Örebro universitet Seminarieexemplar, får ej spridas Hälsoakademin
Arbetsterapi Nivå C
Höstterminen 2008
ÄLDRES UPPLEVELSER AV ATT ANVÄNDA HJÄLPMEDEL
- EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIEELDERLY´S EXPERIENCES OF USING SELF HELP DEVICES - A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW
Författare: Kristina Scott Handledare: Ingvor Pettersson
Örebro universitet Hälsoakademin Arbetsterapi
Arbetets art: Uppsatsarbetet omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet Arbetsterapi Svensk titel: Äldres upplevelser av att använda hjälpmedel, en systematisk litteraturstudie Engelsk titel: Elderly´s experiences of using self help devices, a systematic literature review Författare: Kristina Scott
Handledare: Ingvor Pettersson Datum: 2009-01-02 Antal ord: 6706 Sammanfattning:
Syftet med studien är att beskriva äldres upplevelser av att använda hjälpmedel.
Metoden jag valde var att utföra en systematisk litteraturstudie och de sökord jag har använt var relevanta i sammanhanget. Insamlingen av data resulterade i att jag hittade tio vetenskapliga artiklar som svarade mot mitt syfte. Samtliga har kvalitetsgranskats som kvalitativa/kvantitativa studier. Analysen av artiklarna har inte genomförts med en förutbestämd mall, utan dessa har lästs utifrån de två inklusionskriterierna.
Resultatet av analysen blev en uppdelning i tio olika kategorier vilka beskrev positiva och negativa upplevelser vid användning av hjälpmedel. De tio kategorierna var representerade i två till sju artiklar vardera och de tog upp; åldrandet, påverkan, utformningen, beroendet/oberoendet, förmågorna, tryggheten/otryggheten, införlivandet, behovet, vardagen samt omgivningen. Slutsatsen av studien visade att brukarnas upplevelser vid användningen av hjälpmedlen
påverkades av alla faktorer som ingick i brukarnas vardag. Dessa upplevelser är bra att kunna ta till sig för alla de yrkesgrupper som förskriver hjälpmedlen. Det är genom brukarnas upplevelser som vi får reda på om hjälpmedlen fungerar som de ska. När användningen förvandlas från en positiv till en negativ upplevelse oavsett orsak, måste åtgärder sättas in för att brukarna ska kunna fortsätta utföra den aktuella aktiviteten. Detta kan bara uppfyllas genom uppföljning, en
uppföljning som måste fortgå så länge brukarna använder hjälpmedlen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid:
Bakgrund: 4
Antalet äldre och hjälpmedel: 4
Hjälpmedel: 4
Att vara självständig: 5
De vardagliga sysslorna: 6 Förskrivningsprocessen: 6 Upplevelse: 7 Metod: 8 Urval: 8 Dataanalys: 11 Resultat: 12 Kategori: 1) Åldrandets betydelse: 12
2) Att själv kunna påverka användningen: 12
3) Hjälpmedlens utformning: 12
4) Brukarens självständighet utifrån ett beroende/oberoende: 13 5) Användning av hjälpmedel i relation till sina förmågor: 13 6) Trygghet eller otrygghet vid användning av hjälpmedel: 14
7) Att införliva sitt hjälpmedel med sin kropp: 15
8) Ett hjälpmedelsbehov som inte uppfylls: 16
9) Hur vardagen fungerar: 16
10) Omgivningens påverkan vid användning: 17
Diskussion: 18 Metoddiskussion: 18 Resultatdiskussion: 20 Slutsats: 24 Referenslista: 25 Bilagor Bilaga: 1: Sökmatris: 31 Bilaga:2: Flödesschema: 32
Bakgrund
Antalet äldre och hjälpmedel
Sveriges befolkning uppnår en allt längre livslängd. Nuvarande medellivslängd för kvinnor är 82,7 år och för män 78, 4 år (1 ). Drygt 1,5 miljoner av Sveriges ca 8,8 miljoner innevånare är över 65 år. De hjälpmedel som förskrivs används i hög utsträckning av äldre brukare. Statistik hos Hjälpmedelsinstitutet (HI) påvisar att minst 70 % av de hjälpmedel som förskrivs är till för personer som är 65 och äldre. Det uppskattas att 21 % av landets 70- åringar, samt 47 % av de 76-åringar som bor i ett ordinärt boende, använder någon form av ADL- hjälpmedel, t.ex.
rollator, badbräda eller duschpall. Bland befolkningens 80-åringar är det tre av fyra som använder ADL- hjälpmedel och bland 90-åringarna är det nio av tio. Hos dessa två ålderskategorier gäller det framför allt hjälpmedel som används vid bad eller förflyttning (2).
Hjälpmedel
Hjälpmedlens uppgift är att bidra till att kompensera, förbättra eller förebygga brukarens funktionsförmåga (4). Användningen av ett hjälpmedel ska bidra till att tillgodose brukarens grundläggande personliga behov, t ex att klara av sin personliga hygien, att klä sig och att äta själv. Hjälpmedlen ska underlätta förflyttning, kommunikation samt orientering. Dessa ska även bidra till att ge brukaren en fungerande hem- och närmiljö, där rutiner i vardagen ska fungera. Brukaren ska genom att använda utprovade hjälpmedel kunna delta i skol-, fritids- och
rekreationsaktiviteter
Alla hjälpmedel kan inte förskrivas via kontakt med sjukvården. Det är upp till varje sjukvårdshuvudman att bestämma vilka av dessa som kan förskrivas (4). Hjälpmedel som sjukvården tillhandahåller ska uppfylla vissa krav, de ska kunna:
• Förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom
• Övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder • Undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process.
Vilka typer av hjälpmedel kan förskrivas? För att kunna ge en överblick av hur ADL-hjälpmedlen delas in, kan nämnas att det på Hjälpmedelsinstitutets hemsida finns 11 kategorier för olika typer av hjälpmedel som vart och ett har underrubriker (3).
Dessa 11 är:
• vid personlig medicinsk behandling
• för träning av färdigheter och förmågor • för kommunikation och information • ortoser och proteser • för hantering och transport av produkter
• för personlig vård • hushållet
• vid förflyttning • för lek och fritidssysselsättningar • utrustning för miljöförbättring, verktyg
och maskiner
• för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler
De hjälpmedel som vanligen förskrivs av arbetsterapeuter finns under rubrikerna; personlig vård, förflyttning, hushållet samt utrustning och anpassning av bostad och andra lokaler.
Att vara självständig
Det som påverkar aktivitetsförmågan är själva utförandet av aktiviteten, färdigheter som finns hos respektive individ samt motivationen (5). Grundtanken med hjälpmedelsanvändningen är att brukaren ska få uppleva självständighet och oberoende, där möjligheten finns till att styra sitt eget liv (6). Vid ökad ålder blir det svårare att klara av olika aktiviteter p.g.a. att den egna
funktionsförmågan avtar. Detta ökar behovet av att ändå få behålla kontrollen över sin livssituation (6). Att vara i en beroendeställning kan påverka en människas vardagsliv till en negativ upplevelse, där förlorad kontroll påverkar individens välbefinnande och hälsa (5, 7). För många är det en viktig del av självkänslan att inte behöva be om hjälp (8). Brukarens upplevelse av att vara oberoende av hjälp från andra i sina egna vardagssysslor anses ha stor betydelse, eftersom det är genom dessa aktiviteter han/hon får kontroll över sina egna livsnära områden (6).
Medvetandet om att ens egna krafter inte räcker till för att utföra aktiviteten som förut, skapar en rädsla för att göra sig illa. Och att ramla tillhör det största orosmomentet inför en aktivitet. Detta kan leda till ändrade strategier i utförandet. För att kunna finna anpassade lösningar till olika typer av aktivitetsproblem kan brukaren lägga upp olika strategier t ex. att:
5 1. göra en anpassning av utförandet av
aktiviteten
3. förenkla utförandet 5. använda hjälpmedel
Det viktigaste i arbetet med olika strategier är att utgå ifrån individens prioriteringar av vilka aktiviteter som känns meningsfulla. Målet med de olika strategierna är att påverka
aktivitetsförmågan så att den ökas eller bibehålls (8).
De vardagliga sysslorna
Vissa aktiviteter som inte kan utföras självständigt måste ändå utföras, som t.ex. att: handla och tillaga mat, tvätta, städa samt sköta den egna personliga hygienen (5 ). Hemtjänstens nuvarande huvuduppgift är att bistå vid personlig vård, detta kan leda till att anhöriga måste börja ta ett större ansvar för dessa aktiviteter. Om anhöriga inte bor i närheten, och ens sociala nätverk inte är stort, kan en god rehabilitering, anpassad bostad och tillgång till hjälpmedel vara den avgörande förutsättningen för att människor klarar av sin vardag (8, 9).
Förskrivningsprocessen
I sjukvårdens olika vårdinsatser kring en patients rehabilitering/habilitering ingår hjälpmedel som en del (8, 4). Det är olika aspekter som påverkar användningen av ett hjälpmedel bl.a. individen, miljön och aktiviteten. Därför krävs en helhetssyn kring patienten vid bedömning av ett
hjälpmedelsbehov.
