Mot bakgrund av att personer med utländsk bakgrund idag är underrepresenterade i de politiska församlingarna på alla tre nivåer i Sverige, var syftet med uppsatsen att belysa huruvida personvalet har någon betydelse för kandidater med utländsk bakgrund. I föregående kapitel gjordes detta genom två olika empiriska delstudier. I den ena delstudien behandlades personvalets betydelse för kandidaterna med utländsk bakgrund i det senaste svenska respektive finska riksdagsvalet. I den andra delstudien behandlades hur kandidater med utländsk bakgrund uppfattar personvalet. Utifrån föregående empiriska kapitel skall jag i detta avslutande kapitel summera och diskutera studiens slutsatser. Först redovisas slutsatserna av den empiriska studien (delkapitel 5.1), och därefter diskuteras studiens slutsatser (delkapitel 5.2).
5.1 Slutsatser
Den övergipande frågeställningen som ställdes inledningsvis i uppsatsen, utifrån vilken uppsatsens slutsatser skall dras,261 var följande:
I vad mån har personvalet någon betydelse för kandidater med utländsk bakgrund? I föreliggande uppsats har jag alltså försökt närma mig denna övergripande frågeställning med hjälp av två delfrågor, vilka låg till grund för de två empiriska delstudierna i föregående kapitel. I delkapitel 5.1 analyserades i vad mån personvalet hade någon betydelse för kandidaterna med utländsk bakgrund i det senaste svenska respektive finska riksdagsvalet. Slutsatsen är att kandidaterna med utländsk bakgrund varken hade någon nytta av personvalet i det svenska eller finska fallet.262 I såväl det svenska som i det finska riksdagsvalet var andelen personvalda kandidater med utländsk bakgrund betydligt lägre än deras andel bland de nominerade kandidaterna. Resultatet visar däremot att det svenska personvalssystemet, till
261 Föreliggande uppsats har dock inte haft som ambition att ge ett fullständigt svar på den övergripande
frågandeställningen, se vidare delkapitel 3.1.
58
skillnad från det finska, bidrog till att höja den sociala representationen av personer med utländsk bakgrund i riksdagen. Detta genom att andelen valda men inte personvalda kandidater med utländsk bakgrund i den svenska riksdagen var betydligt högre än andelen personvalda med utländsk bakgrund. I det finska riksdagsvalet var samtliga av de valda också personvalda då det finska personvalssystemet saknar personvalsspärr.
I delkapitel 5.2 analyserades vilka uppfattningar kandidater med utländsk bakgrund, som var nominerade i 2006 års kommunalval, har gällande personvalets betydelse. Slutsatsen är att kandidaterna med utländsk bakgrund uppfattar att personvalet har såväl positiv som negativ betydelse.263 De kandidater som vittnade om en mer positiv inställning till personvalet representerar också partier som är mer positivt inställda till personval. Det motsatta gäller det kandidater vars inställning var mer negativ till personvalet, nämligen att det hos de partier som de representerar finns en mer kritisk inställning till personval.
Utifrån detta är således uppsatsens sammantagna slutsats, gällande i vad mån personvalet har någon betydelse för kandidater med utländsk bakgrund, att personvalet statistiskt sett gällande 2006 års riksdagsval hade en negativ betydelse medan kandidater med utländsk bakgrund själva uppfattar att personvalet kan ha såväl positiv som negativ betydelse.
Det är viktigt att poängtera att min slutsats inte är att betrakta som ett fullständigt svar på frågan om vilken betydelse personvalet har för kandidater med utländsk bakgrund. Slutsatsen kan således inte generaliseras till varken andra riksdagsval där personvalsinslaget har funnits, eller till uppfattningar hos andra kandidater med utländsk bakgrund än de som här har intervjuats. Följaktligen är uppsatsens kanske viktigaste bidrag att kunna tjäna som utgångspunkt för framtida forskning kring personvalets betydelse för kandidater med utländsk bakgrund, för att därigenom komma än närmre frågan om personvalets betydelse för kandidater med utländsk bakgrund.
5.2 Avslutande diskussion
Föreliggande uppsats börjar närma sig sitt slut och jag ska nu runda av den genom en avslutande diskussion. Idén till denna uppsats tog sin utgångspunkt i det faktum att personer med utländsk bakgrund, här definierade som utrikes födda eller personer vars båda föräldrar är utrikes födda, idag är underrepresenterade i de politiska församlingarna på alla tre nivåer i
59
det mångkulturella Sverige. Dessutom utgör personer med utländsk bakgrund idag en marginaliserad grupp i det svenska samhället på flera områden.264 Det var således detta som väckte mitt intresse att undersöka huruvida en förändring i det svenska valsystemet, som 1998 års personvalsreform, kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för personer med utländsk bakgrunds politiska deltagande.
