6. Diskussion
6.3. En personlig prägel
Innehåll publicerat av icke-kommersiella användare avviker från det i övrigt dominerande konsumtionstemat, vilket inte är särskilt oväntat. Denna användartyp, dvs. statliga,
kommunala, ideella eller icke-vinstdrivande verksamheter, har publicerat minst innehåll under hashtaggen, vilket bekräftar tidigare forskningsresultat som påvisar att ideella
organisationer varken får eller tar stor plats på sociala medier (Haider 2014, 257). Det mest förekommande klimatsmarta temat inom denna användarkategori var “skolmat”, vilket kan ses utifrån begreppet “e-government”. Forskning rörande e-governments visar att offentliga sektorer använder sociala medier i ett främst förtroendestärkande syfte (Bonson et. al. 2012, 123). Genom ett bruk av hashtaggen påvisar dessa användare att det finns ett statligt intresse av att påverka den framtida generationens livspolitiska beslut genom att skapa erfarenheter kopplat till klimatengagemang och således kan resultatet även kopplas till termen CSR. Detta eftersom det inbegriper en form av marknadsföring där användarna påvisar ett
klimatengagemang i syfte att stärka sitt förtroende.
Den framtida generationen, i form av temat “barn”, var även ett av de mest förekommande temana i innehåll publicerat av kommersiella användare. Temana “skolmat” och “barn” skildrar det Haider (2016, 486–487) beskriver som “individers inneboende behov”, dvs. beteenden och beslut rörande individers välbefinnande, familj och omgivning. Samtidigt innehar bilder av natur, vilket är ett vanligt tema i klimatkommunikation på sociala medier
(Connor et. al. 2016, 463) och var ett relativt vanligt förekommande visuellt tema i det undersökta materialet, en affektiv beskaffenhet som tilltalar individers inneboende behov. Likaså tilltalar bilder av, det vanligt förekommande temat, “människor” också våra inneboende behov då bilder som innehåller människor laddas med interpersonell mening (Zappavigna 2016, 275). Teman som tilltalar individers inneboende behov, dvs. skolmat, barn, natur och människor, präglas av personlighet och innehar således affektiv betydelse. Följaktligen påvisar resultaten även att den ideologiska förhandlingen kring hashtaggen #klimatsmart präglas av affektiva uttryck kring individers inneboende behov. Dessa
känsloladdade bidrag kan ses utifrån begreppet “affektiva gemenskaper” då de avviker från en dominerande politisk berättarform och bjuder in andra till att hitta sin egen plats i politiken (Papacharissi 2015, 126)
7. Slutsatser
Medierna är viktiga aktörer i produktionen, reproduktionen och omvandling av hur
klimatförändringar ska förstås (Schäfer 2012, 527). På motsvarande sätt vill vi argumentera för att detta även gäller klimatengagemang. När människor inte upplever klart påtagliga negativa effekter av den globala uppvärmningen i sina vardagliga liv är de mindre benägna till att ändra sina miljöskadliga handlingar och om de väntar tills den globala uppvärmningen påverkar deras vardagliga liv, kommer det vara för sent att göra något åt det (Giddens & Sutton 2013, 183). Vidare påvisar forskning inom fältet klimatkommunikation hur sensationalism har blivit och är ett nödvändigt ont. Dock spelar det ingen roll om
sensationalismen beskriver klimatförändringar på ett korrekt sätt, eller om sensationalismen bidrar till att påverka och omvända ‘skeptiker’, om det i slutändan visar sig att det inte har bidragit till någon form av samhällsförändring (Lester 2010, 164).
Vi har därför undersökt hur ett medialt klimatengagemang kommer till uttryck på plattformen Instagram utefter ett begrepp som är kopplat till klimatvänliga beteenden. Vi kan utefter studiens resultat konstatera att den ideologiska förhandlingen kring hashtaggen #klimatsmart främst fokuserats till moraliskt försvarbara konsumtionsbeteenden i förhållande till vårt klimat. Detta eftersom innehållet främst fokuseras till inköp eller försäljning av återbrukade, ekologiska och hållbara bruksföremål och livsmedel. Samtidigt visar resultaten även att dessa konsumtionsrelaterade inlägg främst publicerats av yrkesutövande användare med
kommersiella syften. Således finns en risk för att det kollektiva meningsskapandet kring hashtaggen #klimatsmart, och även ett klimatengagemang i stort, främst förknippas med CSR-relaterad marknadsföring och kommersiella krafter, snarare än det individuella ansvar Giddens & Sutton (2013) menar krävs för att övervinna globala klimatförändringar.
