabell 17 nedan redovisas svarsfrekvensen bland personer i daglig verksamhet.
Tabell 17: Svarsfrekvens i daglig verksamhet (Referens: Resultatet 2011, 2009).
Urval Svarande
Totalt sett erhölls svar från närmare tre av fyra i delundersökningen (71 %). I Solna var dock svarsfrekvensen något lägre (69 %), jämfört med Sollentuna (73
%). Jämfört med den närmast föregående undersökningen hade deltagandet minskat i Solna, men ökat i Sollentuna. Det bör samtidigt noteras att volymen ökat avsevärt jämfört med tidigare i båda kommunerna. Förklaringen är att fler externa verksamheter omfattades i årets undersökning, som en följd av att valfrihetssystem successivt etablerats inom daglig verksamhet.
Representativitet
Av betydelse för bedömning av underlagets kvalitet är även här hur
representativa de svarande var i förhållande till den totala mängden personer som uttagits för undersökningen. Liksom i det föregående var det också här möjligt att studera med avseende på vem som svarat, ålder och kön.
Tabell 18: Vem som svarat i daglig verksamhet (Referens: Resultatet 2013, 2011, 2009).
Svarandekategori
När det gäller vem som fyllt i formulären är tydligt att huvuddelen av svaren inhämtades i direktkontakt med brukarna. I båda kommunerna till omkring fyra
44
femtedelar i årets undersökning. Andelen svar som inhämtats i direktkontakt med brukarna har alltid legat lite högre i Solna jämfört med Sollentuna, så även i årets undersökning.
I analysen har även ålders- och könsfördelningen bland de svarande studerats i förhållande till den bland de uttagna för undersökningen (urvalet), se appendix 2.
I båda kommunerna var en klar majoritet av brukarna under 40 år, särskilt i Solna med en andel närmare 75 % under 40 år. Bland de svarande hade denna skillnad utjämnats mellan kommunerna och därmed blev yngre lite underrepresenterade i Solna. I könsavseende fanns mindre förskjutningar mellan urval och svarande.
45
Upplevd kvalitet i daglig verksamhet – kvalitetsindex och positiv/negativ-kvot Som tidigare redovisats ställdes sammanlagt 14 frågor kring kvalitetsaspekter i den dagliga verksamheten. Därtill också fanns en öppen fråga där innehållet formulerades av brukaren själv. Även här redovisas det sammanvägda omdömet från samtliga svar i form av kvalitetsindex. Utöver kvalitetsindex redovisas också proportionerna mellan positiva, neutrala respektive negativa svar i varje aspekt, benämnt för en positiv/negativ kvot. Resultatet redovisas separat för varje kommun. För mer ingående information om aktuella databearbetningar hänvisas till appendix.
Solna
Tabell 21:1: Upplevd kvalitet i daglig verksamhet i Solna – positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex.
Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält.
Kvalitets-område
Aspekt/fråga Andel positiva/negativa svar KVALITETS-INDEX
*) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt.**) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej.***) Personer som uppgivit att mat inte serveras i verksamheten är exkluderade från andelsredovisningen.
Sammanvägt kvalitetsindex
1,38
Inledningsvis ska det sammanvägda kvalitetsindexet studeras. Den dagliga
verksamheten i Solna fick sammantaget ett värde som med god marginal låg över undersökningens referensvärde för god kvalitet (ett indexvärde lika med eller över 1,00)18. I Solna låg tretton av fjorton aspekter över referensvärdet i den dagliga verksamheten.
När det gäller aspekter där omdömena var mycket positiva (≥1,50) framgick att personer i Solnas dagliga verksamhet:
(1) upplevde personalen som lätt tillgänglig, (2) i hög grad tyckte om verksamheten,
(3) upplevde att de fick stöd och hjälp med det de behövde, (4) upplevde att personalen lyssnade till deras synpunkter, (5) visste vad de skulle göra under arbetsdagarna och
18 Något förenklat innebär det att minst hälften måste vara positiva bland de som tagit ställning i de undersökta aspekterna samtidigt som övriga svarande är tveksamma. I praktiken innebär det ofta att minst 2/3 är positiva i den undersökta aspekten. För fördjupad information kring databearbetningar hänvisas till appendix.
