Kvalitetsbarometern LSS 2015

(1)

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet

i Solna och Sollentuna

Bo Engström

UTREDNINGSSPECIALISTEN

September 2015

(2)

2

Kvalitetsbarometern LSS 2015. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och daglig verksamhet i Solna och Sollentuna.

FÖRFATTAREN Bo Engström

TRYCKNING Copy Graf AB, Bräkne Hoby Printed in Sweden 2015

ISBN 978-91-87233-10-4

(3)

Lättläst sammanfattning

Solna och Sollentuna kommun har undersökt vad personer med funktionsnedsättning tycker om sina bostäder och daglig verksamhet som de får som stöd av LSS.

Kommunerna har tillsammans gjort undersökningen som heter Kvalitetsbarometern LSS.

Kommunerna gjorde undersökningen under maj och juni år 2015.

Så gjorde de undersökningen Personerna som skulle svara fick svara på frågor på en dator.

En så kallad stödperson

hjälpte dom som hade svårt med datorn.

Alla personer i undersökningen har svarat på frågorna själva eller med hjälp av stödpersoner.

När det har funnits personer

som inte har kunnat svara på frågor själva har istället deras anhöriga

eller gode män fått tala om vad personerna tycker.

Så många personer var med i undersökningen 448 personer fick frågorna.

166 av personerna bor i Solna kommun

och 282 av personerna bor i Sollentuna kommun.

Kommunerna fick in svar från 331 personer.

Det betyder att de flesta svarade på frågorna.

Så tyckte de om bostäderna

De flesta personerna trivdes i sina bostäder.

De svarade att de fick den hjälp de behövde och att personalen fanns där

när de behövde stöd och hjälp.

Personerna svarade också att de fick bestämma när de ska sova och vad de ska ha på sig.

Men många svarade att de inte fick information om vad som händer i samhället.

Många trodde inte att de kunde byta kontaktperson i boendet när de inte trivdes med kontaktpersonen.

I Solna var några missnöjda med stödet i fritidsaktiviteter och att personalen inte lyssnade till deras synpunkter.

(4)

4 Så tyckte de om daglig verksamhet

De flesta svarade att de är nöjda med sin dagliga verksamhet.

I båda kommunerna tyckte de flesta om sin dagliga verksamhet och kände sig glada när de var där.

De flesta svarade också att

de fick bra hjälp och stöd av personalen och att personalen lyssnar på vad de tycker.

I Solna tyckte några

att det var stressig på jobbet.

I Sollentuna var några missnöjda

med att inte få välja mat i daglig verksamhet om de fick mat där.

Jämfört med andra kommuner

Samma slags undersökning har också gjorts i Nacka kommun, Upplands Väsby kommun och Upplands-Bro kommun.

Man kan jämföra svaren från de olika kommunerna

för att se hur bra Solna och Sollentuna kommun är.

Svaren visar att Sollentuna är en mycket bra kommun för personer som får stöd av LSS.

I Sollentuna är svaren bäst

både för frågor om daglig verksamhet och delar av bostäderna.

Också Solna är en bra kommun

men svaren är inte lika bra som i Sollentuna i delar av bostäderna är svaren sämst.

I alla kommunernas undersökningar finns också det som är lika Men många svarade att de inte fick information

om vad som händer i samhället.

Många tycker att de inte kan byta kontaktperson i boendet när de inte trivs med kontaktpersonen

Många var också missnöjda

med att inte få välja mat i daglig verksamhet Stödpersonerna som delade ut frågorna

säger att många som fick svara på kommunernas frågor var glada över att de fick svara på frågor.

De kände att de var viktiga och att någon bryr sig om dem.

Jämfört med andra år

I Sollentuna är svaren i år lite sämre.

I Solna är svaren bättre inom daglig verksamhet men sämre inom bostäderna.

(5)

5

Förord

Denna rapport utgör den slutliga dokumentationen av ett uppdrag från Solna och Sollentuna kommun i februari 2015. Utredningskonsult Bo Engström¹ har

ansvarat för arbetet och också författat denna rapport. Bo Engström är yrkesverksam i konsultföretaget Utredningsspecialisten, med säte i Haninge Stockholm.

Under datainsamlingen har s.k. stödpersoner för brukarna varit Linn Hagman (Solna) och Katarina Lööw (Sollentuna). Datainsamlingen har delvis skett via en webbapplikation där Mikael Lamming varit tekniskt ansvarig. Dataregistrering och statistiska bearbetningar har gjorts via digitalverktyget Survey Gizmo.

Kontaktpersoner och lokala samordnare för uppdraget har varit Monica Eden- ståhl, Eva Wallin och Gudrun Jerresand i Solna stad respektive Jeanette Wåhslén, Monika Linderstål och Sitara Khanam i Sollentuna kommun.

1 Bo Engström har lång yrkeserfarenhet från kvalificerat utrednings- och FoU-arbete inom socialtjänsten, bl.a. i uppdrag som FoU-chef, projektledare/utredare vid Socialstyrelsen och egen konsultverksamhet. Han är socionom och beteendevetare.

(6)

6

Innehåll

Sammanfattning 7 Bakgrund 9

Syfte 10

Centrala kvalitetsområden 11 Metod 13

Datainsamling 13

Undersökningsaspekter – kvalitetsområden, enkätfrågor 14 Särskilda svårigheter i kvalitetsundersökningar mot målgruppen 15 Genomförande 16

Resultat på verksamhetsnivå

1. Personer i gruppbostäder 18 Svarsfrekvens 18

Representativitet 18

Upplevd kvalitet i gruppbostäder – kvalitetsindex och positiv/negativ kvot 20 Svarsmönster bland olika svarandekategorier 26

Öppna svar 29

2. Personer i servicebostäder 32 Svarsfrekvens 32

Upplevd kvalitet i servicebostäder – kvalitetsindex och positiv/negativ kvot 34 Svarsmönster bland olika svarandekategorier 40

Öppna svar 41

3. Personer i daglig verksamhet 43 Svarsfrekvens 43

Upplevd kvalitet i daglig verksamhet – kvalitetsindex och positiv/negativ kvot 45 Svarsmönster bland olika svarandekategorier 50

Öppna svar 52

4. Särskilda undersökningsaspekter i Sollentuna 56 Möjligheten att välja utförare och förekomst av val 56 Upplevelse av kontakt med biståndshandläggare 56

Avslutande reflektioner 58

Sammanvägda resultat 2015, 2013, 2011 och 2009 58 Påverkan av svarandepopulationens sammansättning? 59 Jämfört med andra kommuner i Stockholms län? 60

Som helhet 60

Problematiska aspekter 61

Svarsfrekvens och brukarmedverkan 64 Datainsamling och instrument 65

Referenser 67

Appendix kring databearbetningar 68

Appendix kring representativitet: kön och ålder 70

(7)

7

Sammanfattning

Solna stad och Sollentuna kommun har gemensamt genomfört

brukarundersökningen Kvalitetsbarometern LSS. Undersökningen ägde rum under maj-juni 2015 och genomfördes i samarbete med extern konsult, Utredningsspecialisten. Syftet har varit att belysa hur vuxna personer med funktionsnedsättning upplever kvaliteten i gruppbostäder, servicebostäder och daglig verksamhet. De kvalitetsaspekter som undersökts anknyter till centrala mål som finns angivna i lagstiftningen (LSS). Dessa mål handlar om brukarnas möjligheter till inflytande och delaktighet, självbestämmande och integritet, kontinuitet i hjälpinsatserna, tillgänglighet m.m. Den aktuella undersökningen har tidigare och gemensamt genomförts vid tre tillfällen i Solna och Sollentuna (2013, 2011 och 2009). I Sollentuna genomfördes dessutom en pilotundersök- ning 2007. Resultat från tidigare undersökningar och från andra kommuner i Stockholms län finns med som ett jämförelsematerial i resultatredovisningen.

