Figur 9
Avslutningsvis fick eleverna svara på i hur stor uträckning eleverna ansåg att vissa specifika personer har påverkat de till en fysisk aktivitet. Personerna som eleverna fick placera in på en
skala mellan inte viktig till avgörande var, kompisar, föräldrar, idrottslärare, influencers, tränare och personen själv.
Utifrån resultaten kunde vi se att kompisarna hade en viktig roll i elevernas motivation till fysisk aktivitet. 44 % ansåg att kompisarna var viktiga, 31 % att kompisarna var väldigt viktiga. Däremot ansåg enbart 3 % att kompisarna var helt avgörande till deras fysiska aktivitet.
Föräldrarnas påverkan på eleverna var något mindre enligt undersökningen, 28 % ansåg att föräldrarna var medel viktiga och 38 % ansåg att föräldrarna hade en viktig roll. Däremot ansåg bara 16 % att påverkan från föräldrarna var väldigt viktig, till skillnad från kompisar som hade 31 % på samma kategori.
19 % ansåg att idrottsläraren hade en mindre viktig påverkan på elevernas fysiska aktivitet och 41 % ansåg att idrottsläraren hade en medel viktig roll. Majoriteten av eleverna anser att idrott- och hälsa läraren antingen är mindre viktig, medel viktig eller viktig. Väldigt få elever anser att idrott- och hälsa läraren är inte viktig eller helt avgörande till elevernas fysiska aktivitet.
Influencers anses av 31 % av eleverna vara inte viktig. Däremot svarar ungefär femtedel av eleverna att de är viktiga och en femtedel att de är medel viktiga. Ingen elev anser däremot att influencers är direkt avgörande för sin fysiska aktivitet.
13 % anser att idrottsläraren inte alls är viktig. Samtidigt som 34 % anser att de är väldigt viktiga, 28 % att de är viktiga och 6 % helt avgörande.
Eleverna själva anser den mest avgörande personen är dem själva. 81 % anser att ”jag själv” är helt avgörande till att idrotta, 13 % anser att de själva är väldigt viktiga. 0 % anser att de själva är medel viktiga till inte viktigt alls.
Utifrån resultaten i enkätundersökningen har vi sammanställt en ranking om vilken person som deltagarna anser är viktigast för dem till att utföra fysisk aktivitet. För att sammanställa
rankingen har vi slagit ihop procentsatsen från kategorierna: viktig, väldigt viktig och avgörande och fått fram följande lista:
1. Jag själv 100 % 2. Kompisar 78 % 3. Föreningstränare 68 % 4. Föräldrar 57 % 5. Idrottslärare 37 % 6. Influencer 28 %
Diskussion
Vi har tidigare beskrivit vikten av Idrott - och hälsoämnet i skolan. Detta eftersom Idrott- och hälsa kan vara både den första och den sista erfarenheten av fysisk aktivitet som ungdomar möter (Engström, 2004). Vi mötte flera olika grupper av ungdomar i en ålder där man enligt statistiken börjar trappa av sin fysiska aktivitet. Vi kan genom den tidigare forskningen se att ungdomar vid 16 års ålder, är det ungefär hälften som deltar i olika idrottsföreningar
(Meckbach & Lundvall, 2012). Den urvalsgrupp som vi använde oss av, var det 76 % som var fysiskt aktiva, vilken får anses som över medel med tanke på den tidigare forskningen. Vi anser att eftersom eleverna befinner sig i en tid i sitt liv där många väljer att sluta med fysisk aktivitet utanför skolan, blir varje åtgärd nödvändig för att få eleverna motiverade till att fortsätta sin fysiska aktivitet. Problematiska med den tidigare forskningen är att den utgår från föreningsidrotten medans vår undersöker hur fysiskt aktiva ungdomarna är. Vilket betyder att eleverna kan vara fysiskt aktiva utanför föreningsidrotten därför ska man inte dra för stora slutsatser av den tidigare forskningen och vår urvalsgrupp.
Till en början utgår vi från Self Determination Theory som utgår ifrån tre psykologiska behov, kompetens, självbestämmande och tillhörighet. Ju högre grad som dessa behov blir uppfyllda desto mer ökar individens inre motivation (Hagger & Chatzisarantis 2007).
