Det var många intressanta frågor som jag blev nyfiken på under min forskning och här tänker jag nämna det som jag anser vara de viktigaste och som skulle kunna vara intressanta för framtida forskning.
Med tanke på att föräldrarna är de personer i ungdomarnas omgivning som de anser har den största påverkan och som de också pratar mest med om gymnasievalet, skulle man ytterligare kunna öka kunskapen om hur och på vilka kriterier ungdomarna väljer gymnasieutbildning och/eller skola. Det skulle vara intressant att undersöka vad som är viktigt för föräldrarna i samband med deras ungdomars val till gymnasiet.
I min studie kom jag fram till att vissa ungdomar anser att släktingar har stor påverkan och är viktiga samtalspartner för dem i valprocessen till gymnasiet. För att öka kunskapen om det finns några likheter och skillnader beroende på vilken etnisk och/eller kulturell bakgrund ungdomarna har så vore detta en tänkvärd forskningsansats.
För att få en djupare förståelse, utöver vetskapen om vad som är viktigt och vilka informationskällor som används, i den mycket komplexa processen i samband med gymnasievalet kan en eller ett par djupintervjuer genomföras. Ett lämpligt upplägg skulle kunna tänkas vara någon form av fokusgruppdiskussion.
Med tanke på att det var så många ungdomar i min undersökning som ansåg sig stressade, och då framför allt tjejerna, skulle det vara intressant att fördjupa sig i
detta och försöka få fram vad det är för faktorer i vårt samhälle som framkallar stress.
LITTERATURFÖRTECKNING
Alfredsson, A.& Petersson, A. & Märta, T. (2000). Arbetsmiljö och säkerhet, Stockholm: Natur och Kultur.
Andersson, B-E. & Jonsson, B. & Lindblad, S. & Rosén, A-S. (2001). Ungdomarna, skolan och livet, Stockholm: HLS, Centrum för Barn- och ungdomsvetenskap.
Ball, S. J.; Maguire, M. & Macrae, S. (2000). Choice, pathways and transitions post – 16. New youth, new economies in the global city. London and New York:Routledge/Falmers.
Ball, S. J. (2003). Class strategies and the educational market. The middle classes and social advantage. London: Routledge.
Boyd, Miron, G. (ed) (1993). Toward Free Choice and market-oriented Schools. Ur Problems and Promises Institute of International Education Stockholm
University: Skolverketsrapport nr. 2.
Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi. Coleman, J.S. & Schneider, B. (Eds.). (1993). Parents, their children, and schools.
Boulder: Westview Press.
Daun, H (1993). Omstrukturering av skolsystemen. Decentralisering, valfrihet och privatisering. En internationell översikt. Stockholm: Skolverket.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur. Edwards, T. & Whittey, G. (1992.). Parental Choice and Education Reform in
Britain and the United States. British Journal of Educational Studies, 40(2), 101- 117.
Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Einarsson, C., Hammar Chiriac, E. (2002). Gruppobservationer - Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. och Wängnerud, L. (2007).
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedsts Juridik AB.
Ferm, A. (2008). Framtidsvägen– en reformerad gymnasieskola. Betänkande av Gymnasieutredningen, Stockholm: SOU 2008:27.
Friedman, M. & Friedman, R. (1980). Free to choose: A personal statement. London: Secker & Warburg.
Fritzell, C. (2004). Ett bildningsdidaktiskt perspektiv. I Lena Fritzén (red): På väg mot en integrativ didaktik. Växjö: Växjö universitet.
Fritzén, L. (2003). Ämneskunnande och demokratisk kompetens – en integrerad helhet? Utbildning & Demokrati. Nr 3, s. 67-88.
Good, T. L. & Brophy, J. E. (1980). Educational Psychology. A Realistic Approach. New York.
Good, T. L. (1980). The Social Psychology of School Learning. Classroom Expectations: “Teacher-Pupil Interactions”. New York.