Uppgifter om brukarnas upplevelser har i huvudsak samlats in vid organiserade besök hos brukarna i deras boende och/eller dagliga verksamhet. Vid besöken har en så kallad stödperson (konsult) assisterat brukaren att besvara ett antal frågor via en surfplatta. När det gäller de brukare som inte kunnat kommunicera sin upplevelse via surfplattan och stödpersonen, har deras anhöriga eller gode män ombetts förmedla brukarens upplevelser. Så har skett via en särskilt utformad enkät, vilken skickats till anhöriga och/eller gode män per post.

Totalt omfattades 448 brukare av undersökningen, varav 166 i Solna och 282 i Sollentuna. Antalet fysiska personer som medverkade var dock lägre eftersom många brukare både var aktuella i undersökningen inom boendet och den inom daglig verksamhet. Sammanlagt erhölls 331 svar, vilket gav en total svarsfrekvens om 74 %. Svarsfrekvensen var något lägre i Solna (71 %) jämfört med Sollentuna (76 %). I båda kommunerna inhämtades merparten av svaren i direktkontakt med brukarna, antingen genom att brukarna svarade helt själva eller med hjälp av stödpersonen. Andelen svar i direktkontakt var något högre i Solna (80 %) jämfört med Sollentuna (67 %). Inom boendet ökade andelen förmedlade svar i årets undersökning, särskilt i Sollentuna. Inom daglig verksamhet fanns dock en svagt motsatt utveckling.

Brukarna och deras ombud gav, i båda kommunerna, omdömen om

verksamheten som sammanvägt innebar att verksamheten höll en god kvalitet.

Det innebar att brukarna totalt sett och i flertalet fall gav en positiv bild. I

Sollentuna var de positiva omdömena något fler jämfört med dem i Solna i årets undersökning, detta gällde både inom boendet och i daglig verksamhet. Så var även fallet i den närmast föregående undersökningen. Jämfört med den

föregående fick dock Sollentuna ett sämre sammanvägt resultat och även sämre resultat inom samtliga delundersökningar. Solna fick istället ett sammantaget bättre resultat, men det enbart som en följd av ett bättre resultat inom daglig

(8)

8

verksamhet. Inom boendet skedde istället en tillbakagång med sämre resultat jämfört med tidigare.

Som positivt i boendet framkom, i båda kommunerna, att brukarna trivdes i sina bostäder och upplevde sig få hjälp med det de behövde. De upplevde även att personalen var lätt tillgänglig och att de kunde bestämma i vardagliga beslut kring kläder och sovtider. Däremot var omdömena mer tveksamma vad det gällde stöd med information om sådant som sker i omvärlden (samhälls- information). Likaså vad det gäller möjligheterna att påverka valet av

kontaktperson/kontaktman. I Solnas servicebostäder förekom tveksamheter kring stödet i fritidsaktiviteter och upplevelsen av att bli lyssnad till.

I den dagliga verksamheten var omdömena överlag positiva i båda kommunerna.

I båda kommunerna tyckte brukarna som regel om verksamheten och kände sig glada när de var där. Brukarna upplevde sig också få stöd och hjälp av personalen med det de behövde och att personalen lyssnade till deras synpunkter. I Solna förekom dock att vissa brukare rapporterade om stress i årets undersökning. I Sollentuna förekom i år lite mer tveksamma omdömen ifråga om möjligheten att välja maträtter, när servering av måltider var aktuella i verksamheten.

Jämfört med resultatet från de senaste undersökningarna i Stockholms län kvarstår Sollentuna med ett exceptionellt bra resultat i årets undersökning. De sammanvägda värdena var jämförelsevis högst ifråga om samtliga

delverksamheter, undantaget gruppbostäderna där det skett en liten tillbakagång. Solna placerade sig istället sammantaget i en mittenposition jämfört med andra. Ifråga om servicebostäderna erhöll Solna samtidigt det jämförelsevis sämsta resultatet.

Flera av de aspekter som erhöll mer tveksamma omdömen i Solna och Sollentuna, erhöll liknande resultat också i andra kommuner, främst inom

boendet. Där var inte ovanligt med mer negativa omdömen eller osäkerhet kring att få stöd och hjälp med samhällsinformation och att kunna påverka valet av kontaktperson/kontaktman. Inom daglig verksamhet var inte ovanligt med negativa omdömen kring möjligheten att välja mellan olika maträtter. Däremot var ovanligt med synpunkter kring förekomst av stress, som nu var aktuellt i Solna.

Slutligen kan även denna gång tilläggas att stödpersonerna rapporterade att många brukare upplevde besvarandet av frågorna om sin situation som ett positivt inslag i vardagen; många kände sig ”sedda och betydelsefulla”.

(9)

9

Bakgrund

Under senare år har intresset ökat för att synliggöra hur vård och omsorg upplevs av dem som den offentliga verksamheten ytterst är till för. Därmed har det blivit allt vanligare att initiativ tagits till s.k. brukarundersökningar. Inom socialtjänsten har brukarundersökningar framförallt genomförts inom

äldreomsorgen. Däremot har det inte varit lika vanligt inom verksamheter som vänder sig till personer som har funktionsnedsättningar. Detsamma gäller i förhållande till klienter inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.

Sedan slutet av 1990-talet finns också bestämmelser i lagstiftning och

föreskrifter, vilka ålägger kommunerna att aktivt arbeta med att säkerställa och utveckla en god kvalitet i verksamheten. Exempelvis anges särskilt i föreskrifter från Socialstyrelsen att verksamheten bör följas upp utifrån hur den enskilde uppfattar verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9).

Den undersökning som redovisas i denna rapport, bland vuxna personer med funktionsnedsättningar, har sin bakgrund i en metodik som successivt utvecklats i undersökningsuppdrag och samarbete med olika kommuner i Sverige². Den första pilotundersökningen genomfördes i Sollentuna 2007.

Undersökningen går under benämningen Kvalitetsbarometern LSS eftersom den i metodval och redovisningsformer har beröringspunkter med ett, av upphovs- mannen³ utvecklat, systematiserat koncept för brukarundersökningar inom socialtjänsten. I det ingår beröring i den övergripande ambitionsnivån; nämligen att tillhandahålla en surveyundersökning (översiktlig kartläggning) av

kvalitetsupplevelsen inom olika verksamhetsområden och enheter.

