5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER AV ELEVUNDERSÖKNINGEN
5.7 Personers påverkan i ungdomars omgivning
Ungdomar som står i begrepp att välja till gymnasiet är på väg in i den sena ungdomsåldern. Enligt Goldinger (1999) så blir ungdomarnas självkänsla starkare och att det sker ett integreringsarbete i jaget under den här tiden. Enligt Goldinger är tonåringen mycket lätt att påverka och de söker förebilder i samhället, men föräldrarna finns kvar som den trygga basen att utgå ifrån. I min undersökning kom jag fram till att föräldrarna ansågs ha den viktigaste rollen när det gällde påverkan av gymnasievalet enligt ungdomarna själva där föräldrarna fick den högsta påverkansgraden av alla individer i deras omgivning. Här var det över fyrtio procent av ungdomarna som ansåg att föräldrarna påverkar dem mycket till väldigt mycket i deras valprocess. Skillnaden mellan könen var stor, närmare sex av tio killar mot tre av tio tjejer ansåg att föräldrarna påverkar dem mycket i deras gymnasieval. Det var många fler ungdomar som uppger att de pratar mycket med sina föräldrar om gymnasievalet, men att de anser sig inte påverkade av föräldrarna - sju av tio ungdomar pratar mycket till väldigt mycket med sina föräldrar om gymnasievalet. Här fanns det ingen skillnad mellan könen.
Trotts att många av ungdomarna i min undersökning pratade mycket med sina föräldrar, men ändå inte ansåg att de blev så påverkade, så säger vetenskapen något annat. Lund (2006) menar i sin avhandling att familjen och det sociala liv som ungdomarna lever får en helt avgörande betydelse för vilka val som ungdomarna kommer att göra. Lund menar vidare att föräldrarna agerar olika från fall till fall, men att det finns två huvudsyften. Det ena syftet är att ungdomarna inrättar sig i föräldrarnas ambitioner och förhoppningar med sitt gymnasieval och det andra syftet är föräldrarna styr barnets valprocesser i önskvärd riktning om barnet har andra tankar om sitt gymnasieval.
Min samlade tolkning av föräldrarnas påverkan på ungdomarnas gymnasieval är att då föräldrarna är den viktigaste samtalspartnern under valprocessen, så styrs ungdomarna omedvetet av föräldrarnas förhoppningar och ståndpunkter. Detta leder till att i de flesta fall att ungdomarna gör sitt gymnasieval som får plats inom ramen för föräldrarnas förväntan. Ungdomars egen vilja blir till en grupprocess och deras gymnasieval sammanfogas med föräldrarnas livsmönster.
Ungdomar lever med varierande tillgång till ett socialt kontaktnät och deras gymnasieval kommer därför att ta olika vägar beroende detta. Enligt Lund (2006) ska ungdomars utbildningsval förstås som en process av överenskommelser, där
den unges självförståelseformer bekräftas av olika aktörer. Min undersökning bekräftar detta då ungdomarna som ingick i undersökningen ansåg att studie- och yrkesvägledaren har en påverkan över deras gymnasieval. Men här finns ett stort problem då det i regel endast finns en studie- och yrkesvägledare (SYV) på en skola. Denna person ska serva flera hundra elever med information om studie- och yrkesvägar. Med tanke på att ungdomarna anser att SYV har en påverkan över deras gymnasieval så borde grundskolorna ge större tillgänglighet till SYV. Ferm (2008) hade i sin gymnasieutredning pratat med ungdomar som ansåg att de fick alldeles för lite information och yrkes- och studievägledning inför gymnasiet. I min undersökning visade det sig att ungdomarna ansåg att SYV har en relativt stor påverkan på deras val till gymnasiet. Jag fann ingen större skillnad mellan killar och tjejer. När jag sedan analyserade hur mycket ungdomarna uppgivit att de pratade med sin SYV, var det sju av tio som inte alls pratade eller endast pratade lite med sin SYV. Det här är ett problem som måste lösas för att ungdomar som står mitt i sin valprocess ska kunna få sina självförståelseformer bekräftade av en viktig aktör – nämligen Studie- och yrkesvägledaren på skolan.
Andra viktiga aktörer i ungdomarnas kontaktnät är kamrater. Nilsson-Lindström (1998) menar att ungdomar använder kamrater som viktiga referenspunkter vid såväl identitetsbildning som social frigörelse från föräldrarna. Skolverkets undersökning, Attityder till skolan 2006, kom fram till att kompisar har större påverkan på ungdomarna än vad föräldrarna har. Respondenterna som ingick min undersökning var av en annan uppfattning. De ansåg att vänner och klasskompisar har mindre påverkan på deras gymnasieval än föräldrar och SYV.
Enligt Lund (2006) tycks kamraternas åsikter ha stor betydelse tidigt i valprocessen då ungdomarna använder kamrater för att lyssna av och diskutera utbudet med. Av de ungdomar som besvarade min enkät var det 14 % som svarat att vännerna påverkar dem mycket till väldigt mycket. När jag analyserade hur ungdomarna i min undersökning ansåg sig påverkade av klasskompisar fördelat på kön, så var det ingen av killarna som ansåg att klasskompisarna påverkade dem väldigt mycket i sitt gymnasieval, då ingen uppgivit siffrorna 5-6. 17 % av killarna gav siffran 4. Bland tjejerna däremot var det en jämn fördelning mellan siffrorna 4-6 vilket innebar att 15 % menade att klasskompisar har en stor till mycket stor påverkan på deras gymnasieval.