46
(6) i mycket liten omfattning kände någon form av rädsla för någon i personalen Deltagarna var också i hög grad positiva kring personkontinuiteten, till
arbetskamraterna och kände sig glada när de var i verksamheten. Positiva var även omdömena, om än i något mindre grad, kring att de visste vad de skulle göra under dagarna19, kring möjligheterna att säga ifrån om något var fel (visa missnöje), välja maträtter i det fall måltider serverades och kring upplevelsen av att kunna vara med och påverka och bestämma arbetsuppgifterna. I liten
utsträckning förekom att arbetskamrater var elaka och mobbades.
Endast ifråga om en aspekt var omdömena mer negativa och låg under
referensvärdet (<1,00). Detta gällde förekomsten av att behöva skynda i arbetet eller stress. Här uppgav var fjärde brukare att så var fallet, bara knappt hälften svarade nej på frågan.
19 Omfattningen av att personer i daglig verksamhet vet vad de ska göra i verksamheten, tolkas här som ett uttryck för upplevelsen av struktur och kontinuitet i den dagliga verksamheten.
47 Jämfört med tidigare resultat i Solna
Tabell 21:1:1. Upplevd kvalitet i daglig verksamhet i Solna år 2015, 2013, 2011 resp. 2009–
positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält.
Kvalitetsområde Aspekt/fråga INDEX
2015
*) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt.**) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej.***) Personer som uppgivit att mat inte serveras i verksamheten är exkluderade från andelsredovisningen.
1,38 1,26 1,28 1,28
Av sammanställningen ovan framgår att årets sammanvägda resultat ligger avsevärt högre än i de föregående undersökningarna. Tidigare har värdet varit relativt oförändrat över tid. Under det sammanvägda värdet finns rörelser i såväl positiv som negativ riktning. Jämfört med den närmast föregående
undersökningen har åtta av fjorton aspekter fått högre värden i årets undersökning.
Inga av de aspekter som erhöll värde under referensvärdet i föregående
undersökning kvarstår med låga värde. Särskilt markant är förbättringen vad det gäller möjligheter att välja maträtter. Däremot har stress återkommit från 2009 med ett värde under referensvärdet.
48 Sollentuna
Tabell 21:2: Upplevd kvalitet i daglig verksamhet i Sollentuna – positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex.
Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält.
Kvalitets-område
Aspekt/fråga Andel positiva/negativa svar KVALITETS-INDEX
*) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt.**) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej.***) Personer som uppgivit att mat inte serveras i verksamheten är exkluderade från andelsredovisningen.
Sammanvägt kvalitetsindex
1,45
Den dagliga verksamheten i Sollentuna fick sammantaget ett värde som med mycket god marginal låg över undersökningens referensvärde för god kvalitet (ett indexvärde lika med eller över 1,00)20. Tretton av sammanlagt fjorton aspekter låg över referensvärdet i den dagliga verksamheten.
När det gäller aspekter där omdömena var mycket positiva, motsvarande ett värde över eller lika med 1,50, gällde det fem aspekter. I turordning enligt följande, att:
(1) vid behov få stöd och hjälp av personalen, (2) personalen lyssnade till deras synpunkter, (3) de som helhet tyckte om verksamheten,
(4) de i liten omfattning kände någon form av rädsla för någon i personalen, och (5) personalen var lätt tillgänglig,
Omdömena var även i hög grad positiva kring att vara delaktig och påverka arbetsuppgifterna, kunna säga ifrån om något ar fel (visa missnöje), kring arbetskamraterna, personkontinuiteten, att veta vad som ska göras under arbetsdagen och kring känslan i jobbet/att de kände glädje då de var i verksamheten. Slutligen var omdömena positiva, men i mindre grad, kring förekomsten av mobbing bland arbetskamraterna samt stress i verksamheten.
Endast en aspekt erhöll mer negativa omdömen, under referensvärdet (<1,00).
Den aspekten gällde upplevelsen av att kunna välja mellan olika maträtter, i det
20 Något förenklat innebär det att minst hälften måste vara positiva bland de som tagit ställning i de undersökta aspekterna samtidigt som övriga svarande är tveksamma. I praktiken innebär det ofta att minst 2/3 är positiva i den undersökta aspekten. För fördjupad information kring databearbetningar hänvisas till appendix.