För att underlätta bedömningen av en brukares behov kan olika teoretiska modeller vara till stor hjälp (8). En modell som tas upp i litteraturen är International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF).
Den är uppdelad i två delar med två komponenter var (10):
1: Funktionstillstånd och funktionshinder 2: Kontextuella faktorer 1a) Kroppsfunktioner respektive struktur 2a) Omgivningsfaktorer 1b) Aktiviteter och delaktighet 2b) Personliga faktorer
ICF blir här ett verktyg för förskrivaren då denne ska göra en helhetsbedömning av brukarens behov och situation utifrån han/hennes funktionstillstånd och begränsningar (10, 11).
Brukaren måste själv få känna sig delaktig vid förskrivningen av ett hjälpmedel. Flertalet hjälpmedel är situationsbundna och måste därför fungera om användningen ska kunna öka individens självkänsla (5). För att individen ska kunna upprätthålla denna självkänsla krävs det kontinuerlig uppföljning av hjälpmedlet, där förändringar av brukarens funktionsförmåga kan upptäckas. Samt att det kontrolleras om brukare klarar av att använda hjälpmedlet på rätt sätt
(9, 8). Tyvärr är det något som inte stämmer överens med verkligheten då många inte känner sig delaktiga vid förskrivningen (5). I all välmening blir oftast ett hjälpmedel något som ”följer med hem” efter en kontakt med sjukvården.
Ett flertal olika yrkesgrupper ansvarar för förskrivning av hjälpmedel (4). Dessa är synpedagoger, audionomer, ortopedingenjörer, arbetsterapeuter, hjälpmedelskonsulenter och sjukgymnaster. För att brukaren ska kunna använda hjälpmedlet måste den som förskriver hjälpmedlet ansvara för att instruera brukaren och/eller dennes anhöriga i användningen (4). Under instruktionen måste förskrivaren även kontrollera att brukaren har förstått de givna instruktionerna, samt att han/hon besitter nödvändiga funktioner, förutsättningar och kunskaper för att kunna hantera hjälpmedlet.
Upplevelsen
Brukarens upplevelse i användningen av hjälpmedlet påverkar hans/hennes självständighet och oberoende (8,17). Ett hjälpmedel kan upplevas både negativt och positivt på samma gång, vilket beror på hjälpmedlets symbolvärde, ett värde som brukaren är väl medveten om (12, 13).
Hjälpmedel som används rent allmänt, t.ex. en dator eller en bandspelare, får inget specifikt symbolvärde, men om hjälpmedlet brukas utanför sitt vanliga användningsområde kan
användningen i sig bli utpekande (13). Ett eget accepterande av hjälpmedlet och dess användning brukar ta tid, men brukaren är också väl medveten om behovet av hjälpmedlet för att denne ska kunna vara självständig. (12, 14) Vad är då en upplevelse? En upplevelse är kopplad till en känsla, och brukarens behov utgår från hans/hennes känslor och upplevelser då hjälpmedlet används. Att kunna förstå brukaren på ett känslomässigt plan är en kunskap som kommer väl till pass under förskrivningsprocessen. Alla yrkesgrupper som förskriver hjälpmedel bör kunna sätta sig in i brukarens upplevelse av att använda hjälpmedlet, eftersom ökad kunskap om brukarens upplevelser kan förbättra förskrivningsprocessen. Jag har inte funnit någon litteraturstudie som beskriver upplevelser av hjälpmedelsanvändning. Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva äldre brukares upplevelser av att använda hjälpmedel.
METOD
Metoden jag valde var att utföra en systematisk litteraturstudie (15). Friberg (15) beskriver en litteraturstudie som; ”ett strukturerat arbetssätt för att skapa en bild över ett valt område”. I detta arbetssätt ingår det att systematiskt välja ut forskningsartiklar som sedan kvalitetsgranskas och analyseras. Artiklarna ska slutligen sammanställas till en beskrivande översikt av området.
URVAL
De databaser jag sökt i är Amed, Cinahl och Medline. Sökningen har skett i alla tre databaserna samtidigt, för att få tillgång till funktionen ”remove duplicates”. Sökorden granskades utifrån relevanta ämnesord, ”meshtermer”, samt i respektive databas ”subject heading”.
Sökorden är: • experien$, • emotional
• Aged, 80 and over • aged
• self-help devices • disability aids
• Assistive Technology Devices
Experien$:
Den engelska översättningen av ordet upplevelse är experience. Ordet experience ingår inte i databaserna som ämnesord, men det valdes ändå för att få med sådant som är relevant för det svenska- upplevelse.
Emotional
Ordet känsla/känslomässig översatt till engelska är emotion/emotional. Då ordet upplevelse ingår i beskrivningen av begreppet känsla används även detta som sökord (16).
Aged, 80 and over, aged,
För avgränsning till ålder finns två relevanta sökord ”aged”, för åldrarna 65 till 79 år, ”Aged, 80 and over” för dem från 79 år och äldre. I Medline och Cinahl finns båda med som ämnesord, i databasen Amed fanns enbart sökordet aged.
Self-help devices, disability aids, Assistive Technology Devices
På grund av databasernas olika definitioner av hjälpmedel krävdes tre olika alternativ. Sökorden blev därför; self–help devices, disability aids och Assistive Technology Devices.
De övergripande träffarna i alla tre databaserna blev 33 (Bilaga nr: 1).
Inklusionskriterierna för de valda vetenskapliga artiklarna är att de ska innehålla: 1. hjälpmedel som vanligtvis förskrivs av arbetsterapeuter i Sverige
2. belysa brukares upplevelser i användning av hjälpmedel Urvalet av artiklarna sker i två steg:
1. Börja med att läsa alla 33 abstracten.
2. Fortsätta med att enbart läsa de utvalda abstractens hela artiklar.
Vid första granskningen exkluderades elva artiklar, dessa handlade om hörselhjälpmedel, ekonomi, medicin, sjukdomssymtom samt bostadsanpassning. Vid den andra granskningen exkluderades ytterligare tolv artiklar, dessa handlade om anhörigperspektiv, användning utan upplevelse, träning samt strategier. Efter denna granskning återstod tio stycken artiklar; fyra stycken med kvantitativ design och sex stycken med kvalitativ design. Fyra av artiklarna kommer från Sverige, tre från USA, en från respektive land; Italien-Kanada, Irland samt Kina (Hong-Kong). Antal deltagare i studierna varierade från 11-201. Urvalsförfarandet redovisas i ett flödesschema (Bilaga nr: 2). Utvalda artiklar har kvalitetsbedömts utifrån Willmans (17)
protokoll av studier med kvalitativ och kvantitativ metod (17). Här granskades artiklarna utifrån de olika protokollens rubriker och följande rubriker användes vid granskningen av de kvalitativa studierna:
• Är kontexten presenterad? • Tydlig avgränsning/ problemformulering? • Patientkriterier • Etiskt resonemang?
• Urval; Relevant? Strategiskt?
• Metod för;
Urvalsförfarandet tydligt beskrivet? Datainsamlingen tydligt beskriven? Analys tydligt beskriven?
• Giltighet; Är resultatet logiskt, begripligt? Råder datamättnad? • Kommunicerbarhet;
Redovisas resultatet klart och tydligt?
Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram?
Genereras teori? • Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivningen/analysen adekvat?
Följande rubriker användes vid granskning av de kvantitativa studierna:
• Forskningsmetod • Patientkarakteristiska
• Kriterier för exkludering • Vad avsåg studien att studera? • Urvalsförfarandet beskriver? • Randomiserat förfarande beskrivet? • Likvärdiga grupper vid start? • Blindning av patienter?
• Blindning av vårdare? • Blindning av forskare? • Bortfallsanalysen beskriven? • Bortfallsstorleken? • Adekvat statistisk metod? • Etiskt resonemang? • Hur tillförlitligt är resultatet? • Är instrumenten valida? • Är instrumenten reliabla? • Är resultatet generaliserbart? • Analyserade i den grupp som de är
randomiserade till?
• Huvudfynd, hur stor var effekten? • Hur beräknades effekten?
Alla frågor blev inte besvarade, men tillräckligt många av dem blev det, för att jag skulle kunna avgöra artiklarnas kvalitet samt om dessa svarade upp till mina två inklusionskriterier. Ingen av de tio artiklarna exkluderades p.g.a. låg kvalitet. Samtliga artiklar har sammanställts i
bokstavsordning med information om författare, år, land, titel, metod, deltagare samt resultat, (17)(Bilaga 3; 1-10).
DATANALYS
De beskrivna upplevelserna, som jag fann under läsandets gång, kategoriserades genom att jag färgmarkerade i texten. Under den första analysen sorterade jag även de påträffade upplevelserna i negativa och positiva upplevelser. I den andra analysfasen granskade jag vilka kategorier jag hade kommit fram till och vilka artiklar som beskrev dem. Tio olika kategorier framkom som beskrev brukarenas upplevelser vid användning av hjälpmedel och fördelningen av artiklarna inom kategorierna redovisas i tabell 1.
