6. RESULTAT OCH ANALYS
6.2 Personer som syns i TV4
De personer som syns i TV4 och blir omskrivna i Dagens Nyheter kan ha olika funktioner inom TV-kanalen beroende på vilken typ av program de är med i. De allra flesta som förekommer i materialet är någon typ av programledare men det finns också andra exempel. Personerna kan också på något sätt delta eller medverka i ett program och på det sättet kopplas samman med TV4.
2008 års Idolfinalist, Alice Svensson, får i en intervju tala om vad finalplatsen betyder för henne. Hon säger att: ”Det här är den viktigaste kvällen i mitt liv.”99 Det inträffade, alltså att
vara med i programmet och komma till finalen, framställs som betydelsefullt för Alice Svensson. Hennes kommentar säger också något om hur programmet framställs i texten. Programmet är det största som har hänt henne och ”Idol” är därmed inte bara ett TV-program utan också orsaken till en viktig händelse i hennes liv.
I de artiklar där programledare blir intervjuade kopplas deras programledarskap ihop med de specifika program de leder. De blir på så vis representanter inte bara för programmen utan också för kanalen de arbetar för. I texterna lyfts vissa av deras personliga egenskaper fram som också blir en del av framställningen av TV4.
Malou von Sivers leder ett program om böcker och det är ett ämne som är av betydelse för henne. Enligt reportern, som gjort intervjun, har von Sivers ett omfattande intresse för böcker och det får hon nu utlopp för genom sitt programledarskap. Reportern beskriver också om hennes position på TV4. Den som läser får veta att hon har en ”[…] tung position på TV4 […] ” och att denna position tillåter att hon arbetar ”[…] tämligen självständigt […]”100 Det är med
andra ord en person med ett intresse för det skrivna ordet och som dessutom kan visa prov på integritet. Det får i sammanhanget ses som exempel på positiva egenskaper.
En del yrkesmässiga aspekter av Malou von Sivers programledarskap omnämns i texten. Hon framställs då genom att reportern beskriver hennes journalistiska egenskaper. Dessa egenskaper positioneras mot andra former av journalistik och de senare får stå för det omoderna. Det gäller när reportern skriver att Malou von Sivers inte tycker om den ”gamla skjutjärnsjournalistiken”. Den som använder skjutjärnsjournalistik ägnar sig med andra ord åt en metod som tillhör det förgångna. Det gör inte Malou von Sivers, hon verkar i nuet.
Hennes journalistiska gärning framställs med respekt och som något positivt. Det
framkommer att hon har intervjuat ”[…] internationella storheter som Nobelpristagaren Doris
99 Sima, Dagens Nyheter, 2008-12-05
Lessing […]”101 Det framkommer också att hon har en välutvecklad intervjuteknik eftersom
hon lyckades genomföra ett samtal som var ”[…] förvånansvärt öppenhjärtigt med den amerikanska författaren Joyce Carol Oates […]”102 Att samtalet var oväntat öppet antyder att
det vanligtvis är svårt att få nämnda författaren att just öppna sig. Malou von Sivers beskrivs annars överlag som en kunnig person med goda journalistiska egenskaper. I samband med bevakning av ett val var det hon som ”[…] intervjuade experter och analyserade valresultatet […]”103 Hon är också en reporter som klarar att arbeta under tryck och det är i direktsändning
som hon kommer till sin rätt. I texten framställs den situationen som det som lockar henne. Skribenten har valt att även lyfta fram en kritisk frågeställning mot Malou von Sivers som journalist. Det framkommer i texten att hon från annat håll fått kritik för att inte själv vara tillräckligt kritisk. I texten tillåts emellertid von Sivers svara på kritiken och framställs på ett sådant sätt att hon så att säga går vinnande ur situationen. Hon får bland annat själv ge exempel på hur hon faktiskt ställt kritiska frågor. Hon säger då att hon bland annat ställt ”tuffa frågor” till Per Schlingman som är partisekreterare för moderaterna. Därefter får hon också sätta sin egen journalistiska hållning i perspektiv till en slags allmän uppfattning. Hon säger nämligen i texten att: ”Flera tittare hörde av sig och tyckte att jag var onödigt hård.”104
Reportern skriver också att:
När hon får möta Björn Ranelid i författarsoffan envisas Malou von Sivers med att fråga honom om han inte tycker att hans egen, tämligen dominerande person hamnar i vägen för hans eget författarskap.105
Enligt vår uppfattning framställs här Malou von Sivers som en journalist utan några problem med kritiska frågor. Det är rentav reportern själv som tar ställning genom att i texten visa vilken typ av frågor hon ibland ställer.