Efter att jag hade tagit del av den politiska debatten kring frågan visade det sig att olika åsikter fanns bland såväl valforskarna och statsvetarna, som hos de politiska partierna. Jag insåg vidare att det fanns ett behov av ytterligare forskning om personvalets betydelse för kandidater med utländsk bakgrund. Mitt val av studie blev att närma mig problemet genom en flerfaldig studie, detta för att ge den såväl bredd som djup. Särskilt viktigt för mig har varit att låta kandidater med utländsk bakgrund själva komma till tals i min studie.
Jag är, och har hela tiden varit, väl medveten om att denna uppsats inte på något sätt kan bringa klarhet i huruvida personvalet gynnar eller missgynnar kandidaterna med utländsk bakgrund. Men genom att relatera mina resultat till tidigare studier är förhoppningen att kunna bidra med ökad förståelse kring frågan.
Eftersom det inte är möjligt att peka på vilka eventuella effekter 1998 års personvalsreform kan tänkas ha för kandidater med utländsk bakgrund, anlades inledningsvis en komparativ ansats på problematiken där jag kartlade kandidaterna med utländsk bakgrund i det senaste svenska respektive finska parlamentsvalet. Det är dock viktigt att poängtera att när kandidater med utländsk bakgrund har lyfts fram genom statistiken i tidigare forskning, som berört de tidigare svenska valen med personvalsinslag, har inte resultaten varit lika negativa som i anknytning till 2006 års val.
Därefter analyserades hur kandidater med utländsk bakgrund, som var nominerade i 2006 års kommunfullmäktigeval i Örebro kommun, uppfattade personvalet. Vad gäller det snöbollsurval som användes vid samtalsintervjuerna kan det givetvis diskuteras såhär i efterhand. För det första är det enbart en kvinna (Alaa Idris), av totalt fem politiker, som har intervjuats. Däremot kan denna könsskillnad betraktas som ett resultat i sig. Detta då det var informanter från partierna som hjälpte mig att komma i kontakt med intervjupersonerna, vilket förmodligen innebar att de valde den kandidat med utländsk bakgrund som befann sig högst upp på listan. Detsamma gäller de åldersmässiga skillnaderna då enbart en av intervjupersonerna är att betrakta som ung (28 år) medan de övriga fyra intervjupersonerna är att betrakta som medelålders (40-50 år). Dessutom är samtliga intervjupersoner själva utrikes
60
födda, det vill säga ingen av dem tillhör gruppen ”inrikes född med två utrikes födda föräldrar”.
I tidigare studier har det hävdats att lägre, alternativt slopade, personvalsspärrar skulle öka den sociala representationen av personer med utländsk bakgrund i de politiska beslutsfattande organen. Nielsen (2007) har gällande det svenska riksdagsvalet 2006 visat att representationen hade sett annorlunda ut med andra spärrar. Högst andel personer med utländsk bakgrund hade funnits representerade i riksdagen om det, liksom i det finska personvalssystemet, inte hade funnits någon spärr alls.265 Även Togeby (2004) menar, i sin komparativa studie av det svenska och danska personvalssystemet, att de låga trösklarna för att bli personvald i Danmark har bidragit till att fler personer med utländsk bakgrund blivit valda där. Den komparativa studien av det svenska och finska personvalssystemet som i föreliggande uppsats har redovisats pekar dock på motsatta tendenser. När det gäller den andra delstudien är det bara kandidaten från Centerpartiet som framhåller att spärrarna är för höga i det svenska personvalssystemet, och att de borde tas bort. De övriga fyra kandidaterna anser att personvalsspärrarna är bra.