Kategorierna var:
1. Åldrandets betydelse
2. Att själv kunna påverka användningen 3. Hjälpmedlens utformning
4. Brukarens självständighet utifrån ett beroende/oberoende 5. Användning av hjälpmedel i relation till sina förmågor 6. Trygghet eller otrygghet vid användning av hjälpmedel: 7. Att införliva sitt hjälpmedel med sin kropp
8. Ett hjälpmedelsbehov som inte uppfylls 9. Hur vardagen fungerar
10. Omgivningens påverkan vid användning
Tabell: 1 Fördelningen av de tio kategorierna i artiklarna.
Artiklar → Kategori ↓ Am in za d eh (1 9 ) C ah il la (2 1 ) C h iu (2 3 ) H äg g b lo m (2 4 ) H äg g b lo m (1 8 ) M an n W C (2 2 ) M an n W C (2 5 ) M C M il le n (2 6 ) P et te rs so n (2 0 ) Y an g (2 7 ) 1 X X 2 X X X 3 X X X 4 X X X X X 5 X X X X X X X 7 X X X X X X X 8 X X X X X 9 X X 10 X X X X X X 11 X X X X X
RESULTAT KATEGORI 1 Åldrandets betydelse
Användandet av hjälpmedel ingick i en naturlig process för äldre brukare (18,19). Häggblom (18) beskriver också äldre brukares negativa syn på åldrandet och användningen av hjälpmedel. Brukarna ansåg att det fanns en stolthet i att inte behöva använda hjälpmedel vid hög ålder.
Aminzadeh (19) beskriver också att brukarna upplevde användningen av hjälpmedel som en symbol för bräcklighet och funktionsbortfall, vilket bidrog till en stigmatisering. Detta skapade en motvilja hos brukarna att använda hjälpmedel och de upplevde att samhället såg på dem som handikappade, en halva- eller stackars människor, värdelösa, gamla och skröpliga.
KATEGORI 2
Att själv kunna påverka användningen
Aminzadeh (19) och Pettersson (20) beskrev i sina artiklar att brukarna upplevde att de tog egna beslut i användningen och förskrivningen av hjälpmedel. Pettersson (20) beskrev även
motsatsen, att brukarna inte fick vara med och bestämma vilka hjälpmedel de behövde, och att de behövde stå på sig för att få de hjälpmedel de ansåg sig behöva (20). En brukare som ville skapa egna rutiner på ett boende fråntogs den möjligheten av personalen, då de ansåg sig veta bättre. Cahilla (21) tog upp brukarens möjlighet till att påverka användningen av hjälpmedel i samband med träning och uppföljning vid förskrivningsprocessen.
KATEGORI 3
Hjälpmedlens utformning
Fyra artiklar berörde hjälpmedlens utformning. Två belyste hjälpmedlens design som en orsak till att dessa inte kunde användas (18, 21). Hjälpmedlen var för tekniskt invecklade för att kunna användas av brukaren. Eftersom behov av hjälpmedlen fanns blev då den enda lösningen för brukaren att få personlig hjälp.
En artikel som tog upp användningen av kognitiva hjälpmedel belyste hjälpmedlens opålitlighet och att de inte fungerade effektivt, detta skapade irritation hos brukaren (21). Samma författare tog upp passiva hjälpmedel som en positiv upplevelse och att dessa hjälpmedel fungerade bäst. Ett exempel på ett bra passivt hjälpmedel var lampor som tändes automatiskt när brukaren kom in i ett rum.
I Cahilla:s (21) studie gällande kognitiva hjälpmedel och Mann WC:s studie som handlade mest om synhjälpmedel, belystes hjälpmedel som var enkla och som var bekanta sedan förut, t.ex. en bildtelefon. Dessa hjälpmedel användes självständigt av brukarna och dessa upplevdes inte svåra att använda (21, 22).
KATEGORI 4
Brukarens självständighet utifrån ett beroende/oberoende
Ett hjälpmedel som bidrog till att öka självständigheten upplevdes positivt, då brukaren blev oberoende av andras hjälp (20, 21, 22, 23, 24, 25).
Häggblom (24) beskrev att denna självständighet kunde få brukaren att experimentera och att prova sig fram till olika lösningar med de hjälpmedel som fanns till hands. Chiu (23) talade om att hjälpmedlen stöttade individen till att prova nya aktiviteter utifrån sin nya livssituation. Båda författarna beskrev att användningen bidrog till ett oberoende.
En artikel beskrev brukarens oberoende utifrån antalet hjälpmedel, där oberoende upplevdes tack vare förmågan att utnyttja fler hjälpmedel, när så behövdes (24).
Brukarna var väl medvetna om att deras upplevelser av att vara oberoende av andras hjälp leder till ett beroende av hjälpmedel (24, 26). Detta beroende sågs antingen som ett nederlag, som togs upp av Häggblom (24), eller som MC Millen (26) beskrev det, en möjlighet till en ökad
livskvalitet och ett normalt liv.
KATEGORI 5
Användning av hjälpmedlen i relation till sina förmågor
Den vanligaste anledningen till att en brukare slutade att använda hjälpmedlet var förändringar i dennes funktionsförmågor (18, 19, 27). Detta kunde upplevas som positiva förändringar, där brukaren kunde genomföra aktiviteten utan hjälpmedel (18, 27). Förändringarna kunde också upplevas negativt, när dessa resulterade i att aktiviteten inte längre kunde genomföras.
Aminzadeh (19) skrev i sin artikel att de brukare som såg en fallrisk, i kombination med allvarlig sjukdom eller förvärrad kronisk sjukdom, var en anledning till en påbörjad användning av
En frågeställning som togs upp i en artikel var, om försämrad funktionsförmåga och hälsa kunde leda till ökad depression och beroende (25). Men brukarna i artikeln var kognitivt klara och dessa klarade av ett boende hemma, de återhämtade sig bra och anpassade sig utifrån sin nya
livssituation, trots försämrad funktionsförmåga och hälsa.
En artikel tog upp användandet av hjälpmedel som ett led i att få uppleva förbättrade, eller helt återställda förmågor (20). Både Cahilla (21) och Chiu (23) tog i sina artiklar upp hur träning i användning av hjälpmedlen förbättrade brukarens fysiska funktioner. Vidare tog Aminzadeh (19) upp att användningen påvisade brukarens bräcklighet, medan denna samtidigt tränade upp
brukarens förmågor.
KATEGORI 6
Trygghet eller otrygghet vid användning av hjälpmedel
Fyra artiklar belyste brukarens rädsla, som en anledning till otrygghet vid användning av
hjälpmedel (18, 20, 24, 26). Otryggheten uppstod när brukaren var rädd för att göra sig själv eller anhörig illa under användningen av detta. Rädslan var bland annat kopplad till okunskap i hur hjälpmedlet skulle användas, och att brukaren kunde ramla eller knuffa någon. Detta resulterade i att brukaren helt avstod från att använda hjälpmedlet och därmed att utföra aktiviteten. Även en rädsla för att använda hjälpmedlet utanför hemmet beskrevs, då brukaren upplevde att
omgivningen såg på henne/honom som ett helt hjälplöst offer (18).
Fyra artiklar belyste brukarnas otrygghet inför att förlora kontrollen över sina liv (20, 24, 26). Detta grundade sig i att en del brukare oroade sig för en försämrad hälsa, som skulle leda till ett ökat hjälpmedelsbehov. Liksom paradoxen att ett påbörjat hjälpmedelsanvändande kunde leda till ett permanent beroende. Brukarna försökte då att så länge som möjligt skjuta upp användandet (19).
Häggblom (24) beskrev en otrygghet hos brukaren, när han/hon upplevde att aktiviteten inte kunde genomföras utan hjälpmedel. Denna osäkerhet i aktivitetsutförandet bidrog till passivitet, brukaren avstod här helt från aktiviteten.
En trygghetsaspekt som sex artiklar tog upp var säkerhetsaspekten. Hjälpmedlen bidrog till ökad säkerhet och förebyggande av olyckor (18, 19, 20, 23, 24, 27). Detta förebyggande arbete gav brukaren en inre trygghet vid användningen av dessa. Det brukarna ville förebygga var fallrisker vid förflyttning, både inomhus och utomhus.
En trygghet som endast en artikel diskuterade var att hjälpmedlet kunde användas till att försvara sig med, det gällde brukare som använde käpp (19).
KATEGORI 7
Att införliva sitt hjälpmedel med sin kropp
Tre artiklar beskrev hur en del brukare lätt kunde acceptera sina hjälpmedel och införliva dem med sin kropp (18, 20, 24). Användningen blev något naturligt, och hjälpmedlet blev en vän och en del av deras identitet. Positiva ord kopplade till användandet var; lycka, lättnad, underbart, bra, det bästa, tacksam, glad samt tillfredsställd.
Om brukaren dessutom har haft ett behov under en tid, men inte haft tillgång till ett hjälpmedel, blev upplevelsen positiv när brukaren väl fick ett sådant (20).