För att testa hur eleverna upplever deras självbestämmande så ställde vi frågorna I vilken utsträckning under mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet anser du att du fått arbeta självständigt under idrott och hälsa lektionerna? och I vilken utsträckning anser du att dina idrottslärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet har en demokratisk ledarstil? Båda dessa frågorna är kopplade till elevens självbestämmande och möjlighet att vara med att påverka. Resultatet blev att 63,6 % ansåg att de fått arbeta väldigt lite till ganska lite självständigt under idrott- och hälsolektionerna. Utifrån self determination theory blir detta problematiskt då eleverna inte upplever den självbestämmande delen. Vilket kan vara en bidragande faktor till att individens inre motivation sjunker. Å andra sidan så anser 75,8 % att de haft flera idrott- och hälsolärare med demokratisk ledarstil. Vilket betyder att eleverna fått vara med och bestämma exempelvis lektionsinnehåll och lektionens genomförande. Något som kan bidra positivt till individernas upplevda självbestämmande och ökad inre motivation. Vi anser att det är viktigt för idrott- och hälsoläraren att bibehålla en demokratisk ledarstil
men forma lektionerna på ett sätt så att eleverna får arbeta mer självständigt. Detta skulle öka elevernas självbestämmande och ge en positiv inverkan på elevernas inre motivation.
Vi ställde också frågan I hur hög utsträckning anser elever att deras idrottslärare haft tillräcklig kunskap inom idrott och hälsa ämnet? Syftet med denna fråga var att undersöka om respondenterna tyckte att idrottslärarna haft tillräcklig kunskap för att möta
respondenternas kompetensnivå.
Känslan av kompetens bottnar till stor del i att individen hela tiden på nytt blir utmanad. Utifrån detta är det viktigt att varje utmaning blir anpassad utifrån individens förutsättningar. Att individen känner att den kan utvecklas och klara av nästa steg är avgörande för individens inre motivation. Därför får utmaningarna varken vara för svåra eller för lätta att uppnå
(Hagger & Chatzisarantis 2007). Enligt vår undersökning ansåg eleverna att 51,4 % av lärarna hade en ganska stor kompetens för att motivera eleverna. Idrott- och hälsoämnet är idag inte enbart ett praktiskt ämne, utan även ett teoretiskt. Som vi presenterat tidigare ska eleverna lära sig förmågan att se fördelar och nackdelar med fysisk aktivitet (Skolverket, 2011). Att det enbart är 6,1 % som anser att lärarna har en väldigt stor kompetens är
problematiskt då eleverna inte utmanas varken fysiskt eller teoretiskt. Vilket kan bidra till att motivationen till den teoretiska delen inte blir lika stor. Detta kan kännas igen från studien Effects of physical education continuing professional development on teachers’ physical literacy and self-efficacy and students’ learning outcomes där lärarna anser att deras egen kompetens inte utvecklas i den mån som anses nödvändigt för att möta kraven för individens utbildningssyfte (Ha, et al., 2018). Vilket betyder att eleverna i vår undersökning och tidigare forskning anser att lärarens kunskapsnivå ligger på en nivå som skulle behöva utvecklas. Att ha en strukturerad utvecklingskurva för lärarna leder till en ökad inre motivation hos läraren då kompetensen växer. Vilket stärks i self determination teorin, vilket leder till att lärarna får en ökad kompetens och motivation som i slutändan gynnar elevernas kunskap och därför deras inre motivation.
För att undersöka kring känsla för tillhörighet valde vi att fråga respondenterna följande: ”Hur stor påverkan har klimatet på idrottslektionerna till din motivation att idrotta?” Endast 6,5% ansåg att klimatet inte hade någon påverkan på deras inre motivation. Däremot var en stor majoritet överens om att klimatet på idrott- och hälsolektionerna var viktiga till deras inre motivation att idrotta. Vilket stärks i STD där en av tre psykologiska faktorer är tillhörighet och känlsan att känna sig delaktig i ett sammanhang. Därför styrker både tidigare
forskning och vår undersökning att läraren har en viktig roll i att skapa ett uppmuntrande klimat där elever kan både lyckas och misslyckas utan att känna sig utanför eller annorlunda.