Tidigare forskning har visat att personvalskampanjer i större utsträckning har bedrivits av kandidater med utländsk bakgrund än av kandidater med svensk bakgrund.266 Vad gäller de resultat, från samtalsintervjuer med kandidater med utländsk bakgrund, som har redovisats i föreliggande uppsats tyder de snarare på att personvalskampanj bedrivs av kandidater från partier där inställningen till personvalsinslaget och personvalskampanjer är mer positiv. Tidigare studier kring personvalets betydelse för kandidater med utländsk bakgrund har vidare pekat på att dessa kandidater främst riktat sig till väljare med utländsk bakgrund i sina personvalskampanjer.267 Samma studie har även visat att kandidater med utländsk bakgrund främst har bedrivit personvalskampanj då de känt motstånd från den lokala partiavdelningen. Gällande de tre kandidater som bedrev personvalskampanj som jag har talat med, ansåg ingen av dem ha riktat sig mot någon specifik väljargrupp i sin kampanj. Dock framhöll två av kandidaterna inriktningar i sin respektive kampanj som kan kopplas till väljare med utländsk bakgrund. Att ha stöd från den lokala partiavdelningen framhålls av kandidaterna vara viktigt när det gäller personvalet, vilket kandidaterna överlag också upplever att de hade i 2006 års valrörelse.
265 Se vidare delkapitel 2.3 i denna uppsats. 266
Rodrigo Blomqvist 2003.
61
Tidigare forskning har visat att personvalet bidragit till att valda ledamöter i högre grad avviker från det egna partiets linje.268 Intressant med föreliggande studie, vilken enbart haft fokus på politiker med utländsk bakgrund, är att den talar i motsatt riktning. För de politiker som jag har talat med visade det sig istället vara oerhört viktigt att förhålla sig till partiets linje.269
I föreliggande uppsats har jag alltså försökt närma mig frågan om vilken betydelse personvalet har för kandidater med utländsk bakgrund dels genom att kartlägga kandidaterna med utländsk bakgrund i det senaste svenska respektive finska parlamentsvalet, och dels genom att undersöka hur kandidater med utländsk bakgrund själva ser på frågan. Fortsatt forskning kring frågan är, enligt min mening, oerhört viktig. Det skulle vara intressant att kvantitativt jämföra fler länder vars valsystem rymmer ett personvalsinslag. I detta avseende skulle det även vara intressant att studera en större tidsperiod. Framför allt skulle det enligt min mening vara intressant att i framtida studier låta fler kandidater med utländsk bakgrund komma till tals i frågan.
268 Davidsson 2006.
269
Resultatet kan givetvis bero på att inte intervjupersonerna i föreliggande studie, till skillnad från i Davidssons (2006) studie, har varit anonyma.
62
Referenser
Anckar, Carsten, 2002: Effekter av valsystem. En studie av 80 stater. Stockholm: SNS Förlag. Anckar, Dag, Karvonen, Lauri & Isaksson, Guy-Erik, 2001: Vägar förbi och igenom partier.
Stockholm: SNS Förlag.
Betänkande 1993/94:KU44 Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor. (Förnyad behandling). Konstitutionsutskottets betänkande.
Betänkande 1996/97:KU16 Ny vallag. Konstitutionsutskottets betänkande.
Birch, Sarah, 2003: Electoral Systems and Political Transformation in Post-Communist
Europe. New York: Palgrave Macmillan.
Bryman, Alan, 2002: Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bäck, Hanna & Gilljam, Mikael, (red.), 2006: Valets mekanismer. Malmö: Liber. Bäck, Henry, 1998: Invandrarnas deltagande i det politiska livet. I: SOU 1998:8
Invandrarskap och medborgarskap – dokumentation från ett seminarium.
Demokratiutredningens skrift nr 13. Stockholm: Fritzes.
Bäck, Henry & Soininen, Maritta, 1996: Invandrarna, demokratin och samhället. I: SOU 1996:162 På medborgarnas villkor: En demokratisk infrastruktur. Stockholm: Demokratiutvecklingskommittén.
Bäck, Henry & Soininen, Maritta, 1999: Invandrarkandidaterna i personvalet. I: SOU
1999:92 Premiär för personval. Forskningsrapporter utgivna av Rådet för utvärdering av 1998 års val.
Bäck, Henry & Soininen, Maritta, 2003: Politisk annonsering eller nätverkande? Uppföljning
och utvärdering av partiernas särskilda informationsinsatser till invandrarväljare vid 2002 års val. Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
Dagens Nyheter 2006-11-09: ”Spärr vid personval hindrade invandrare att nå riksdagen”. Dagens Nyheter 2010-04-15: ”Personvalet splittrar statsvetarna”.
Dahlstedt, Magnus, 2005: Reserverad demokrati: Representation i ett mångetniskt Sverige. Umeå: Boréa.