Brukarens möjligheter att behålla sina rutiner och vanor, även vid användandet av hjälpmedel, upplevdes som genomförbara (20), detta tack vare brukarens positiva inställning till
användningen av detta/dessa. Rutiner och vanor förändrades genom omstrukturering och att brukaren lät denna omstrukturering få ta den tid som behövdes.
Även svårigheter med att införliva sitt hjälpmedel och att acceptera det som en del av sin identitet beskrevs i sex artiklar. Brukarnas beroende av hjälpmedlen gjorde dem medvetna om deras begränsningar i aktivitetsutförandet (20, 24, 25, 26). Deras upplevelser gällande användningen av sina hjälpmedel var att de hade svårt att känslomässigt acceptera dessa.
Aminzadeh (19) tog i sin artikel upp att en del brukare inte upplevde att de var i behov av ett hjälpmedel i sin vardag. De var också medvetna om denna förnekelse av sina behov, vilket löstes känslomässigt genom att de övertygade sig själva om att behovet kommer senare. Anledningen till denna förnekelse var att brukarna upplevde en förnekelse vid användandet av hjälpmedlen.
Häggblom (18) beskrev negativa ord som var kopplade till användningen av hjälpmedel, som t.ex. att det var obekvämt, oetiskt och obegripligt.
KATEGORI 8
Brukarens upplevelse av ett hjälpmedel som denne inte har
Trots att ett behov av hjälpmedel fanns hos brukaren kunde detta ibland inte uppfyllas. Två artiklar, vilka berörde brukare i Italien/Kanada och USA belyste brukarnas ekonomi som en anledning till att inte införskaffa hjälpmedlet (19,22) och kostnaden upplevdes här som ett hinder.
Deltagarna i Mann WC:s (22) studie hade synbortfall och de fick frågan; - Vilket hjälpmedel behöver du som du inte har?
I en översiktstabell redovisades resultatet och det gäller övervägande synhjälpmedel, men också vissa fysiska hjälpmedel. Exempel på synhjälpmedel var; talande klocka, talande kalender, köksredskap, solglasögon, anpassade datorer, läshjälp samt hjälp med att identifiera pengar. Exempel på fysiska hjälpmedel var; handtag, griptång, väska till rollator och bokhållare. De hjälpmedlen som deltagarna i studien saknade bidrog till aktivitetsbegränsningar.
Förutom att ekonomin upplevdes som ett hinder tog Mann WC (22) upp ytterligare tre aspekter. Dessa var att man inte hade några kunskaper om var hjälpmedlet kunde köpas, man visste inte att hjälpmedlet fanns och man kunde inte ta sig till butiken för att införskaffa hjälpmedlet.
KATEGORI 9
Upplevelsen av hur vardagen fungerar vid användning
De aktiviteter som ingick i brukarens vardag upplevdes som genomförbara, tack vare
hjälpmedlen (18, 20, 27). Brukaren upplevde positiva känslor i aktivitetsutförandet (24,27). Att vardagen fungerade, tack vare hjälpmedlen, bidrog också till att brukaren kunde bo kvar hemma (20).
Även beskrivningar av hur användningen bidrog till att hindra ett utförande av dagliga aktiviteter fanns med (18, 24). Häggblom (18) beskrev att hindren upplevdes som något man inte kunde göra något åt, och att detta förde med sig att man då avstod från att genomföra de vardagliga aktiviteterna.
En artikel tog upp svårigheten med att genomföra vardagliga aktiviteter p.g.a. att brukaren inte fick hjälpmedlet att fungera. Att uppleva en frustration vid användningen, och att inte veta varför hjälpmedlet inte fungerade och om det berodde på hjälpmedlet, omgivningen eller personen själv (20). Aminzadeh (19) beskrev i sin artikel hur brukaren upplevde hjälpmedlet som ett hinder i olika aktiviteter (19).
KATEGORI 10
Brukarens upplevelse av omgivningens påverkan vid användning av hjälpmedel
Upplevelsen av att den fysiska omgivningen begränsade användningen beskrevs i tre artiklar (18, 20, 26). Häggblom (18) och Pettersson (20) skrev om att omgivningens utformning gjorde att hjälpmedlet inte kunde användas, Petterson (20) påpekade att detta gällde både inomhus- och utomhusmiljön. MC Millen (26) tillade också att brukaren kände sig diskriminerad när denne inte fick tillgång till allmänna platser.
Tre artiklar tog upp brukarens upplevelse av respekt från människor i omgivningen, att brukaren fick ta plats gjorde att han/hon vågade gå ut (18, 24, 20). Två artiklar handlade om brukarnas upplevelser av ändrade attityder från personer i omgivningen vid användningen av hjälpmedel (20, 26) och att hjälpmedlets status påverkade hur människor i omgivningen såg på brukaren (24). Antingen fick brukaren mer kontakt och uppmuntran i sin användning av hjälpmedel eller så medförde det ett avståndstagande, där individer i omgivningen slutade att umgås med dem (20). En upplevelse som beskrevs var att den person som hade sällskap med brukaren skämdes över denne. Händelsen förde med sig att brukaren slutade använda hjälpmedlet (18). En förändrade attityd har även förekommit inom sjukvården, där brukaren kände att det var svårt att få hjälp (26).
Att människor kände sig exponerade i sin användning av hjälpmedel togs upp i tre artiklar (20, 24, 27). Denna exponering kunde resultera i att brukaren slutade använda hjälpmedlet (27). En upplevelse förknippad med användandet var att brukarna blev bemötta av människor i
omgivningen som att deras fysiska funktionshinder samtidigt var kopplat till ett intellektuellt funktionshinder (20). Det var inte alla brukare som kände denna exponering, utan en del av dem tyckte att deras hjälpmedel var så pass vanligt att folk inte lade märke till dem (20).
Andra individers påverkan vid användningen av hjälpmedel kunde ibland upplevas som positivt, ibland negativt (19, 20). Det positiva var när någon anhörig hjälpte till med att införskaffa ett hjälpmedel som brukarna inte själva såg ett behov av förrän de fick prova det (19). Ett påtvingat hjälpmedel kunde skapa negativa känslor vilka också medförde att brukaren vägrade att använda det (19). En annan negativ upplevelse var när anhöriga och/eller personal genomförde en
aktivitet, utan att ge brukaren en möjlighet att få klara av den själv (20). Exempel som togs upp var hur personalen såg olika på hur viktigt det var att brukaren fick använda sin rollator.
Det som skilde dem åt var att en del av personalen ansåg att fallrisken var för stor för att brukaren skulle få använda en rollator. Fallrisk vid användning av gånghjälpmedel var något som anhöriga också oroade sig för. Därför lät de inte brukarna vara uppe och gå lika mycket som de själva önskade. Petterson (20) beskrev hur en anhörig tog över när brukaren skulle göra i ordning en smörgås. Detta kunde hon ha genomfört själv med hjälp av den anpassade skärbrädan.
DISKUSSION
METODDISKUSSION
Mitt val av ämne, ”äldres upplevelser av att använda hjälpmedel”, fanns med som ett förslag på C-uppsats för oss studenter. Jag blev intresserad av ämnet tack vare tiden på mina två
praktikplatser där jag fick erfara detta personligen.
Sökningen av artiklar genomfördes i databaserna Amed, Cinahl och Medline. Om fler databaser hade använts skulle det troligtvis ha blivit ett större antal träffar. Arbetet med att finna sökord som passade mitt syfte blev en tidskrävande process. Men det var nödvändigt för att täcka in mitt område. Syftet var centrerat till ordet ”upplevelse”, detta fanns inte som meshterm, letade efter synonymer för ordet, men fann inga relevanta sökord. Under sökandet dök sökorden ”Patient satisfaktion” upp, dessa beskrev ”upplevelse” men bara inom omvårdnadsområdet. Detta påvisade hur viktigt arbete med att kartlägga sökordens betydelse i databaserna var för att få träffar på rätt artiklar. Gick nu tillbaks till själva ordet ”upplevelse” för att finna en beskrivning av ordet på svenska. Beskrivningen av ordet ”upplevelse” blev kopplad till ordet ”känsla”, som i sig var en meshterm (16). När jag genomförde samma granskning för hur ordet ”känsla”
beskrevs, fick jag en återkoppling till ordet ”upplevelse” (16). Genom att kombinera dessa sökord med OR fick de representera sökningen för ”upplevelse”.
Det krävdes två sökord för att finna artiklar på ordet ”äldre”, ”Aged, 80 and over” samt ”aged”. Med dessa två sökord täckte deltagarna i artiklarna upp åldersgrupper som var av intresse för denna studie.
I en systematisk litteraturstudie är det bra om ett gemensamt sökord används i alla databaser där sökandet sker. Men för ordet ”hjälpmedel” krävdes det tre sökord, ett för varje databas. Trots de tre olika benämningarna på hjälpmedel var detta nödvändigt för att få tillgång till de olika databasernas artiklar om hjälpmedel.
”Assistive Technology Devices” för Cinahl, ”self-help devices” för Medline och ”disability aids” för Amed. Dessa tre sökord hade även underkategorier, men eftersom mitt syfte inte hänvisar till något specifikt hjälpmedel valde jag att inte ta med dem.