Miljövänliga konsumtionsbeteenden innefattas ofta i en ”grön livsstil” (Lorezen 2012, 102) och visst främjar dessa klimatet, men det finns även motsättningar vad gäller individuellt miljöansvar och begreppen “en hållbar konsumtion” och “en minskad konsumtion” (Barr et.al. 2011, 712). Vidare blir konsumenter idag överrösta av CSR-relaterad reklam, vilket har skapat en skepticism gentemot organisationerna som bedriver denna typ marknadsföring, där ekonomisk vinning ställs gentemot ett uppfyllande av utlovad beskaffenhet (Skarmeas & Leonidou 2013, 1831). Det finns således ett antal problematiska aspekter som kan påverka
individers kollektiva meningsskapande kring hashtaggen #klimatsmart negativt och vidare potentiellt hämma ett klimatengagemang.
Resultaten kan även ses utifrån begreppet ”affektiv gemenskap” då de olika användartyperna som publicerat innehåll länkas samman genom ett ömsesidigt klimatengagemang och
känsloladdade uttryck. Det studerade innehållet laddades tämligen ofta med känslomässiga betydelser genom mjukare former av åsiktsdelning, i form av personliga uttryck och bilder samt bilder relaterade till en vardagsaspekt. Denna typ av uttryck förstärker, genom
performativitet, en medvetenhet kring ett klimatengagemang genom att avvika från en dominerande politisk berättarform och bjuder in andra till att hitta en plats i ett politiskt sammanhang (Papacharissi 2015, 126). Vidare bidrar plattformens interpersonella egenskaper till att skapa en organisk opinionsbildning, vilket har visat sig ha en större genomslagskraft än planerad opinionsbildning vad gäller klimatfrågor (Leas et. al. 2016, 1–9). Dock
argumenterar Papacharissi (2015, 127–128) för att de affektiva gemenskapernas digitala flöden först och främst innehar en symbolisk samhällelig påverkan och att en politisk effekt uppnås först när dessa flöden kombineras med ett antal andra oberoende aktiviteter.
Vad gäller ett anammande av individuella klimatengagemang beskriver Lorezen (2012, 113) att hållbara livsstilsförändringar inte följer ett färdigt koncept eller en plan, utan är en
pågående individuell process som grundar sig på värden, kunskap och hopp inför framtiden. Vi menar, mot bakgrund av teorin om sociala representationer (Höijer 2011, 3), att
hashtaggen #klimatsmart kan påverka individers sociokognitiva processer och syn på ett klimatengagemang. Detta eftersom att hashtaggen, genom de affektiva gemenskaperna, uppmärksammar och placerar olika klimatvänliga beteenden i ett större sammanhang. Dock visar resultaten från denna studie att kommersiella krafter genomsyrar det digitala flödet kring hashtaggen och att innehållet främst fokuseras till konsumtion av materiella ting. Vi menar att detta kan påverka individers ideologiska förhandling kring begreppet klimatsmart, och det kollektiva meningsskapandet kring klimatengagemang, på ett negativt sätt då det finns en skepticism gentemot dessa typer av budskap.
Vi vill slutligen poängtera att vi med denna kvantitativa metod inte når kunskap om hur användare beskriver, initierar eller uppmuntrar till klimatsmarta beteenden och handlingar kopplade till ett klimatengagemang. En djupare kunskap kring dessa typer av sociala praktiker skulle kunna nås genom en kritisk diskursanalys. Vidare skulle även resultatet av denna studie kunna ges ytterligare en dimension genom en komparativ analys av innehåll från andra sociala medier, förslagsvis Twitter. Denna typ av analys skulle kunna generera
ytterligare kunskap om ett kollektivt meningsskapande kring begreppet klimatsmart och även insikter om hur klimatengagemang framställs på olika sociala medieplattformar.
8. Sammanfattning
Denna kvantitativa studie syftar till att nå kunskap om ett kollektivt meningsskapande kring begreppet klimatsmart samt hur klimatengagemang kommer till uttryck på sociala medier. Angreppssättet förenar en förståelse för klimatkommunikation samt hur affektiva
gemenskaper formeras i sociala medier. Vidare fokuserar studien på att synliggöra en
ideologisk förhandling kring hashtaggen, dvs. identifiera vilka betydelser individer tillskriver begreppet.