Dahlstedt, Magnus, 2008: På demokratins bakgård. Om ”invandrare”, representation och politik. I: Darvishpour, Mehrdad & Westin, Charles, (red.): Migration och etnicitet.
Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Darvishpour, Mehrdad & Westin, Charles, (red.), 2008: Migration och etnicitet. Perspektiv
på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, Lars, 2006: I linje med partiet? Maktspel och lojalitet i den svenska riksdagen. Stockholm: SNS Förlag.
Davidsson, Lars, 2007: Valsystem och representationseffekter – en jämförande studie av 25
länder. SOU 2007:40. Stockholm.
63
Ds 2004:49 Föreningsliv, makt och integration. Rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram.
Elklit, Jörgen, 1997: Valsystem. I: Goldmann, Kjell, Pedersen, Mogens N., & Østerud, Øyvind, (red.): Statsvetenskapligt lexikon. Stockholm: Universitetsförlaget.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena, 2007:
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm:
Norstedts Juridik.
Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen, (red.), 2003: Demokratins mekanismer. Malmö: Liber.
Goldmann, Kjell, Pedersen, Mogens N., & Østerud, Øyvind, (red.), 1997: Statsvetenskapligt
lexikon. Stockholm: Universitetsförlaget.
Grundlagsutredningen 2006: Tre konferenser om Grundlagen. Dokumentation från
Grundlagsutredningens konferenser 2006. Stockholm.
Hadenius, Axel, 2006: Demokrati – en jämförande analys. Malmö: Liber.
Hermansson, Jörgen, 2003: Valsystem. I: Mattson, Ingvar & Petersson, Olof, (red.): Svensk
författningspolitik. Stockholm: SNS Förlag.
Hernes, Helga, 1987: Welfare State and Woman Power – Essays in State Feminism. Oslo: Norwegian University Press.
Holmberg, Sören & Möller, Tommy, (red.), 1999: Premiär för personval.
Forskningsrapporter utgivna av Rådet för utvärdering av 1998 års val. Stockholm: SOU 1999:92.
Hvitfelt, Håkan & Karvonen, Lauri, (red.), 2002: Den personliga politikern. Sundsvall: Demokratiinstitutet.
Håkansson, Anders, 1999: Vilka kandidater vinner på personval? Personröstandet i 1998 års val. I: SOU 1999:92 Premiär för personval. Forskningsrapporter utgivna av Rådet för utvärdering av 1998 års val.
Johansson, Folke, 1996: Personvalet 1994. I: Utvärderat personval. Stockholm: SOU 1996:66.
Johansson, Svante, O., & Möller, Tommy, 1998: Personval och fri nomineringsrätt.
Tänkbara effekter av det nya valsystemet. Förvaltningsrättslig Tidskrift 1998, 2.
Karvonen, Lauri, 2002: Personval – ingen risk, ingen mirakelmedicin. I: Hvitfelt, Håkan & Karvonen, Lauri, (red.): Den personliga politikern. Sundsvall: Demokratiinstitutet. KU 2003/04:URD6: Personval 2002. Stockholm.
Kvale, Steinar, 1997: Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa, 2001: Etnisk mångfald i politiken. I: SOU 2001:48 Att vara
med på riktigt: Demokratiutveckling i kommuner och landsting. Stockholm:
Kommundemokratikommittén.
Mattson, Ingvar & Petersson, Olof, (red.), 2003: Svensk författningspolitik. Stockholm: SNS Förlag.
Nielsen, Peder, 2007: Ett decennium med personval. Erfarenheter och utfall. SOU 2007:68. Grundlagsutredningens rapport.
Olsson, Erik, Dahlstedt, Magnus, Jonsson, Christer & Osman, Ali, 2000: Utanför
demokratin? Strategier för demokrati. Integrationsverkets rapportserie 2000:19.
64
Petersson, Olof, (red.), 1998: Demokrati och medborgarskap. Demokratirådets rapport 1998. Stockholm: SNS Förlag.
Petersson, Olof, (red.), 1999: Demokrati på svenskt vis. Demokratirådets rapport 1999. Stockholm: SNS Förlag.
Petersson, Olof, 2005: Nordisk politik. Stockholm: Norstedts Juridik.
Phillips, Anne, 1995: The Politics of Presence. Oxford: Oxford University Press. Pitkin Fenichel, Hanna, 1967: The Concept of Representation. Berkeley: University of
California Press.
Prop. 1993/94:115 Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor. Stockholm. Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag. Stockholm.