Sökningen ”limit to english” användes för att kunna få fram artiklar skrivna på engelska. Detta resulterade i att samtliga träffar i Amed försvann. Större språkkunskaper hade förmodligen bidragit till fler artiklar, tror dock inte att detta har påverkat resultatet.
Sökningen ”limit to abstract” genomfördes för att försöka undvika artiklar som inte var
vetenskapliga. Vid den första analysen av de 33 abstracten som lästes, visade det sig att samtliga också var vetenskapliga. Detta bidrog till en erfarenhet vid fortsatta sökningar. För att slippa gallra bort dubbletter manuellt genomfördes sökningen i databaserna samtidigt, fick då tillgång till ”remove duplicates” som tog bort dubbletterna. Efter bortfallet i Amed fanns det nu bara kvar artiklar i Medline och Cinahl. Borttagningen resulterade i att samtliga dubbletter som fanns i sökningen togs bort från Cinahl. Detta styrdes upp av sökmotorn ”Ovid” och kunde inte påverkas av den som sökte i databaserna.
Valet av att läsa alla 33 abstracten vid första analysen gjorde arbetet med den första
exkluderingen lätt att genomföra. Detta garanterade att inga artiklar exkluderades felaktigt. Vid läsandet av de återstående 22 artiklarna var Willmans (17) protokoll för kvalitativa och
kvantitativa studier en bra mall att arbeta efter. En artikel som beskrev ”brukarens upplevelse genom den anhörige”, exkluderades under denna analys. Den ”upplevelsen” som beskrevs i den artikeln var intressant att läsa, men kunde tyvärr inte tas med, eftersom den inte stämde med mitt syfte.
För att få en struktur på analysen av artiklarna gjordes ett flödesschema. Detta underlättade mitt arbete, samt att det är lättare för läsaren att följa min arbetsgång. Jag hade ingen färdig mall utan jag utgick från mina två inklusionskriterier under analysen. Fördelen med att inte arbeta utifrån en mall var att alla upplevelser som fanns i artiklarna kunde tas med i analysen.
Det var positivt att jag fick fram både kvalitativa och kvantitativa studier, eftersom dessa gav mig beskrivningar av ordet ”upplevelse” från två olika perspektiv. De kvalitativa studiernas innehåll gav dock mer beskrivande information. De kvantitativa studierna var inte lika omfångsrika i sin information, men dessa gav ändå en beskrivning av ordet ”upplevelse”.
Den artikel som kom från Kina var från Hong-Kong och den hade samma utgångspunkt som de övriga 9 när det gällde vilken samhällsstruktur artiklarna representerar, nämligen en
västerländskt. Detta gjorde att resultatet inte kunde generaliseras till andra samhällstrukturer än den västerländska. Deltagarna i de olika studierna var både män och kvinnor, olika sjukdomar och hälsotillstånd förekom i studierna. Detta påverkade inte mitt resultat negativt utan det stärktes snarare. En upplevelse begränsades inte av kön eller hälsa, därför är resultat överförbart till liknande studier.
Innan analysen påbörjades behövdes det en struktur i läsandet, eftersom ingen färdig mall för upplevelser användes. Vid den andra exkluderingen, där de 10 utvalda artiklarna lästes igenom första gången, fanns det en tydlig beskrivning av positiva och negativa upplevelser i samtliga tio artiklarna. Detta togs till vara och användes som en mall vid första analysen, vilka jag markerade med olika färger. Att få analysen indelad i två delar gav arbetet en tidig översikt av vilka
upplevelser som förekom. Vid den andra analysen gick jag igenom båda indelningarna, för att finna de olika upplevelserna i användningen av hjälpmedel, även dessa färgindelades. Jag fann tio kategorier som inte alltid var självklara, men som jag ändå fann som ett mönster efter att ha läst artiklarna flera gånger. Jag anser att min studie uppfyller kraven för validitet (17), då jag har gjort min sökning av artiklar i relevanta databaser samt använt relevanta sökord.
RESULTATDISKUSSION
Brukarnas upplevelser i användningen av hjälpmedel är bra att kunna ta till sig för alla de yrkesgrupper som förskriver hjälpmedel. Det är genom brukarnas upplevelser som vi får reda på om hjälpmedlet fungerar som det ska. Vissa upplevelser togs upp i flera av studierna, andra av ett fåtal. Detta kan hjälpa till att arbeta förebyggande med de negativa upplevelser som förekommer ofta. Av de tio kategorier som framkom var kategori fem och sex beskrivna i sju artiklar:
5) Användning av hjälpmedlen i relation till sina förmågor 6) Trygghet eller otrygghet vid användning av hjälpmedel Kategorierna sju och nio togs upp i sex artiklar:
7) Att införliva sitt hjälpmedel med sin kropp
Åldrandet
Studien visade att äldre brukare upplevde användningen av hjälpmedel som något negativt utifrån sin ålder (18,19). Detta visade även Sonn (5) i sin studie där hon beskrev hur brukarna upplevde åldrandet som något negativt vid användning av hjälpmedel, och hur den som förskrev
hjälpmedlen måste låta brukaren få tid att vänja sig vid hjälpmedlet (5, 28). Ofta togs det naturliga åldrandet som en del i vardagen och inte som något som kunde rehabiliteras. Detta kunde leda till att inga åtgärder sattes in i tid och att möjligheten till att arbeta förebyggande gick förlorat (5).
Egen påverkan
De artiklar som belyste egen påverkan tog bl.a. upp problematiken kring att brukare upplevde att de inte var med och påverkade sin egen användning (19, 20, 23). Detta visade även Sörensen (28) i sin studie där brukarna måste argumentera för sina behov. Borell (29) tog i sin studie upp att förmågor som inte utnyttjades och användes regelbundet ledde det till att brukaren förlorade dem. I förlängningen gav det deltagarna problem i utförandet av ADL-aktiviteter.
Utformning
Resultatet av denna studie visade att bekanta hjälpmedel som t.ex. telefoner och datorer, vilka har utarbetas så att de även fungerar utifrån ett funktionshinder, var lätta att ta till sig (21, 22). Även passiva hjälpmedel fungerade bra (21). En viktig utgångspunkt för hjälpmedel bör vara att de från början utformas för att kunna användas av alla.
Att de blir tillgängliga för allmänheten leder till att gränsen för vad ett hjälpmedel är elimineras (1). När sedan ett behov uppstår kan det bekanta hjälpmedlet utvecklas till att även passa brukaren. Det framkom tydligt i studien att de hjälpmedel som inte fungerade var tekniskt komplicerade, eller beroende av vädret för att fungera (20, 21). För att upptäcka brister i utformningen som påverkar användningen, krävs det att den som förskriver hjälpmedlet genomför regelbundna uppföljningar (5, 30). På detta vis kan hjälpmedlen utvecklas till att fungera under olika förutsättningar.
Beroende/oberoende
Sex av artiklarna tog upp brukarens upplevelser av oberoende av omgivningen tack vare
hjälpmedlen (20, 21, 22, 23, 24, 25). Detta visade även Roelands (30) i sin studie där han beskrev brukares vilja att bo kvar hemma och vara oberoende av andra, men att de samtidigt behövde mer hjälp, kunde lösas med hjälpmedel (31). Vidare beskrev han att ett oberoende av andras hjälp upplevdes som självständighet, och att denna uppnåddes genom tillgången till hjälpmedel. Dessa gav brukaren en möjlighet till att kunna få bo kvar hemma. En liknande beskrivning hade Sonn (5), hon skrev; ”för att kunna vara självständig i hemmet är hjälpmedlen nödvändiga” (5).
Tre av artiklarna i studien beskrev hur hjälpmedlet hjälpte brukarna att pröva olika aktiviteter utifrån olika strategier (23, 24, 25). På samma sätt beskrev Sonn hur brukare som ville vara självständiga, lade upp olika strategier för att klara av sin vardag, hjälpmedlen är här en pusselbit som de använde sig av (5).
Förmågor
Att fråga brukarna om deras aktiviteter i det dagliga livet och hur de klarar av dem, är ett vanligt sätt att få reda på deras funktionsförmågor (31). I studien framkom det att en förändrad
funktionsförmåga upplevdes som en anledning till att brukaren antingen påbörjade eller avslutade användningen av hjälpmedlet (19, 20, 21, 23, 25, 27). På samma sätt beskrev Agree i sin studie att en ökad användning av hjälpmedlet steg med ökade funktionssvårigheter (32). Hoffman nämnde i sin studie att; ”de huvudsakliga orsakerna till att man inte använde hjälpmedlen var att det inte fanns något behov av att använda hjälpmedlet längre”(33).
Trygghet/ otrygghet
En anledning till att hjälpmedel används är för att undvika att människor ramlar och gör sig illa, därmed elimineras även rädslan för detta (8). Denna otrygghet kan bytas till trygghet om
brukaren börjar använda ett hjälpmedel. Användningen blir då ett förebyggande arbete som ger brukaren en ökad trygghet, säkerhet och självständighet (6, 40). Två olika upplevelser av rädsla vid användning av hjälpmedel framkom i studien, den ena förmedlade trygghet den andra otrygghet. Den användning som förmedlade trygghet var när brukaren ansåg att denne kunde utföra aktiviteten tack vare hjälpmedlet. Den brukare som förmedlade otrygghet kände sig inte trygg trots att denna hade och använde sitt hjälpmedel (18, 19, 20, 23, 24, 26, 27).