2 I pilotundersökningen 2007 utprovades metoden i samarbete med omsorgspersonal och brukare i Karlskronas och Karlshamns kommun, metodiken reviderades senare i samarbete med Sollentuna kommun 2009 och har fortlöpande förfinats i senare uppdrag.

3 Författaren.

(10)

10

Syfte

Kvalitetsbarometern LSS syftar till att:

 ge kollektiva bilder av brukarna och de närståendes upplevelser av kvalitet inom bostäder med särskild service och daglig verksamhet,

 ge information om upplevelser av kvalitetsaspekter som anges som centrala i lagstiftning (LSS),

 identifiera välfungerande områden respektive eventuella förbättringsområden,

 tillhandahålla underlag för jämförelser mellan olika verksamhetsområden och enheter inom verksamheten för personer med funktionsnedsättningar,

 göra jämförelser med tidigare undersökningsresultat inom ramen för arbetet med Kvalitetsbarometern LSS och

 stimulera till engagemang bland personalen i frågor kring kvalitet i verksamheten.

Resultat redovisas på mer övergripande verksamhetsnivå och för enskilda verksamheter och enheter. I följande rapport presenteras resultatet från

undersökningen på en övergripande verksamhetsnivå, medan enskilda enheters resultat presenteras i särskilda och separata underlagsrapporter⁴.

4 En för vardera kommunen; Solna respektive Sollentuna. Underlagsrapporterna tillhandahålls som datafil i PDF-format (Portable Document Format) till respektive kommun.

(11)

11

Centrala kvalitetsområden

När det gäller grundläggande kvalitetsmål inom omsorger om personer med funktionsnedsättningar framgår följande av lagtexten (1993:387):

5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

6 § Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Lag (2005:125).

[min kursivering]

Av samma lagtext framgår också under rubriken ”Rätten till insatser”:

7 § ( … ― …) Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor.

Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125).

[min kursivering]

De kanske mest centrala kvalitetsaspekterna utifrån lagtexten avser, så som jag tolkar den, att verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet samt att den enskilde ska ges möjligheter till inflytande och medbestämmande. De primära kvalitetsområden som undersökningen är inriktad på rubriceras därför som ”Självbestämmande och integritet” respektive ”Inflytande och delaktighet”. Dessa båda kategorier kan uppfattas som delvis överlappande, men som de kommit att operationaliseras i undersökningen finns en nyansskillnad. Självbestämmande och integritet avser att fånga den enskildes upplevelse av lyhördhet, trygghet med och respekt från personalen. Medan inflytande och delaktighet avser att belysa hur den enskilde upplever sig kunna påverka och vara delaktig i vardagen.

Två andra kvalitetsaspekter som är centrala handlar om att hjälpen ska vara lätt tillgänglig och att insatserna ska vara varaktiga och samordnade. Det senare tolkas här bl.a. som att de ska präglas av kontinuitet i olika bemärkelser. Dessa kvalitetsområden har därför rubricerats som ”Tillgänglighet” respektive

”Kontinuitet”. Ett femte kvalitetsområde har rubricerats som ”Helhetssyn”.

Helhetssyn är framförallt en uppmaning till vårdgivaren att uppmärksamma olika omständigheter i den enskildes situation och i omgivningen, vilka kan vara av betydelse för att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. Utifrån ett brukarperspektiv ligger dock närmast att översätta helhetssyn till den enskildes övergripande bedömning av utfallet av insatserna, d.v.s. hans/hennes

helhetsomdöme.

(12)

12

Ovan nämnda fem kvalitetsområden sammanfaller med de vägledande principer som också kan utläsas från förarbeten till LSS-lagstiftningen⁵. De anknyter också till de målsättningar som lokalt formulerats beträffande insatser i form av bostad med särskild service respektive daglig verksamhet⁶. När det gäller daglig

verksamhet tillkommer ”meningsfull sysselsättning” som ett särskilt kvalitetsområde att uppmärksamma.

5 De vägledande principerna anges med följande begrepp: ”självbestämmande”, ”inflytande”, tillgänglighet”,

”delaktighet”, ”kontinuitet” och helhetssyn”.

6 Exempelvis i vård- och omsorgsnämndens målbeskrivningar i Sollentuna (pilotkommun för

undersökningsmodellen) har följande formulering förekommit för såväl bostad med särskild service som daglig verksamhet: “Ledstjärnan skall vara inflytande, delaktighet, självbestämmande och respekt”

(Sollentuna kommun 1998).

(13)

13

Metod

Datainsamling

Undersökningen syftar till att fånga brukarnas upplevelser av kvaliteten i bostäder med särskild service och daglig verksamhet. Målgruppen är de

personer⁷över 18 år som anges i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Datainsamlingen sker under samma tidsperiod (omkring 1,5 månad) och på samma systematiska sätt för samtliga inblandade verksamheter. Grundläggande är att frågor till brukarna måste ställas i närkontakt med dem och i det

sammanhang som frågorna berör. I ett första steg genomförs besök i boenden och dagliga verksamheter, där en kombination av enkäter och strukturerade intervjuer används för datainsamlingen. I samband med undersökningarna under 2013 omarbetades frågeformulären till en webbaserad applikation där brukaren tillfrågas och svarar med hjälp av en dator (surfplatta). Som stöd i hanteringen av tekniken finns en neutral stödperson tillgänglig för brukaren. Besvarandet

organiseras som en aktivitet i verksamheterna⁸ och innebär att strukturerade tillfällen organiseras för medverkan i undersökningen. Undantagna från undersökningens första steg är dock personer med mycket stora

kommunikationssvårigheter⁹. De stödpersoner som genomför aktiviteten tillhandahålls genom Utredningsspecialisten och har särskild kompetens och instruktion för uppdraget.

I ett andra steg, i de fall där brukaren inte kunnat kommunicera sin upplevelse, får anhöriga eller gode män en särskilt utformad enkät per post, genom vilken de ombeds förmedla sin anhöriges upplevelse av kvaliteten i verksamheten.

Anhöriga och gode män får dock bara en enkät i de fall brukaren inte motsatt sig medverkan i undersökningens första steg, i så fall går undersökningen inte vidare till anhöriga/gode män. I samtliga steg är det alltså frivilligt att medverka och likaså är de svarandes anonymitet garanterad; i undersökningen registreras inga svar med koppling till enskilda personer.

De formulär som används i undersökningen är konstruerade med avsikt att de (1), dels ska vara lätta att förstå och besvara och (2), dels vara inriktade på grundläggande kvalitetsaspekter enligt LSS-lagstiftningen. För att formulären ska vara lätt att förstå och besvara krävs tydliga och enkla frågor och svarsalternativ, genomtänkt layout och endast ett begränsat antal frågor. I syfte att optimera

7 Personer över 18 år (1) med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, (2) med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller (3) med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

8 Aktiviteten benämns och liknas även populärt för en ”valdag” (”brukaren får rösta/rösträtt”).

9 Ytterligare ett skäl till att undanta brukare från undersökningens första steg kan i särskilda fall vara att de upplever mycket stor oro vid möte med nya människor. Stödpersonerna har dock lång erfarenhet av möten och arbete med målgruppen.