Användargenererat innehåll under hashtaggen #klimatsmart på den sociala medieplattformen Instagram har, genom ett systematiskt urval, samlats in och ett urval om 517 inlägg, dvs. bilder och dess beskrivande text, analyserades sedan genom en kvantitativ innehållsanalys. Detta för att påvisa vilka typer av användare som brukar hashtaggen, vilket visuellt innehåll som visas upp samt vilka klimatsmarta teman som manifesteras i inläggen. Studiens
teoretiska ramverk utgörs av livspolitik, sociala representationer samt affektiva gemenskaper. För att komma till insikt om vilka betydelser begreppet laddas med diskuteras resultaten ur ett livspolitiskt perspektiv. Teorin om sociala representationer tillämpas som ett hjälpmedel för att söka förstå hur individer använder begreppet och skapar mening kring det och vidare tillämpas den teoretiska utgångspunkten “affektiv gemenskap” för att vidare diskutera hur de mediala förutsättningarna påverkar förståelsen för hashtaggen #klimatsmart.
Resultaten presenteras och kontextualiseras sedan mot bakgrund av tidigare
forskningsresultat och de teoretiska utgångspunkterna. De mest centrala resultaten påvisar att kommersiella verksamheter och enskilda personer genererar mest innehåll under hashtaggen och att visuellt innehåll av livsmedel och bruksföremål är mest framträdande. Vidare visar resultaten också att en konsumtions- och återbruksaspekt ofta nämns eller visas i kombination med dels varandra och även med visuellt innehåll av bruksföremål. De kommersiella
aktörerna är den grupp som bidrar med mest innehåll till dessa typer av representationer. Vidare är också bilder av människor vanligt förekommande, vilket bidrar till ett mer känsloladdat medieinnehåll.
Resultaten tyder således på att hashtaggen #klimatsmart verkar politiskt då den kategoriserar klimatvänliga beteenden och placerar dessa i sociokulturella sammanhang samt att de olika användartyperna förenas diskursivt kring liknande ämnen. Kommunikationen inbegriper
främst livspolitiska beslut beträffande individers vardag och den ideologiska förhandlingen kring hashtaggen #klimatsmart fokuseras främst till moraliskt försvarbara
9. Källförteckning
Akturan, U. 2016. “Green talk and green walk: How oil companies position themselves in social media”, In 9th Annual Conference of the EuroMed Academy of Business. pp. 50-62. Auer, M.R., Zhang, Y. & Lee, P. 2014, "The potential of microblogs for the study of public perceptions of climate change", Wiley Interdisciplinary Reviews: Climate Change, vol. 5, no. 3, pp. 291-296.
Barr, S., Gilg, A. & Shaw, G. 2011, "‘Helping People Make Better Choices’: Exploring the behaviour change agenda for environmental sustainability", Applied Geography, vol. 31, no. 2, pp. 712-720.
Bakhshi, S., Shamma, D. & Gilbert, E. 2014, "Faces engage us: photos with faces attract more likes and comments on Instagram", ACM, pp. 965.
Bechmann, A., Lomborg, S. 2012, "Mapping actor roles in social media: Different
perspectives on value creation in theories of user participation", New Media & Society, vol. 15, no. 5, pp. 765-781.
Bonson, E., Torres, L., Royo, S. & Flores, F. 2012, "Local e-government 2.0: Social media and corporate transparency in municipalities", Government Information Quarterly, vol. 29, no. 2, pp. 123.
Boykoff, M.T., Boykoff, J.M. 2007, "Climate change and journalistic norms: A case-study of US mass-media coverage", Geoforum, vol. 38, no. 6, pp. 1190-1204.
Boykoff, M.T., Goodman, M.K. 2009, "Conspicuous redemption? Reflections on the
promises and perils of the ‘Celebritization’ of climate change", Geoforum, vol. 40, no. 3, pp. 395-406.
Buhăniă, I. 2015, “Public Relations and CSR as a Part of Corporate Legitimation”, Styles of Communication, vol. 7, no. 1, pp. 23-38.
Cassidy, T.D., Bennett, H.R. 2012, "The Rise of Vintage Fashion and the Vintage Consumer", Fashion Practice, vol. 4, no. 2, pp. 239-262.