49
fall det var aktuellt med servering eller tillagning av mat i verksamheten. Här uppgav var femte att de saknade den möjligheten.
Jämfört med tidigare resultat i Sollentuna
Tabell 21:2:1. Upplevd kvalitet i daglig verksamhet i Sollentuna år 2015, 2013, 2011 resp. 2009 – positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält.
Kvalitetsområde Aspekt/fråga INDEX
2015
*) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt.**) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej.***) Personer som uppgivit att mat inte serveras i verksamheten är exkluderade från andelsredovisningen.
1,45 1,67 1,28 1,37
Av sammanställningen ovan framgår att det sammanvägda indexvärdet låg något lägre jämfört med den närmast föregående. Samtidigt var värdet det näst högsta som uppmätts sedan år 2009. Jämfört med den närmast föregående
undersökningen kunde samtidigt lägre värden avläsas i samtliga aspekter. Ett värde under referensvärdet ifråga om upplevelsen av möjligheten att välja maträtter återkom från 2011. Det kan också noteras att värdena kring stress och mobbing avsevärt försämras jämfört med föregående undersökning.
50 Svarsmönster bland olika svarandekategorier
Även här ska studeras om det finns skillnader i svarsmönster beroende på vem som svarat, ålder eller kön.
Vem som fyllt i formulären?
När det gäller skillnader i svarsmönster beroende på om svaret erhållits i direktkontakt med brukarna eller inte, redovisas utfallet i tabell 22.
Tabell 22: Kvalitetsindex kopplat till vem som fyllt i formuläret (N totalt = 190).
Undersökningsmoment
Ett liknande utfall som det i gruppbostäderna framträder i tabell 22. När anhöriga och/eller gode män hjälpt till med besvarandet, var svarsbilden mer negativ än då brukarna svarat själva eller med hjälp av stödperson. Särskilt påtaglig är skillnaden i Sollentuna. Detta är samtidigt ett mycket vanligt utfall i tidigare undersökningar (Engström 2012, 2011 m.fl.) När brukarna svarat själva ligger nivån också ganska lika i båda kommunerna, om än lite högre i Sollentuna.
Större diskrepanser fanns när de gäller de förmedlade svaren. I Sollentuna var omdömena jämförelsevis sämre från de anhöriga/gode männen.
Ålder?
När det gäller skillnader i svarsmönster med avseende ålder och uttryckt i sammanvägt kvalitetsindex, redovisas det i tabell 23.
Tabell 23: Kvalitetsindex kopplat till ålder (N totalt=195). Litet underlag markeras med grått.
Svarandekategori SOLNA (N=71) SOLLENTUNA (N=124) Antal svar Sammanvägt
Utifrån tabell 23 framgår inga entydiga samband mellan ålder och sammanvägda omdömen. En svag tendens till mer positiva omdömen bland kan visserligen spåras bland de äldre i Solna, samtidigt som den numerärt största och yngre åldersgruppen, de mellan 21-30 år, också är mycket nöjda. I Sollentuna finns istället en svagt motsatt tendens, med mest positiva omdömen från de yngre.
Samtidigt kan mycket positiva sammanvägda omdömen konstateras i den äldsta åldersgruppen.
51
Kön?
Skillnader i svarsmönster med avseende kön och uttryckt i sammanvägt kvalitetsindex, redovisas i tabell 24. Skillnaderna mellan könen var liten på aggregerad nivå i båda kommunerna, om än med lite mer negativa omdömen från kvinnorna i Sollentuna. Ett liknade utfall erhölls i den närmast föregående undersökningen år 2013. I undersökningarna år 2011 och 2009 fanns en mer tydlig negativ svarsbild från kvinnorna.
Tabell 24: Kvalitetsindex kopplat till kön (N totalt=196).
Svarandekategori SOLNA (N=71) SOLLENTUNA (N=125) Antal svar Sammanvägt
kvalitetsindex
Antal svar Sammanvägt kvalitetsindex
Män 37 1,39 85 1,41
Kvinnor 34 1,38 40 1,35
52 Öppna svar
Även i frågeformuläret inom den dagliga verksamheten fanns möjligheter att fritt framföra synpunkter, genom ett s.k. öppet svarsalternativ. Av de svarande valde drygt var fjärde, eller 54 personer, att komplettera sitt svar med övriga
synpunkter21. Solna
I Solna var det 11 brukare och fyra anhöriga/gode män som framförde ytterligare synpunkter. Fyra brukare framförde positiva förstärkningar till tidigare
omdömen, enligt följande:
”Jag trivs på mitt jobb.”