Införliva
Studien visade att beroendet av hjälpmedlen kunde upplevas som svåraccepterade. Brukarna var medvetna om sin funktionsförmåga och detta kunde han/hon antingen bekräfta för sig själv eller förneka (20, 24, 25, 26). Detta visade även Barker (12) och Gooberman (14) i sina studier, där brukarna beskrev hur de upplevde en olust vid användningen av hjälpmedel, när de såg dessa som bevis på sin funktionsnedsättning. Vidare beskrev Sonn (5) att det tog tid för brukaren att
acceptera sitt hjälpmedel, dels för dess symbolvärde, dels för att brukaren måsta lära sig att utföra aktiviteten på ett nytt sätt (5).
Tre av artiklarna i studien beskrev att brukarna accepterade att använda hjälpmedlen och att detta upplevdes som en del av deras identitet (18, 20, 24). Detta visade även Roelands (31) i sin studie. Där framkom det att äldre personer med omfattande behov av hjälp med ADL-aktiviteter hade en positiv inställning till att använda hjälpmedel.
Ekonomi
Två artiklar i denna studie tog upp kostnader, samt att brukarna inte visste vart de skulle vända sig för att köpa hjälpmedlet (19,22). Sonn beskrev att kostnaden för olika hjälpmedel ibland kunde vara avgörande för om brukarna införskaffade det eller inte (5 sid 31). Samma beskrivning fanns i Mann:s (34) studie där kostnadsskäl angavs som orsak. En fokusgrupp i Dalin:s (8)studie kom fram till att de behövde få tillgång till all information om vad som fanns, och till vem de kunde vända sig för att få hjälpmedlet (8).
Vardagen
I studien framkom det att användningen av hjälpmedel upplevdes både som underlättande och försvårande i vardagliga aktiviteter (18, 19, 20, 24, 27). Detta visade även Agree (35) i sin studie där 57% av deltagarna i studien förlitade sig helt på sina hjälpmedel, men de beskrev samtidigt att användningen varierade beroende på aktivitet. När problem uppstod i användningen, som Lilja beskrev, var det viktigt att åtgärda problemet så tidigt som möjligt så att riskfaktorer vid
användningen försvann. Detta problem kunde ibland uppstå om hjälpmedlet inte var individuellt utprovat utan något som brukaren hade ärvt (30).
Omgivningen
I studien framkom det både positiva och negativa upplevelser både från den fysiska och den psykiska omgivningen (18, 20, 24,26, 27). Det negativa i den fysiska miljön var att dess utformning påverkade om hjälpmedlet fungerade (18, 20, 26). Detta skrev även Sonn (5) i sin studie som handlade om hur omgivningen kunde påverka användningen till att, antingen begränsa eller vidga aktiviteten (5). Ett gånghjälpmedel som käppen upplevdes av brukaren som att den medförde ett oberoende av andras hjälp vid förflyttning utomhus, men som ett hinder i aktiviteten vid t ex betalning vid kassan (5). Käppen var bra att ha när en tung matkasse skulle bäras hem från affären och upp för trappan
De negativa upplevelserna som kom fram i studien var att brukare upplevde en ändrad attityd, ett avståndstagande från omgivningen och en upplevd exponering (20, 24, 26, 27). Även att det fysiska funktionshindret kopplades till ett psykiskt funktionshinder (20). Detta visade även Sonn (5) i sin studie, där flera brukare påpekade att deras användning av hjälpmedel kändes utpekande, att detta signalerade till omgivningen att brukaren inte klarade av att sköta sig själv (5).
SLUTSATS
Slutsatsen av studien visade att brukarens upplevelse vid användning av hjälpmedel påverkades av alla de faktorer som ingick i brukarens vardag. Dessa upplevelser är bra att kunna ta till sig för alla de yrkesgrupper som förskriver hjälpmedel. Det är genom brukarens upplevelser som vi får reda på om hjälpmedlet fungerar som det ska. När användningen inte fungerar oavsett orsak, måste åtgärder sättas in för att brukaren ska kunna fortsätta utföra aktiviteten. Detta kan bara uppfyllas genom uppföljning, en uppföljning som måste fortgå så länge brukaren använder hjälpmedlet. Under detta arbete med uppföljning kan hjälpmedlens utformning påverkas och vidare studier skulle behöva genomföras när det gäller hjälpmedlens utformning. De hjälpmedel som var bekanta och inte för tekniskt komplicerade, var lätta att ta till sig för brukarna. Deras upplevelser skulle kunna användas till att utforma hjälpmedlens användning till en positiv upplevelse.
REFERENSLISTA
1) Handikappinstitutet, För bra hjälpmedel och ökad livskvalitet.
Betänkande av Utredning om Handikappsinstitutets verksamhet, organisationsform och finansiering.
Stockholm;1996 ISBN: 91-38-20437-1
2) Brundell S. Äldrestatistik juni 2008, Äldres hälsa, funktionsnedsättning, boende och hjälpmedel.
Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2008 [http://www.hi.se/Global/pdf/2006/06313_Aldrestatistik.pdf] (tillgänglig 2008-11-14) 3) Hjälpmedelsinstitutet Webb-HIDA [http://www.hi.se/SiteSeeker/Search____223.aspx?quicksearchquery=hida] ( tillgänglig 2008-12-01)
4) Blomquist U-B, Nicolaou I
Förskrivningsprocessen, för hjälpmedel till personer med funktionshinder Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2000, 2003, 2007
[http://www.hi.se/Global/pdf/2007/07313_forskrivningsprocessen.pdf] (tillgänglig 2008-11-14)
5) Sonn Ulla. Att leva och bo hemma, - äldre personers erfarenhet av hjälpmedel och närmiljö. Hjälpmedelsinstitutet; rapport & dokumentation.
Vällingby: 2000 ISSN: 1403-8633; 92
6) Brusén Peter, Hydé Lars-Christer. Ett liv som andra; livsvillkor för personer med funktionshinder.
Lund: Studentlitteratur; 2000 ISBN:91-44-00862-7
7) Tideman Magnus. Funktionshinder & handikapp Lund: Studentlitteratur; 2000
ISBN:91-44-01618-2
8) Dalin Ivanoff S, Gossman-Hedström G, Sonn U.
Sårbara äldre personer; en studie om hjälpmedelsanvändning och anpassning av bostad. Hjälpmedelinstitutet (HI) 2006 (tillgänglig: 2008-09-23)
[http://www.hi.se/global/pdf/2006/06346-pdf.pdf]
9) Lilja M.
Äldres rehabiliteringsbehov i hemmiljö
[http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/1D977A05-E46D-4D81-83DC-D8DCB6F269AE/1372/200112375.pdf] ( tillgänglig 2008-09-17
)
10) Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – kortversion, svensk version av International Classification of Functioning,
Disability and Health (ICF) Socialstyrelsen: 2003
[http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/0D6721B0-F0D9-49BC-B91B-DB101794679A/1036/200343.pdf] (tillgänglig 2008-11-20)
11) Wolff B, Cieza A, Parentin A, Rauch A, Sigl T, Brockow T, Stucki A.
Identifying the concepts contained in outcome measures of clinical trials on four internal disorders using the International Classification of Functioning, Disability and Health as a reference. J Rehabil Med 2004; Suppl. 44: 37–42
12) Barker, Donna J.; Reid, Denise; Cott, Cheryl.
Acceptance and meanings of wheelchair use in senior stroke survivors ©2004 by The American Occupational Therapy Association, Inc. Volume 58(2), March/April 2004, p 221–230
13) Berndtsson I. Akademiskt skrivande. I: Bengtsson J (red). Med livsvärld som grund: bidra till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning.
Lund; Studentlitteratur 2005 ISBN: 91-44-03797-X
14) Gooberman-Hill R, Ebrahim S. Making decisions about simple interventions: older people’s use of walking aids. Age and Ageing 2007; 36: 569–573.
15) Friberg, F. Dags för uppsats; -vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Författarna och Studentlitteratur
Danmark;2006 ISBN:91-44-04315-5
16) Svensk ordbok och svensk uppslagsbok Språkdata och Nordstedts ordbok Finland: 2001
ISBN: 91-7227-281-3
17) Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C. Evidensbaserad omvårdnad; - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet.
Författarna och Studentlitteratur Lund; 2006
ISBN: 978-91-44-04578-8
18) Häggblom-Kronlöf1 G, Sonn U. Use of assistive devices– a reality full of contradictions in elderly persons’ everyday life.
Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, November 2007; 2(6):335 – 345
19) Aminzadeh F, R.N, Edwards N, R.N.
Exploring Seniors’ Views on the Use of Assistive Devices in Fall Prevention Public Health Nursing Vol. 15 (4); 297-3040,1998 Aug
20) Pettersson I. Appelros P. Ahlstrom G. Lifeworld perspectives utilizing assistive devices: individuals, lived experience following a stroke.