Chandler, D., Munday, R. Instagram. In A Dictionary of Social Media. : Oxford University Press. Retrieved 15 Nov. 2016, from
http://www.oxfordreference.com.db.ub.oru.se/view/10.1093/acref/9780191803093.001.0001/ acref-9780191803093-e-643
Chandler, D., Munday, R. Hashtag. In A Dictionary of Social Media. : Oxford University Press. Retrieved 15 Nov. 2016, from
http://www.oxfordreference.com.db.ub.oru.se/view/10.1093/acref/9780191803093.001.0001/ acref-9780191803093-e-579.)
Collins, L.C., Nerlich, B. 2016, "Uncertainty discourses in the context of climate change: A corpus-assisted analysis of UK national newspaper articles", Communications, vol. 41, no. 3, pp. 291-313.
Connor, P., Harris, E., Guy, S., Fernando, J., Shank, D.B., Kurz, T., Bain, P.G., Kashima, Y. 2016, "Interpersonal communication about climate change: how messages change when communicated through simulated online social networks", Climatic Change, vol. 136, no. 3, pp. 463-476.
Craig, G. 2016, "Political Participation and Pleasure in Green Lifestyle Journalism", Environmental Communication, vol. 10, no. 1, pp. 122-141.
Edling, C., Hedström, P. 2003, Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare, Lund: Studentlitteratur AB.
Ekström, M., Larsson, L. 2010. Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Eliasson, A. 2010, Kvantitativ metod från början, 2 uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
Eyrich, N., Padman, M. L., Sweetser, K. D. 2008, “PR practitioners’ use of social media tools and communication technology”. Public Relations Review, 34(4), pp. 412–414.
Fidahl, O., Davidsson, P., 2015, “Svenskarna och internet- 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor”.
Giddens, A., Andersson, S. 1999, Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken, Daidalos, Göteborg.
Giddens, A., Sutton, P.W. 2013, Sociology, 7 uppl., Polity, Cambridge.
Gilg, A., Barr, S., Ford, N. 2005, "Green consumption or sustainable lifestyles? Identifying the sustainable consumer", Futures, vol. 37, no. 6, pp. 481-504.
González Cortés, M. E. 2014, “Relaying the message of climate change: The IPCC experts comment on media coverage of scientific consensus”, Interactions: Studies In
Communication & Culture, 5(1), pp. 41-50.
Haider, J. 2016, "The Shaping of Environmental Information in Social Media: Affordances and Technologies of Self-control", Environmental Communication, vol. 10, no. 4, pp. 473- 491.
Haider, J. 2014, "Taking the environment online", Online Information Review, vol. 38, no. 2, pp. 248-264.
Hulme, M. 2007, “Mediated messages about climate change: reporting the IPCC Fourth Assessment in the UK print media”, Science Communication, pp. 1-24.
Höijer, B. 2008, Uppl. 1:2 Sociala representationer. I Ekström, M. (red.) Mediernas språk. Malmö: Liber AB. pp. 139-163.
Höijer, B. 2010, "Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change", Public Understanding of Science, vol. 19, no. 6, pp. 717-731.
Höijer, B. 2011, “Social Representations Theory: A New Theory for Media Research”, NORDICOM Review, 32(2), pp. 3-16.
Ibrahim, Y. 2015, "Instagramming life: banal imaging and the poetics of the everyday", Journal of Media Practice, vol. 16, no. 1, pp. 42-52.
Instagram 2016. Hämtad 2016-10-25 https://www.instagram.com/about/us/
Institutet för språk och folkminnen, 2014. Hämtad 2016-10-25.
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyord/aktuellt-nyord-2002-2015/2013-10- 18-klimatsmart.html
IPCC (2014) pp. 2. Hämtad 2016-10-25.
http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/AR5_SYR_FINAL_SPM.pdf
Jang, S.M., Hart, P.S. 2015, "Polarized frames on “climate change” and “global warming” across countries and states: Evidence from Twitter big data", Global Environmental Change,vol. 32, pp. 11-17.
Kirilenko, A., Stepchenkova, S. 2014, "Public microblogging on climate change: One year of Twitter worldwide", Global envoronmental change - human and policy dimensions, vol. 26, no. 1, pp. 171-182.