(14)

14

brukarnas möjligheter att förstå har såväl frågor som svar kompletterats med bildspråk (Pictogram¹⁰). Samtidigt bör tilläggas att ett standardiserat

frågeformulär alltid innebär en kompromiss visavi en målgrupp med mycket varierande funktionsförmåga. För flertalet är det nu lätt att svara på frågorna och frågorna känns också adekvata, för andra är det istället fortfarande mycket svårt.

I några fall upplevs inte heller vissa frågor som adekvata. Att försöka ha kontroll även över det ingår därför som en ambition i undersökningen.

Undersökningsaspekter ― kvalitetsområden, enkätfrågor

De kvalitetsområden och enkätfrågor som använts i den aktuella undersökningen redovisas i tablåer nedan. Det kan observeras att frågeordningen i enkätformulär och vid intervjuer varit en annan. Som en följd av att undersökningen är

organiserad som en intervjuundersökning, med särskilda stödpersoner som bisittare och hjälp vid behov, görs en individuell bedömning i varje enskilt fall vad det gäller om brukaren förstår frågor och svarsalternativ. I det fall innebörden som helhet inte kan kommuniceras med brukaren slussar stödpersonen frågorna vidare för besvarande av brukarens anhörig eller god man. I det fall det gäller enskilda frågor slussar stödpersonen brukaren att svara med vet-ej-alternativet.

Vad det gäller svarsalternativ och svarsskala har tester med brukarna och möjligheten till bildstöd talat för en tregradig svarsskala, d.v.s. en skala med ett

”positivt svar” (ja), ett ”negativt svar”(nej) och ett ”mellanalternativ”(ibland), samt möjlighet att alltid svara ”vet inte”.

Frågor avseende upplevd kvalitet i gruppbostad och servicebostad:

Kvalitetsområde Frågor 2014 (med Pictogram) Helhetssyn 1. Tycker du om din lägenhet?

2. Trivs du med dina grannar?

Kontinuitet 3. Är det samma personer som brukar stödja eller hjälpa dig i bostaden?

Inflytande och delaktighet

4. Får du själv bestämma vilken mat du ska äta?

5. Får du själv bestämma vilka kläder du ska ha?

6. Får du själv bestämma vilken tid du ska sova?

Tillgänglighet 7. Får du stöd eller hjälp med det du behöver i bostaden?

8. Kommer personalen när du behöver deras stöd?

9. Får du stöd av personalen i fritidsaktiviteter? *)

10. Brukar personalen berätta om sådant som händer ute i samhället? *) Självbestämmande och

integritet

11. Lyssnar personalen på det du säger?

12. Vågar du säga till om något är fel?

13. Är du rädd för någon i personalen?

14. Får du byta kontaktperson bland personalen om du vill det? *) Definierat av brukaren 15. Andra synpunkter på bostad och personal?

*) Möjlighet gavs att svara att aspekten/insatsen inte var aktuell.

10 Pictogram är ett visuellt språk utvecklat för personer som saknar eller har begränsad förmåga att tala, läsa och skriva. Ansvarig för utvecklingen av Pictogram är Specialpedagogiska skolmyndigheten, vilken sedan den 1 juli 2008 ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndighet har övertagit all verksamhet inom tidigare Sisus, Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten.

(15)

15

Över tid har vissa formuleringar reviderats, de har också utökats, främst vad det gäller de två mest centrala målområdena (självbestämmande respektive

inflytande). I den mycket differentierade målgruppen berör vissa frågor i boendet aspekter som några brukare klarar på egen hand. I sådana fall finns möjlighet att svara att behov av stöd inte är aktuellt (frågor med asterix).

Särskild enkät inom boendet i vissa fall

För vissa brukare med (relativt sett) god funktionsförmåga och självständig livsföring samt utan behov av bildstöd, finns en särskilt anpassad enkät. Enkäten kan t.ex. vara aktuell för vissa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Enkäten är även möjlig att använda som postenkät i undantagsfall. Enkäten utvecklades mot bakgrund av erfarenheter i Nacka och Tyresö (2011) där enkäter, efter förvaltningens önskemål, i några enstaka fall distribuerades per post till nämnda brukare. Postenkäter på detta sätt utgör ett avsteg i metod och används mycket sparsamt, men utgör ibland enda möjligheten att få brukaren att medverka.

Frågor avseende upplevd kvalitet i daglig verksamhet:

Kvalitetsområde Frågor 2014 (med Pictogram)

Helhetssyn 1. Tycker du om den dagliga verksamheten?

2. Tycker du om arbetskamraterna i den dagliga verksamheten?

Kontinuitet 3. Är det samma personal som brukar stödja eller hjälpa dig?

4. Vet du vad du ska göra under dagen?

Inflytande och delaktighet 5. Får du bestämma vilken mat du ska äta i den dagliga verksamheten?*) 6. Får du vara med och bestämma vad du ska göra i den dagliga verksamheten?

Meningsfull sysselsättning 7. Hur känner du dig när du jobbar?

8. Behöver du skynda dig för att hinna göra ditt arbete?

Tillgänglighet 9. Får du stöd eller hjälp av personalen med det du behöver?

10. Får du stöd när du vill ha det?

Självbestämmande och integritet

11. Vågar du säga till om något är fel?

12. Lyssnar personalen på det du säger?

13. Är det någon arbetskamrat som inte är snäll mot dig?

14. Är det någon personal du är rädd för i den dagliga verksamheten?

Definierat av brukaren 15. Andra synpunkter på den dagliga verksamheten?

*) Möjlighet gavs att svara att aspekten/insatsen inte var aktuell.

Inom daglig verksamhet, exempelvis vid företagsplaceringar, förekommer att det inte är aktuellt med servering/tillagning av mat inom ramen för den dagliga verksamheten. Då finns också möjlighet att svara att så inte är aktuellt.

Särskild enkät inom daglig verksamhet i vissa fall (yttre praktik)

För vissa brukare med (relativt sett) god funktionsförmåga och självständig livsföring samt utan behov av bildstöd, finns en särskilt anpassad enkät. Enkäten är främst tänkt för brukare i s.k. yttre praktik i olika företag/organisationer. Enkäten är även möjlig att använda som postenkät.

Enkäten utvecklades mot bakgrund av erfarenheter i Nacka och Tyresö (2011) där enkäter, efter förvaltningens önskemål, distribuerades per post till nämnda brukare i vissa fall. Postenkäter på detta sätt utgör ett avsteg i metod och används mycket sparsamt.