[Journal Article. Research Support, Non-U.S. Gov't]
Canadian Journal of Occupational Therapy - Revue Canadienne d Ergotherapie.74(1):15-26,2007Feb.UI: 17319319
21) Cahilla S, Begleya e, Faulknera J.P, Hagenb I.
“It gives me a sense of independence” – Findings from Ireland on the use and usefulness of assistive technology for people with dementia.
Technology and Disability 19 (2007) 133–142 IOS Press.
22) Mann WC. Hurren D. Tomita M. Charvat B. A 2-year study of coping strategies of home based frail elders with vision impairment.
[Journal Article, Research, Statistics, Tables/Charts]
Technology and Disability. 1997 May; 6(3): 177-89. (21 ref) AN: 199
23) Chiu CWY. Man DWK. The effect of training older adults with stroke to use home-based assistive devices.
[Journal Article, Clinical Trial, Research, Tables/Charts]
OTJR: Occupation, Participation and Health. 2004 Summer; 24(3): 113-20. (32 ref) AN: 2005015367
24) Häggblom Kronlöf G, Sonn U. Elderly women’s way of relating to assistive Devices [Journal Article, Research]
Technology and Disability. 1999; 10(3): 161-8. (25 ref)
25) Mann WC. Tomita M. Hurren D. Charvat B. Changes in health, functional and psychosocial status and coping strategies of home-based older persons with arthritis over three years. [Journal Article, Research, Tables/Charts]
Occupational Therapy Journal of Research. 1999 Spring; 19(2): 126-46. (29 ref) AN: 1999044879.
26) MC Millen AM, Södeberg S. Disabled Persons’ Experience of Dependence on Assistive Devices. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 2002;9:176-183.
27) Yang J. Mann WC. Nochajski S. Tomita MR. Use of assistive devices among elders with cognitive impairment: a follow-up study. [Journal Article, Research, Tables/Charts] Topics in Geriatric Rehabilitation. 1997 Dec; 13(2): 13-31. (33 ref)
AN: 1998018410
28) Sørensen H.V., Lendal S, Schultz-Larsen K, Uhrskov T. (2003), Stroke
Rehabilitation: Assistive Technology Devices and Environmental Modifications Following Primary Rehabilitation in Hospital – A Therapeutic Perspective. Assistive Technology 2003;15:39–48.
29) Borell L, Lilja M, Anderson-Sviden G, Sadlo, G. (2001). Occupations and signs of reduced hope: An explorative study of older adults with functional impairments. American Journal of Occupational Therapy, 3, 311-316.
30) Roelands M. m.fl. (2002). Awareness among community-dwelling elderly of assistive devices for mobility and self-care and attitudes towards their use. Soc Sci Med; 54:1441-51
31) Ernsth Bravell M. Hjälpmönster bland de allra äldsta. Faktorer som påverkar informellt och formellt hjälpmönster bland de allra äldsta.
Socialstyryrelsen:2008
[http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/5D3399C5-1602-4B70-B9EA- 08D79E3444D5/10907/200812317.pdf] (tillgänglig 2008-12-13)
32) Agree E.M., Freedman V.A. & Sengupta M. (2004). Factors
influencing the use of mobility technology in community-based longterm care. J Aging and Health; 16; 267-307.
33) Hoffmann T, McKenna K A Survey of Assistive Equipment Use by Older People following Hospital Discharge. British Journal of Occupational Therapy 2004 Feb;67(2):75-82.
AN: 0062182
34) Mann W.C. m.fl. (2002). Dissatisfaction and non-use of assistive devices among frail elders. Assis Technol; 14:130-9.
35) Agree E.M. & Freedman V.A. (2000). Incorporating assistive devices into community-based long-term care: an analysis of the potential for substitution and supplementation. J Aging Health; 12(3):426-50.
Bilaga:1 Sökord Medline Antal träffar Amed Antal träffar Cinahl Antal träffar Amed, Medline, Cinahl Antal träffar 1 experien$ 260372 13257 96328 369957 2 emotional 32497 2782 14879 50158 3 1 OR 2 285404 15297 106435 407136
4 aged, 80 and over 273563 34 62234 335831
5 aged 1414472 11253 204139 1629864
6 3 AND 4 25875 4 6882 32761
7 3 AND 5 117094 1163 20736 138633
8 self-help devices 904 3 4 911
9 disability aids 7 1003 9 1019
10 Assistive Technology Devices 23 20 2340 2383
11 8 OR 9 OR 10 916 1009 2347 4272 12 6 AND 11 14 0 25 39 13 7 AND 11 56 19 46 121 14 12 AND 13 200 94 318 612 15 limit 14 to english 14 0 25 39 16 limit 15 to abstract 14 0 25 39
Bilaga:2 FLÖDESSCHEMA SÖKORD experiens$, emotional aged
Aged, 80 and over, self-help device, disability aids,
Assistiv Technology Device limit to english
limit to abstract remove duplicates
↓
DATABASER
Amed, Cinahl, Medline
↓
UNDERSÖKNING AV ABSTRAKT 33 STYCKEN Medline:14 stycken Cinahl:19 stycken Amed:0 stycken ↓ ↓ ↓ INKLUDERA: 11ST Medline: 3 st Cinahl:8 st OSÄKRA: 11 ST Medline: 5 st Cinahl:6 st EXKLUDERADE:11 ST Medine:6 st Cinahl:5 st SA: 33 ST 14 st 19 st ↓ ↓
UNDERSÖKNING AV HELA ARTIKLAR 22 STYCKEN Medline:8 st Cinahl:14 st ↓ ↓ INKLUDERADE 10 ST Medline: 2 st Cinahl: 8 st EXKLUDERADE 12 ST Medline: 6 st Cinahl: 6 st SA: 22 ST 8 st 14 st
Bilaga:3:1 FÖRFATTARE Aminzadeh F, Edwards N
ÅR 1998
LAND Italien och Kanada
TITEL Exploring Seniors’ Views on the Use of Assistive Devices in Fall Prevention
SYFTE Äldres synpunkt i användandet av hjälpmedel för att förebygga fall.
METOD Deltagarna intervjuades i fokusgrupper vid två tillfällen. Grupperna bestod av 5-9 deltagare. Gruppdiskussionerna guidades med öppna-slutna frågor.
DELTAGARE 30 äldre personer RESULTAT
Studien genomfördes med fokusgrupper, där tankar kring fallolyckor bland äldre togs upp. De associerade denna frågeställning med fysiska skador, psykiskt trauma, funktionsbortfall, förlorad självständighet och även dödsfall. Deltagarna tog upp sina egna erfarenheter vid fallolyckor och de uttryckte sin rädsla för att falla.
Käppen som hjälpmedel ansågs inneha många funktions- och säkerhetsaspekter. Attityden till käppen som hjälpmedel, och de hinder som medföljde användningen, ansågs som orsaken till oviljan att använda den. De flesta deltagarna ansåg att användningen av käpp är kopplad till åldrande i vårt samhälle. Flertalet ansåg också att åldrandet, funktionshinder samt att använda käpp är stigmatiserande. Att det finns en negativ inställning till åldrandet och att käppen är en symbol för bräcklighet och funktionsbortfall. Detta sågs som en orsak till människors motvilja att använda käpp. De flesta äldre tog sina egna beslut när det gällde användandet av hjälpmedel. Yttre påverkan kunde ibland leda till att brukaren vägrade att använda hjälpmedlet särskilt då han/hon kände sig påtvingad ett hjälpmedel.
De flesta deltagarna ansåg att badrumshjälpmedel var bra. De deltagare som inte använde
hjälpmedlen ansåg sig själva för friska. Även de deltagare som inte ansåg sig behöva en käpp såg dessa hjälpmedel som funktionsdugliga och något de gärna skulle kunna använde. I förhållande till käppen såg deltagarna få hinder i användningen.
Omgivningens syn på ett hjälpmedel styrde också användningen av dessa. Var det ett hjälpmedel som fanns tillgängligt för allmänheten kände sig brukaren mindre utlämnad. Även utformningen av hjälpmedlen spelade stor roll, att inneha ett hjälpmedel som såg snyggt ut gjorde att det kom att användas mer.
Bilaga:3:2
FÖRFATTARE Cahilla S, Begleya E, Faulknera J.P , Hagenb I.
ÅR 2007
LAND Irland
TITEL “It gives me a sense of independence” – Findings from Ireland on the use and usefulness of assistive technology for people with dementia.
SYFTE Att undersöka;
1) Om nya tekniska prototyper kunde användas och underlätta för brukare med demens och deras anhörigvårdare.
2) Om tekniska svårigheter uppstod för familjerna under utprovningen. 3) Om tekniken kunde utvecklas
4) Om dessa produkter skulle kunna klara sig ekonomiskt på den öppna marknaden.
METOD Ett omfattande semi- strukturerat frågeformulär utformades för att kunna insamla bas- och uppföljningsdata.