Read, Melvyn, & Marsh, David, 2002: Combining Qualitative and Quantitative Methods. I: Marsh, David & Stoker, Gerry, (eds.): Theory and Methods in Political Science. New York: Palgrave Macmillan.
Regeringsformen SFS (1974:152)
Rodrigo Blomqvist, Paula, 2000: Utanför demokratin. Personvalets betydelse för
valdeltagandet. Integrationsverkets rapportserie 2000:17. Norrköping: Integrationsverket.
Rodrigo Blomqvist, Paula, 2003: Kandidater och personval. I: Bäck, Henry & Soininen, Maritta: Politisk annonsering eller nätverkande? Uppföljning och utvärdering av
partiernas särskilda informationsinsatser till invandrarväljare vid 2002 års val.
Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
Rodrigo Blomqvist, Paula, 2005: Närvarons politik och det mångetniska Sverige: Om att ta
plats i demokratin. Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
Rskr.1996/97:177
SCB 2002: Personer med utländsk bakgrund. Riktlinjer för redovisning i statistiken. Örebro: Statistiska centralbyrån.
SCB 2008a: Allmänna valen 2006. Del 4. Specialundersökningar. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
SCB 2008b: Förtroendevalda i kommuner och landsting 2007. En rapport om politikerantal
och representativitet. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
SCB 2008c: Integration – en beskrivning av läget i Sverige. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Schumpeter, Joseph, 1942 (1992): Capitalism, Socialism and Democracy. London: Routledge.
SOU 1967:26 Partiell författningsreform. Betänkande av Grundlagsutredningen. Stockholm. SOU 1993:21 Ökat personval. Personvalskommitténs betänkande. Stockholm.
SOU 1993:63 Person och parti. Studier i anslutning till personvalskommitténs betänkande Ökat personval. Stockholm.
SOU 1996:162 På medborgarnas villkor: En demokratisk infrastruktur. Stockholm: Demokratiutvecklingskommittén.
SOU 1996:66 Utvärderat personval. Betänkande av nomineringsrätts- och valkretskommittén. Stockholm.
SOU 1998:8 Invandrarskap och medborgarskap – dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningens skrift nr 13. Stockholm: Fritzes.
65
SOU 1999:113 Medborgarnas erfarenheter. Demokratiutredningens forskarvolym V. Stockholm.
SOU 1999:136 En utvärdering av personvalsreformen. Delbetänkande av Rådet för utvärdering av 1998 års val. Stockholm.
SOU 1999:92 Premiär för personval. Forskningsrapporter utgivna av Rådet för utvärdering av 1998 års val. Stockholm.
SOU 2000:1 En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet. Stockholm: Demokratiutredningen.
SOU 2001:48 Att vara med på riktigt: Demokratiutveckling i kommuner och landsting. Stockholm: Kommundemokratikommittén.
SOU 2007:40 Valsystem och representationseffekter – en jämförande studie av 25 länder. Grundlagsutredningens rapport 1. Stockholm: Fritzes.
SOU 2007:68 Ett decennium med personval. Erfarenheter och utfall. Grundlagsutredningens rapport. Stockholm.
SOU 2008:125 En reformerad grundlag. Betänkande av Grundlagsutredningen. Stockholm. Teorell, Jan & Westholm, Anders, 1999: Var det bättre förr? Politisk jämlikhet i Sverige
under 30 år. I: SOU 1999:113 Medborgarnas erfarenheter. Demokratiutredningens forskarvolym V. Stockholm.
Togeby, Lise, 2004: På den anden side af Sundet. Invandrarere og flygtninges organisering og politiske deltagelse i Danmark. I: Ds. 2004:49 Föreningsliv, makt och integration. Rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram.
Vallag 2.10.1998/714 Vallagen SFS (2005:837)
Wedin, Lage & Sandell, Rolf, 2004 (andra uppl.): Psykologiska undersökningsmetoder – en
introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Westerståhl, Jörgen, (red.), 1993: Person och parti. Studier i anslutning till
personvalskommitténs betänkande Ökat personval. Stockholm: SOU 1993:63.
Wolgemuth, Daniel, 2006: Leder social representativitet till åsiktsrepresentativitet? I: Bäck, Hanna & Gilljam, Mikael, (red.): Valets mekanismer. Malmö: Liber.