(16)

16

Särskilda svårigheter i kvalitetsundersökningar mot målgruppen

I en kvalitetsundersökning riktad mot personer med betydande funktions- nedsättningar är oundvikligt att svaren på vissa frågor och från vissa svaranden, till viss del kan avspegla deras funktionsförmåga snarare än den önskvärda kvaliteten i verksamheten. Detta gäller till exempel personer med autism och deras möjligheter att kommunicera sina önskemål. Exempelvis kan valet av vilka kläder personen ska bära eller vilken mat hon/han ska äta, i praktiken ha avgjorts av personalens tolkning snarare än personens uttryckliga önskemål, samtidigt som det sistnämnda inte är möjligt (utan tolkning) som en följd av personens funktionsnedsättning.

Vid värderingen av svarsbilden, i synnerhet vad det gäller enskilda enheter, bör alltså beaktas att resultatet i vissa aspekter kan påverkas av sammansättningen av brukare. Med en betydande mängd brukare med omfattande kommunika- tionssvårigheter kan verksamheten (åtminstone teoretiskt) få ett sämre resultat vad det gäller eftersträvansvärda kvaliteter, i synnerhet vad det gäller

självbestämmande, inflytande och delaktighet. Samtidigt är det enskildas funktionsnedsättningar som satt gränser för möjligheten till ”ideala svar”, snarare än brister i förhållningssätt och förmågor hos personalen.

Denna svårighet gör det dock inte mindre intressant att försöka fånga hur

personer med betydande kommunikationssvårigheter kan uppleva möjligheterna till självbestämmande, inflytande och delaktighet. Bedömt utifrån ambitioner att utveckla kvaliteten i verksamheten kommer också svarsbilden, vid ett negativt utfall och egentligen oavsett huvudorsak, alltid att ha den egenskapen att den erinrar om vikten av att arbeta med dessa kvaliteter även i förhållande till dessa personer. Frågeställningarna i kvalitetsundersökningen anger ju indirekt en önskvärd inriktning på kvalitetsarbetet.

Vidare kan noteras att svarsbilden från vissa personer i målgruppen kan vara präglat av den aktuella situationen vid själva besvarandet – här-och-nu-

situationen. Detta gör inte resultatet mindre intressant, men kan eventuellt sätta vissa frågetecken kring dess generaliserbarhet över tid. Med undersöknings- designen, där det eftersträvats att ifyllandet organiserats till ett samlat tillfälle – en s.k. valdag – finns dock en tanke om att bättre förutsättningar ska finnas att eventuellt finna förklaringar som har att göra med specifika omständigheter den aktuella dagen – eller ”tillfälligheternas spel”.

Genomförande

En schematisk bild över genomförandet av undersökningen i Solna och

Sollentuna redovisas på nästa sida, se bild 1. Undersökningen krävde en hel del förberedelser. Dessa avsåg i huvudsak informationsinsatser, inventering av de brukare som var aktuella i kommunerna, planering av besök i verksamheterna m.m. Förberedelserna följdes av omfattande besök i samtliga verksamheter där bedömningen gjorts att brukarna kunde medverka. Totalt var drygt 50 olika verksamheter aktuella i undersökningen inom de båda kommunerna. I stora drag kunde undersökningen genomföras enligt plan.

(17)

17

Bild 1: Schematisk översikt över genomförande av Kvalitetsbarometern LSS i Solna och Sollentuna 2015.

Förberedelsefas

Inledande planering, Kontrakt

Framtagande av kodstruktur Anpassning av formulär

Inledande intern information till enhetschefer 24 mars Solna kl 10.00 Sollentuna kl 14.00

Inventering/Urval Logistikplanering av besök i verksam-heter Förberedelser kontaktpersoner

Färdig plan 28/4 Uppdatering av planering Distribution av poster

Februari v9 Mars v 11-12 v 13 April v14 – v17 April v 18

Datainsamlingsfas

Steg 1 4/5-22/5

Brukare och stödpersoner Enkätaktivitet (“valdag”)

Bestämma slutlig omfattning Steg 2 Tryckning och distribution

anhörigenkät, Utskick 1/6

Steg 2 Anhöriga och gode män

Ev. påminnelse

Maj v 19- v 21 Maj v 22 Juni v 23-v 25 Juni v 26

Databearbetning och analys

Dataregistrering

(Utredningsspecialisten) Sommaruppehåll

Bearbetning och analys, Rapportskrivning

(löpande) Juli v 27 Juli v 28- v 31 Augusti v 32-v 35

Resultatredovisning

Ledningsseminarium 8/9 Solna FM kl 10-12 Sollentuna EM kl 14-16

Prel. rapport levereras 7/9

Justering

Tryckning rapport

Leverans slutrapport Seminarium enhetschefer, personal, politiker

17/9 Solna FM kl 10-11.30 18/9 Sollentuna EM kl 13.00- 14.30

September v 37 September v 37 v 38

(18)

18

Resultat på verksamhetsnivå

1. Personer i gruppbostäder

Svarsfrekvens

Av grundläggande betydelse för att värdera undersökningen är hur många som besvarat frågeformulären. I tabell 1 nedan redovisas svarsfrekvensen bland personer i gruppbostäder.

Tabell 1: Svarsfrekvens i gruppbostäder (Referens: Resultatet 2013, 2011, 2009).

Urval Svarande

N % N %

2015 Solna 42 100 30 71

Sollentuna 54 100 44 82

Totalt 96 100 74 77

2013 Solna 37 100 26 70

Totalt 92 100 64 70

2011

Solna 35 100 25 71

Totalt 90 100 62 69

2009 Solna 36 100 29 81

Totalt 86 100 64 74

I genomsnitt medverkade drygt tre fjärdedelar av urvalet i undersökningen (77%). Utfallet är bättre än i den närmast föregående undersökningen. Sett över tid har deltagandet framförallt ökat i Sollentuna, men varit relativt oförändrat i Solna de senaste undersökningarna.

Representativitet

Av betydelse för bedömning av underlagets kvalitet är också hur representativa de svarande är i förhållande till den totala mängden personer som uttagits för undersökningen. Här är det möjligt att studera med avseende på vem som svarat, ålder och kön. I tabellerna nedan redovisas fördelningen mellan olika variabler/kategorier i procent. Då undersökningsvolymerna är små bör samtidigt överses med mindre skillnader i procenttalen, särskilt vid jämförelser.¹¹

11 Om man vill vara ortodox är procentberäkningar inte tillämpbara på grupper som är mindre än 100 personer. Procentberäkningar är dock samtidigt ett vedertaget och populärt sätt att visa på proportioner. I små populationer bör det dock göras tydligt att grundmängden är liten och att det beaktas vid bedömning av skillnader uttryckt i procent.

(19)

19

Tabell 2: Vem som svarat i gruppbostäder (Referens: Resultatet 2013, 2011, 2009).

Svarandekategori

Solna 2015 2013 2011 2009 Sollentuna 2015 2013 2011 2009 Antal Andel % Andel Andel Andel Antal Andel % Andel Andel Andel Brukaren själv eller

hjälp från stödperson 19 63 69 60 56 9 20 21 51 37

Hjälp från anhörig

eller god man 11 37 31 40 34 35 80 74 46 63

Ingen uppgift/annan 0 0 0 0 10 0 0 5 3 0

Totalt 30 100 100 100 100 44 100 100 100 100

Av tabell 2 framgår att det fanns en viss variation mellan kommunerna när det gäller hur olika svarandekategorier blivit representerade i undersökningen.