Den andra teoretiska modell vi utgått ifrån är den transtteoretiska modellen som är
beteendeförändringsteori som består av olika processer (Faskunger & Nylund, 2014. Som lärare blir det viktigt att känna till vilken fas eleverna befinner sig i för att kunna möta varje individ. Vi ställde frågan, ”Hur stor påverkan har idrottslärarens agerande på din motivation till att idrotta?” till våra respondenter. Svaren visade att lärarna har en stor roll i elevernas motivation till fysisk aktivitet. Då läraren har en stor del i elevernas motivation till att idrotta blir det avgörande för hen att veta i vilken fas eleverna befinner sig i. Detta för att på
individnivå hjälpa varje elev på bästa möjliga sätt. Detta eftersom personer som befinner sig i olika faser i transteoretiska modellen bör mötas på olika sätt.
Genom frågan ”Hur mycket påverkar idrottsläraren dig att vilja utföra fysisk aktivitet utanför skolan?” ville vi ta reda på hur stor del eleverna anser att idrottsläraren påverkat dem till att ägna sig åt fysisk aktivtet utanför skolan. Resultatet varierade något men de 54,3 % ansåg att läraren hade en liten påverkan på eleverna. Detta tillsammans med föregående svar visar att idrott- och hälsoläraren spelar en roll i elevernas fysiska aktivitet men för ytterst få är
avgörande. Vilket bekräftas när vi låter eleverna svara på hur avgörande specifika personer är till deras fysiska aktivitet. Där idrott- och hälsoläraren kom långt nere på rankingen.
De personer som hamnade högst upp på listan över vilka personer som eleverna ansåg
påverkade dem mest till fysisk aktivitet var, jag själv, föräldrar och kompisar. Det är personer som ofta står nära individen, vilket leder till att den här personen kan ha en bättre inblick på var individen befinner sig i den transteoretiska modellen och på så sätt lättare kan bidra till beteendeförändring eller till ett upprätthållande. För en idrott- och hälsolärare blir det därför adekvat att skapa en så nära relation som möjligt till individen. För att förstå individens beteende och kunna påverka individens fysiska aktivitet. I Teachers' Behavior and Pupils' Achievement Motivation as Determinants of Intended Helping Behavior in Physical Education bekräftat man att lärarens sociala beteende påverkade elevernas motivation. De skriver att lärarens stödjande beteende var positivt och bidrog till ett mer positivt klimat i gruppen (Kokkonen, et al. 2011). Ett positivt och stödjande klimat är väsentligt, då det bidrar till att eleverna är mer stöttande gentemot varandra. Vilket kan leda till att eleverna sporras till fysisk aktivitet då kompisar är en stor bidragande faktor till att individen är fysiskt aktiv.
Slutsats
Eleverna anser att idrott- och hälsolärarna kan påverka deras fysiska aktivitet under idrottslektioner. Idrott- och hälsolärarna är en person som har betydelse för ungdomars inställning till fysisk aktivitet men ej den mest avgörande personen. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att den absolut viktigaste personen för eleverna är dem själva. De närmsta personerna förutom eleven själv är kompisar och föräldrar. Slutsaten vi gör av detta är att det är folk med en bra och nära relation som påverkar individens inställning till fysisk aktivitet i störst utsträckning.
Det är viktigt för eleverna att lärarna besitter en kompetens som kan utmana dem. Utifrån undersökningen samt tidigare forskning drar vi slutsatsen att lärarens kompetens är relevant för elevernas motivation till fysisk aktivitet. Då både tidigare forskning och vår undersökning bekräftar att kompetens är en utav tre psykologiska behov för inre motivation.
En idrott- och hälsolärare kan absolut påverka elever till att både börja och fortsätta vara fysiskt aktiva utanför skolidrotten. Idrott- och hälsoläraren kan bidra till en positiv bild och goda erfarenheter av fysisk aktivitet. Däremot är idrott- och hälsoläraren inte helt avgörande utan det finns flera olika personer som kan spela en stor roll. Slutsatsen av detta blir att man motiveras olika, för att kunna bidra till förändring mot en mer fysisk vardag eller
bibehållning av den fysiska aktiviteten måste man veta vad som motiverar den specifika individen. Därför blir relationen mellan lärare och elev avgörande för om läraren ska kunna vara med och påverka elevens motivation till fysisk aktivitet.
Referenser
Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Arruza, J, Balagué, G, Carmona, A, Cecchini, J, Escartí, A & González, C, (2001). The Influence of the Physical Education Teacher on Intrinsic Motivation, Self-Confidence, Anxiety, and Pre- and Post-Competition Mood States. European Journal of Sport Science. Vol (1).