Goldinger, B. (1999). Tonårstiden. Utvecklingen från förpuberteten upp till vuxen ålder. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Grönroos, C. (1992). Service Management and Marketing. Göteborg: ISL Förlag. Grönroos, C. (2000), Service Management and Marketing – A Customer
Grönroos, C. (2002) Service management och marknadsföring - en CRM ansats, Malmö: Liber ekonomi.
Habermas, J. (1995). Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle. Göteborg: Daidalos.
Hartup, W. W. (1993). Adolescents and their friends. I B. Laursen (Red.), Close Friendships in Adolescence. New Directions for Child Development. (60), 3-22. Hughes, M., Wikeley, F. & Nash, T. (1994) Parents and Their Children´s Schools.
Blackwell. Oxford UK & Cambridge USA.
Imsen, G, (2000). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Kapferer, JN. (1988) Rykte Världens äldsta nyhetsmedium. Stockholm: Norstedts. Kjellman, A-K. (2001). “Hurra för valfriheten” – Men vad ska vi välja?
Stockholm:HLS.
Kotler, P.et al (2000) Principles of Marketing. New Jersey: Prentice Hall Inc. Tredje upplagan.
Kotler, P. & Fox, K. (1995) Strategic marketing for educational Institutions. New Jersey: Prentice Hall Inc.
Lalander, P. (1998). Anden i flaskan: Alkoholens betydelser i olika ungdomsgrupper. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion.
Lalander, P. & Johansson, T. (2002). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Lennéer-Axelsson, B. & Thylefors, I. (2000). Arbetsgruppens psykologi, Om den psykosociala arbetsmiljön – gruppdynamik, relationer, arbetsroller, ledarskap, konflikter, förändringar och personliga olikheter. Stockholm: Natur och Kultur. Leicht, A-C. (2005). Skolan som vi vill ha den – rapport från enkätundersökning
om vad som styr föräldrars val av skola för sina barn. Attitydundersökning. Tranås: Leader Sommenbygd.
Lekvall, P. & Wahlbin, C. (2001). Information för marknadsföringsbeslut. Lund:Studentlitteratur.
Little, B.R. (1987). Personal projects and fuzzy selves: Aspects of Self-Identity in Adolescence. New York: Routledge Kegan Paul, 230-245.
Lund, S. (2006) Marknad och medborgare – elevers valhandlingar i
gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser. Akademisk avhandling för filosofiedoktorsexamen vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet. Växjö: Växjö Universty press.
Maddaus, J. (1986) Parental choice of school; What parents think and do. New Yoruk: Teacher College Records.
Miron, G. (1993) Towards free choice and market-oriented schools. Skolverkets rapport nr 2. Stockholm: IIE
Nilsson-Lindström, M. (1998). Tradition och överskridande. En studie av flickors perspektiv på utbildning. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Nilsson, B. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder.
Lund: Studentlitteratur.
Normann, R. (1991). Service Management System. Lund: Liber.
Rafiq, M. & Ahmed, Pervaiz K. (1995): Using the 7P as a generic marketing mix: an exploratory survey of UK and European marketing academics, Marketing Intelligence & Planning. Dundee, Scotland: Emerald Group Publishing Limited. Roberts, K. (1997). Struckture and agency: the new youth research agenda' in
Bynner, J., Chisholm, L. & Furlong, A. Youth, Citizenship and Social Change in a European Context. Aldershot: Ashgate.
Rosen, E. (2000). The Anatomy of Buzz: How to Create Word-of-Mouth Advertising. New Yourk: Doubleday.
Skolverkets rapport 299. (2007). Attityder till skolan 2006 - Elevernas och lärarnas attityder till skolan. Stockholm
PT Skolverket (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon, Stockholm
Skolverket (2005). Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet, Stockholm
Skolverket SOU 2008:27. Gymnasieskolan i dag − presentation, problem och analys, Stockholm
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (1991). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet:
www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_princ iper_fix.pdf Lagar Skollagen (1985:1100). Skollagändringarna (2007:304) Förordningar Gymnasieförordning (1992:394). Gymnasieförordning (2007:641)
Förordning (1996:1206) om fristående skolor.