I en annan artikel intervjuas von Sivers kollega Lennart Ekdahl. Hans personliga journalistiska egenskaper lyfts inte fram i samma omfattning. Det finns emellertid några exempel på hur han framställs. Reportern har valt att poängtera Ekdahls erfarenhet i branschen genom att skriva att han”[…] tillhör veteranerna vad gäller samhällsgranskande journalistik i svensk television.”106
101 Lisinski, Dagens Nyheter, 2008-12-04 102 Ibid
103 Ibid 104 Ibid 105 Ibid
Liksom i artikeln om von Sivers blir den journalistiska integriteten till en värdemätare för den journalistiska gärningen. Det framgår i texten att han inte ser det som ett problem att jobba på en kommersiell kanal och samtidigt ha ett granskande ansvar. Ett exempel på hur hans integritet uttrycker sig är när han får säga att ”[…] jag har haft kritiska intervjuer med kanalchefen.”107
Det finns också en annan typ av programledare som inte är journalist utan en kunnig person inom det område programmet handlar om. I en artikel intervjuas Fredrik Steen som i egenskap av hundexpert leder ett TV-program. Han framstår som kunnig när texten beskriver hur han kan lösa problem.
En hund som vägrar få sina klor klippta och en aggressiv hund som inte vill lyssna på sin ägare. Inget verkar vara något större problem för Fredrik Steen, programledare i
’Hundcoachen’ på TV4+.108
Steen får också själv uttala sig om vilka egenskaper som han själv anser är viktiga i hans yrkesutövning. ”Mot hundar och mot andra människor vinner man på att vara korrekt, rak och en god kamrat.”109
På ett sätt som liknar det sätt som Malou von Sivers fick möta kritik får även Fredrik Steen göra det.
Några tittare har redan reagerat på hans uppfostringsmetoder och kallar dem mobbning. Det håller Fredrik Steen inte med om. Han verkar snarare pigg på en debatt om hunduppfostran över huvud taget då han anser att många förmänskligar sina husdjur och låter dem ta för stor plats.110
Han avfärdar de som tycker att han använder mobbningsmetoder men välkomnar samtidigt en diskussion i ämnet. Han framställs därmed som säker på sin sak men samtidigt storsint nog att kunna ta kritik.
I en krönika skriver en skribent om sin syn på grävande journalistik och större delen av texten handlar om TV3-journalisten Hasse Aro. Skribenten skriver att denne är skicklig som just grävande journalist. Det framstår också som om grävande journalistik är att föredra framför andra typer av journalistik. Skribenten refererar till vad en annan journalist ska ha
107 Lisinski, Dagens Nyheter, 2008-11-12
108 Hedlund, Anna, Hjälp för hundbitna. Dagens Nyheter, 2008-11-07 109 Ibid
sagt och innebörden är att grävande journalistik är något eftersträvansvärt. Skribenten nämner sedan några andra journalister som framstående inom den här genren. Det är ”[…]
stjärngrävartrion Dyfvermark, Laurin och Svensson […]” som enligt skribenten gjort dokumentärfilmer för TV4. ”De har arbetat många, många år med grävandet, de har alla tre haft jobb vid sidan av för att kunna göra sina grävreportage.”111 De framstår här som
föredömen bland grävande journalister som inte skyr några uppoffringar för utöva sin grävande journalistik. Skribenten har dessutom valt att beskriva dem som stjärnor inom sin genre.
Vid tiden för det amerikanska presidentvalet 2008 skrevs en krönika om bevakningen av valet i svensk television. Skribenten kritiserar programledaren på Sveriges Television, K-G Bergström, för att inte lyssna på svaren från sina gäster. Skribenten skriver sedan att den typen av kunnande däremot finns på TV4.
En helt annan teknik använder Göran Rosenberg i TV4:s USA-satsning, ’Amerikas val’. Han för ett samtal och ställer följdfrågor utifrån vad folk svarar. En samtalsform att föredra, där sker en fördjupning som skapar förståelse som tittarna behöver.112
De olika valvakorna kommenteras också av skribenten och denne ger ett positivt omdöme åt programledaren för TV4:s valvaka. En valvaka ”[…] där Anna Lindmarker på ett proffsigt sätt höll i trådarna […]”113