Carson, R & Chase, M (2009) An examination of physical education teacher motivation from a self-determination theoretical framework. Physical Education & Sport Pedagogy. Vol (14)
Londons, M. (2013). Spelet på fältet relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Johanneshov: MTM.
Engström, L. (2004). Skola - idrott - hälsa: studier av ämnet idrott och hälsa samt av barns och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd. Utgångspunkter, syften och metodik. Stockholm: Idrottshögsk..
Engström, L. (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Faskunger, J. & Nylund, K. (2014). Motivation för motion: hälsovägledning för ökad fysisk aktivitet. (1. uppl.) Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Ha, S.C.A. Sit, H.P.C. Sum, K.W.R & Wallhead. T (2018). Effects of physical education continuing professional development on teachers’ physical literacy and self-efficacy and students’ learning outcomes International Journal of Educational Research doi:
10.1016/j.ijer.2018.01.00
Hagger, M. & Chatzisarantis, N. (red.) (2007). Intrinsic motivation and self-determination in exercise and sport. Champaign, IL: Human Kinetics
Hagger, M, Hankonen, N, Hassandra, M, Hirvensalo, M, Laukkanen, A, Lintunen, T, Polet, J & Tammelin, T, (2019) Using physical education to promote out-of school physical activity in lower secondary school students – a randomized controlled trial protocol. BMC Public Health.
Doi: 10.1186/s12889-019-6478-x
Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolinspektionen.
Londons, M. (2013). Spelet på fältet relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Johanneshov: MTM.
Larsson, B. (2008). Ungdomarna och idrotten: tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008. Stockholm.
Larsson, H. & Meckbach, J. (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.
Sveriges riksidrottsförbund (2009). Idrotten vill: idrottsrörelsens idéprogram : [antagen av RF- stämman 2009]. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Sverige. Skolinspektionen (2012). Framgång i undervisningen: en sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm: Skolinspektionen.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1
Vilken linje går du?
o Vård och omsorg o Natur o Teknik Kön? * o Pojke o Flicka o Övrigt o Övrigt:
Idrottar du på din fritid?
o Ja o Nej o Övrigt:
Hur stor påverkan har idrottslärarens agerande på din motivation till att idrotta?
1 2 3 4 5 6
Ingen alls Väldigt stor
Hur mycket påverkar idrottsläraren dig att vilja idrotta utanför skolan?
1 2 3 4 5 6
Ingen alls Väldigt stor
Om ingen alls, vad kan idrottsläraren göra för att få dig att idrotta utanför skolan? Jag tycker idrottslärarens agerande påverkar min motivation till Idrott på ett positivt sätt.
1 2 3 4 5 6
Instämmer inte alls Instämmer till fullo
Hur stor påverkan har klimatet på idrottslektionerna till din motivation att medverka
1 2 3 4 5 6
Ingen alls Väldigt stor
Idrottsläraren har stor förståelse för vad som motiverar just mig.
1 2 3 4 5 6
Stämmer inte alls Stämmer till fullo
Vad motiverar dig?
Vad skulle idrottsläraren kunna göra för att få dig att vilja utföra fysisk aktivitet på fritiden?
Bilaga 2
När började du idrotta? o 0-9 o 9-12 o 12-15 o 15-18 o Idrottar inteHar du haft uppehåll från din fysiska aktivitet?
o Ja o Nej
o Om ja, vem fick dig att börja igen?
I hur hög utsträckning anser du att idrottslärarna du haft under mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet har tillräcklig teoretisk kunskap för att motivera dig till fysisk aktivitet ?
1 2 3 4 5 6
Väldigt liten kunskap Väldigt stor kunskap
I vilken utsträckning anser du att dina idrottslärare under mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet har en en demokratisk ledarstil?
1 2 3 4 5 6
Väldigt liten del Väldigt stor del
I vilken utsträckning under mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet anser du att du fått arbeta självständigt under Idrott- och hälsolektionerna
1 2 3 4 5 6
Till en väldigt del
Till en väldigt stor del
Inte viktig Mindre viktig Medel viktig Viktig Väldigt viktig Avgörande Kompisar Föräldrar Idrottslärare Influencers Tränare (ex föreningstränare). Jag själv