Framförallt gäller det i vad mån svar erhållits i direktkontakt med brukarna, i undersökningens första steg. I Solna inhämtades merparten av samtliga svar i direktkontakt med brukarna (63 %). I Sollentuna inhämtades istället bara en fjärdedel av samtliga svar (20 %) i direktkontakt med brukarna. Sett över tid har brukarnas egen medverkan varit lägre i Sollentuna jämfört med Solna och även minskat över tid.

I analysen har representativiteten även studerats med avseende på ålders- och könsfördelning bland de svarande i förhållande till de uttagna för undersök- ningen (urvalet), se appendix 2. Av analysen framkom att brukarna i Sollentuna hade en något äldre åldersprofil än de i Solna. Avvikelserna i ålder mellan urval och svarande var dock måttliga. När det gäller könsfördelningen hade män blivit lite underrepresenterade bland de svarande i Solna.

I den aktuella undersökningen har det, liksom tidigare, inte bedömts möjligt att ta fram uppgifter om de svarandes representativitet med avseende på olika typer av funktionsnedsättningar. De svarande har inte heller tillfrågats om sina

funktionsnedsättningar. Det innebär att det inte finns direkta uppgifter för att bedöma hur väl personer med olika typer av funktionsnedsättningar är

representerade¹². En mycket grov vägledning kring representativiteten ges dock utifrån i vilken omfattning personer i olika former av boenden (gruppbostäder respektive servicebostäder) medverkat i undersökningen. Redan här kan nämnas att i båda kommunerna erhöll i stort sett samtliga boenden en hög svarsfrekvens, överstigande en lägsta nivå om 50 %. Det betyder också att så gott som samtliga verksamhetsinriktningar (och olika målgrupper) var väl representerade i

undersökningen.

12 Ett skäl till det har varit metodologiska svårigheter; (1) att erhålla likvärdiga uppgifter om urvalet (från förvaltningen/personal) respektive de svarande själva och anhöriga/gode män, samt (2) tveksamhet kring vilka parametrar som skulle användas. Ett annat skäl har varit överväganden kring det lämpliga i att identifiera de svarande med avseende på olika typer av funktionsnedsättningar (anonymitet, normalisering).

(20)

20

Upplevd kvalitet inom gruppbostäder – kvalitetsindex och positiv/negativ-kvot

Solna

Tabell 5:1: Upplevd kvalitet i Solna – positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält.

Kvalitets- område

Aspekt/fråga Andel positiva/negativa svar KVALITETS- INDEX

POS MITT NEG

Helhetssyn 1. Trivs i bostad? 86 0 10 1,53

2. Trivs med grannar? 80 3 3 1,53

Kontinuitet 3. Samma personal? 57 30 3 1,07

Inflytande och delaktighet

4. Bestämma mat? 54 31 12 0,85

5. Bestämma kläder? 73 27 0 1,46

6. Bestämma sovtid? 77 8 8 1,38

Tillgänglighet 7. Stöd efter behov? 80 13 3 1,53

8. Tillgänglig personal? 70 20 0 1,40

9. Stöd i fritidsaktiviteter? **) 53 23 3 1,11 10. Får samhällsinformation? **) 27 10 20 0,15 Självbestäm-

mande och integritet

11. Känner sig lyssnad på? 67 20 0 1,33

12. Vågar visa missnöje? 67 13 7 1,20

13. Rädd för personal? ***) 77 3 3 1,47

14. Kan byta kontaktperson? **) 33 3 7 0,64

*) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från indexberäkningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej.

Sammanvägt kvalitetsindex

1,19

Om vi inledningsvis uppmärksammar det sammanvägda kvalitetsindexet, utifrån brukarnas och de anhörigas omdömen, fick gruppbostäder i Solna ett värde med viss marginal över undersökningens referensvärde för god kvalitet (ett index- värde lika med eller över 1,00)¹³. I Solna erhöll sammantaget elva av fjorton aspekter ett kvalitetsindex över referensvärdet.

Om enskilda aspekter studeras var tydligt att omdömena var mycket positiva (≥1,50) när det gällde att brukarna:

(1) trivdes i sina bostäder, (2) trivdes med sina grannar och

(3) upplevde sig få hjälp med det de behövde i bostaden.

Positiva var omdömena också, men i något mindre grad, vad det gällde att inte känna rädsla för någon i personalen, att kunna bestämma kring kläder och

sovtider samt upplevelsen av personalens tillgänglighet. Även kring att bli lyssnad till och kunna visa missnöje var omdömena positiva. Övriga aspekter som

placerade sig ovanför referensvärdet, men med betydligt mindre marginal, gällde upplevelsen av personkontinuitet bland personalen och stödet i fritidsaktiviteter.

Med fritidsaktiviteter avses här alla former av personliga intresseinriktningar

13 Något förenklat innebär det att minst hälften måste vara positiva bland de som tagit ställning i de undersökta aspekterna samtidigt som övriga svarande är tveksamma. I praktiken innebär det ofta att minst 2/3 är positiva i den undersökta aspekten. För fördjupad information kring databearbetningar hänvisas till appendix.

(21)

21

med utgångspunkt från livet i boendet (spela spel, träffa kompisar, lyssna på musik, dansa m.m.)

När det istället gäller aspekter där omdömena var mer negativa – och låg under referensvärdet – var det tre aspekter som fick låga omdömen. Den ena aspekten handlade om personalen gav brukaren information om sådant som händer ute i samhället (från det stora till lilla sammanhanget). Här uppgav var femte att de inte fick sådan information från personalen, var tionde uppgav att det fick det ibland. Det bör uppmärksammas att ansträngningar gjorts för att exkludera brukare för vilka den hör typen av stöd inte var relevant, då de aldrig upplevt sig behöva hjälp med samhällsinformation. Att frågan/behovet inte var aktuell kunde anges med ett särskilt svarsalternativ. Indexvärdet baseras därför endast på svar från svarande som uppfattade frågan (eller bedömts uppfatta frågan) som relevant. I Solna var det tre personer som uppgav att hon/han inte hade behov av hjälp med samhällsinformation. En stor andel, närmare var tredje, svarade samtidigt att de inte visste om de fick hjälp med samhällsinformation. I vilken grad personalen sammantaget kan bedömas vara aktiv kring samhälls- information är därför samtidigt lite säkert.

Den andra aspekten som hamnade under referensvärdet gällde upplevelsen av möjligheten att kunna byta kontaktperson i boendet (om brukaren inte trivdes med kontaktpersonen). Här svarade endast omkring var tredje entydigt ja, medan var tionde svarade nej eller ibland. Två femtedelar svarade dock att de inte visste om det var möjligt att byta kontaktperson och närmare en femtedel uppgav att det inte varit aktuellt. Svarsbilden talar sammantaget för att de flesta brukare är oklara över om det är möjligt att ha synpunkter på (och byta)

kontaktperson, eller kontaktman/kvinna, om så skulle vara aktuellt¹⁴. Den tredje aspekten med ett värde under referensvärdet var upplevelsen att påverka mat och måltider i boendet. Drygt två femtedelar uppgav att så var fallet bara ibland eller inte alls. Personer som inte bedömts ha förmåga att

kommunicera aktiva val var samtidigt exkluderade från andelsberäkningen.