”Allt är frid och fröjd.”
”Dom är snälla o trevliga.”
”Den dagliga verksamheten är bara bra för mig och det känns mycket bättre.”
Ett par brukare hade synpunkter på arbetskamraterna:
”Jag har blivit sparkad av en arbetskamrat.”
”Det finns folk som beter sig konstigt när jag kommer till jobbet.”
Ett par brukare hade synpunkter på delaktighet och personalens lyhördhet:
”Jag vill vara med mer och bestämma och skriva schemat.”
”I början blev jag dåligt bemött, jag fick flera olika mentorer. Det var ingen ordning.
Personalen lyssnar dåligt och anser att jag inte behöver några mentorssamtal. Jag fick inte mina behov tillgodosedda. Många olika besked.”
En brukare var störd av musik, en annan störd av verksamhetsbenämningen och önskade annan praktik:
”Min dagliga verksamhet är integrerad med verksamhetens träningsrum, och ibland blir jag störd av den höga musiken från träningsrummet.”
”Jag gillar inte namnet daglig verksamhet. Jag vill komma ut och praktisera på en kvinnoklinik.”
Ett par av de anhöriga/gode männen berörde svårigheterna att svara för sina närstående, men bedömde sig ändå ha en positiv bild av verksamheten:
”När jag lämnar min bror på DV så vinkar han till mig och går snabbt in. Han kan inte prata så det är svårt att veta, men jag tror att han trivs där. Det går aldrig att "skynda" med min bror, han har inte den förståelsen. Det är vi runt om som får planera så att tiden blir lagom.”
21 Synpunkter som framkommit redovisas endast på aggregerad verksamhetsnivå för att enskilda svar inte ska kunna härledas till enskilda personer.
53
”Min huvudman är svårt CP-skadad och kan ej tala. Jag har dock förtroende för den vård- och dagliga verksamheten efter 2 års kontakt med personal och verksamhet.”
En anhörig/god man kommenterade särskilt omständigheten att brukaren hade en personlig assistent med sig i den dagliga verksamheten:
”Omsorgstagaren har även med sin personliga assistent i daglig verksamhet för att säkerställa de behov hon har. Viljan på DV är stor och visionen att alla ska ha det bra och trivas.
Begränsningar i lokalyta då denna DV har personer som är mycket sensibla även för små avsteg från rutiner (autism, utvecklingsstörning). Samarbetet mellan personalgruppen sinsemellan skulle vara bättre och skapa bättre miljö även för de omsorgstagare som använder sig av personlig assistans.”
Slutligen var det en anhörig/god man som bara hade lovord att tillägga:
”En fantastisk verksamhet som erbjuder en trygg social omsorg.”
Sollentuna
I Sollentuna var det 31 brukare och 8 anhöriga/gode män som framförde ytterligare synpunkter. Bland brukarna var det två tredjedelar eller 21 personer som framförde positiva förstärkningar till tidigare omdömen, t.ex. som följande:
”Det är så bra som det kan bli egentligen 😊”
”Det är roligt här.”
”Alla är snälla här.”
”Jobba dator bra, rita och måla bra!”
”Måla - tycker om det.”
”Jag tycker att jobbet är bra. Jag trivs bra. Mina kompisar är snälla och personalen.”
”Tycker om mina arbetsuppgifter.”
”Jag trivs på jobbet.”
”Personalen är trevlig, samarbetsvillig mm, förenklat sagt.”
”Jag tycker att det är en bra daglig verksamhet på många sätt. Man får lära sig bl.a. om hur man skriver CV och personligt brev. Vi arbetar aktivt med hälsa, som att gå dagliga
promenader, ha fysisk träning och bad en gång i veckan samt yoga mot slutet av dagen. Jag tycker att personalen är välutbildade och kunniga om autismspektrumtillstånd.”
”Personalen är bra. Mitt arbete på dagliga verksamheten är bra. Jag trivs i mitt eget arbetsrum. Arbetet på bondgården är bra.”
”Jag skulle vilja tacka för den goda och nyttiga lunchmaten!”
”Här är jättebra!”