Leas, E.C., Althouse, B.M., Dredze, M., Obradovich, N., Fowler, J.H., Noar, S.M., Allem, J., Ayers, J.W. 2016, "Big Data Sensors of Organic Advocacy: The Case of Leonardo DiCaprio and Climate Change", PLoS One, vol. 11, no. 8, pp. 1-9.
Livsmedelsverket 2015. Hämtad 2016-12-28. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel- och-innehall/ekologisk-mat1/
Lorenzen, J.A. 2012, "Going Green: The Process of Lifestyle Change", Sociological Forum,vol. 27, no. 1, pp. 94-116.
Minton, E., Lee, C., Orth, U., Kim, C., & Kahle, L. (2012). Sustainable marketing and social media: A cross-country analysis of motives for sustainable behaviors. Journal of Advertising, 41(4), pp. 69-84.
Nationalencyklopedin, hashtagg. Hämtad 2016-11-15. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hashtagg Nationalencyklopedin, hållbar utveckling. Hämtad 2016-12-28. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hållbar-utveckling
Nilsson, Å 2010. Kvantitativ innehållsanalys. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB
Palm, Lars. 2002. Bombmatta eller nätverk? I Larsson, Larsåke. (red.). PR på svenska, teori, praktik och kritisk analys, 253-268. Lund: Studentlitteratur AB
Papacharissi, Z. 2015. Affective publics: Sentiment, technology, and politics. Oxford University Press.
Pearce, W., Holmberg, K., Hellsten, I. & Nerlich, B. 2014, "Climate Change on Twitter: Topics, Communities and Conversations about the 2013 IPCC Working Group 1
Report",PLOS ONE, vol. 9, no. 4.
Riffe, D., Lacy, S. & Fico, F. 2014, Analyzing media messages: using quantitative content analysis in research, Third edn, Routledge/Taylor & Francis Group, New York.
Reilly, A.H., Hynan, K.A., 2014, “Corporate communication, sustainability, and social media: It's not easy (really) being green”, Elsevier Science Ltd, Greenwich, pp. 747-758.
Schmid-Petri, H., Arlt, D., 2016, "Constructing an illusion of scientific uncertainty? Framing climate change in German and British print media", Communications, vol. 41, no. 3, pp. 265- 289.
Schmidt, A., Ivanova, A., Schäfer, M.S., 2013, "Media attention for climate change around the world: A comparative analysis of newspaper coverage in 27 countries", Global
Environmental Change, vol. 23, no. 5, pp. 1233-1248.
Schäfer, M.S. 2012, "Online communication on climate change and climate politics: a literature review", Wiley Interdisciplinary Reviews: Climate Change, vol. 3, no. 6, pp. 527- 543.
Schäfer, M. S., Schlichting, I., 2014, “Media Representations of Climate Change: A Meta- Analysis of the Research Field”, Environmental Communication, 8:2, pp. 142-160. Schäfer, M., Berglez, P., Wessler, H., Eide, E., Nerlich, B., O'Neill, S., HLK, M.o.k., Högskolan för lärande och kommunikation & Högskolan i Jönköping 2016, Investigating mediated climate change communication: A best-practice guide.
Segerberg, A., Bennett, W.L. 2011, "Social Media and the Organization of Collective Action: Using Twitter to Explore the Ecologies of Two Climate Change Protests", The
Communication Review, vol. 14, no. 3, pp. 197-215.
Shehata, A., Hopmann, D.N., 2012, "Framing climate change: A study of US and Swedish press coverage of global warming", Journalism Studies, vol. 13, no. 2, pp. 175-192.
Skarmeas, D., Leonidou, C.N. 2013, "When consumers doubt, Watch out! The role of CSR skepticism", Journal of Business Research, vol. 66, no. 10, pp. 1831-1838.
Taddicken, M., Reif, A., 2016, "Who participates in the climate change online discourse? A typology of Germans’ online engagement", Communications, vol. 41, no. 3, pp. 315-337.
Williams, H.T.P., McMurray, J.R., Kurz, T., Hugo Lambert, F. 2015, "Network analysis reveals open forums and echo chambers in social media discussions of climate change", Global Environmental Change, vol. 32, pp. 126-138.
Wrench, J.S. 2013, Quantitative research methods for communication: a hands-on approach,2.th edn, Oxford University Press, New York.
Yang, A., Kent, M., 2014, "Social media and organizational visibility: A sample of Fortune 500 corporations", Public Relations Review, vol. 40, no. 3, pp. 562-564.