Det är viktigt att skilja på i vilken grad ungdomarna anser sig bli påverkade av kompisar och hur mycket de pratar om gymnasievalet med samma kompisar. Bland ungdomarna i min undersökning var det närmare sex av tio som pratar mycket till väldigt mycket med sina klasskamrater. Likt Skolverkets undersökning (2006) visade det sig i min undersökning att killar i större utsträckning pratar med sina klasskompisar om gymnasievalet än vad tjejer gör. Enligt Lund (2006) är ungdomarna framförallt intresserade av hur andra elever har tänkt, och hur de argumenterar för att vissa alternativ är bättre än andra. Ungdomar för också diskussioner med kamrater som redan går på gymnasiet och lyssnar av deras erfarenheter och argument för en viss ståndpunkt. Ju närmare ett slutgiltigt beslut som den unge kommer, desto mindre roll tycks kamraterna få för valprocessens utfall menar Lund (2006).
Enligt mitt menande är lärare viktiga aktörer i ungdomarnas sociala kontaktnät och borde också vara en mycket viktig samtalspartners i ungdomarnas gymnasieval. Jonsson (2001:167) har i sin forskningsstudie, belyst skolan som lärarnas arena och där fått fram att själva undervisningen är lärarnas största intresse och främsta kompetens och de hade många synpunkter på olika mål och vad grundskolelärare önskar ungdomarna de undervisar. Ett exempel som jag tycker är viktigt att lyfta fram här är att lärare i Jonssons undersökning önskade ungdomarna att de skulle få god förberedelse för fortsatt skolgång eller arbetsliv. Ställer man den här mot hur ungdomarna i min undersökning svarat på hur mycket de pratar med och vilken påverkan lärare har i deras gymnasieval så går det inte ihop. Det var nio av tio ungdomar som ansåg att läraren inte hade någon påverkan alls eller väldigt lite påverkan. Kopplar man ihop det här med hur mycket ungdomarna pratar med sina lärare om gymnasievalet ser siffrorna lika dana ut – 85 % av ungdomarna pratar inte alls med sina lärare om gymnasievalet eller väldigt lite. Här var det endast en av tio killar som ansåg att lärare hade mycket till väldigt mycket påverkan på deras gymnasieval. Bland tjejerna var det två av tio som ansåg att lärare påverkade dem mycket.
De slutsatser som jag drar av resultatet och analysen är att föräldrarna är de personer som ungdomarna anser påverkar dem mest under valprocessen och det är också föräldrarna som ungdomarna anser sig prata med mest. Killar anser sig i högre grad än tjejer påverkas av föräldrarna, men oavsett kön så pratar man lika mycket med sina föräldrar omkring gymnasievalet. Oberoende av att ungdomarna pratar mycket med sina klasskamrater och vänner om gymnasievalet, så anser de inte att dessa påverkar dem speciellt mycket i gymnasievalet. Ser man detta ur ett genusperspektiv är det något fler killar som anser sig påverkas av klasskamrater och vänner än tjejer gör. Det finns heller någon större skillnad när det gäller hur mycket tjejer respektive killar pratar med sina klasskompisar om gymnasievalet. Men över hälften pratar mycket till väldigt mycket med sina klasskompisar oavsett om man är tjej eller kille.
Trots att lärare anser att ungdomar ska få god förberedelse för fortsatt skolgång eller arbetsliv så framkom det i undersökningen att ungdomar inte anser att lärare påverkar dem nämnvärt i deras val till gymnasiet inte heller är lärare någon större samtalspartners när det gäller att förbereda dem för vad gymnasiet innebär och vilka valmöjligheter som finns. I min teoretiska referensram hänvisar jag till Skolverkets rapport (2004) som gör gällande att lärarna i grundskolan har begränsade kunskaper om gymnasieskolan vilket har betydelse för ungdomarnas studieval. Enligt Ferm (2008) är det brist på information om arbetsrelaterade frågor, särskilt personlig kontakt som kan hjälpa ungdomarna i deras valsituation. Det finns gott om informationsmaterial men frågan är om det är rätt anpassat till elever, studie- och yrkesvägledare och lärare på grundskolan. Lärandet är en process för ungdomar, de ska kunna ha en uppfattning om olika saker i ett yrkesliv där de saknar erfarenheter ifrån vilket gör att deras val blir svårare.
En studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet är en förutsättning för att eleverna i årskurs nio ska kunna göra väl underbyggda val av såväl gymnasieskola som program menar Anita Ferm i den nya gymnasieutredningen (2008). Jag håller med om detta med anledning av att ungdomarna som går i årskurs nio och står i begrepp att välja till gymnasiet anser att studie- och yrkesvägledaren har en viktig påverkan
på deras gymnasieval. Mot bakgrund av ungdomarnas svar att de pratar relativt lite till väldigt lite med sin studie- och yrkesvägledare, drar jag slutsatsen att varje grundskola bör bringa klarhet i hur studie- och yrkesvägledningen kan organiseras för att eleverna ska kunna få mer och fler individuella samtal, så att de kan göra ett val utifrån sina personliga intressen.