”Bra personal!”
”Bra jobb!”
54
Tre brukare framförde önskemål om mer aktivitet:
”Hitta på fler aktiviteter utanför verksamheten!”
”Att personalen kan vara med oss och göra utflykter någon gång ibland. Mer promenader, gång ibland.”
”Önskar fler aktiviteter att välja på. Utflykter. Inget fel på personalen, de är gulliga och rara.
Men det är ingen fart.”
En brukare hade synpunkter på regler i verksamheten som gjorde den passiv:
”Regeln på hundklubben om att bara personalen från verksamheterna och inte deltagare får ha egen hund på jobbet känns lite fel. Det blir på något sätt orättvist. P.g.a. det så har vi väldigt få hundar och gör verksamheten väldigt slö. Det är väldigt ofta att några får vara utan hund under promenaderna. Skulle vilja att verksamheten fick söka hundar utifrån
verksamheterna.”
Ett par brukare funderade på att byta verksamhet:
”Jag trivs inte. Jag är en rörlig person som inte vill sitta stilla en hel dag. Det är inte min grej.
Jag vill byta daglig verksamhet och vill jobba på café. Det är absolut inte fel på arbetskamraterna eller de som hjälper till. Men jag har mycket spring i benen.”
”Funderar på att byta till dagverksamhet i en annan kommun.”
Ett par brukare hade synpunkter på arbetskamraterna:
”Känner mig rastlös ibland och inte riktigt motiverad p.g.a. vissa deltagare...”
”Jag tycker X är jobbig.”
En brukare ville förmedla hur det borde vara (och kanske inte var?), enligt följande:
”Ett jobb ska vara som man vill att det ska vara. Trevligt. Roligt. Precis som det ska vara hemtrevligt hemma, så ska det vara jobbtrevligt på jobbet, t.ex. att inte behöva jobba ensam.
Man ska inte bråka inte slåss.”
Slutligen var det en brukare som påpekade en brist i miljön:
”Toaletten behöver ett riktigt lås!”
Bland de anhöriga/gode männen var det tre som bara hade lovord kring verksamheten:
”Jag upplever den dagliga verksamheten mycket positivt. Min huvudman verkar mycket nöjd och belåten.”
”Verksamheten är utformad efter min klients räkning. Kan påverka beroende på måendet.”
”Jag upplever att min huvudman är mycket nöjd med den dagliga verksamheten. Den fungerar utmärkt och till full belåtenhet.”
55
Ett par av de anhöriga/gode männen berörde svårigheterna att svara för sina närstående, men bedömde sig ändå ha en positiv bild av verksamheten:
”X kan inte kommunicera med tal utan personalen får tolka hans uttryck, vilket de lyckas med som jag ser det. X får sina behov av hjälp, omvårdnad, stimulans väl tillgodosedda som jag har uppfattat det.”
”Den närstående är gravt utvecklingsstörd sedan födseln. Flera av de lämnade svaren har därför karaktären av "best guess". Det är emellertid mitt intryck att han trivs i den dagliga verksamheten och blir väl omhändertagen.”
En anhörig/god man var mycket kritisk kring indragna aktiviteter, bassängbad:
”Viktiga aktiviteter (särskilt bassängbad för person med omfattande rörelsenedsättning) har dragits in. Den träningen (den flytande friheten) går inte att ersätta på annat sätt - och absolut inte i ett badkar! Valfrihet för en person med mycket omfattande behov (utan autism, adhd, aspberger m.m.) finns inte p.g.a. brist på alternativ.”
En annan anhörig/god man var mycket kritisk till att hans närstående inte
inkluderats i steg 1 av denna undersökning, alltså att brukaren själv fått möjlighet att svara:
”Jag är mycket kritisk till att min närstående inte fått svara på enkäten i verksamheten. Jag undrar om det finns andra frågor där hen inte får möjlighet att framföra sina
synpunkter/åsikter. Svaren här är en blandning av hans svar och mina svar. Hade varit lättare att få göra med hjälp av "plattan" och oberoende stödperson.”
Slutligen var det en anhörig/god man som kommenterade att brukaren också fick stöd av personlig assistent i den dagliga verksamheten (och erinrade därmed om
”delat ansvar”):
”Personliga assistenter ser till att han får hjälp under sin vistelse i den dagliga verksamheten.”
56