14 Här ska tilläggas att frågan om möjligheten att byta kontaktperson utgör en förändring av en tidigare frågeställning, använd före 2013, kring möjligheten att byta personal i boendet, i det fall kontakten inte upplevdes fungera så väl. Med den nya formuleringen, som infördes på begäran av beställare i andra kommuner, har frågan fått en mer avgränsad och precis innebörd jämfört med tidigare. Samtidigt ska tilläggas att stödpersonen i undersökningen rapporterade att hon ibland behövde förtydliga innebörden i (facktermen) kontaktperson i förhållande till vissa brukare. Från andra sammanhang är också väl känt att olika facktermer som förekommer inom socialförvaltningarna ibland kan vara svårbegripliga för brukarna (Engström 2008 m.fl.).

(22)

22 Jämfört med tidigare resultat i Solna

Eftersom den aktuella undersökningen tidigare genomförts på ett närmast identiskt sätt finns goda jämförelsemöjligheter över tid. I tabell 5:1:2 redovisas utfallet i kvalitetsindex i årets undersökning tillsammans med resultatet från undersökningarna 2013, 2011 och 2009.

Tabell 5:1:2 Upplevd kvalitet i Solna 2015, 2013, 2011 resp. 2009 – positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält.

Kvalitetsområde Aspekt/fråga INDEX

2015

INDEX 2013

INDEX 2011

INDEX 2009

Helhetssyn 1. Trivs i bostad? 1,53 1,92 1,84 1,50

2. Trivs med grannar? 1,53 1,50 1,33 1,48

Kontinuitet 3. Samma personal? 1,07 1,08 0,50 1,23

4. Bestämma mat? 0,85 1,00 1,00 0.95

5. Bestämma kläder? 1,46 1,45 1,14 1,13

6. Bestämma sovtid? 1,38 1,80 0,95 1,57

Tillgänglighet 7. Stöd efter behov? 1,53 1,75 1,68 1,72

8. Tillgänglig personal? 1,40 1,30 1,67 1,70 9. Stöd i fritidsaktiviteter? **) 1,11 1,27 1,33 0,86 10. Får samhällsinformation? **) 0,15 0,59 0,63 0,73 Självbestämmande

och integritet

11. Känner sig lyssnad på? 1,33 1,48 1,64 1,52

12. Vågar visa missnöje? 1,20 1,16 1,45 0,15

13. Rädd för personal? ***) 1,47 1,13 1,65 1,74 14. Kan byta kontaktperson? **) 0,64 0,60 1,33 0,00

*) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från indexberäkningen.***) Här betyder ett

positivt svar att svaranden svarat nej.

1,19 1,29 1,30 1,19

Av sammanställningen ovan framgår att omdömena totalt sett, utifrån

sammanvägda kvalitetsindex, ligger på en lägre nivå än i de närmast föregående undersökningarna. Värdet är nu i nivå med den första mätningen 2009.

När det gäller aspekter under referensvärdet kan noteras att upplevelsen av att kunna påverka vilken mat som ska tillagas återkommit som ett område med mer kritiska omdömen. Vidare kvarstår låga värden avseende aktiviteten kring samhällsinformation, faktiskt än lägre än tidigare. Härutöver kvarstår

upplevelsen av möjligheten att påverka vilken personal som hjälper brukaren i boendet, nu avgränsat till valet av kontaktperson, som en aspekt med lägre värden. Med den ursprungliga och vidare syftningen var värdena även låga kring detta år 2009.

(23)

23 Sollentuna

Tabell 5:2: Upplevd kvalitet i Sollentuna – positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält.

Kvalitets- område

Aspekt/fråga Andel positiva/negativa svar KVALITETS- INDEX

POS MITT NEG

Helhetssyn 1. Trivs i bostad? 91 2 0 1,82

2. Trivs med grannar? 55 27 2 1,05

Kontinuitet 3. Samma personal? 71 25 5 1,32

4. Bestämma mat? 49 29 14 0,92

5. Bestämma kläder? 63 29 9 1,46

6. Bestämma sovtid? 63 23 11 1,38

Tillgänglighet 7. Stöd efter behov? 86 9 2 1,68

8. Tillgänglig personal? 68 16 0 1,36

9. Stöd i fritidsaktiviteter? **) 79 16 0 1,58

10. Får samhällsinformation? **) 26 7 17 0,19

Självbestäm- mande och integritet

11. Känner sig lyssnad på? 59 21 0 1,18

12. Vågar visa missnöje? 65 5 5 1,18

13. Rädd för personal? ***) 65 7 0 1,27

14. Kan byta kontaktperson? **) 47 5 9 0,76

*) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från indexberäkningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej.

Sammanvägt kvalitetsindex

1,23

Om vi inledningsvis uppmärksammar det sammanvägda kvalitetsindexet, utifrån de gode männens, de anhörigas och brukarnas omdömen, fick gruppbostäder i Sollentuna ett värde med viss marginal över undersökningens referensvärde för god kvalitet (ett indexvärde lika med eller över 1,00)¹⁵. I Sollentuna erhöll totalt elva av fjorton aspekter ett kvalitetsindex över referensvärdet.

Om enskilda aspekter studeras framgick att omdömena var mycket positiva (≥1,50), i tre aspekter, när det gällde:

(1) att brukarna trivdes i sina bostäder,

(2) att de upplevde att de fick hjälp med det de behövde i bostaden och (3) stödet kring fritidsaktiviteter.

Omdömena var också positiva kring at bestämma kläder och sovtider, kring personalens tillgänglighet, personkontinuiteten och i liten utsträckning förekom rädsla för någon i personalen. Övriga aspekter som placerade sig ovanför referensvärdet, men med betydligt mindre marginal, gällde upplevelsen att känna sig lyssnad på, att våga visa missnöje och, i än lägre grad, trivseln med grannarna.

När det istället gäller aspekter där omdömena var mer negativa – och låg under referensvärdet – fanns tre aspekter i årets undersökning. Den med sämst omdömen handlade om personalen gav brukaren information om sådant som händer ute i samhället (från det stora till lilla sammanhanget). Här uppgav

15 Något förenklat innebär det att minst hälften måste vara positiva bland de som tagit ställning i de undersökta aspekterna samtidigt som övriga svarande är tveksamma. I praktiken innebär det ofta att minst 2/3 är positiva i den undersökta aspekten. För fördjupad information kring databearbetningar hänvisas till appendix.

(24)

24

närmare en fjärdedel att de inte eller bara ibland fick sådan information från personalen. En dryg fjärdedel uppgav att de fick sådan information. Närmare hälften uppgav istället att de inte visste om personalen var aktiv med

samhällsinformation. Den samlade bilden är därför något osäker kring graden av personalens aktivitet med samhällsinformation.