Wängnerud, Lena, 1999: Kvinnorepresentation – Makt och möjligheter i Sveriges riksdag. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor:
Justitieministeriet 2010: Röstningsaktivitet. (25.4.2010.) http://192.49.229.35/E2007/r/aanaktiivisuus/aanestys1.htm
Norden.org 2010: Fakta om Norden. Politik. (9.5.2010.) http://www.norden.org/sv/fakta-om- norden/politikk-1
SCB 2010a: Antal personer efter region, utländsk/svensk bakgrund och tid. Riket. (14.5.2010.) http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp
SCB 2010b: Valda i riksdagsval efter utländsk/svensk bakgrund och tid. (13.4.2010.) http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp
66
SCB 2010c: Valda i landstingsfullmäktigval efter utländsk/svensk bakgrund och tid. (18.5.2010.) http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp
SCB 2010d: Valda i kommunfullmäktigval efter utländsk/svensk bakgrund och tid. (18.5.2010.) http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp
SCB 2010e: Nominerade i riksdagsval efter utländsk/svensk bakgrund och tid. (13.4.2010.) http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp
SCB 2010f: Ej valda i riksdagsval efter utländsk/svensk bakgrund och tid. (13.4.2010.) http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp
SCB 2010g: Antal personer efter region, utländsk/svensk bakgrund och tid. Örebro kommun. (16.5.2010.) http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp
Statistikcentralen 2010a: Riksdagsvalet 2007 – bakgrundsuppgifter om kandidater och invalda. (13.4.2010.) http://www.stat.fi/til/evaa/2007/evaa_2007_2007-03-
22_kat_001_sv.html
Statistikcentralen 2010b: Fastställt valresultat. Samlingspartiet blev valets vinnare, Centern bevarade sin ställning som det största partiet i riksdagsvalet 2007. (14.4.2010.)
http://www.stat.fi/til/evaa/2007/evaa_2007_2007-03-22_tie_002_sv.html Statistikcentralen 2010c: Valdeltagande i riksdagsvalen. (8.5.2010.)
http://www.stat.fi/org/tilastokeskus/aanestysaktiivisuus_sv.html Valmyndigheten 2010a: Allmänna val. (18.4.2010.)
http://www.val.se/tidigare_val/val2006/index.html
Valmyndigheten 2010b: Personröster för alla val, alla partier. (24.4.2010.)
http://www.val.se/val/val2006/slutlig_ovrigt/statistik/personroster_allaval.html Valmyndigheten 2010c: Kandidater som klarat spärren för personval. (24.4.2010.)
http://www.val.se/val/val2006/slutlig_ovrigt/statistik/riksdag/personroster_kvalificerade.h tml
Valmyndigheten 2010d: Kandidater som inte skulle ha valts med ett system utan personval. (24.4.2010.)
http://www.val.se/val/val2006/slutlig_ovrigt/statistik/riksdag/ej_personval.html Valmyndigheten 2010e: Antal röstberättigade den 18 augusti 2006/Örebro. (16.5.2010.)
http://www.val.se/tidigare_val/val2006/roststat/roststat_18.html
Valmyndigheten 2010f: Val till kommunfullmäktige i Örebro 2006. (16.5.2010.) http://www.val.se/val/val2006/slutlig/K/kommun/18/80/roster.html
Valmyndigheten 2010g: Val till kommunfullmäktige. Valda ledamöter. Örebro kommun (16.5.2010.) http://www.val.se/val/val2006/slutlig/K/kommun/18/80/valda.html Valmyndigheten 2010h: Val till kommunfullmäktige i Örebro. Personröster (24.5.2010.)
http://www.val.se/val/val2006/slutlig/K/kommunvalkrets/18/80/03/person.html Valmyndigheten 2010i: Valsedlar kommunfullmäktigeval (24.5.2010.)
http://www.val.se/tidigare_val/val2006/valsedlar/meny18K.html
Örebro kommun 2010a: Befolkningen med svensk och utländsk bakgrund efter bostadsområde, födelseland, enhet, tid och kön. (30.4.2010.)
http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/Saveshow.asp
Örebro kommun 2010b: Valdeltagande kommunfullmäktigeval Örebro kommun. (30.4.2010.) http://www3.orebro.se/pxweb/Dialog/Saveshow.asp
67
Muntliga källor:
Berglund, Sten, 2010a: muntl. Föreläsning, Komparativ politik. Örebro: Örebro universitet, (24.2.2010.)
Berglund, Sten, 2010b: muntl. Föreläsning, Komparativ politik. Örebro: Örebro universitet,