Zappavigna, M. 2016, "Social media photography: construing subjectivity in Instagram images", Visual Communication, vol. 15, no. 3, pp. 271-292.
Bilagor
Bilaga 1 - Kodbok
Genomgång för kodning:
Genom en sökning på Instagram återfanns 6367 bilder under hashtaggen #klimatsmart varav ett stickprov om 517 bilder har analyserats. Materialet är insamlat under två dagar, den 30 november 2016 och den 1 december 2016.
Variabler
V1. Bild-ID - Varje bild kodas kronologiskt med en siffra från 1 till 517. V2. Antal likes/bild - Kodas med siffror.
Användare
V3-V5 avser att kartlägga de användare inom stickprovet som nyttjat hashtaggen
#klimatsmart. Endast den information som finns tillgänglig i användarnas profilpresentationer kodas för att undvika subjektiva tolkningar. V5 avser kartlägga huruvida användaren
representerar en enskild person eller en organisation. Endast manifest information kodas, djupare informationssökning kommer inte göras, dvs. sökning på personnamn eller organisationsnamn på sökbaser som exempelvis Google. Länkar som återfinns i profilpresentationer undersöks ej.
V3. Användarnamn - Användarnamn skrivs ut i sin helhet, utan blanksteg, alla tecken inkluderas.
V4. Antal följare - Kodas med siffror. V5. Typ av användare
1. Enskild person - Användare som anger ett personnamn i sin profilpresentation.
2. Kommersiell användare- Alla typer av verksamheter som omsätter pengar och bedrivs i vinstsyfte. Användare som i sin profilpresentation anger ett företagsnamn, beskriver någon
form av företag och/eller hänvisar till en fysisk eller digital inköpsplats kodas. Användare som anger ett personnamn i samband med hänvisning till en fysisk eller digital inköpsplats kodas även.
3. Icke-kommersiell användare - Alla typer av verksamheter som inte bedrivs med vinstintresse. Användare som i sin profilpresentation anger eller beskriver någon form av statlig, kommunal, ideell eller icke-vinstdrivande verksamhet kodas. Alla typer av skolor kodas.
4. N/A (not appicable) - Användare som inte kan identifieras som varken enskild person, kommersiell användare eller icke-kommersiell användare.
Visuella teman
V6-V15 kodar visuella teman som finns representerade i bilderna. Eftersom en bild kan representera flera teman har dikotoma (ja och nej) variabler formulerats, där varje variabel företräder ett tema. De bilder som inte kan kategoriseras som V6-V14 kodas som V15 (=övrigt).
V6. Livsmedel
Innehåller bilden föda; tillagad eller otillagad mat, dryck, råvaror, kött, frukt, grönsaker och/eller matförpackningar?
1. Ja 2. Nej
V7. Människor
Innehåller bilden en/flera människa/människor i; helprofil, halvprofil och/eller kroppsdelar? 1. Ja
2. Nej V8. Djur
Innehåller bilden ett/flera levande djur; vilda djur, nyttodjur och/eller husdjur? 1. Ja
V9. Natur
Innehåller bilden natur; skog, berg, växter (krukväxter och/eller odlingar), blommor, hav, sjöar och/eller öppna landskap?
1. Ja 2. Nej
V10. Bruksföremål
Innehåller bilden nyttoföremål, attiraljer och/eller brukssartiklar; köksredskap och porslin (köksredskap och porslin med mat på kodas som livsmedel), möbler, hygienartiklar,
prydnadssaker, heminredning, klädesplagg (ej på människor), accessoarer och/eller leksaker? 1. Ja
2. Nej V11. Fordon
Innehåller bilden fordonsdelar, fordonstillbehör och/eller fordon; flygplan, tåg, bil, lastbil, motorcykel, husvagn, traktor, lantbruksfordon och/eller cykel?
1. Ja. 2. Nej
V12. Byggnader
Innehåller bilden en/flera byggnad/byggnader eller delar av byggnader sedda från dess utsida; hus, lekstuga, lägenhetskomplex och/eller köpcentrum?
1. Ja 2. Nej
V13. Fakta och information
Innehåller bilden affischer, tidningsartiklar, böcker, bokuppslag och/eller hemsidor, av pappersformat eller skärmdumpar av från internetsidor?
1. Ja