Resultatet visade att det var en signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och
kontrollgruppen i mätningen av deras motorik. Vid undersökningen av användning och service indikerade resultatet på att interventionsgruppen var mer nöjda i sin användning av hjälpmedel än kontrollgruppen. De tre viktigaste frågorna kring användningen och servicen som
interventionsgruppen påpekade var säkerhet, professionell service samt arrangemanget kring servicen. Användningen av hjälpmedlen var högre i interventionsgruppen än i kontrollgruppen. Resultatet påvisade också att i interventionsgruppen var 25 brukare oberoende i sitt badande efter tre månader, och enbart 9 i kontrollgruppen.
Bilaga:3:4
FÖRFATTARE Häggblom-Kronlöf G , Sonn U.
ÅR 1999
LAND Sverige
TITEL Elderly women’s way of relating to assistive devices SYFTE Beskriva äldre brukares användning av hjälpmedel utifrån
deras uppfattning och relation till hjälpmedlen i aktivitetsutförande.
METOD Deltagarna intervjuades med öppna frågor DELTAGARE 11 äldre kvinnor
RESULTAT
Brukarna såg på hjälpmedlet som något naturligt. Det hade blivit en del av livet och det gav bara positiva känslor i utförandet av aktiviteten. Hjälpmedlet hade blivit som en god vän. De
vardagssysslor som utfördes där hjälpmedel ingick kände sig brukarna överlag tillfredsställda med. Man upplevde dock ibland att hjälpmedlet var ett hinder i aktivitetsutförandet.
Brukarna kunde omarbeta aktiviteters utförande utifrån situationen, och med de hjälpmedel som fanns till hands. Deltagarna såg det hela som en utmaning och kände en stolthet i att klara av svårigheterna och hindren i aktiviteten.
Brukarna beskrev hjälpmedlen som ett fysiskt stöd och att dessa förmedlade en inre trygghet. Användningen krävde respekt från omgivningen. Att få hjälp från omgivningen som att; låta brukarna få ta plats, gå åt sidan och hålla upp dörrar, förde med sig att deltagarna vågade gå ut i samhället.
Brukarna förstod nödvändigheten i att använda hjälpmedlet för att klara av vardagen, men dessa hade svårt att acceptera det känslomässigt, att ett beroende har uppstått gentemot hjälpmedlet. Denna beroendeställning till hjälpmedlet sågs som en förlust. Hjälpmedlets status och hur omgivningen såg på det avspeglades i hur man såg på brukaren. Den egna negativa synen på sig själv i användningen, påminde dem om att de inte längre kunde utföra aktiviteten som förut. Rädslan inför att inte klara sig själv fanns också alltid närvarande. Aktiviteter som numera krävde hjälpmedel i utförandet upplevdes som krävande och utsugande och dessa förmedlade även en känsla av otillräcklighet. Om det inte fungerade tillsammans med omgivningen togs det som ett konstaterande och inte som något brukaren kunde utmana och förändra till det bättre. Hindren var
Bilaga:3:5
FÖRFATTARE Häggblom-Kronlöf G, Sonn U.
ÅR 2007
LAND Sverige
TITEL Use of assistive devices – a reality full of contradictions in elderly persons’ everyday life
SYFTE Undersöka äldres användning och upplevelse av hjälpmedel i vardagen över en 10-års period
METOD Deltagarna intervjuades hemma med en strukturerad frågeguide innehållande öppna-slutna frågor.
DELTAGARE 201 äldre deltagare RESULTAT
Antalet använda hjälpmedel ökade från 43 % till 69 %, och 23 % använde inga hjälpmedel alls, vare sig vid 76 eller 86 års ålder. Den vanligaste anledningen till att sluta använda hjälpmedlen var att de inte behövdes mer, p.g.a. förbättrad/försämrad funktionsförmåga. Detta framkom tydligt då det gällde förflyttningshjälpmedel. En annan orsak var att dessa var för svåra att använda, eller att de berörda föredrog personlig hjälp. Aktivitets- och funktionsproblem var den vanligaste orsaken till användning av hjälpmedel. Upplevelser vid användning var trygghet, lycka, lättnad, underbart, bra, det bästa, tacksam, obekväm, oetiskt samt obegripligt. Den vanligaste uppfattning bland deltagarna var att de visades respekt från omgivningen.
Bilaga:3:6
FÖRFATTARE Mann WC, Hurren D, Tomita M, Charvat B
ÅR 1997
LAND USA
TITEL A 2-year study of coping strategies of home based frail elders with vision impairment.
SYFTE Undersöka äldre människor med betydande synfältsbortfall i demografi, hälsa, psykosocial och funktionell status,
problem som uppstår i hemmiljön och vid användande av hjälpmedel. Denna studie var en uppföljning 2 år efter första studien.
METOD Ett flertal instrument användes i denna studie för att mäta
hälsa, funktion, kognition, depression, hjälpmedelsanvändning, omgivning samt sociala resurser. Insamlingen av data genomfördes med intervjuer DELTAGARE 38 äldre personer med synfältsbortfall
RESULTAT
Resultatet av undersökningen visade att medelvärdet för antalet ägda hjälpmedel hade ökat från 19,2 till 23.9. Medelvärdet i användandet har ökat från 18,3 till 21,3, men i procent hade
användandet sjunkit från 95,3 % till 89,0 %. Även tillfredsställelsen i användandet hade sjunkit från 89.6% till 82,9 %.
Studien visade också att brukarna fick fler svårigheter i att klara av att hantera sin hemmiljö, men att det genomfördes väldigt få åtgärder. Anledningen till detta var antingen ekonomi eller
okunskap om att det hade blivit ett problem för dem.
Brukarnas syn hade under de två år som gått inte försämrats märkbart, fysiska funktionshinder hade dock ökat med 10 %. Trots detta var det antalet synhjälpmedel som ökade. Brukarna var mer oroliga för sin syn än över andra problem som uppkom pg.a. fysiska funktionshinder.
De hjälpmedel som användes var övervägande enkla, inte tekniskt komplicerade och de var billiga att införskaffa. Hjälpmedlen som brukarna önskade äga och införskaffa vid första intervjun var 72 stycken. Två år senare var det bara 23 av dessa som hade införskaffats. Anledningar som kom upp till att hjälpmedlen inte hade införskaffat var:
• För dyrt
• Ingen kunskap om var hjälpmedlet kunde köpas • Visste inte att hjälpmedlet fanns
Bilaga:3:7
FÖRFATTARE Mann WC. Tomita M. Hurren D. Charvat B
ÅR 1999
LAND USA
TITEL Changes in health, functional and psychosocial status and coping strategies of home-based older persons with arthritis over three years.
SYFTE Att undersöka förändring över tid i hälsa, funktionsförmåga, psykosocial status, problemlösning
METOD Ett flertal instrument användes i denna studie för att mäta hälsa, funktion, kognition, depression, hjälpmedelsanvändning, kommunikation, omgivning, smärta samt sociala resurser. Insamlingen av data genomfördes med intervjuer.
DELTAGARE 61 äldre personer med diagnosen reumatoid artritis