Därnäst med ett värde under referensvärdet återfanns upplevelsen av

möjligheten att kunna byta kontaktperson i boendet (om brukaren inte trivdes med kontaktpersonen). Här svarade knappt hälften entydigt ja, medan mer än var tionde svarade nej eller ibland. En tredjedel svarade dock att de inte visste om det var möjligt att byta kontaktperson och två personer uppgav att det inte varit aktuellt. Svarsbilden talar alltså sammantaget för att de flesta brukare är oklara över om det är möjligt att ha synpunkter på (och byta) kontaktperson, eller kontaktman/kvinna, om så skulle vara aktuellt.

Slutligen med ett värde under referensvärdet återfanns brukarens möjligheter att påverka mat och måltider i boendet. Drygt två femtedelar uppgav så var fallet bara ibland eller inte alls. Personer som inte bedömts ha förmåga att

kommunicera aktiva val var samtidigt exkluderade från andelsberäkningen.

(25)

25 Jämfört med tidigare resultat i Sollentuna

Eftersom den aktuella undersökningen tidigare genomförts på ett närmast identiskt sätt finns goda jämförelsemöjligheter över tid. I tabell 5:2:2 redovisas utfallet i kvalitetsindex i årets undersökning tillsammans med resultatet från undersökningarna 2013, 2011 och 2009.

Tabell 5:2:1 Upplevd kvalitet i Sollentuna 2015, 2013, 2011 resp. 2009 – positiv/negativ kvot*) och kvalitetsindex. Kvalitetsindex lägre än referensvärdet (<1.00) markerade i mörka fält.

Kvalitetsområde Aspekt/fråga INDEX

2015

INDEX 2013

INDEX 2011

INDEX 2009

Helhetssyn 1. Trivs i bostad? 1,82 1,76 1,38 1,82

2. Trivs med grannar? 1,05 1,45 0,80 1,31

Kontinuitet 3. Samma personal? 1,32 1,37 0,57 1,08

4. Bestämma mat? 0,92 0,88 0,53 1,10

5. Bestämma kläder? 1,46 1,46 0,97 1,50

6. Bestämma sovtid? 1,38 1,46 0,50 1,66

Tillgänglighet 7. Stöd efter behov? 1,68 1,89 1,71 1,94

8. Tillgänglig personal? 1,36 1,76 1,17 1,74 9. Stöd i fritidsaktiviteter? **) 1,58 1,74 0,97 1,59 10. Får samhällsinformation? **) 0,19 0,84 0,24 0,69 Självbestämmande

och integritet

11. Känner sig lyssnad på? 1,18 1,79 1,20 1,87

12. Vågar visa missnöje? 1,18 1,56 0,36 0,39

13. Rädd för personal? ***) 1,27 1,74 1,33 2,00 14. Kan byta kontaktperson? **) 0,76 1,04 -0,16 0,00

*) Det antal som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från indexberäkningen.***) Här betyder ett

positivt svar att svaranden svarat nej.

1,23 1,48 0,83 1,33

Av sammanställningen ovan framgår att omdömena totalt sett, utifrån det

sammanvägda indexvärdet, var mindre positiva i årets undersökning jämfört med den närmast föregående. Sett över tid var värdet det näst lägsta som uppmätts, om än klart över referensvärdet för god kvalitet i undersökningen (≥1,00).

De mest påtagliga förändringarna är att upplevelsen av aktiviteten kring samhällsinformation uppvisar än sämre omdömen. En tillbakagång har även skett vad det gäller upplevelsen av möjligheten att kunna välja/byta

kontaktperson i boendet. Vidare kvarstår sämre omdömen kring att kunna påverka vilken mat som ska tillagas, om än marginellt bättre än i de två närmast föregående undersökningarna.

(26)

26 Svarsmönster bland olika svarandekategorier

Av intresse är nu bland annat att studera om det finns skillnader i svarsmönster beroende på vem som svarat, ålder eller kön. I dessa avseenden redovisas resultatet för varje kommun i respektive analysdimension.

Vem som fyllt i formulären?

När det gäller skillnader i svarsmönster beroende på vem som fyllt i

frågeformuläret är det delvis problematiskt att göra jämförelser, eftersom olika svarandekategorier är proportionellt och antalsmässigt olika representerade. I årets undersökning har valet gjorts att studera eventuella sammantagna skillnader på kollektiv nivå, mellan svar som erhållits i direkt kontakt med brukarna (steg 1 i undersökningen) respektive förmedlade svar (steg 2 i undersökningen). Eventuella skillnader redovisas i tabell 6.

Tabell 6: Kvalitetsindex kopplat till svar som erhållits i direktkontakt med brukarna, respektive förmedlade svar.

Undersökningsmoment SOLNA (N=30)

Antal svar

Sammanvägt kvalitetsindex

Skillnad mot svar i direktkontakt

 Svar i direktkontakt 19 1,32

 Förmedlade svar 11 0,93 -0,39

Undersökningsmoment SOLLENTUNA (N=44)

Antal svar

Sammanvägt kvalitetsindex

Skillnad mot svar i direktkontakt

 Svar i direktkontakt 9 1,28

 Förmedlade svar 35 1,12 -0,16

Utfallet i tabell 6 visar ett liknande mönster i båda kommunerna. När anhöriga och/eller gode män hjälpt till med besvarandet, var svarsbilden mer negativ än då brukarna svarat själva eller med hjälp av stödperson. Detta är samtidigt ett mycket vanligt utfall i tidigare undersökningar (Engström 2012, 2011 m.fl.) När brukarna svarat själva ligger nivån ganska lika i båda kommunerna i årets undersökning, om än lite högre i Solna. Större diskrepanser fanns dock när de gäller de förmedlade svaren. I Solna var de anhöriga/gode männen mer kritiska än i Sollentuna (samtidigt var underlaget/mängden förmedlade svar mindre).

Dessa skillnader kan samtidigt inte tolkas som att de uteslutande beror på vem som fyllt i formuläret. När en brukare inte själv kunnat svara på formuläret beror det i de flesta fall på att han/hon har sådana funktionsnedsättningar att det inte varit möjligt för honom/henne. Mer kritiska omdömen kan därför även vara relaterade till en annorlunda livssituation för dessa brukare, med större funktionsnedsättningar och eventuellt även sämre hälsotillstånd, jämfört med livssituationen för de brukare som själva kunnat besvara frågeformuläret. Från andra brukarundersökningar är nämligen känt att variationer i hälsotillstånd och funktionsförmåga kan samvariera med omdömen om vård och omsorg, d.v.s. att livssituationen med avseende på hälsa och funktionsförmåga ”spiller över” på upplevelsen av vård och omsorg. Sämre hälsa har i dessa undersökningar haft ett signifikant samband med mer negativa omdömen om vård och omsorg och vice versa (Engström, 2012,2011,2010 m.fl.). Skillnaderna mellan Sollentuna och Solna när det gäller förmedlade svar kan alltså delvis sammanhänga med att