Förordning (SKOLFS 1994:2) om 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94.
Ändringar i gymnasieförordningen (2007:641)
Propositioner
Nya skolmyndigheter, prop. 2007/08:50.
Frisökning – ökade valmöjligheter till gymnasieskolan, m.m., prop.006/07:71. Angående reformeringen av de gymnasiala skolorna m.m., prop. 1964:171. Kunskap och kvalitet, Utbildning sdepartementets sammanfattning av prop. 2003/04:140
På ungdomars villkor. Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro. Regeringens proposition 1998/99:115.
Utbildningsutskottets betänkanden
Frisökning m.m., 2006/07:UbU15.
Gymnasieskola i utveckling – kvalitet och likvärdighet, 1998/99 UbU:3. prop. 2006/07:71
Frisökning – ökade valmöjligheter till gymnasieskolan m.m. samt utskottsbetänkandet
Hemsidor
Skolverket (2007) www.skolverket.se/sb/d/467/a/10208 Vetenskapsrådet (2008) www.vetenskapsradet.se
TABELLFÖRTECKNING
Tabell 1. Antal svar i enkätundersökningen. 23 Tabell 2. Antal elever som medverkat i undersökningen. 31 Tabell 3. Antal kommuner och elever som medverkat i undersökningen. 31 Tabell 4. Ungdomar beskriver sig själva som högstadieelev. 32 Tabell 5A. Ungdomars attityd till högstadiet och skolarbetet, 34 Tabell 5B. Ungdomars attityd till högstadiet fördelat på kön i relation till
positiva motivationsbegreppen. 35
Tabell 6. Hur viktigt det är för ungdomar att lyckas med skolarbetet. 36
Tabell 7. Ungdomars inställning till varför de går i skola. 35 Tabell 8. Ungdomars tankar om sitt framtida yrkesliv. 37 Tabell 9. Ungdomars vilja att välja en gymnasieskola i egna kommunen. 38 Tabell 10. Ungdomars vilja att välja gymnasieskola fördelat på kommun. 38 Tabell 11. Ungdomars valmöjlighet att söka till fler gymnasieskolor. 38 Tabell 12. Ungdomars valmöjlighet att söka till flera gymnasieskolor,
i förhållande till vilken kommun de bor i. 38 Tabell 13. Hur ungdomarna anser att frisökningen ger dem
fler och bättre valmöjligheter. 39 Tabell 14A. Hur ungdomar känner inför att börja gymnasiet. 40 Tabell 14B. Hur ungdomar känner inför att börja gymnasiet fördelat på kön. 41 Tabell 15. Ungdomars förväntningar på gymnasiestudierna. 42 Tabell 16. Vad ungdomarna i första hand förväntar sig att få ut av gymnasiet. 43 Tabell 17. Förväntningar som ungdomarna har på sin kommande gymnasietid. 44 Tabell 18. Ungdomars oro inför sitt gymnasieval. 44 Tabell 19. Vilken grad som ungdomar tycker att det är svårt att
välja gymnasieskola. 45
Tabell 20. Hur ungdomarna påverkas av individer i deras omgivning
i valhandlingen. 47
Tabell 21. Vad ungdomarna själva bedömer hur mycket de pratar med olika
individer om valet av gymnasieskola. 48 Tabell 22. Hur ungdomarna söker information om olika gymnasieskolor. 48 Tabell 23. Vad ungdomarna själva bedömer hur de påverkas av olika
element när de ska göra sitt val av gymnasieskola. 49 Tabell 24. De ungdomar som är skoltrötta och hur de förhåller
sig till andra faktorer. 50
Tabell 25 De ungdomar som är stressade och hur de förhåller