DELTAGARE 34 äldre personer med demens. RESULTAT
Hjälpmedel som är tekniskt invecklade var mindre använda än dem som var enkelt utformade. Hjälpmedel som var bekanta sedan förut hade en tendens till att användas mer är sådana som var helt nya. Dessa hjälpmedel hade också minst tekniska problem, och det kan därför vara svårt att avgöra vilken avgörande anledning som spelade roll för användningen. Även stödet från en vårdgivare spelade en stor roll för hur mycket ett hjälpmedel brukades. Tekniskt svåra hjälpmedel bör introduceras tidigt, för att brukaren ska kunna nyttja det när det behöver användas. Brukarna klarade annars bättre av att använda passiva hjälpmedel. Det bästa var om installationen av hjälpmedlet genomfördes av personal med kunskap om brukarens problematik, och att samma person gjorde regelbundna uppföljningar av hur hjälpmedlet fungerade för brukaren. Utmaningen i att tillverka ett fungerande hjälpmedel för en person med demens är att det ska vara enkel och funktionsduglig.
Bilaga: 3:3
FÖRFATTARE Chiu CWY, Man DWK.
ÅR 2004
LAND Kina (Hong Kong)
TITEL The effect of training older adults with stroke to use home-based assistive devices
SYFTE Att utvärdera om ett traditionellt hemträningsprogram för
badhjälpmedel kan öka graden av oberoende och bättre service för brukare som har haft en stroke.
METOD Två grupper deltog som var randomiserade där en före- och efterkontroll genomfördes utifrån interventionen
DELTAGARE 53 personer ( 30= interventionsgruppen, 23= kontrollgrupp) RESULTAT
Resultatet visade att det var en signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och
kontrollgruppen i mätningen av deras motorik. Vid undersökningen av användning och service indikerade resultatet på att interventionsgruppen var mer nöjda i sin användning av hjälpmedel än kontrollgruppen. De tre viktigaste frågorna kring användningen och servicen som
interventionsgruppen påpekade var säkerhet, professionell service samt arrangemanget kring servicen. Användningen av hjälpmedlen var högre i interventionsgruppen än i kontrollgruppen. Resultatet påvisade också att i interventionsgruppen var 25 brukare oberoende i sitt badande efter tre månader, och enbart 9 i kontrollgruppen.
Bilaga:3:4
FÖRFATTARE Häggblom-Kronlöf G , Sonn U.
ÅR 1999
LAND Sverige
TITEL Elderly women’s way of relating to assistive devices SYFTE Beskriva äldre brukares användning av hjälpmedel utifrån
deras uppfattning och relation till hjälpmedlen i aktivitetsutförande.
METOD Deltagarna intervjuades med öppna frågor DELTAGARE 11 äldre kvinnor
RESULTAT
Brukarna såg på hjälpmedlet som något naturligt. Det hade blivit en del av livet och det gav bara positiva känslor i utförandet av aktiviteten. Hjälpmedlet hade blivit som en god vän. De
vardagssysslor som utfördes där hjälpmedel ingick kände sig brukarna överlag tillfredsställda med. Man upplevde dock ibland att hjälpmedlet var ett hinder i aktivitetsutförandet.
Brukarna kunde omarbeta aktiviteters utförande utifrån situationen, och med de hjälpmedel som fanns till hands. Deltagarna såg det hela som en utmaning och kände en stolthet i att klara av svårigheterna och hindren i aktiviteten.
Brukarna beskrev hjälpmedlen som ett fysiskt stöd och att dessa förmedlade en inre trygghet. Användningen krävde respekt från omgivningen. Att få hjälp från omgivningen som att; låta brukarna få ta plats, gå åt sidan och hålla upp dörrar, förde med sig att deltagarna vågade gå ut i samhället.
Brukarna förstod nödvändigheten i att använda hjälpmedlet för att klara av vardagen, men dessa hade svårt att acceptera det känslomässigt, att ett beroende har uppstått gentemot hjälpmedlet. Denna beroendeställning till hjälpmedlet sågs som en förlust. Hjälpmedlets status och hur omgivningen såg på det avspeglades i hur man såg på brukaren. Den egna negativa synen på sig själv i användningen, påminde dem om att de inte längre kunde utföra aktiviteten som förut. Rädslan inför att inte klara sig själv fanns också alltid närvarande. Aktiviteter som numera krävde hjälpmedel i utförandet upplevdes som krävande och utsugande och dessa förmedlade även en känsla av otillräcklighet. Om det inte fungerade tillsammans med omgivningen togs det som ett konstaterande och inte som något brukaren kunde utmana och förändra till det bättre. Hindren var
Bilaga:3:5
FÖRFATTARE Häggblom-Kronlöf G, Sonn U.
ÅR 2007
LAND Sverige
TITEL Use of assistive devices – a reality full of contradictions in elderly persons’ everyday life
SYFTE Undersöka äldres användning och upplevelse av hjälpmedel i vardagen över en 10-års period
METOD Deltagarna intervjuades hemma med en strukturerad frågeguide innehållande öppna-slutna frågor.
DELTAGARE 201 äldre deltagare RESULTAT
Antalet använda hjälpmedel ökade från 43 % till 69 %, och 23 % använde inga hjälpmedel alls, vare sig vid 76 eller 86 års ålder. Den vanligaste anledningen till att sluta använda hjälpmedlen var att de inte behövdes mer, p.g.a. förbättrad/försämrad funktionsförmåga. Detta framkom tydligt då det gällde förflyttningshjälpmedel. En annan orsak var att dessa var för svåra att använda, eller att de berörda föredrog personlig hjälp. Aktivitets- och funktionsproblem var den vanligaste orsaken till användning av hjälpmedel. Upplevelser vid användning var trygghet, lycka, lättnad, underbart, bra, det bästa, tacksam, obekväm, oetiskt samt obegripligt. Den vanligaste uppfattning bland deltagarna var att de visades respekt från omgivningen.
Bilaga:3:6
FÖRFATTARE Mann WC, Hurren D, Tomita M, Charvat B
ÅR 1997
LAND USA
TITEL A 2-year study of coping strategies of home based frail elders with vision impairment.
SYFTE Undersöka äldre människor med betydande synfältsbortfall i demografi, hälsa, psykosocial och funktionell status,
problem som uppstår i hemmiljön och vid användande av hjälpmedel. Denna studie var en uppföljning 2 år efter första studien.
METOD Ett flertal instrument användes i denna studie för att mäta
hälsa, funktion, kognition, depression, hjälpmedelsanvändning, omgivning samt sociala resurser. Insamlingen av data genomfördes med intervjuer DELTAGARE 38 äldre personer med synfältsbortfall
RESULTAT
Resultatet av undersökningen visade att medelvärdet för antalet ägda hjälpmedel hade ökat från 19,2 till 23.9. Medelvärdet i användandet har ökat från 18,3 till 21,3, men i procent hade
användandet sjunkit från 95,3 % till 89,0 %. Även tillfredsställelsen i användandet hade sjunkit från 89.6% till 82,9 %.
Studien visade också att brukarna fick fler svårigheter i att klara av att hantera sin hemmiljö, men att det genomfördes väldigt få åtgärder. Anledningen till detta var antingen ekonomi eller
okunskap om att det hade blivit ett problem för dem.
Brukarnas syn hade under de två år som gått inte försämrats märkbart, fysiska funktionshinder hade dock ökat med 10 %. Trots detta var det antalet synhjälpmedel som ökade. Brukarna var mer oroliga för sin syn än över andra problem som uppkom pg.a. fysiska funktionshinder.
De hjälpmedel som användes var övervägande enkla, inte tekniskt komplicerade och de var billiga att införskaffa. Hjälpmedlen som brukarna önskade äga och införskaffa vid första intervjun var 72 stycken. Två år senare var det bara 23 av dessa som hade införskaffats. Anledningar som kom upp till att hjälpmedlen inte hade införskaffat var:
• För dyrt
• Ingen kunskap om var hjälpmedlet kunde köpas • Visste inte att hjälpmedlet fanns
Bilaga:3:7
FÖRFATTARE Mann WC. Tomita M. Hurren D. Charvat B
ÅR 1999
LAND USA
TITEL Changes in health, functional and psychosocial status and coping strategies of home-based older persons with arthritis over three years.
SYFTE Att undersöka förändring över tid i hälsa, funktionsförmåga, psykosocial status, problemlösning
METOD Ett flertal instrument användes i denna studie för att mäta hälsa, funktion, kognition, depression, hjälpmedelsanvändning, kommunikation, omgivning, smärta samt sociala resurser. Insamlingen av data genomfördes med intervjuer.
DELTAGARE 61 äldre personer med diagnosen reumatoid artritis RESULTAT
Deltagarna hade fått en försämrad hälsa och funktionsförmåga. Detta skulle kunna leda till ökad depression och beroende. Men de brukare som var kognitivt intakta, och klarade av att bo kvar hemma, hanterade försämringen och återhämtade sig bra. Antalet ägda och använda hjälpmedel ökade under tre år. De hjälpmedel som underlättade syn och motorik var de som uppskattades mest. Hörhjälpmedel var de som brukarna var mest missnöjda med. Förändringen i användandet av hjälpmedel följde förändringen av hälsan.
